Innehållsförteckning...1 Sammanfattning...2 Svag efterfrågan under 2010...2 Arbetslösheten sjunker i slutet av 2010...2 Privata arbetsgivare positiva om utvecklingen...3 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...3 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft...4 Svag efterfrågan 2010...4 Närmare 21 500 har varslats om uppsägning...5 Färre lediga platser...6 Marknadsutveckling - privat sektor...7 Efterfrågan inom offentlig sektor...7 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn...8 Brist på arbetskraft...8 Utveckling inom näringsgrenar och yrken... 10 Privat varuproduktion... 11 Industri... 11 Byggverksamhet... 12 Privat tjänsteproduktion... 13 Handel... 13 Transport... 13 Hotell och restaurang... 14 Information och kommunikation... 15 Finansiell verksamhet och företagstjänster... 16 Personliga och kulturella tjänster... 17 Offentlig verksamhet... 18 Utbildning och forskning... 19 Vård och omsorg... 20 Offentlig förvaltning... 21 Utbudet av arbetskraft... 21 Arbetslöshet och programinsatser... 24 Arbetslöshetens struktur... 26 Länets arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 28 Fakta om prognosen... 29 Bilaga Yrkesbarometern 1
Sammanfattning Klarat krisen bra men nya jobb dröjer Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget. Nu indikerar både framåtriktade indikatorer som faktiska siffror att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet 2009. Därefter, det vill säga under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och 2009. Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNPtillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Svag efterfrågan under 2010 Nedgången i ekonomin, som blev tydlig under hösten 2008, har hittills berört Stockholms län i mindre omfattning. Mellan det tredje kvartalet i år och motsvarande kvartal i fjol minskade antalet sysselsatta med endast 0,1 procent till 1 026 500 personer. Detta till skillnad mot riket som helhet och de andra storstadsregionerna som fick en kraftig sysselsättningsminskning redan hösten 2008. Förklaringen är främst att andelen industriföretag är låg i länet och därmed har den kraftiga nedgången inom industrin inte blivit lika kännbar här. Kännetecknande för länet är istället den stora andelen tjänsteföretag och dessa har klarat krisen bättre. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta minskar svagt med 4 000 personer fram till fjärde kvartalet 2010. Arbetslösheten sjunker i slutet av 2010 Färre nya jobb har anmälts till arbetsförmedlingarna och varsel om uppsägningar har varit omfattande. Arbetslösheten har därmed ökat under året i Stockholms län. Under det tredje kvartalet 2009 var 44 600 personer inskrivna som arbetslösa, vilket är en ökning med 17 500 personer eller 65 procent jämfört med motsvarande period 2008. Fram till det fjärde kvartalet 2010 väntas arbetslösheten ha börjat sjunka och uppgå till 43 000 personer. Samtidigt väntas antalet deltagare i program med aktivitetsstöd öka och uppgå till 22 000. En annan förklaring till den ökande arbetslösheten är att inskrivningstiderna har blivit längre. Under tredje kvartalet 2009 var 27 procent av de arbetslösa långtidsarbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa har vid en jämförelse mellan tredje kvartalet 2008 och 2009 ökat med 82 procent till 11 900. Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har arbete med stöd Arbetslösa Sökande i program Sökande i arbete med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2008 kv 4 28 610 2,2% 9 400 0,7% 9 500 0,7% 2009 kv 4 45 000 3,4% 18 000 1,4% 9 250 0,7% 2010 kv 4 43 000 3,3% 22 000 1,7% 9 450 0,7% Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, kvartalsgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen 2
Privata arbetsgivare positiva om utvecklingen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med det privata näringslivet visar att efterfrågan förbättrats gentemot vad företagen bedömde i våras. Samtidigt har arbetsgivarna en mycket ljus bild om de kommande sex månaderna. Störst förhoppning utrycker företagen inom information och kommunikation. Även om företagen tror på en ökad efterfrågan av varor och tjänster så kommer efterfrågan i första hand att mötas av att man använder befintlig personal och sedan övertid. Allt färre arbetsställen har rekryteringsproblem och bristen på arbetskraft har avtagit. I offentlig sektor kvarstår bristen på framförallt specialister inom hälsooch sjukvård. Inom många kommuner och landstinget väntas personalminskningar på grund av effektiviseringar och att verksamheter är konkurrensutsatta. En generationsväxling sker de närmaste åren då många i länet går i pension och ersättningsrekryteringar blir aktuella inom många sektorer på arbetsmarknaden. Länets arbetsmarknadspolitiska utmaningar Stödja de som är på väg in på arbetsmarknaden Minska långa tider Öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten 3
Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft Svag efterfrågan 2010 Sysselsättningen i Stockholms län började öka det fjärde kvartalet 2005 och gjorde så ända fram till hösten 2008. Diagrammet nedan visar på nedgången i ekonomin, som blev tydlig under hösten 2008, har berört sysselsättningen i Stockholms län endast i liten omfattning. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta minskar svagt med 4 000 personer fram till fjärde kvartalet 2010. Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 1: Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Stockholms län, kvartal 1 1997 kvartal 4 2009, säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Även SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, visar på en svag sysselsättningsminskning. Mellan det tredje kvartalet i fjol och motsvarande kvartal i år minskade antalet sysselsatta i länet med 0,1 procent till 1 026 500 personer. Detta till skillnad mot riket som helhet och de andra storstadsregionerna som fick en kraftig sysselsättningsminskning redan under hösten 2008. Förklaringen är främst att andelen industriföretag är låg i länet och därmed har den kraftiga nedgången inom industrin inte blivit lika kännbar här. Kännetecknande för Stockholms län är i stället den stora andelen tjänsteföretag och dessa har klarat krisen bättre. 4
Förändring av antalet sysselsatta enligt AKU 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Stockholm -2,0% Skåne -4,0% Västra Götaland Riket -6,0% kv 1 2007 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 2008 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 2009 kv 2 kv 3 Diagram 2: Förändring av antalet sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning AKU. Riket och storstadslänen, kvartal 1 1997 kvartal 4 2009 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB. Närmare 21 500 har varslats om uppsägning Antalet varsel är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Antalet personer som varslats om uppsägning på Stockholms arbetsmarknad började öka kraftigt i juli 2008 och totalt under året kom drygt 17 000 personer att varslas om uppsägning. Denna negativa utveckling har fortsatt under 2009 och fram till och med oktober månad har närmare 21 500 personer varslats om uppsägning. Vid jämförelse med tidigare konjunkturnedgångar så är antalet varslade nu uppe i de nivåer som rådde vid förra lågkonjunkturen i början av 2000-talet men långt ifrån de nivåerna som rådde i början på 1990-talet. Den kraftiga ökningen av antalet personer berörda av varsel väntas nu mattas av. Varslade i Stockholms län 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 tom År okt Diagram 3: Antal personer berörda av varsel i Stockholms län från 1992 och framåt. Källa: Arbetsförmedlingen Långtifrån alla inkomna varsel leder till uppsägningar och ändå färre leder till arbetslöshet. Av dem som blev varslade under perioden september 2008 till april 2009 i Stockholms län blev 55 procent uppsagda ett halvår senare. Uppsagda och 5
dessutom arbetslösa inom sex månader efter varslet blev endast 18 procent. Motsvarande andelar för riket som helhet är betydligt högre med 68 procent uppsagda och 34 procent uppsagda och arbetslösa. Färre lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är en annan indikator på sysselsättningsutvecklingen. Totalt anmäldes 189 200 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Stockholms län under 2008. Till och med oktober i år har 100 100 platser anmälts, vilket innebär en minskning med 70 500 eller 41 procent jämfört med samma period 2008. Den säsongs- och trendrensade tidsserien i diagrammet nedan visar att platsinflödet minskat kraftigt sedan mitten av 2007. En del av minskningen beror på att reglerna kring annonseringen skärpts, vilket medfört en minskning av antalet platser som dubbelregistreras. Av de lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen under perioden januari till oktober 2009 gällde 65 procent en tillsvidareanställning. Antalet nyanmälda jobb har minskat för samtliga anställningslängder. Störst är minskningen gällande tillsvidareanställningar, som vid jämförelse mellan perioden januari till oktober 2008 och 2009 minskat med 44 procent. Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen täcker inte hela arbetsmarknaden, marknadsandelen varierar men uppskattningsvis är den för närvarande kring 30 procent. Marknadsandelarna varierar med konjunkturen och nivån på arbetslösheten. När arbetslösheten är hög anmäls färre lediga platser. Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen kan ändå ses som en tydlig indikator på sysselsättningsutvecklingen. Nyanmälda lediga platser 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 199601 199701 199801 199901 200001 200101 200201 200301 200401 200501 200601 200701 200801 200901 Diagram 4: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2009, Stockholms län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen Av de lediga jobben finns drygt 40 procent inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Antalet lediga platser har minskat i samtliga branscher. Störst är nedgången i lediga platser inom transportbranschen och industrin, främst verkstadsindustrin. Av samtliga nyanmälda platser i riket under perioden januari till september 2009 fanns en dryg fjärdedel Stockholms län. Det ger en bild av hur stor länets arbetsmarknad är. 6
Marknadsutveckling - privat sektor I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 fick arbetsgivarna inom privata sektorn besvara frågan ifall efterfrågan på deras varor och tjänster ökat, minskat eller förblivit oförändrad de senaste sex månaderna. Svaren visar att efterfrågan förbättrats gentemot vad företagen bedömde i våras. Hösten 2009 blev nettotalet 6 för hur efterfrågan varit sex månader bakåt i tiden. Arbetsgivarnas svar våren 2009 blev nettotalet -18. Betydligt fler trodde då på minskad efterfrågan. I höstens siffror finns tydliga tecken på ett mer positivt utfall, även om transport med nettotalet -23, verkstadsindustri -18 och hotell och restaurang -15 är branscher som uppger sig ha mött svårigheter det senaste halvåret. Efterfrågeutveckling hos privata arbetsgivare i Stockholms län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Näringsgren Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Industri 11-34 -6 7-6 26 12 16 46 därav verkstadsindustri 11-45 -18-1 -13 34 0 16 47 Byggverksamhet 10-29 5-9 -10 16-2 -2 34 Handel 11-25 11 1 4 40 10 19 52 Transport 4-41 -23-18 -22 19-15 -4 46 Hotell och restaurang 19-37 -15 8 1 23 17 11 43 Information och kommunikation 37-2 19 22 4 59 28 19 71 Finansiell verksamhet, företagstjänster 26-12 7 5 8 37 15 20 51 Personliga och kulturella tjänster 17-9 10 48 16 24 50 25 45 Totalt 18-18 6 5 4 34 12 17 49 Tabell 2: Nettotal för respektive bransch och tidsperiod. Andel företag som bedömer ökning av efterfrågan minus andel som bedömer minskning av efterfrågan Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Samtidigt visar svaren att arbetsgivarna i länet generellt har en mycket ljus bild för de närmaste sex månaderna. Nettotalet blir 34, mot 4 i våras, alltså en kraftig ökning av antalet arbetsgivare som visar tillförsikt. Störst förhoppningar uttrycker företagen inom handel samt information och kommunikation. Inom bygg är det dock färre företag som är optimistiska, nettotalet stannar på 16. På ett års sikt kan man iaktta en snabbt ökande tillförsikt inom alla branscher. Nettotalet 49 visar att betydligt fler arbetsgivare tror på ökad efterfrågan av deras varor och tjänster än på minskad efterfrågan. Information och kommunikation är mest optimistiska med nettotalet 71 medan bygg ligger lägst med nettotalet 34, vilket kan tolkas som att uppgången kommer senare där än i övriga branscher. Efterfrågan inom offentlig sektor Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Efterfrågeutveckling inom offentlig verksamhet i Stockholms län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Verksamhetsområde Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Barnomsorg 13 18-13 27-6 13 47 18 20 Grundskola -25-17 -44-13 -44-19 -6-44 -19 Gymnasieskola 23-12 -8 0-24 -31-8 -47-38 Vuxenutbildning -8 21 23 0 36 23 31 43 23 Vård och omsorg 11 0-22 17-17 -17 6 0-11 Övrig kommunal verksamhet 7-8 -29 15-14 -21-7 -23-21 Totalt 13 0-17 8-13 -9 11-10 -8 Tabell 3: Nettotal för respektive verksamhet och tidsperiod Andel verksamheter som bedömer ökning av efterfrågan minus andel som bedömer minskning av efterfrågan Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 7
Totalt sett har efterfrågan inom den offentliga sektorn minskat under det senaste halvåret enligt arbetsgivarnas bedömning med ett nettotal på -17, vilket är helt i linje med vad vårens prognos antog. Det närmaste halvåret är efterfrågan fortfarande på en låg nivå, med ett nettotal på -9. Störst är minskningen inom gymnasieskolan. På ett års sikt tror barnomsorgen och vuxenutbildningen på ökad efterfrågan, övriga sektorer minskar och även här är det gymnasiet som minskar mest, nettotalet blir -38. Vård och omsorg hade mer framtidstro i våras med nettotal 0, nu blir värdet -11. För hela offentliga sektorn blir nettotalet -8, en högst marginell förbättring från vårens resultat på -10. Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn Företagen får även besvara en fråga gällande hur mycket man kan öka produktionen av varor och tjänster utan att anställa mer personal, det vill säga i vilken utsträckning man utnyttjar sin produktionskapacitet. Sedan vårens undersökning har det endast skett marginella förändringar av kapacitetsutnyttjandet som ligger kvar på en hög nivå. I undersökningen anger 24 procent av arbetsgivarna att man inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det innebär att kapacitetsutnyttjandet har minskat marginellt, då motsvarande siffra vid vårens undersökning var 28 procent. Kapacitetsutnyttjande hos privata arbetsgivare i Stockholms län Näringsgren 0 1-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Industri 19% 35% 19% 13% 14% därav verkstadsindustri 18% 35% 22% 12% 13% Byggverksamhet 27% 37% 20% 8% 9% Handel 18% 34% 18% 12% 17% Transport 28% 36% 18% 9% 9% Hotell och restaurang 24% 29% 17% 13% 18% Information och kommunikation 21% 31% 26% 12% 10% Finansiell verksamhet, företagstjänster 20% 30% 18% 13% 20% Personliga och kulturella tjänster 30% 28% 15% 15% 13% Totalt näringsliv 24% 32% 18% 11% 15% Tabell 4: Visar per bransch hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Störst förefaller kapacitetsutnyttjandet vara inom personliga och kulturella tjänster, där 30 procent av arbetsgivarna uppger att de inte kan öka produktionen utan nyanställningar. Även transport, bygg och hotell och restaurang har högt kapacitetsutnyttjande, vilket kan betyda att de dragit ner sin kapacitet under lågkonjunkturen. Inom finansiella tjänster uppger däremot var femte arbetsgivare att de kan öka produktionen mer än 30 procent utan att rekrytera Kapacitetsutnyttjandet bland Stockholms företag är något högre än för landet som helhet, där 20 procent av de privata arbetsgivarna anger att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Brist på arbetskraft Andelen privata arbetsgivare som anger att man har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna har minskat jämfört med vårens resultat. Nu uppger 15 procent av arbetsgivarna att de stött på brist, mot 17 procent i våras. Störst brist finns inom information och kommunikation, där 23 procent av arbetsgivarna haft svårigheter vid rekrytering, och inom bygg med 21 procent. Inom transport och verkstads- och tillverkningsindustrin ses en svag ökning av antalet företag som upplever svårigheter att rekrytera, jämfört med vårens undersökning. 8
Arbetskraftsbrist hos privata arbetsgivare i Stockholms län Näringsgren Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Industri 32% 17% 17% därav verkstadsindustri 42% 14% 18% Byggverksamhet 34% 22% 21% Handel 20% 10% 8% Transport 23% 14% 16% Hotell o restaurang 32% 19% 19% Information o kommunikation 48% 32% 23% Finansiell verksamhet, företagstjänster 28% 17% 17% Personl o kulturella tjänster 8% 20% 10% Totalt näringsliv 28% 17% 15% Tabell 5: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Inom den offentliga verksamheten ligger bristen på arbetskraft kvar på en hög nivå inom barnomsorgen. Inom vård och omsorg ökar bristen, dock från en låg nivå. Däremot minskar bristen på arbetskraft både inom grundskolan och gymnasieskolan. Arbetskraftsbrist inom offentlig verksamhet i Stockholms län Verksamhetsområde Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Barnomsorg 80% 71% 75% Grundskola 31% 44% 29% Gymnasieskola 69% 24% 7% Vuxenutbildning 31% 36% 36% Vård och omsorg 31% 12% 20% Övrig kommunal verksamhet 36% 47% 50% Totalt 40% 40% 38% Tabell 6: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 I höstens undersökning var det endast 6 procent av arbetsgivarna som angav att de avstått från rekrytering eftersom de inte hittat någon lämplig kandidat, så kallad dold brist. Inom hotell och restaurang, bygg och information/kommunikation var det dock minst 10 procent av arbetsgivarna som angav att rekryteringar uteblivit. 9
Utveckling inom näringsgrenar och yrken Arbetsförmedlingens prognos för sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabellen nedan. Vi bedömer att den totala sysselsättningsutvecklingen kommer att vara oförändrat fram till de det fjärde kvartalet 2010. Utvecklingen ser dock olika ut för de privata arbetsgivarna och den offentliga verksamheten. De branscher som fortsatt förväntas ha en svag sysselsättningsnedgång är industrin och byggverksamheten medan det inom information och kommunikation istället väntas en svag ökning av antalet sysselsatta. Sysselsättningen väntas däremot att minska bland de offentliga arbetsgivarna. Detta beror främst på effektiviseringar, konkurrensutsättning samt demografiska förändringar. Sysselsättningsutveckling per näringsgren Näringsgren Privata arbetsgivare Industri, energi Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finansiell verksamhet och företagstjänster Personliga och kulturella tjänster Totalt privata arbetsgivare Offentlig verksamhet Utbildning Vård och omsorg Offentlig förvaltning Totalt offentlig verksamhet Förändring Minskande Minskande Oförändrat Oförändrat Oförändrat Ökande Oförändrat Oförändrat Oförändrat Oförändrat Minskande Minskande Minskande Total sysselsättningsutveckling för länet Oförändrat Tabell 7: Sysselsättningsutvecklingen för olika branscher i Stockholms län fram till fjärde kvartalet 2010. Källa: Arbetsförmedlingen 10
Privat varuproduktion Industri I denna näringsgren ingår verksamheter som tillverkningsindustri, energiförsörjning, vattenförsörjning, återvinning och avfallshantering samt mineralutvinning. Industrin i Stockholms län är relativt sett liten, trots det var enligt SCB:s AKU 58 500 personer i länet sysselsatta inom industrin under tredje kvartalet 2009. Det motsvarar sex procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Av dessa arbetade 31 300 inom verkstadsindustrin. Under 2010 bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen inom industrin kommer att minska svagt. Globala tillverkningsföretag med huvudkontor i länet Många globala tillverkningsindustriföretag har sina huvudkontor i Stockholms län, men tillverkningen sker i allt större utsträckning i lågkostnadsländer. Därmed blir det viktigt att säkerställa att den kompetens som företagen efterfrågar finns tillgänglig i länet. Detta gäller då snarare yrken inom administration, försäljning och forskning än industriarbetare. 1 Sysselsättningen inom industrin har, enligt SCB:s KS (Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik), minskat stadigt det senaste året. Utvecklingen förklaras av den strukturomvandling som sker, där industrin minskar samtidigt som tjänsteproduktionen ökar. Trots att industrin är en relativt sett liten bransch i Stockholms län har nedskärningar som skett berört många individer. De största tillverkningsföretagen i länet är Scania och AstraZeneca. Enligt Stockholms Handelskammares barometer har den svenska kronans försvagning medfört en ökning för exportindustrin. Kronan har börjat återhämta sig, men är fortfarande svag, vilket innebär att den ökande världshandeln gynnar den svenska exporten. Samtidigt har den svenska tillverkningsindustrin påverkats negativt av den globala konjunkturnedgången, vilket innebär att den svaga ökningen sker från en mycket låg utgångspunkt. För företagen i Stockholms län blir dessa effekter särskilt viktiga då de främsta branscherna, telekom- och läkemedelsindustri, är exportinriktade. 2 I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning uppger arbetsgivarna inom industrin att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat något de senaste sex månaderna, med ett nettotal på -6. Utvecklingen inom verkstadsindustrin var dock mer negativ än inom övrig industri, med ett nettotal på -18. Förväntningarna om utvecklingen de kommande sex månaderna är positiva och då främst inom verkstadsindustrin. För perioden sex till tolv månader framöver är företagen än mer positiva, drygt hälften av arbetsgivarna förväntar sig en ökande efterfrågan. Företagen inom energi och miljö är något mer pessimistiska när det gäller den framtida efterfrågan. Bristen på arbetskraft inom industrin är låg och oförändrad jämfört med vårens prognos. Endast 17 procent av arbetsgivarna angav att de upplevt arbetskraftsbrist under det senaste halvåret. För ett år sedan var motsvarande andel 32 procent. 1 Ernst & Young, Stockholms framtida kompetensbehov En kartläggning på uppdrag av Stockholm Business Region, 2009. 2 Stockholms Handelskammare, Stockholmsbarometern, 3: dje kvartalet 2009. 11
Byggverksamhet Branschen omfattar allmän byggnadsverksamhet och specialiserade verksamheter för byggnader och anläggningar. Den inkluderar nybyggnation, reparationer, tillbyggnader och ombyggnader. Sysselsättningsutvecklingen i branschen har varit svag det senaste året. Under tredje kvartalet 2009 arbetade 55 900 personer i Stockholms län inom bygg. Det motsvarar fem procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom bygg kommer att minska något under 2010. 2010 blir ett mellanår för byggverksamheten En jämförelse av investeringar i påbörjade byggnadsarbeten i länet under januari-september 2008 och 2009 visar på en ökning under 2009. Investeringar i byggande av olika former av affärslokaler samt småhus och villor har dock minskat. Samtidigt har investeringar i renovering, ombyggnad och tillbyggnad (ROT) har ökat. Totalt har investeringarna i byggprojekt ökat med drygt 2,5 miljarder. I Byggindustrins byggbarometer anger närmare hälften av företagen att utvecklingen varit positiv sedan halvårsskiftet. Orderläget har förbättrats för många företag, vilket främst tillskrivs hushållens ROT-avdrag och de låga räntorna. Samtidigt fortsätter orderingången att vara låg och prisbilden upplevs av många företag som svag. 3 Många företag upplever att anbudsförfrågningarna har ökat samt att bankerna har blivit mer tillmötesgående. Dessutom har bostadsmarknaden börjar hämta sig vilket antas bero på den låga räntenivån, sänkta skatter och den rådande bostadsbristen. Upphämtningen sker dock från en mycket låg nivå. Många stora byggprojekt håller nu på att avslutas och det kommer därefter att dröja ungefär fram till halvårsskiftet 2010 innan upphandlade projekt startas upp. Under 2010 påbörjas byggandet av exempelvis Swedbank Arena, Stockholmsarenan och Nya Karolinska Solna. Anläggningsverksamheten har klarat sig bra och flera stora infrastrukturprojekt pågår i Stockholm, såsom Norra Länken, Citybanan, utbyggnad av Tvärbanan och ombyggnad av E18 mellan Hjulsta och Kista. Utvecklingen för mindre projekt inom ROT-sektorn har varit god. Detta har medfört att de små och medelstora byggföretagen har klarat konjunkturnedgången bättre än de stora. Orderingången är svagare för de stora byggföretagen och konkurrensen är hård. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning bekräftar denna bild, vilket väntas medföra att återhämtningen för de stora byggföretagen kan komma senare än för de mindre. I Arbetsförmedlingens undersökning uppger merparten av byggarbetsgivarna i länet att efterfrågan de senaste sex månaderna varit oförändrad, vilket indikerar att den låga efterfrågan som upplevdes vid föregående prognos nu är på väg att vända. Ett nettotal på 16 för de kommande sex månaderna antyder att branschen har svagt positiva förväntningar på framtiden. Bristen på arbetskraft har tidigare varit ett problem inom byggbranschen. Under hösten 2008 angav 36 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar under de senaste sex månaderna, men nu har denna andel minskat till 21 procent. Bristen gäller främst platschefer och betongarbetare. Arbetsförmedlingen har i samarbete med andra aktörer inom bygg startat en satsning för att bredda utbildningarna inom ett flertal byggyrken. Satsningen är tänkt att skapa bättre förutsättningar för nyutbildade att få lärlingsplatser genom 3 Ökande optimism trots svag orderingång, Tidningen Byggindustrin 091021 www.byggindustrin.com 12
att arbetslösa bygglärlingar utbildas inom bland annat plattsättning och golvläggning. Privat tjänsteproduktion Handel Branschen handel inkluderar detaljhandel, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon. Under tredje kvartalet 2009 arbetade 130 300 personer i länet inom handeln. Detta motsvarar 13 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningen i branschen har minskat under det senaste året men bedöms förbli oförändrad under prognosperioden. Dagligvaruhandeln fortsatt stark Handeln i Stockholm har försvagats under 2009, men det finns antydningar om att försämringstakten avtar. Handeln påverkas starkt av konjunktursvängningar, men de olika delbranscherna inom handeln utvecklas på skilda sätt. Dagligvaruhandeln har haft en stark utveckling. Försäljningsvolymerna ökar, medan lönsamheten och antalet anställda uppvisar en svag minskning. Sällanköpshandeln har förstärkts under tredje kvartalet 2009 och försäljningsvolymerna ökar samtidigt som lönsamheten avtar i långsammare takt än tidigare. Antalet anställda förväntas fortsätta minska något. Även inom partihandeln ser det ljusare ut. Branschen fortsätter försvagas, men i långsammare takt än tidigare. Företagen upplever fortfarande en minskad lönsamhet och ytterligare personalminskningar väntas. Branschen ser dock försiktigt positivt på framtiden. Handeln med motorfordon förbättrades starkt under tredje kvartalet och nedgången börjar mattas av. Nästan 90 procent av företagen minskar antalet anställda och fortsatta personalminskningar är att vänta. Förväntningarna inom branschen är dock positiva. 4 Arbetsgivarna inom handeln uppgav i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning att efterfrågan det senaste halvåret har varit positiv, med ett nettotal på 11, vilket kan jämföras med -25 i vårens undersökning. De mindre arbetsställena är dock betydligt mer positiva än de stora. På sikt förväntar sig arbetsgivarna inom handeln en starkare efterfrågeutveckling. Endast åtta procent av arbetsgivarna säger sig ha upplevt brist på arbetskraft, den lägsta bristen av alla branscher. Arbetsgivarna uppger att det finns en viss brist på färskvarusäljare samt en ökande brist på motorfordonsmekaniker och -reparatörer. Transport Näringsgrenen transport inkluderar passagerar- och godstransporter, post- och budverksamhet samt drift av terminal, lager godshantering och liknande. 57 200 personer var sysselsatta inom transportbranschen i Stockholms län tredje kvartalet 2009. Under 2010 förväntas sysselsättningen inom transportbranschen förbli oförändrad. Konjunkturkänslig bransch Transportbranschen i Stockholms län utvecklas ständigt och blir allt starkare i regionen. Logistikföretagen UPS och DHL har sina regionala huvudkontor i länet. Branschen är starkt konjunkturberoende och känner av konjunkturförändringar 4 Stockholms Handelskammare, Stockholmsbarometern, 3: dje kvartalet 2009. 13
tidigt. Förklaringen är att transportföretagen kommer in i produktionskedjorna på ett tidigt stadium. Branschen har drabbats hårt av nedgången i varuexporterna, minskad aktivitet inom byggsektorn och vikande privat konsumtion. Nu ser dock företagen något mer optimistiskt på den närmaste framtiden, enligt TransportGruppens Transport Indikator för oktober som för första gången sedan våren 2008 uppvisar ett positivt resultat. 5 Omsättningen i branschen har minskat under de senaste månaderna, men förväntas nu plana ut eller öka något. Fortsatta personalminskningar förväntas, men i mindre omfattning än tidigare under året. Kollektivtrafiken i Stockholm utgör en viktig förutsättning för länets utveckling och SL-trafiken sysselsätter cirka 10 000 personer. Under 2008 ökade resandet med SL med två procent jämfört med föregående år och ungefär 700 000 personer reser dagligen med kollektivtrafiken. 6 Antalet passagerare inom flygtrafiken minskar Antalet passagerare inom flygtrafiken fortsätter att minska och vid en jämförelse mellan oktober 2009 och 2008 har antalet flygresenärer på de svenska flygplatserna minskat med nio procent. Det är främst inrikes- och Europatrafiken som minskar, medan resor till övriga världen ökar. Många väljer istället tåg vid inrikesresor samtidigt som antalet affärs- och konferensresenärer minskar som en följd av konjunkturnedgången. På Bromma flygplats ökade antalet resenärer i oktober med åtta procent jämfört med samma månad föregående år, på Arlanda har antalet resenärer minskat med tio procent. 7 Även om runt hälften av de anställda på Arlanda är bosatta i Uppsala län, har flygplatsen en väsentlig inverkan på arbetsmarknaden i Stockholms län. Arlanda kan liknas vid ett ekonomiskt nav i regionen. På flygplatsen arbetar cirka 15 000 personer, dessutom genererar Arlanda ytterligare drygt 50 000 arbetstillfällen. Det rör sig om yrken såsom taxichaufförer, speditörer, livsmedelsproducenter och IT-tjänster. Som en följd av att matserveringen ombord på flyget dragits ned har bemanningen inom catering minskat, men befinner sig nu på en i princip stabil miniminivå. Ett visst överskott på piloter föreligger, men många av dem är äldre och risken för omfattande uppsägningar är liten. En stor del av den svenska exporten transporteras via Arlanda och nedgången inom exportindustrin har haft en betydande påverkan på flygfraktstrafiken. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är transportarbetsgivarna de som har upplevt efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna mest negativt, med ett nettotal på -23. För de kommande sex månaderna ser man ljusare på utvecklingen och på ett års sikt förväntar sig drygt hälften av arbetsgivarna en ökande efterfrågan, med ett nettotal på 46. Endast 15 procent av transportarbetsgivarna uppger att de under det senaste halvåret upplevt arbetskraftsbrist och då på olika typer av chaufförer. Hotell och restaurang Branschen hotell och restaurang innefattar hotellverksamhet samt annan form av tillfällig logi, restaurang-, catering- och barverksamhet. Under tredje kvartalet 2009 var 39 600 personer i Stockholms län sysselsatta inom hotell och restaurang. 5 TransportGruppen och HUI. TransportIndikatorn oktober 2009. 6 AB Storstockholms Lokaltrafik, Årsberättelse 2008 7 Luftfartsverket, LFVs passagerarstatistik: Minus nio procent i oktober, 2009-11-05 14
Sysselsättningsutvecklingen i branschen har varit gynnsam det senaste året men under 2010 bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen kommer att förbli oförändrad. Svag efterfrågan på hotellrum Stockholms höga representation av multinationella företag och centrala betydelse för branscher som informations- och kommunikationsteknik (ICT) och finans har gynnat besöksnäringen under många år. Som en följd av den vikande konjunkturen har antalet affärsresenärer minskat, vilket medfört att allt fler hotellrum står tomma 8. Hotellbranschen i Stockholm har känt av lågkonjunkturen. I mars och under sommarmånaderna var utvecklingen god, men i övrigt har beläggningsgraden på stockholmshotellen varit lägre under 2009 än under 2008 9. Priserna på hotellrum i Stockholm har under 2009 gått ner 10 procent och hotellens lönsamhet, mätt som intäkt per tillgängligt rum, har sjunkit med 12 procent. Under 2010 färdigställs 1 300 nya hotellrum i Stockholm, vilket väntas pressa ned priserna ytterligare 10. Enligt arbetsförmedlingarna i Stockholms län har lågkonjunkturen blivit kännbar för konferensverksamheten. Dessutom har lunchserveringarna tvingats höja sina priser medan lyxkrogarna har klarat sig bättre. Stockholm populär kryssningsdestination Konjunkturläget och den svenska kronans låga värde har dock medfört att fler svenskar har valt att semestra inom landet och turismen från övriga norden har ökat 11. Dessutom har antalet kryssningsresenärer ökat starkt. Under 2009 har 440 000 kryssningspassagerare besökt Stockholm, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med året innan. Kryssningsresenärerna spenderar i genomsnitt 1 100 kronor per person i Stockholm och de som påbörjar eller avslutar sina kryssningar i Stockholm övernattar ofta på något av hotellen i länet. 12 Företagen i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har uppgett att efterfrågan minskat kraftigt de senaste sex månaderna. Förväntningarna för de kommande sex månaderna är dock mer positiva, med ett nettotal på 23. På ett års sikt väntas efterfrågan öka ytterligare. 19 procent av arbetsgivarna inom hotell och restaurang anger att de upplevt arbetskraftsbrist under de senaste sex månaderna och då främst på kockar. Information och kommunikation Information och kommunikation innefattar telekommunikation, dataprogrammering och datakonsultverksamhet, informationstjänster, förlagsverksamhet samt film-, video- och TV-programverksamhet. Under tredje kvartalet 2009 var 77 800 personer i länet sysselsatta inom information och kommunikation. Sysselsättningen i branschen bedöms öka något under 2010. 8 Pettersson, J. Fördjupad kris för hotellen Dagens Nyheter Ekonomi, 091119, s.2-3. 9 SHR Stockholms hotellmarknad, september 2009. 10 Pettersson, s.2 11 Antalet hotellgästnätter för besökare från övriga norden har ökat med 17 procent t.o.m. september 2009, se SHR Stockholms hotellmarknad, september 2009. 12 Stockholm Cruise Network, Fantastiskt kryssningsrekord i Stockholm, 28 september 2009. 15
Stark bransch i länet I Stockholm finns ett av världens största ICT-kluster som omfattar 8 000 företag och sysselsätter cirka 86 000 personer. Kista Science City är ett internationellt centrum med såväl stora som små ICT-företag samt utbildning och forskning. Stockholmsregionens främsta expertis återfinns inom trådlös teknik och trådlösa tjänster, bredband samt tillämpad ICT. 13 Flertalet av de stora ITC-företagen har valt att förlägga sina skandinaviska huvudkontor till Stockholmsregionen och koncentrationen av internationella företag skapar goda förutsättningar för nya företag att etablera sig i länet. 14 Databranschen i Stockholms län stod till att börja med emot den allmänna nedgången, men påverkas nu av den försämrade ekonomiska situationen. Idag är IT i så hög grad integrerat i näringslivet att det svårt för företag att genomföra omfattande personalminskningar. 15 Trots detta har antalet anställda minskat kraftigt under tredje kvartalet 2009 och många företag har nu överkapacitet när det gäller personal. Detta har medfört att det finns ett relativt stort utrymme för produktionsökningar innan rekryteringsbehov uppstår. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är arbetsgivarna inom information och kommunikation de som är mest optimistiska om efterfrågeutvecklingen. De uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat de senaste sex månaderna, med ett nettotal på 19. Företagen har även mycket positiva förväntningar på den framtida efterfrågeutvecklingen. För det kommande halvåret är nettotalet 59 och för de kommande 6-12 månaderna 71. Det är inom information och kommunikation som den största arbetskraftsbristen uppges och 23 procent av företagen uppger att de upplevt arbetskraftsbrist. Den största bristen gäller systemerare och programmerare. Företagen efterfrågar främst programmerare med högskoleutbildning, som kan arbeta med säkerhetslösningar och driftutveckling. Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom branschen finansiell verksamhet och företagstjänster återfinns bank-, finansoch försäkringsverksamhet. Dessutom ingår diverse företagstjänster såsom fastighets- och uthyrningsverksamhet samt verksamheter inom bland annat ekonomi, teknik och juridik. Under tredje kvartalet 2009 var 248 000 personer i länet sysselsatta inom finansiell verksamhet och företagstjänster, vilket gör det till den näringsgren som sysselsätter flest personer, 24 procent av samtliga sysselsatta i länet. Finansiell verksamhet och företagstjänster är den näringsgren som vuxit mest i länet sedan början av 2008. Sysselsättningsutvecklingen i branschen har varit gynnsam det senaste året men under 2010 bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen i branschen kommer att förbli oförändrad. Viktig bransch som växer Finansbranschen sysselsätter flest Finansbranschen är den bransch som sysselsätter flest personer i Stockholms län, bank- och finanssektorn i länet sysselsatte år 2008 drygt 50 000 personer i 2 150 företag. Detta innebär att mer än hälften av de anställda i finansbranschen i 13 Stockholm Business Region, Fakta om företagandet i Stockholm 2008. 14 Stockholm IT Region, Därför Stockholm, 2009. 15 Stockholms Handelskammare, Stockholmsbarometern, 3: dje kvartalet 2009. 16
Sverige arbetar i Stockholm. 16 I Stockholm finns fyra av de sex största nordiska bankernas huvudkontor och många internationella finansiella koncerner har sina nordiska eller nordeuropeiska huvudkontor här. Stockholm anses av många vara Skandinaviens finansiella centrum och tillgången till kvalificerad arbetskraft har stor betydelse för länets konkurrenskraft. Många företag efterfrågar arbetskraft med mer praktiskt inriktad utbildning än vad som erbjuds inom dagens universitetsutbildningar. Samtidigt är det svårt att överblicka vilken påverkan finanskrisen haft på finansmarknaden. 17 Bemanningsbranschen är stor i Stockholm Enligt Bemanningsföretagen stod Stockholm för 42 procent av landets totala omsättning inom bemanningsbranschen under det första halvåret 2009. Jämfört med första halvåret 2008 har omsättningen dock minskat med 13 procent. Bemanningsbranschen i Stockholm har klarat sig bättre än övriga landet. Omsättningsminskningen i riket som helhet under första halvåret 2009 var 25 procent, jämfört med samma period år 2008. Hela 78 procent av omsättningen inom bemanningsbranschen i Stockholm utgörs av uthyrningsverksamhet. Verksamheter inom omställningstjänster, vilket innebär att bemanningsföretag hjälper till med att omplacera och förbereda medarbetare för nya jobb vid personalminskningar, har ökat kraftigt som en följd av neddragningar inom andra branscher. 18 I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster inom finansiell verksamhet och företagstjänster varit oförändrad eller svagt ökande under de senaste sex månaderna. Bemannings- och konsultföretag, exklusive konsultföretag inom arkitektur och teknik är de som är mest optimistiska. Branschens förväntningar för de kommande sex månaderna är positiva med ett nettotal på 37, motsvarande för ett år sedan var 8. Under det senaste halvåret har 17 procent av företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster upplevt arbetskraftsbrist vid rekryteringar. Det råder främst brist på systemerare och programmerare samt kvalificerade ekonomiassistenter. Personliga och kulturella tjänster Till personliga och kulturella tjänster hör kultur, nöjen, intresseorganisationer, rekreation och sport. Sysselsättningsutvecklingen har varit gynnsam det senaste året. Under andra kvartalet 2009 arbetade 61 200 personer i länet inom personliga och kulturella tjänster. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i branschen under 2010 kommer att förbli oförändrad. Optimistiska om framtiden Liksom handeln påverkas denna bransch starkt av hushållens konsumtion och tilltro till sin egen och landets ekonomi. Hushållens syn på det ekonomiska läget har förbättrats. Konfidensindikatorn CCI 19 har ökat sedan maj i år och är nu på ungefär samma nivå som under inledningen av 2008. Hushållens bedömning är 16 Stockholm Business Region, Fakta om företagandet i Stockholm 2008 17 Ernst & Young, Stockholms framtida kompetensbehov En kartläggning på uppdrag av Stockholm Business Region, 2009. 18 Bemanningsföretagen och HUI. Första halvåret 2009 Bemanningsföretagens utveckling. 19 CCI är Konjunkturinstitutets mått på hushållens tilltro till och förväntningar om sin egen och landets ekonomi. Uppgifterna insamlas genom telefonundersökningar. 17
att risken att bli arbetslös har minskat. 20 Mycket talar således för att de som har jobb känner sig tryggare och därmed kan förväntas spendera mer på nöjen och personligt välbefinnande. Samtidigt finns det många arbetslösa i länet som inte har samma ekonomiska utrymme. Den sammantagna bilden blir att konsumtionen kommer att vara fortsatt låg, om än något ökande. Även denna bransch påverkas av besöksnäringens utveckling. Konjunkturläget och den svaga kronan har, som tidigare nämnts, medfört att fler svenskar och nordiska besökare valt att förlägga sin semester inom landet. Dessutom har antalet kryssningsresenärer ökat starkt. Under juli månad steg nöjesparken Gröna Lunds besökssiffror med 20 procent jämfört med samma månad i fjol. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har arbetsgivarna uppgett att efterfrågan på tjänster varit svagt ökande under det senaste halvåret, med ett nettotal på 10. Företagen ser optimistiskt på framtiden och förväntar sig en ökande efterfrågan, med ett nettotal på 24 för det kommande halvåret och 45 för de kommande 6-12 månaderna. Endast 10 procent av arbetsgivarna i undersökningen anger att de upplevt brist på arbetskraft och det går inte att urskilja några utmärkande bristyrken. Offentlig verksamhet Offentlig verksamhet innefattar offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Närmare 294 000 personer eller 30 procent av samtliga sysselsatta i länet fanns inom denna sektor tredje kvartalet 2009. Antalet offentliganställda har därmed har därmed sjunkit marginellt med 1 300 personer jämfört med motsvarande kvartal år 2008. Antalet sysselsatta väntas minska under 2010. Utvecklingen ser dock olika ut inom de olika verksamheterna. Ökade kostnader för kommunerna Under 2008 uppvisade 23 av länets 26 kommuner samt Stockholms Läns Landsting positiva resultat. När nu antalet arbetade timmar minskar så minskar även skatteinkomsterna, vilket försvagar de kommunala budgetarna. De kommunala kostnaderna ökar samtidigt som en följd av den ökande arbetslösheten, genom ökade kostnader för försörjningsstöd och olika kommunala aktiviteter för arbetslösa. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beskriver i sin senaste Ekonomirapport det ekonomiska läget för kommuner och landsting som tillfällig lättnad 2010 men tufft läge för 2011-2012. 21 Enligt SKL:s bedömningar kommer kommuner och landsting att gå med 1 miljard i underskott 2009. Regeringens tillskott på 17 miljarder nästa år bidrar till att sektorn som helhet redovisar ett överskott på drygt 3 miljarder 2010. Utgångsläget varierar dock mycket kraftigt mellan olika kommuner och olika landsting. Eftersom konjunkturtillskottet är ett engångsbidrag ökar intäkterna knappt alls 2011. Från och med 2011 kommer der därför att bli påtagligt kärvare tider. Enligt SKL:s beräkningar kommer kommunernas kostnader för försörjningsstödet att öka med 6 miljarder kronor fram till 2013. Stockholm är det länet som har den lägsta försörjningsbördan 22 i landet. Detta innebär att en person i yrkesaktiv ålder (20-64 år) ska försörja 0,63 personer 20 Konjunkturinstitutet. Konjunkturbarometern Företag och hushåll oktober 2009. 21 Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2009. 22 Försörjningskvoten = hela befolkningen/befolkningen 20 64 år 18
förutom sig själv. Stockholms Läns Landstings Regionplanekontor redovisar att försörjningsbördan i länet ökat sedan 2003 och prognostiserar att den fortsatt kommer att öka fram till 2017 23. Detta innebär att skatteintäkterna minskar samtidigt som kommunernas och landstingets utgifter ökar. Förändringar i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna har medfört en ökad kostnad för kommunerna, genom att fler blivit beroende av försörjningsstöd. Länets befolkningssammansättning påverkar behovet av barnomsorg och utbildningsplatser. Under de senaste åren har barnafödandet i länet ökat, vilket medfört en ökad efterfrågan på personal inom barnomsorg och grundskolans tidigare år. Inom gymnasieskolan väntas den demografiska utvecklingen medföra att antalet gymnasielever minskar. Stockholms stad tillhör de största arbetsgivarna i länet med cirka 40 500 anställda i stadens förvaltningar, främst inom skola, förskola samt vård och omsorg. 24 Antalet anställda väntas minska totalt med närmare 1 300 anställda det kommande året. Det är endast inom barnomsorgen som antalet anställda väntas öka. Utbildning och forskning I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola och universitet, vuxenutbildning samt folkhögskola. Sektorn i länet sysselsatte i genomsnitt 100 000 personer det tredje kvartalet 2009. Det är en minskning med 2 400 personer vid jämförelse med motsvarande period 2008. Antalet väntas att vara oförändrad under prognosperioden. Ökad efterfrågan på personal inom barnomsorg Nya förskolor öppnas hela tiden inom staden och väntas så göra under några år framöver eftersom de höga födelsetalen håller i sig. Detta har medfört brist på förskollärare sedan en lång tid tillbaka och bristen kommer att tillta. Bristen på förskollärare löser staden med att internutbilda erfarna barnskötare. Inom grundskolans verksamhet i Stockholms stad kan en viss övertalighet av personal väntas det kommande året. Detta som följd av konkurrensen som råder med fristående skolor, den demografiska utvecklingen samt sammanslagning av skolor. Den demografiska utvecklingen med ett minskande antal elever inom gymnasieskolan och den ökande konkurrensen med friskolor befaras skapa övertalighet av personal inom gymnasieskolan i Stockholms stad. Samtidigt har elever från andra kommuner i länet flyttat till de kommunala skolorna i staden vilket bidragit till att elevantalet inte minskat där. År 2011 kommer förändringar i medieprogrammet att börja gälla. Detta kan leda till att de som idag är medielärare inte uppfyller kraven och kan därmed komma att bli övertaliga. Enligt intervjuundersökningen med de privata aktörerna inom utbildning är de betydligt mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret. Utvecklingen de kommande 6 till 12 månaderna visar samma tendens. Stockholm stad har startat ett stort antal yrkesutbildningar, totalt cirka 400 platser under våren. Väntar besked om ytterligare 800 platser. Personalen till dessa utbildningar är upphandlad på entreprenad. 23 Regionplane- och Trafikkontoret, Stockholms Läns Landsting. Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2008-2017 24 Stockholms stad, Årsredovisning 2008 19
Söktrycket på högskolor och universitet ökar i en lågkonjunktur, antalet helårsstudenter vid Stockholms Universitet förväntas öka med 11 procent från 2008 till 2009. Vid Kungliga Tekniska Högskolan förväntas ökningen bli 4 procent och vid Södertörns Högskola 9 procent. 25 Vård och omsorg Vård och omsorg sysselsatte i genomsnitt 123 000 personer tredje kvartalet 2009. En minskning med 900 personer vid jämförelse med motsvarande kvartal 2008. Äldreomsorg, akutsjukvård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår här. Huvudman kan vara antingen kommun, landsting eller en privat aktör. Sysselsättningen bedöms minska svagt under 2010. Omfattande konkurrensutsättning Det är framförallt inom äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg som antalet anställda inom Stockholms stad minskat under 2008 26. Inom äldreomsorgen beror detta främst på att verksamheter har knoppats av och att medarbetare gått över till annan arbetsgivare när verksamheter har konkurrensutsatts. I dagsläget finns få lediga tjänster att söka som undersköterska eller vårdbiträde vilket är mycket ovanligt eftersom personalrörligheten är stor inom dessa grupper. Detta är en effekt av konkurrensutsättningen och den demografiska utvecklingen med ett minskande antal äldre. Svårt att bedöma framtiden då verksamheterna inom äldre- och handikappomsorgen är konkurrensutsatta. Det finns idag en övertalighet av personal som en effekt av tidigare personalövertagande och verksamhetsövergångar. Efter att personer har provat på hos den nya arbetsgivaren under en sex månaders period väljer många att komma tillbaka till staden och detta leder till att övertaligheten bland vårdbiträden, personliga assistenter och undersköterskor ständigt fylls på. Inom socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har antalet övertaliga ökat på grund av konkurrensutsättningen. Orsaken är att personalen valt att inte följa med till den nya verksamheten. Konkurrensutsättningen kommer att fortsätta även inom socialtjänstens verksamheter vilket kan leda till att övertaligheten ökar. Antalet anställda inom Stockholms Läns Landsting (SLL) uppgår till närmare 45 000. Genomförda organisationsförändringar har medfört en minskning av antalet anställda med 3,5 procent, vid en jämförelse mellan juni 2008 och juni 2009 27. Minskningen beror på organisationsförändringar och omställningsåtgärder. Vid årsskiftet 2008/2009 övergick flera geriatriska enheter och vårdcentraler till privat regi. Landstingets verksamheter uppger att rekryterings- och bemanningsläget varit gott. Karolinska Universitetssjukhuset som i december 2008 lade ett varsel som berörde 600 personer har genom olika åtgärder begränsat övertaligheten till ett fåtal berörda. Inom vissa sjuksköterskeoch läkarspecialiteter är efterfrågan fortsatt större än tillgången. Det gäller främst specialistutbildade sjuksköterskor inom distrikt, psykiatri och barn samt specialistläkare inom allmänmedicin, psykiatri, patologi och radiologi. Inom Folktandvården finns viss brist på erfarna tandläkare. Antalet anställda framöver 25 Högskoleverket, Statistisk Analys 2009/7 Sex procent fler helårsstudenter 2009, men fortfarande ledig kapacitet. 26 Stockholms stad, Stadsledningskontoret pm, dnr 229-409/2009. 27 Stockholms Läns Landsting, Delårsbokslut 2009. 20