Underlag för beslut om genomförande av Sundsvall Logistikpark

Underlag för beslut om genomförande av Sundsvall Logistikpark 2013-04-29 SLPAB-2013-00020

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 5 1.1 Utredningens förslag... 5 1.2 Grundförutsättningar innan anläggningsarbete kan starta... 5 1.3 Bakgrund... 5 1.4 Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö... 5 1.5 Utbyggnad i etapper... 7 1.6 Ägande och finansiering... 7 1.6.1 Kombiterminalen... 7 1.6.2 Hamnverksamheten... 8 1.7 Finansiering av investeringen i kombiterminalen... 8 1.8 Kostnader för kommunbudgeten... 9 1.9 Konsekvenser av att investera i Sundsvall Logistikpark... 10 2 Syftet med rapporten... 11 3 Bakgrund till satsningen på Sundsvall Logistikpark... 12 3.1 Tidigare utredningar och beslut... 13 3.1.1 Genomförande- och finansieringsavtal... 13 3.1.2 Detaljplan Sundsvall Logistikpark... 13 3.1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut... 14 3.2 Nuläge... 14 3.2.1 Mål och resursplanen... 14 3.2.2 Trafikverkets planeringsprocess under 2013-2014... 15 3.2.3 Trianglarna... 15 3.3 De olika aktörernas åtaganden... 16 4 Utveckling av en hållbar infrastruktur i Sundsvallsregionen... 17 4.1 Varför är infrastruktur viktig för hållbar tillväxt?... 17 4.2 Hållbar tillväxtstrategi 2021 (HT 21)... 17 4.3 Effekter för näringsliv och samhälle hållbar tillväxt och miljö... 18 4.3.1 Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö... 18 4.3.2 Dagens godflöden i Sundsvall... 20 4.3.3 Stor potential att utveckla kombitrafiken... 21 4.3.4 Samarbeta för att utveckla kombitrafiken... 24 4.3.5 Speditörernas behov... 25 4.3.6 Detaljhandelns behov... 25 2 (74)

4.3.7 Skogsnäringens behov... 26 4.3.8 Kemi- och metallindustrins behov... 26 4.3.9 Etableringsytorna... 26 4.3.10 Intressenter vill driva kombiterminalen i logistikparken... 27 4.3.11 Samarbete mellan regionens terminaler... 27 4.3.12 Logistikkluster för ökad kompetens... 28 5 Fysisk utformning med utbyggnad i etapper... 29 5.1 Kombiterminal... 30 5.2 Järnväg... 30 5.3 Hamn... 30 5.4 Väg... 31 5.5 Etableringsytor... 31 5.6 Utvecklingsbehov och etapputbyggnad... 31 5.6.1 Hamnen... 31 5.6.2 Etableringsytorna... 31 5.6.3 Kombiterminalen... 31 5.6.4 Vägar... 31 6 Ägarstruktur, finansiering och samverkansformer... 33 6.1 Kostnader för kommunbudgeten... 34 6.2 Bakgrund... 35 6.3 Kombiterminal med omkringliggande infrastruktur och etableringsytor... 35 6.4 Förutsättningar och konsekvenser av driftformerna i kombiterminalen... 36 6.4.1 Egen regi... 36 6.4.2 Tjänstekoncession eller utarrendering av infrastruktur.... 36 6.5 Hamnverksamheten... 37 6.6 Styrande förutsättningar och förslag... 38 6.7 Avsiktsförklaring under upprättande... 41 6.8 Beskrivning av inriktning på framtida aktieägaravtal... 41 7 Ekonomisk analys för kombiterminal och etableringsytor... 42 7.1 Investeringsutgifter... 42 7.2 Resultatanalys för 50 år... 43 7.2.1 Intäkterna... 44 7.2.2 Kostnaderna... 45 3 (74)

7.3 Likviditetsprognos... 46 7.4 Balansräkning efter 50 år... 47 7.5 Alternativ 1 till finansiering av investeringen... 48 7.6 Alternativ 2 till finansiering av investering... 49 7.7 Andra kostnader för kommunen på grund av järnvägsspår till logistikparken... 50 7.8 Faller en faller alla... 50 8 Konsekvensbedömning... 51 8.1 Positiva effekter av att investera i Sundsvall Logistikpark... 51 8.2 Samhällsekonomiska effekter... 52 8.3 Miljö & Klimat... 53 8.3.1 Förbättrad luftkvalitet genom minskad trafik i centrum... 53 8.3.2 Omlokalisering av farligt gods... 53 8.3.3 Användning av naturgas möjliggörs... 53 8.3.4 Överflyttning från väg till järnväg/sjö... 54 8.3.5 Lastbil vs järnväg ett räkneexempel... 54 8.4 Nackdelar av att inte investera i Sundsvall Logistikpark... 56 8.4.1 Det kommunala engagemanget... 56 8.4.2 Konsekvenser för Sundsvall Hamn AB... 57 8.4.3 Försämrade miljöeffekter... 57 8.5 Nackdelar av att investera i Sundsvall Logistikpark... 57 9 Riskbedömning... 58 10 EU-finansiering... 60 11 Miljöanpassat byggande... 61 12 Fortsatt arbete... 63 12.1Tidplan... 64 13 Förklaringar och ordlista... 65 14 Källförteckning... 68 Bilaga 1 Omfattning och avgränsningar av planerad containerhamn ingående i Sundsvall Logistikpark belägen i Tunadal... 70 Underbilaga 1.1 Karta över containerhamnens läge och omfattning... 72 Underbilaga 1.2 Kostnadskalkyl hamndel; 2013-04-26... 73 Bilaga 2 Underlag till hamnfastighet... 74 4 (74)

1 Sammanfattning Detta underlag syftar till att Sundsvalls kommunfullmäktige ska kunna ta ett slutligt ställningstagande i frågan om byggandet av Sundsvall Logistikpark. 1.1 Utredningens förslag Förslaget innebär att en första etapp omfattande följande anläggs: en ny containerhamn med 150 m kaj, hamnplan på 28 000 m 2. En framtida hamnplan på minst 15 000 m 2 förbereds genom utfyllnad mellan hamnplanen och utlagd bergbank ett genomgående elektrifierat järnvägsspår ner till Ortviken en internväg som löper parallellt med det genomgående järnvägsspåret en fullängdskombiterminal (750 m) med ett elektrifierat och två ej elektrifierade spår samt en lastplatta på 550 x 30 m. Dessutom anlägger SCA ett elektrifierat spår fyra hektar etableringsytor. 1.2 Grundförutsättningar innan anläggningsarbete kan starta Följande grundläggande förutsättningar som inte kommunen råder över måste vara på plats innan anläggningsarbetena kan sättas igång: Lagakraftvunnen detaljplan Tillgänglighet till marken Lagakraftvunnen miljödom Tillräcklig säkerhet att Trafikverket har avsatt investeringsmedel för trianglarna i Bergsåker och Maland samt för upprustningen av Tunadalsbanan Koncernbeslut från SCA 1.3 Bakgrund Bolaget Sundsvall Logistikpark AB fick i uppdrag av kommunfullmäktige, den 18 juni 2012, 140, att fortsätta arbetet med planeringen av området Tunadal Korsta Ortviken för en framtida logistikpark i Sundsvall. Under 2011 2012 tog Sundsvalls kommun fram en detaljplan för Sundsvall Logistikpark. Den antogs av kommunfullmäktige den 18 juni 2012, men den har ännu inte vunnit laga kraft då den är överklagad. I detaljplanen redovisas ytor för infrastruktur i form av containerhamn, kombiterminal, järnväg, väg och etableringsytor. 1.4 Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö Efterfrågan på godstransporter kommer att fortsätta att öka i Sverige. Prognosen (2006 2030) säger att utrikes godstransporter ökar med mer än 100 procent inom flera branscher, bland annat; rundvirke, trävaror, papper/massa, jord/sten/bygg, kemikalier och färdiga industriprodukter. Det är just dessa branscher som genererar mest uttransporter från Sundsvalls- 5 (74)

regionen. Efterfrågan bedöms fortsätta att öka under lång tid och behovet av att kunna hantera de ökande godsmängderna är stort. För att svara upp mot efterfrågade behov behövs: En plats som effektivt kan hantera stora mängder containrar via större fartyg eller långa godståg En transportnod där omlastning, paketering, sortering och andra typer av logistiktjänster kan genomföras före vidaretransport in i landet och ut i världen Verksamheten på Sundsvall Logistikpark syftar till att dessa behov ska tillgodoses och att regionens företag på ett effektivare och betydligt mer miljömedvetet sätt ska kunna ta emot och leverera sina varor. Sundsvall Logistikpark övergripande syfte är att: koppla ihop väg, järnväg och sjöfart så att de möts på ett och samma område, där om-, i- och utlastning kan ske utan onödiga tidsförluster och transportsträckor möta kommunens ansvar i utvecklingen av ett hållbart samhälle tillgodose näringslivets behov och planer på utveckling stärka Sundsvalls Hamn som strategiskt viktig även i ett nationellt perspektiv erbjuda en modern fullängdskombiterminal Sundsvall Logistikpark ger bland annat följande effekter för näringslivet och de centrala delarna i Sundsvall: Mer gods kan transporteras in och ut från regionen på fartyg och järnväg. De olika transportslagen kan användas till det de är bäst lämpade för tåg och fartyg på långa sträckor, lastbil på korta sträckor. Det finns en stor potential att utveckla kombitrafiken i Sundsvall. Fördubblar vi dagens kombitrafik motsvarar det ändå bara 10 % av den totala potentiella kombivolymen i Sundsvallsregionen. Transporterna blir mer kostnads- och energieffektiva då större mängder gods transporteras samtidigt, på tåg eller fartyg. Transportlösningen gynnar även små och medelstora varuägare som kan få ner priset på sina transporter då de inte ensam kan fylla en container eller ett helt tåg. Varuägare får möjlighet att köpa mer hållbara transporter. Öppnar upp nya affärsmöjligheter kring transport- och logistiktjänster. Ökar konkurrenskraften då marknaden bli allt mer global. Regionens företag når fler kunder och leverantörer längre bort. 6 (74)

Flexibla transportmöjligheter stärker konkurrenskraft och tillförlitligheten gentemot kunderna. (Du väljer den bästa transportlösningen för stunden.) Sundsvallsregionen stärker sig som en möjlig etableringsplats för transportintensiva företag (producerande, exportintensiva företag) Skogsråvaran kan transporteras mycket mer kostnadseffektivt, klimat- och miljöanpassat till industrierna på en elektrifierad järnväg. Betyder färre timmerbilar på vägarna. SCA Ortviken får halverad körsträcka med lastbilarna från fabrik till hamn och behöver bara köra inom industriområdet. 1.5 Utbyggnad i etapper I syfte att successivt anpassa kostnaderna utifrån efterfrågat behov föreslås att Sundsvalls Logistikpark blir utbyggt i etapper. I denna rapport föreslås utbyggnad av en första etapp. Etapp 1 planeras för de funktioner som krävs för att Sundsvall ska ha tillgång till en ny containerhamn, en fullängdskombiterminal och etableringsytor. I och med detta knyts transporter via väg, järnväg och sjö samman. I förslaget ingår 150 meter kaj, ett genomgående elektrifierat järnvägsspår ner till Ortviken, ytterligare tre spår varav ett elektrifierat och två ej elektrifierade samt 4 hektar etableringsytor. Dessutom anlägger SCA ett elektrifierat spår. En internväg löper parallellt med det genomgående spåret. Förberedelsearbeten för en utbyggnad av kajen görs. I detta förslag optimeras hanteringen av berg- och jordmassor då de utgör en betydande del av investeringens storlek. När behov uppstår och nödvändiga beslut fattats kan en andra etapp anläggas och i ett senare skede även etapp 3. Kajen kan förlängas till en maxlängd av 460 meter, ytterligare etableringsytor kan anläggas och infrastrukturen kan byggas ut enligt detaljplanen. 1.6 Ägande och finansiering 1.6.1 Kombiterminalen Sundsvalls kommun säljer del av marken inom detaljplaneområdet till Sundsvall Logistikpark AB till ett belopp som motsvarar kommunens kostnader för inlösen av det aktuella markområdet. Sundsvalls kommun kapitaliserar via Stadsbacken AB Sundsvall Logistikpark AB som, samordnat med Sundsvalls Hamn AB:s uppbyggnad av den nya containerhamnen, verkställer och finansierar investeringen i kombiterminal, infrastruktur och etableringsytor. Sundsvall Logistikpark AB överlåter driften av kombiterminalen och eventuellt delar av etableringsytorna till extern part. 7 (74)

1.6.2 Hamnverksamheten Sundsvalls Hamn AB kapitaliseras; dels genom att Stadsbacken AB apporterar in den mark och de anläggningar som ägs av Sundsvalls kommun dels genom att SCA tillför kapital till det ombildade Sundsvalls Hamn AB SCA Transforest AB sköter driften av containerhamnen, som blir en integrerad del av Tunadalshamnen. Det ombildade Sundsvalls Hamn AB ansvarar för utveckling av hamnverksamheten. 1.7 Finansiering av investeringen i kombiterminalen I förslaget överför kommunen 348 miljoner kronor (av 448 miljoner kronor) till Sundsvall Logistikpark AB till finansieringen, 156 miljoner kronor som aktiekapital och 192 miljoner kronor som ägartillskott. Resterande 100 miljoner kronor av investeringen lånar bolaget via kommunkoncernens internbank. Skattebetalarnas kostnader för logistikparken blir inledningsvis den årliga räntekostnaden på de 348 miljoner kronorna. Vid 2,5 % ränta blir kostnaden 9 miljoner kronor per år. Enligt resultatkalkylen kommer bolaget under åren 2044 2056 att återbetala hela ägartillskottet på 192 miljoner kronor till kommunen (15 miljoner kronor per år), vilket successivt minskar skattebetalarnas kostnad. Som framgår av resultatkalkylen i avsnitt 7.2, kommer Sundsvall Logistikpark AB inledningsvis att redovisa underskott. Den föreslagna finansieringen möjliggör dock att företaget av egen kraft klarar förluståren utan tillskott från ägaren. 8 (74)

1.8 Kostnader för kommunbudgeten Utgifterna för de olika investeringsdelarna redovisas i nedanstående tabell. Tabellen visar att kostnaderna fördelas på olika sätt beroende på hur finansieringen av projekten är upplagda, antingen per år eller som engångssumma för en enskild utgift. Några av kostnaderna förändras dessutom över tid. Förklaring (belopp i miljoner kronor) Belopp Kostnad/år Anm. Effekt av förslaget Räntekostnad för kapitalisering av Sundsvall Logistikpark AB. Överföring av mark och anläggningar inom Tunadalshamnen via apportaffär till Sundsvall Hamn AB. Tidigare ränteintäkt motsvaras av kommande utdelning från SHAB Markinköp Petersviksområdet. (Marken säljs vidare till Logistikbolaget och SCA för anskaffningsvärdet). Summa tillkommande årlig kostnad vid beslut, miljoner kronor Åren 2013-2016 För åren 2013-2016 tillkommer kommunens medfinansiering av Sundsvall Logistikpark AB:s verksamhet med cirka 3 miljoner kronor per år. Tidigare fattade beslut Medfinansiering av Trafikverkets järnvägsinvestering enligt Genomförande- och finansieringsavtalet. Förskottering av statliga projektmedel till Trafikverket enligt avtal 2010-03-31 (räntefritt lån). 348 9 2,5 % ränta 162 Resultatneutralt 100 1 2,5 % ränta 10 12 3 Minskar över tid Åren 2013-2016 29 29 1 år 66 2 Begränsad tid Markinköpen inom Petersviksområdet regleras i två exploateringsavtal för detaljplaneområdet Sundsvall Logistikpark, som kommunfullmäktige har beslutat om. Exploateringsavtalen är mellan dels Sundsvalls kommun och Sundsvall Logistikpark AB, dels Sundsvalls kommun och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA samt SCA Graphic Sundsvall Aktiebolag. Mot bakgrund av att de båda exploateringsavtalen saknar närmare reglering av genomförandet av de olika aktiviteter som omfattas av avtalen samt tidplan för dessa, bedöms parterna vara oförhindrade att precisera och komma överens om erforderliga detaljer, förutsatt att exploateringsavtalens övriga åtaganden iakttas. Sundsvall Logistikpark AB och SCA avser enbart förvärva den mark som behövs för genomförande av den första etappen. Detta innebär att kommunen behåller resterande mark och bolagen förvärvar den i senare skede. När tidigare beslutade poster borträknas, blir den tillkommande årliga kostnaden för kommunen av detta förslag 10 miljoner kronor. I takt med att SLPAB betalar tillbaka ägartillskottet och SLPAB och SCA förvärvar återstående mark minskar kommunens räntekostnader. 9 (74)

1.9 Konsekvenser av att investera i Sundsvall Logistikpark Sammantaget kan konstateras att Sundsvall Logistikpark och de infrastrukturåtgärder som genomförs i regionen är en av de viktigaste åtgärderna inom kommunen för minskad klimatpåverkan och för ökad tillväxt, som ger förbättrade förutsättningar för regionens företag att utvecklas. Satsningarna på logistikparken och järnvägsanslutningarna innebär följande positiva effekter: ökad konkurrenskraft, vilket är nödvändigt för att näringslivet i regionen ska kunna överleva och växa. möjliggör ökad kombitrafik i Sundsvall. att logistiknavet möjliggör nyetableringar av exportintensiva företag, vilket ger fler arbetstillfällen och ökad inflyttning och ger den infrastruktur som behövs för att vara konkurrenskraftig på en global marknad. att logistiknavet möjliggör nyetableringar av transportföretag, vilket ger fler arbetstillfällen och ökad inflyttning. möjliggör att skogsindustrin, som är stor i regionen, kan fortsätta att vara konkurrenskraftig på marknaden. Varje anställd inom skogsindustrin innebär jobb för ytterligare minst två personer. att elektrifieringen av Tunadalsbanan genomförs, vilket möjliggör nyttjande av eldrivna lok vid ankomst eller avgång till/från Sundsvall Logistikpark. att förkortade transportvägar - triangelspåret mellan Ådalsbanan och Tunadalsspåret i Maland förkortar körsträckan med godståg och reducerar gångtiden med ca 40 minuter. Detta innebär att körsträckan till/från industriområdet (enkel väg) minskar från 27 km till 16 km. att inga onödiga bomfällningar i Sundsvalls centrum behöver ske, tack vare att timmertågen inte längre behöver lokvändas. farligt gods behöver inte transporteras på väg genom centrum i samma utsträckning som idag. att SCA kommer att minska antalet lastbilstransporter på vägarna i östra och centrala Sundsvall med minst 40 000 lastbilar/år, genom att järnvägsanslutning byggs till Tunadals sågverk, Tunadalshamnen och Ortvikens pappersbruk. att ca 1,2 miljoner ton ved till SCA:s anläggningar (Östrand, Tunadal, Ortviken) kan transporteras på järnväg istället för på väg. att utsläpp av CO 2 minskas med 6 000 ton per år jämfört med lastbilsalternativet, vilket motsvarar utsläppsmängden från drygt 4 400 kommuninvånares årliga bilkörning. att konsekvenserna vad gäller de lokala kväveoxidutsläppen (NOx) blir 100 procent större om godstransporterna sker med lastbil istället för tåg, eftersom godstransport på elektrifierad järnväg inte ger upphov till några lokala utsläpp. Om Sundsvall Logistikpark inte byggs kommer: transportkapaciteten för industrin i området att vara fortsatt begränsad. möjligheten att etablera nya exportintensiva företag i Sundsvallsregionen att vara fortsatt begränsad. transporterna på väg att öka, vilket innebär att belastningen på vägnätet blir större, risken för olyckor ökar liksom utsläppen till luft. De positiva miljö- och klimateffekterna till följd av ändrat transportsätt uteblir. SCA och andra företag får svårt att expandera som man önskar eftersom man inte får ut sitt gods. kommunens tillväxtmöjligheter begränsas då företagen inte kan växa. Företagen riskerar att slås ut eftersom logistiken måste lösas på annat håll. Sammantaget kan konstateras att effekterna av att inte investera i ett logistiknav i Sundsvall påverkar kommunen negativt och regionens tillväxtmöjligheter och långsiktiga hållbarhet försämras. 10 (74)

2 Syftet med rapporten Bolaget Sundsvall Logistikpark AB fick i uppdrag av kommunfullmäktige, den 18 juni 2012, 140, att fortsätta arbetet med planeringen av området Tunadal Korsta Ortviken för en framtida logistikpark i Sundsvall. Ett beslutsunderlag ska presenteras för Sundsvalls kommunfullmäktige för slutligt ställningstagande i frågan. Kommunfullmäktiges beslut var: att Sundsvall Logistikpark AB får i uppdrag att fortsätta arbetet med planeringen av att utveckla området Tunadal Korsta Ortviken till en framtida logistikpark i Sundsvall, att Sundsvall Logistikpark AB ska återkomma till kommunfullmäktige med beslutsunderlag för ett slutligt ställningstagande i frågan, att beslutsunderlaget ska innehålla ekonomiska kalkyler för investering och drift samt en miljökonsekvensbeskrivning, samt att huvudinriktningen ska vara att logistikparken finansieras och drivs tillsammans med annan extern part. I denna rapport beskrivs bland annat följande: Näringslivets behov när det gäller transport- och logistiklösningar. Hur en hållbar infrastruktur kan utvecklas i Sundsvallsregionen. Effekterna för näringslivet och samhället av att satsa på Sundsvall Logistikpark Fysisk utformning av en första etapp av Sundsvall Logistikpark Tidigare utredningar och beslut, såsom det tecknade genomförandeoch finansieringsavtalet med Trafikverket (dåvarande Banverket) om järnvägsanslutning till Ådalsbanan Trafikverkets planeringsprocess Redovisning av alternativ ägarstruktur, finansiering och samverkansformer, med förslag till finansiering, ägarförhållanden och samverkan, samt kommunens ansvar Ekonomisk analys för investering och drift Konsekvensbedömning för miljö och tillväxtmöjligheter om kommunen investerar respektive inte investerar i Sundsvall Logistikpark Riskanalys vad kan äventyra projektet. 11 (74)

3 Bakgrund till satsningen på Sundsvall Logistikpark Sundsvalls infrastruktur är en viktig nod och måste även fungera tillfredsställande för att Sverige ska kunna förse övriga Europa med råvaror och kunna ta tillvara det värde som det faktiskt har. Om Sundsvall är en flaskhals när det gäller transportmöjligheter får det stora konsekvenser, inte bara i regionen, utan i stora delar av övriga Sverige och i Europa. Mot denna bakgrund tog dåvarande Banverket (Trafikverket) åren 2006 och 2007 bland annat fram idéstudier om lokalisering av en ny rikskombiterminal i Sundsvallsregionen. Rikskombiterminalen är avsedd att utgöra en länk mellan olika transportslag, för att i växande utsträckning överföra godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. I idéstudierna undersöktes förutsättningarna för en ny kombiterminal och möjliga placeringar av terminalen föreslogs i: Tunadalshamnen, Söråker, Birstaområdet/Hulidalen, Fillan strax norr om Tunadal, Tövadalen samt Stockvik. Resultaten från de olika studierna har visat att Tunadalshamnen är mest lämpad till att utvecklas till det nya terminalområdet i Sundsvall. På denna plats kan en samlokalisering av hamn, kombiterminal och transportintensiv industri ske. Vidare finns här en farled med stort djup och möjlighet att anlägga ny hamn för fartyg med stort djupgående. Ungefär samtidigt, i takt med att efterfrågan på skogsråvaror och övrigt gods har tagit fart de senaste 5 6 åren har behovet av en ny logistikpark i Sundsvall alltmer hamnat i fokus. Transportinfrastrukturen i området är inte tillräckligt utbyggd och möjligheterna att transportera efterfrågade produkter via Sundsvall försämras kontinuerligt. Den ökade efterfrågan har medfört att den nuvarande centralt belägna kombiterminalen i Sundsvall sedan ett antal år tillbaka är för liten och saknar dessutom expansionsmöjligheter. Kombiterminalens placering är samtidigt olämplig med tanke på hanteringen av farligt gods i tätorten och i anslutning till utvecklingsområdet Södra kajen, vilket även betonas i Stadsvisionen. Förutsättningarna för att kunna möta ett ökat efterfrågetryck har lett till att diskussionerna om en flytt av kombiterminalen har lyfts i olika sammanhang. Utöver problemen med kombiterminalen i Sundsvalls centrum, växer samtidigt verksamheten i den befintliga hamnen i Tunadal. Framförallt är det godstransporter i container som ökar. Det innebär att utrymmet i befintlig hamn inte heller är tillräckligt och ytterligare kaj- och hamnyta behövs för att klara containerhanteringen. Med Trafikverkets utredning i bakgrunden bildade Sundsvalls kommun år 2008, i syfte att förbättra logistiken i och kring Sundsvall, bolaget Sundsvall Logistikpark AB. Bolaget, som till 100 % ägs av det kommunala moderbolaget Stadsbacken AB, har som ett syfte att stärka infrastrukturen i Sundsvallsregionen genom att verka för en lokalisering av en ny kombiterminal med kringliggande infrastruktur. Ett annat syfte är att verka för att andra 12 (74)

intressenter än Sundsvalls kommun ska kunna äga och engagera sig i bolagets verksamhet både på kort och på lång sikt samt att de olika intressenterna samordnar sina investeringar i området. Under arbetet har ett antal olika intressenter varit involverade i processen och ett flertal utredningar och beslut har fattats. 3.1 Tidigare utredningar och beslut 3.1.1 Genomförande- och finansieringsavtal Under 2009 identifierades åtgärder som i första hand handlade om att förbättra och bygga ut järnvägsinfrastrukturen i området. Detta ledde till att en överenskommelse mellan Sundsvalls kommun, Banverket, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och SCA tecknades den 30 september 2009. Parterna ingick ett genomförande- och finansieringsavtal om upprustning och utbyggnad av befintliga och nya spår, samt en ny kombiterminal i området i och kring Tunadal Korsta Ortviken. Parterna förband sig, med vissa förbehåll 1 (se nedan angående utvecklingen av dessa), att de fysiska planeringsåtgärderna i form av järnvägs- respektive detaljplaner ska genomföras under perioden 2009 2013 och byggandet ska ske under perioden 2014 2017. Parterna kom överens om följande: Ny spåranslutning mellan Ådalsbanan och Tunadalsbanan Upprustning och elektrifiering av Tunadalsbanan Ny kombiterminal som ansluts till Tunadalsbanan vid hamnområdesgräns Nya spåranslutningar från Tunadalsbanan till Tunadalssågen och inom hamnområdet, samt från kombiterminalen till Ortviken Avtalet grundar sig bland annat på den fördjupade översiktsplanen för Tunadal Korsta Ortviken som antogs den 26 oktober 2009. Planen redovisar hur området vid Ortviken, Petersvik, Korsta och Tunadal kan utvecklas till ett intermodalt transportcentrum, där gods kan överflyttas mellan transporter med tåg, båt eller lastbil. I området finns möjlighet att anlägga en kombiterminal och att anlägga lokaler och ytor för verksamhet med inriktning på godshantering och transporter. 3.1.2 Detaljplan Sundsvall Logistikpark Under 2011 2012 tog Sundsvalls kommun fram en detaljplan för Sundsvalls Logistikpark. Den antogs av kommunfullmäktige den 18 juni 2012, men den har inte vunnit laga kraft då den är överklagad. Länsstyrelsen har, som första instans, tagit ställning till överklagandena och avslagit dessa. Länsstyrelsens 1 Förbehållen är att avtalet för sin giltighet är beroende av kommunfullmäktiges godkännande, länsstyrelsens fastställande av den regionala transportplanen, Banverket av att objektet tas med i den nationella åtgärdsplanen och att nödvändiga medel avsätts, samt att SCA:s moderbolagsstyrelse godkänner avtalet. 13 (74)

beslut har överklagats till mark- och miljödomstolen, och domstolens beslut förväntas under 2013. Ytterligare överprövning kan bli aktuell. I detaljplanen redovisas ytor för infrastruktur i form av järnväg, väg, hamn och kombiterminal samt ytor för logistikverksamhet med tillhörande lager, kontor, verkstäder med mera. Genomförandetiden är satt till 10 år från den dag planen vinner laga kraft. 3.1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut Under våren 2012 har Sundsvall Logistikpark på uppdrag av kommunen utrett möjligheterna att på bredare basis anlägga en logistikpark i Sundsvall. Arbetet syftade till att få fram ett underlag för inriktningsbeslut om fortsatt utveckling av Sundsvall Logistikpark. Underlaget ledde i juni fram till att kommunfullmäktige i Sundsvall beslutade om fortsatt arbete med att utveckla området Tunadal Korsta Ortviken till en framtida logistikpark. 3.2 Nuläge 3.2.1 Mål och resursplanen I Sundsvall sker medelstilldelningen för kommunens verksamheter i en mål och resursplan (MRP). I mål och resursplanen för år 2011 2012 med plan för 2013 2014 fanns medel avsatta för Sundsvall Logistikpark. Åren 2012 2014 avsätter kommunen 20 miljoner per år, totalt 60 miljoner kronor. I samma MRP anges att 100 miljoner kronor ska finansieras inom Stadsbackenkoncernen, här finns dock inga investeringsmedel avsatta. I mål och resursplanen för 2013 2014, med plan för 2015 2016 finns inte logistikparken med. Dock är planerade investeringar i kommunen under perioden 2014 2017, med utblick mot 2021, föremål för ställningstagande under våren 2013. Sundsvall Logistikpark finns med i beskrivningen, med kommentaren att det blir ett separat ärende för kommunfullmäktige. När det gäller genomförande- och finansieringsavtalet för anläggande av två spårtrianglar och upprustningen av Tunadalsbanan, har följande hänt när det gäller förbehållen i avtalet: Kommunfullmäktige har godkänt genomförande- och finansieringsavtalet den 26 oktober 2009, 647. Detta innebär att kommunen åtagit sig att medverka med medfinansiering och förskottering av åtgärderna (29 respektive 66 miljoner kronor). SCA har anlagt och tagit i drift sitt anslutningsspår från Tunadalsbanan till Tunadals sågverk. Åtgärderna finns med i nuvarande regionala transportplan för åren 2010 2021 och är med bland de åtgärder som har högst prioritering. Arbete har inletts med ny regional transportplan. Trafikverket arbetar för närvarande med den nya Nationella transportplanen för 2014 2025 enligt nedanstående upplägg. 14 (74)

3.2.2 Trafikverkets planeringsprocess under 2013-2014 Trafikverket har i Kapacitetsutredningen beskrivit bristerna i hela Sveriges infrastruktursystem. Ett stort antal stråk är utpekade och bland annat Bergsåker, Sundsvalls Hamn och Tunadalsspåret finns beskrivna i stråket Nord-Syd kust. Trafikverket ska utifrån detta föreslå åtgärder och kostnader för att undanröja dessa brister. Trafikverkets förslag skickas därefter dels till departementet, dels ut på bred remiss, med remisstid till september/oktober 2013. Arbetet med Länsplanerna pågår parallellt och dessa ska vara remitterade och inlämnade senast den 16 december 2013. I mars 2014 fattar regeringen beslut om ny Nationell Transportplan för åren 2014 2025. Den nya Nationella Transportplanen har tre tidsperspektiv. För att ett järnvägsprojekt ska genomföras inom år 1 3 (2014 2016) krävs att lagakraftvunnen järnvägsplan finns och att det inte finns några osäkerheter kring projektets finansiering. Den nationella planen ska revideras årligen. 3.2.3 Trianglarna En central del av hela logistikprojektet är järnvägsanslutningar i Bergsåker, Maland och en elektrifiering av industrispåret till Tunadal och vidare till Ortviken. Dessa satsningar är nödvändiga pusselbitar för logistikparken. När anslutningarna är byggda behöver inte tågen stanna och lokvända i centrala Sundsvall och i Timrå när de har transporter till logistikparken eller till Ortviken. Kapacitet frigörs på Ostkustbanan, Mittbanan och Ådalsbanan och det medför att onödiga bomfällningar upphör i centrala Sundsvall. Utan tillkomsten av de båda trianglarna och elektrifieringen av Tunadalsbanan kan inte Sundsvall Logistikpark utvecklas och transportsatsningen kommer därmed inte till stånd. Följande gäller för trianglarna i Bergsåker respektive Maland: Bergsåker Trafikverkets budget för 2013 är 2,9 miljoner kronor och 3,5 miljoner kronor för 2014. Arbetet med s.k. Allmänna krav järnväg (AKJ) pågår och ska vara klart under våren 2013. Därefter kan Trafikverket starta järnvägsplanearbetet, som planeras pågå 2013 2014. Järnvägsplanearbetet för Bergsåker bedöms vara en förhållandevis enkel process. Maland Verkets budget för år 2013 är 5,5 miljoner kronor och 6,5 miljoner kronor för år 2014, och avser utredningsmedel när det gäller Maland och Tunadalsbanan. För detta arbete krävs visst omtag via förstudie för att hitta nytt spårläge som har samhällsekonomisk lönsamhet, men mycket tekniskt underlag finns sedan tidigare. Trafikverkets bedömning är att järnvägsplan 15 (74)

(JP) för Maland kan vara klar i utgången av 2015. Byggtiden för respektive triangel beräknas till cirka 2 år. Sammanfattningsvis vill vi framhålla att när det gäller tillkomsten av de båda spåranslutningarna och upprustningen av Tunadalsbanan finns förutsättningarna för att nödvändiga beslut om finansiering och genomförande ska kunna fattas utifrån behovet av samordning av tidplanen för Sundsvall Logistikpark. Trafikverket och regeringens ställningstagande i den Nationella Transportplanen är dock avgörande. 3.3 De olika aktörernas åtaganden För att åstadkomma helhetslösningen Sundsvall Logistikpark med elektrifierade, effektiva järnvägsanslutningar till Ådalsbanan är det nödvändigt att flera aktörers insatser samordnas och sker parallellt. I tabellen nedan redovisas de olika aktörerna och deras åtaganden. Aktör Sundsvall Logistikpark AB Sundsvalls Hamn AB SCA Forest Products AB Trafikverket Sundsvalls kommun Länsstyrelsen Stadsbacken AB Åtagande (utvecklas ytterligare i föreliggande utredning med tillhörande bilagor) Planera och bygga: Kombiterminal med tillhörande spårharpa och lastplatta Elektrifierat järnvägsspår från hamnporten till kombiterminalen Internväg från porten i norr och genom detaljplaneområdet Etableringsytor med tillhörande teknisk försörjning Planera och bygga: Containerhamn med hamnplan Planera och bygga: Elektrifierad järnväg från kombiterminalen till Ortviken Elektrifierat spår parallellt med kombiterminalen Industrispår till Tunadals sågverk (genomfört) Planera och bygga: Rusta upp och elektrifiera Tunadalsbanan Nytt triangelspår i Bergsåker Nytt triangelspår i Maland Ansvar för detaljplanearbetet och inlösen av fastigheter Medfinansiera Tunadalsbanan Förskottera finansiering av triangel i Maland Samfinansiera järnvägsåtgärder i Maland och på Tunadalsbanan Ägare av Sundsvall Logistikpark AB 16 (74)

Delägare i Sundsvall Hamn AB SCA Transforest AB Operatör i Sundsvalls Hamn Delägare i Sundsvall Hamn AB 4 Utveckling av en hållbar infrastruktur i Sundsvallsregionen Sundsvall Logistikpark blir en pusselbit i ett större transportsystem. Den blir en nod för rationell godshantering. Här kopplas flera transportslag samman tåg, fartyg och lastbil. Effektivare, mer hållbara och flexiblare transporter för godset ger företagen en bättre koppling till kunder och leverantörer i hela världen. Tillväxten kan öka. 4.1 Varför är infrastruktur viktig för hållbar tillväxt? En konkurrenskraftig infrastruktur innebär att energianvändning och miljöoch hälsopåverkande utsläpp minimeras. Att vara beroende av fossila bränslen innebär allt större risker och kostnader. En väl utvecklad och hållbar infrastruktur är därför ett viktigt argument för de som funderar på att etablera sig eller investera i Sundsvall. Skogen är en viktig råvara för Västernorrlands län. Varje sysselsatt person i Västernorrland bidrar med 750 000 kr till Sveriges BNP (fjärde plats i Sverige). Det är resultatet av att vi har en hög andel sysselsatta som producerar och säljer något skog, verkstadsindustri och kemi är stora områden. Dessa produktionssektorer, som sysselsätter många människor, är helt beroende av en stödjande infrastruktur för att på ett konkurrenskraftigt sätt kunna nå sina leverantörer och kunder. För en stor del av de varor som transporteras och exporteras från Sundsvallsregionen, exempelvis sågade trävaror, är transportkostnaderna en stor del av värdet. I kombination med långa avstånd till världsmarknaderna innebär detta att regionens industri och transportsektor är särskilt sårbar för ökade energipriser. Den övergripande utmaningen ligger i att skapa förutsättningar för hållbara kommunikationer i och till/från Sundsvallsregionen, oavsett kommunikationsform eller transportslag. Därför är infrastruktur viktig för hållbar tillväxt. 4.2 Hållbar tillväxtstrategi 2021 (HT 21) Som ett led i att stärka det strategiska arbetet har Sundsvalls kommun tagit fram en hållbarhetsstrategi, RIKARE. Målbilden med det strategiska arbetet är att Sundsvall ska bli Norrlands huvudstad år 2021. Syftet är att stärka den hållbara utvecklingen, som är en viktig konkurrensfaktor för Sundsvalls fortsatta ekonomiska utveckling, genom att stärka de positiva sambanden som finns mellan ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Målbilden 17 (74)

vill visa varför människor, företag, organisationer och investerare väljer Sundsvall istället för att etablera sig på en annan plats. 4.3 Effekter för näringsliv och samhälle hållbar tillväxt och miljö 4.3.1 Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö Efterfrågan på godstransporter kommer sannolikt att fortsätta att öka i Sverige. Prognosen (2006 2030) säger att utrikes godstransporterna kommer att öka med över 100 % inom flera branscher, bland annat; rundvirke, trävaror, papper/massa, jord/sten/bygg, kemikalier och färdiga industriprodukter. Det är just dessa branscher som genererar mest uttransporter från Sundsvallsregionen. 200% 150% 100% 50% 0% -50% -100% Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel Råolja/Kol Oljeprodukter Järnmalm/Skrot Stålprodukter Papper/Massa Jord/Sten/Bygg Kemikalier Färdiga industriprodukter Inrikesvolymer Utrikesvolymer Prognos över utvecklingen av inrikes och utrikes godstransportefterfrågan 2006-2030 fördelat per varugrupp. Källa: Trafikverket. Godstransporterna påverkas starkt av trenderna globalisering, specialisering och stordrift inom industri och transportnäring. Detta leder till att godstrafiken koncentreras till ett begränsat antal stråk och noder. Energieffektivare transporter efterfrågas (vilket styr mot järnväg och sjöfart). Detta leder till och att hela logistiktjänster efterfrågas, inte bara enskilda transporter från A till B. Ett resultat av detta är att allt fler varor fraktas i containrar. Sundsvall Logistikpark har som mål att knyta ihop regionens godsflöden och öka andelen intermodala transporter genom framförallt ökad containerhantering, för att ökningen av godstransporter ska kunna ske hållbart. För att svara upp mot dessa framtida efterfrågade behov behövs: 18 (74)

En plats som effektivt kan hantera stora mängder containrar via större fartyg eller långa godståg. En transportnod där omlastning, paketering, sortering och andra typer av logistiktjänster kan genomföras innan vidaretransport in i landet och ut i världen. Sundsvall Logistikpark: Kopplar ihop väg, järnväg och sjöfart så att de möts på ett och samma område, där om- och utlastning kan ske utan onödiga tidsförluster och transportsträckor. Möter kommunens ansvar i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Tillgodoser näringslivets behov och planer på utveckling. Stärker Sundsvalls Hamn som strategiskt viktig även i ett nationellt perspektiv. Erbjuder en modern fullängdskombiterminal med 750 meter långa spår. Sundsvall Logistikpark ger följande effekter för näringslivet i Sundsvallsregionen: Mer gods transporteras in och ut från regionen på tåg. 80 % av godset in till Sundsvall går idag på bil. Med logistikparksetableringen ökar möjligheten att utveckla kombitrafiken. En fördubbling av kombitrafiken skulle innebära vå godståg per dag vilket motsvarar ca 50 lastbilar (t.o.r. Göteborg Sundsvall, Malmö Sundsvall). Ändå motsvarar det endast 10 % av dagens totala potentiella godsvolym för kombitrafik. Andra kombiterminaler och tågoperatörer i landet ser Sundsvall som en möjlig hållplats för fullängdståg när logistikparken är byggd. I dag är bilen oftast det mest fördelaktiga alternativet. Mer gods transporteras in och ut från regionen på fartyg. Efterfrågan på godstransporter kommer enligt prognoser att öka med 100 150 % till år 2030 inom papper, massa, livsmedel, kemi, rundvirke, trävaror. Denna ökning kan endast ske hållbart i Sundsvallsregionen genom etablerandet av logistikparken. Transporterna blir mer kostnads- och energieffektiva då större mängder gods transporteras samtidigt, på tåg eller fartyg. Detta gynnar även små och medelstora varuägare som kan få ner priset på sina transporter, då de inte ensam kan fylla en container eller ett helt tåg. Varuägarna och speditörerna tror på kombitrafiken i Sundsvall, men menar att den får större möjligheter att utvecklas när logistikparken finns. Ökar konkurrenskraften hos regionens företag, då marknaden blir allt mer global. Företagen når fler kunder längre bort på ett kostnadseffektivt sätt. 19 (74)

Flexibla transporter ger en ökad leveranssäkerhet det finns flera transportalternativ från samma nod. Tillförlitligheten på transporterna ökar. Nya typer av logistiktjänster efterfrågas, vilket ger en ökad logistikkompetens som kan skapa nya jobb och företag. Robust och bra infrastruktur är en förutsättning för tillväxt. 4.3.2 Dagens godflöden i Sundsvall När vi har analyserat godflöden har vi tittat på Sundsvall och nio omkringliggande kommuner. När vi i detta kapitel säger sundsvallsregionen så menar vi då totalt tio kommuner. Godstransporter in till Sundsvallsregionen 11% 9% 80% Bil Båt Tåg Godstransporter ut från Sundsvallsregionen 40% 9% 45% Bil Båt Tåg Godstransporterna till och från regionen domineras nästan helt av verksamheter kopplat till trävaror; pappers- och massaproduktion, cellulosa och timmer. Den näst största branschen vad gäller transporter är verkstadsindustrin. Detta är verksamheter som genererar tunga och omfattande transporter. Generellt är det i huvudsak virke, papper och massa som transporteras från Sundsvall söderut medan transporterna in till Sundsvall utgörs av konsumentgods och råvaror till industrin. 20 (74)

Den totalt konsumerade varumängden i Sundsvall och nio omkringliggande kommuner uppgår till drygt 4 miljoner ton. Däremot producerar regionen cirka 10 miljoner ton. Totalvikt på varor i Sundsvallsregionen per SNI-kod 4.3.3 Stor potential att utveckla kombitrafiken Järnväg och sjöfart lämpar sig bäst för stora volymer och långa transportsträckor. Lastbilar lämpar sig bäst för de korta transportsträckorna. Idag sker inte Sundsvallsregionens godstransporter på det sättet. Om 5 10 % av lastbilstransporterna i Sverige skulle flyttas över till tåg, skulle det innebära en fördubbling av kombitrafiken. Generellt ökar kombitrafiken kraftigt i Sverige men konkurrerar samtidigt med vägtransporterna. Mellan 2005 2009 ökade kombitrafiken i Sverige i genomsnitt med 8 % per år. (Källa: Trafikanalys) Allt gods lämpar sig inte att transporteras på järnväg. Varor som är knutna till varugrupperna 1,3 och 9 i diagrammet ovan är gods som inte fraktas i hela enheter och lämpar sig därmed inte för kombitrafik. Räknar vi 21 (74)

bort de varugrupperna får vi kvar 3,8 miljoner ton gods per år som lämpar sig för kombi. Trä- process- och byggnadsindustrin dominerar det kombirelaterade godset med mer än hälften av godsmängden i ton. En betydande andel står även verkstadsindustrin för. Fördelning av kombirelaterat gods per bransch i Sundsvallsregionen. Källa: Consultor 2008 8% 5% 34% 53% Trä- process- byggnadsindustri Versktad och övriga industrier Sällanköpsvaror inkl bilar Dagligvaror/livsmedel När vi tittar på det kombirelaterade godset och hur fördelningen mellan inoch utflöde ser ut, det vill säga konsumerad och producerad varumängd, får vi ett mer balanserat förhållande. I rena siffror betyder det att totalt 1,6 miljoner ton konsumerat gods ställs mot 2,2 miljoner ton producerade varor. Kombirelaterat gods fördelat på in- respektive utflöde 42% 58% Inflöde 1,6 miljoner ton Utflöde 2,2 miljoner ton Det kombirelaterade godset består främst av utrikes volymer, det vill säga gods avsett för export eller import. 22 (74)

Det utgående godset exportgodset finns samlat i Sundsvallsregionen och är därför relativt lättfångat för speditörerna. Det utgående godset består främst av varor inom trä- och papper och färdiga industriprodukter. Det inkommande godset importgodset kommer däremot in till Sverige via olika hamnar, främst via Göteborg och hamnarna i Skåne. I flera fall sker även mellanlagring av framförallt konsumentgods i Örebro-, Jönköpings- och Mälardalsregionen. Det inkommande godset består främst av konsumtionsvaror och insatsvaror till industrin. Dagens kombiterminal i centrala Sundsvall räcker inte till för att kunna utveckla kombitrafiken i Sundsvall. Terminalen är för liten för att kunna ta emot långa godståg, det är trångt och det blir ingen effektiv hantering av godset. Idag står SCA för cirka 20 % av de nuvarande volymerna i den befintliga kombiterminalen. Utöver det så utnyttjas kombitrafik till stor del av kemiföretagen vid Stockvik. Den nuvarande kombiterminalen är en av de terminaler i Sverige som hanterar mest farligt gods i förhållande till vanligt gods. Om kombitrafiken skulle fördubblas i Sundsvall, innebär det två långa godståg per dag, 5 dagar i veckan till och från Sundsvall. Denna fördubbling av kombitrafiken innebär dock endast 10 % av den totala potentiella volymen (3,8 miljoner ton gods) som skulle kunna fraktas på tåg istället för lastbil. I detta exempel motsvarar två godståg, som har en fyllnadsgrad på 85 %, cirka 50 lastbilar. Om detta gods körs på lastbil mellan Sundsvall Göteborg och Sundsvall Malmö släpper de ut 42 ton CO 2 per dag, eller 10 500 ton per år. De marknadsundersökningar vi gjort visar tydligt att det finns en stor potential att utveckla kombitrafiken i Sundsvall. Anledningen till att den utvecklingen har stått stilla under lång tid i Sundsvall, beror på att den befintliga terminalen inte har de rätta fysiska förutsättningarna. Det får den däremot om den flyttas till logistikparken. Det finns en rad faktorer som påverkar valet av transportslag. Förväntningar och krav från kunder, varuägare, tågoperatörer, speditörer med flera, avgör valet av transportslag. Ledtider, frekvens och tillförlitlighet är viktiga aspekter. Det måste också finnas kapacitet på järnvägen och tågtider som passar. Avståndet måste vara tillträckligt stort för att järnvägen ska vara ett alternativ. Tillräckligt med godsvolym måste samlas ihop på samma tåg och tåget måste avgå så sent som möjligt på dagen och komma fram så tidigt som möjligt dagen efter. Omlastningen till bil för vidare transport ut till slutkund måste vara effektiv. Även om den potentiella kombivolymen är 3,8 miljoner ton så kommer i realiteten många av dessa faktorer påverka så att det ändå inte blir kostnadseffektivt att transportera på järnväg. Därför har vi valt att göra en försiktig 23 (74)

kalkyl och i räkneexemplet ovan bara titta på vad en fördubbling av kombitrafiken kan innebära för Sundsvall. I den ekonomiska kalkylen har vi räknat med att 20 000 av dagens 25 000 TEU per år, som hanteras i befintliga kombiterminalen, flyttas ut till logistikparken redan år ett. Vi räknar sedan med en ökning med 4,4 % per år fram till och med år 2035, och därefter 1,5 %. Ökningen är ett försiktigt antagande som ligger lägre än Sveriges genomsnitt. År TEU 2018 20 000 2023 26 000 2028 32 000 2033 38 000 2038 41 624 2043 43 747 2048 45 979 2053 48 324 2058 50 789 2063 53 380 Tabellen visar beräknat antal TEU i den nya kombiterminalen och det är dessa som ligger till grund i den ekonomiska kalkylen. En fördubbling av dagens kombitrafik skulle innebära 50 000 TEU. Enligt kalkylen når vi den volymen ungefär år 2058. Denna fördubbling skulle då bara motsvara 10 % av dagens totala potentiella mängd gods som skulle kunna gå på kombi. Lägger vi dessutom till de trender som vi kan se investeringar hos näringslivet och den starkt prognostiserade ökningen av efterfrågan på transporter kan vi säga att kalkylen är försiktigt tilltagen. Potentialen för att den nya kombiterminalen får en mycket starkare tillväxt borde vara stor. Viljan och tron på kombitrafiken för transport av konsumtionsvaror är dessutom stark hos de lokala transportföretagen. Viljan och tron på kombitrafiken är också stark hos varuägare som finns representerade i regionen. 4.3.4 Samarbeta för att utveckla kombitrafiken För att ta tillvara den potentiella ökningen av kombitrafik och svara upp mot den ökade transportefterfrågan på ett hållbart sätt, krävs den fysiska förutsättningen som Sundsvall Logistikpark ger. Det krävs också ett ökat samarbete mellan branscher och olika intressenter. Idag pågår flera projekt, där 24 (74)

Sundsvalls kommun redan är delaktig, och där långt gångna diskussioner mellan olika aktörer pågår, för att bland annat fylla tåg Bothnian Green Logistic Corridor (BGLC), Smartset, NECL II, Green Highway, Nya Ostkustbanan och Atlantbanan. 4.3.5 Speditörernas behov Speditörerna representerar flera varuägare. De krav som framförs av speditörerna kommer indirekt från varuägarna. Krav på effektiva och tillförlitliga transporter handlar om tid, kostnad och destinationer. Generellt är speditörerna positivt inställda till en samlad logistiknod i Sundsvallsregionen och ser kombitrafik som ett, under förutsättning att ovanstående krav kan tillgodoses, konkurrensmässigt komplement till lastbilstrafik. Kontakter med lokala transportföretag kan sammanfattas med att samtliga tror att satsningen på logistikparken är nödvändig och ser den som positiv. Generellt tror de att efterfrågan på godstransporter kommer att öka. En logistikpark kommer att generera fler uppdrag till speditörerna, men också ge möjlighet att erbjuda kunderna andra typer av transportlösningar. Den så kallade tredjepartslogistiken kan utvecklas. Det finns en stark vilja bland speditörerna att utveckla kombitrafiken, därför att det finns både tid och pengar att tjäna, vilket gynnar dem själva och deras kunder, men också miljön. 4.3.6 Detaljhandelns behov Handeln är stark i Sundsvall. Här finns Sveriges näst största handelscentrum och i centrala Sundsvall finns Norrlands största galleria. I Birsta finns mer än 200 företag, de flesta inom detalj- och partihandel. Endast detaljhandeln i Birsta omsatte 3,3 miljarder kronor under år 2011. Partihandeln i Birsta omsatte 1,1 miljarder kronor samma år. Inom livsmedels- och handelsbranschen sker ofta transporterna med lastbil till Sundsvall från centrallager i södra Sverige. Företagen är intresserade av en intermodal lösning mellan centrallagren i Mälardalen och Sundsvall Umeå Luleå. Inget företag har tillräckliga volymer för att fylla ett eget tåg. Det är också svårt att få tågtider på järnvägen som stämmer överens med butikernas krav av leveranstider, frekvens med mera. Företagen har arbetat mot ökad integration mellan grossist- och butiksfunktionen. Ett exempel är förbättrade IT-system inom logistik. När en vara tar slut i butiken skickas en signal till centrallagret. Vad som sedan styr valet av transportlösning är kostnader, ledtid/leveransprecision och frekvens. Sundsvall Logistikpark förväntas vara i drift 2017. Många företag i branschen har en planeringshorisont på upp till två år. Nya samarbeten mellan distributionsföretag och terminaler måste starta nu för att kunna erbjuda butikerna mer kostnadseffektiva transportlösningar när logistikparken är 25 (74)

klar. Företagen är intresserade av att använda järnvägen till Sundsvall och Umeå om kraven på ledtider och leveransprecisionen kan hållas. 4.3.7 Skogsnäringens behov Tunadalshamnen är en viktig utskeppningshamn för skogsindustrin i regionen. Behovet av ökade containertransporter är stort för hela branschen. Ökade möjligheter att effektivt kunna skifta mellan lastbärare förbättrar konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Möjligheten att nå nya kunder på den globala marknaden ökar. Varje anställd inom skogsindustrin ger jobb åt två andra personer. En av Sundsvalls största aktörer är SCA. Sundsvall är en hörnsten i SCA:s skogsindustriverksamhet. De äger ungefär en tredjedel av all skog i Mellannorrland och i Sundsvallsregionen har SCA byggt upp en förädlingsindustri som ska sätta högsta möjliga värde på regionens skogsråvara. Totalt förbrukar denna industri mer än 4 miljoner kubikmeter virke, som idag till stor del levereras in till industrin med bil. Den producerar mer än 2 miljoner ton färdigvaror, som nästan helt och hållet skeppas ut med fartyg, men även med järnväg från Tunadalshamnen. SCA:s utveckling speglas av koncentration och stordrift av både produktion och transport och behöver nå fler kunder allt längre bort på den globala marknaden för att kunna vara konkurrenskraftig. Då transportkostnaden står för en tredjedel av den totala produktionskostnaden behövs effektivare transporter och de kommer fortsättningsvis därmed att frakta sina produkter i containrar. 4.3.8 Kemi- och metallindustrins behov Det mesta av godset som är i behov av transport finns norr om Sundsvall. Dagens kombiterminal hanterar däremot mest gods från industrierna som ligger söder om Sundsvall, i Stockviksområdet och i Kubikenborg. Terminalen är också en av de i Sverige som hanterar mest farligt gods i förhållande till vanligt gods. Industrierna i Stockvik och Kubikenborg är därmed i stort behov av järnvägen. Det fysiska avståndet till logistikparken kommer att bli längre från Stockviksföretagen, men tack vare den nya E4-bron och motorväg, blir den totala transporttiden marginellt påverkad. Framkomligheten och tillförlitligheten blir högre med godshanteringen i logistikparken än i dagens situation, med terminalens läge i stadskärnan. Dialog med industrierna pågår och det är av största vikt att deras transportbehov tillfredställs. 4.3.9 Etableringsytorna I direkt anslutning till kombiterminalen anläggs ytor för etablering av logistikverksamhet. För att verkligen dra nytta av anläggningen i logistikparken med kopplingen mellan tre transportslag är det lämpligt att speditörer 26 (74)