Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Relevanta dokument
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii )

Efter ett mail med en uppgift så kan det komma ett uppföljnings-mail där uppgiften är att peppa kurskamraterna genom att berätta vad du gjorde.

Klimat 0B: Klimat CBT:s anslagstavla

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

Klimat 3R: Lågkonjunktur

Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla

Klimat 2M: Effektivare energiproduktion

Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering.

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Samhällsekonomiska begrepp.

Resultat från TNS-SIFO undersökning Bostadsägare & Bostadsspekulanter

Användarinstruktioner

Supplementary File 3

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

> Guide till Min webmail

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Får jag använda Wikipedia?

Bonus: Fundera också på om det finns fler alternativ som vi har glömt. Maila i så fall dem till mig och kurskamraterna. xiii

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

ReKo Värderingsövningar m.m.

Energikostnad för olika förpackningar

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

Lathund Web Help Desk

Det cirkulära flödet

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

FAQ PDF-fakturor. Innehållsförteckning

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, Vad är ekonomi?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Ekonomi Sveriges ekonomi

Titta på bilden: ix

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Användarmanual Jobb i Stan. CV-Handboken. Registrering, jobbsökning mm. Copyright Aditro. All rights reserved.

Kursvärderingsenkät i KI Survey

6. Kan jag läsa min e-post i Microsoft Outlook eller liknande e-postprogram?

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Bosö Båtklubb Schemabokningar ( )

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

Bonus 5: Information om ERoEI:

Boverkets författningssamling Utgivare: Anette Martinsson Lindsten

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

2.4.2 Grundfunktioner hos Office 365

Förhandling. Du kan tjäna cirka kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

Teknonomi. Tema. Teknik, Samhällskunskap, Svenska, Bild

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c Handledare: Senait Bohlin

LATHUND FÖR MALVIN. 1 Registrera ny användare Logga In Glömt lösenord Annonsering Skapa annons...

DD

Bredbandsbolaget suger, del 2: Den välförtjänta kängan!

INTERNET Adress: fc.enkoping.se (obs! ej www i början) Då kommer du till denna sida. Logga in. Fyll i ditt Användarnamn och Lösenord.

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

Vässa ekonomin i vinter

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

Upptäck vår Webbshop! Enkel, smidig och alltid tillgänglig

2) Om energigapet också ska produceras med solenergi eller vindkraft så blir det ytterligare 21 kwh per person och dygn.

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Sammanställning. Innehållsförteckning. för ledare

Kom igång med Validoo

Du som leverantör kom igång med Validoo

Riksmöte november - Nässjö

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

First Class uppgift 2

Imageundersökning 2004

Hållbar argumentation

Att komma igång med FirstClass (FC)!

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources


Uppdaterad: Lathund. Nyhetsbrev

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Uppdaterad: Lathund. Nyhetsbrev

Skapa en kursvärdering

Lathund Webbanmälan. till vidareutbildningar

Sida. Manual Scalepoint Avfuktning

Innehåll. Kan alla sälja? 5

Bestäm dig, kommer du att vara en tänkare eller görare

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Transkript:

Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet så som jag har förstått det. Jag vill gärna ha dina synpunkter på både min beskrivning av problemet och på vad som bör göras åt det. I nästa mail kommer jag att föreslå åtgärder utifrån de svar jag har fått. Varför fortsätter utsläppen att öka trots att alla vet att de måste minska? Är det verkligen så vartenda år, att vi hade det så dåligt året innan så att vi måste öka vår konsumtion året efter? Jag tror inte att många egentligen tycker det. Åtminstone inte i I-länderna. De här filmerna beskriver hur vårt monetära system (=våra pengar) bygger på lån i : http://www.youtube.com/watch?v=dc3skwwaacu http://www.chrismartenson.com/crashcourse Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system: Pengar Vad är en peng? Om jag tolkar de här filmerna rätt så är en peng en skuldsedel. Om du har en peng så betyder det att du har rätt att någon gång i framtiden få någonting av någon. Pengen uppstod ursprungligen när någon lånade den av en bank mot ränta. Så har (nästan) alla våra pengar uppstått. Så om (nästan) alla pengar har uppstått som lån mot ränta, varifrån ska vi då få pengar till att betala räntan? Det enda sättet att få nya pengar är att ta nya lån. De nya lånen måste hela tiden vara större än de tidigare för att räcka till att både amortera de gamla lånen och till att betala den gamla räntan. I vårt nuvarande ekonomiska system kan den totala mängden lån räknat i kronor och ören aldrig minska. Inte så länge lånen ska betalas tillbaka med lånade kronor och ören. Den totala mängden lån ökar och kommer alltid att öka (minst) exponentiellt. För att kunna betala tillbaka ett lån så måste man alltså i andra ändan förmå någon att ta ett nytt större lån. ii

Bara den ger mig pengar som får varor eller tjänster i utbyte. För att jag ska kunna betala mina lån måste jag alltså producera varor eller tjänster (t.ex. lönearbete) och förmå iii någon att köpa dem. (För sina lånade pengar.) På det här sättet så tvingar vårt monetära system oss att producera ständigt mera varor och tjänster för att betala våra ständigt ökande lån i en accelererande spiral. Illustration av lånespiralen: http://klimatcbt.yolasite.com/bild-fractionalbanking.php Är beskrivningen ovan korrekt? - Måste vi ändra på vårt monetära system för att kunna producera mindre? - Skulle en minskad konsumtion automatiskt orsaka en lågkonjunktur och arbetslöshet? Skulle det gå bättre om alla arbetade mindre iv och därmed producerade mindre? - Hur skulle vi ändra på systemet för att det skulle fungera bättre? v - Hur kan ditt företag vi vara ett exempel på god produktivitet som både kan vara i tillräcklig harmoni med biosfären för att kunna vara uthållig, men samtidigt tillräckligt effektiv så att vi kan behålla de viktigaste av den moderna världens fördelar? - Vad behöver vi göra? Vilka steg behöver vi ta, i vilken ordning? - På vilket sätt måste samhället förändras för att det ska gå att göra? - Hur gör vi så att det ekologiskt hållbara också är det ekonomiskt hållbara? Detta är frågorna tills nästa gång. Jag kommer att utforma nästa uppgift utifrån de svar jag får. vii Bonus: Tillväxt Sedan guldmyntfoten avskaffades 1931 viii så har vi haft en kontinuerlig tillväxt då vi har producerat ständigt mer varor och tjänster. Det har vi gjort genom att förbruka ständigt mer energi och råvaror i våra fabriker. Det har gjort att de ständigt större lånen (nästan) har balanserats av en ständigt ökande tillgång på varor och tjänster. ix Kan vi fortsätta att producera ständigt mer (och dessutom göra det exponentiellt)? - Varning, Åsikt x : Jag har svårt att tro att vi kan producera ständigt fler varor utan att använda ständigt mer energi och råvaror i produktionen. - Varning, Åsikt xi : Jag har svårt att tro att vi kan producera ständigt fler tjänster utan att arbeta ständigt fler timmar. (och det är omöjligt eftersom det bara finns 24 timmar per dygn xii ) Vill vi fortsätta att producera och konsumera ständigt mer?

Bonus: Minskad konsumtion? När det blir ont om pengar så beror det på att alltför många lån har betalats tillbaka till bankerna. Då är den enda lösningen att ta nya lån. (Därför kan ett land inte spara sig ur en lågkonjunktur, utan måste tvärt om konsumera sig ur den.) I en lågkonjunktur inför politikerna stimulansåtgärder. De vill att vi ska konsumera mera. Ofta innebär det att staten tar nya lån så att nya pengar kommer i omlopp. I en högkonjunktur tas privata lån och de statliga kan betalas av m.h.a. skatter. Vad skulle hända om vi producerade mindre i stället för mer? Vi skulle fortfarande vara tvungna att betala ständigt (exponentiellt) ökande amorteringar och räntor. xiii Skulle vi kunna klara det m.h.a. inflation? Skulle människor fortsätta att använda pengar om de visste att pengarnas värde hela tiden minskar? Jag vet faktiskt inte. Vi gör ju det idag. Förutsättningen för att det skulle fungera skulle vara att pengarna lånades ut till en ränta som var lägre än inflationen. Hur skulle banksystemet påverkas av det? ---------- Mer information om denna klimat-utbildning finns på: http://klimatcbt.yolasite.com/ Dagens uppgift är att fundera och svara på om och hur vårt monetära system måste förändras för att vi ska kunna konsumera mindre. Skriv till kurskamraterna och mig och berätta om dina tankar. xiv Försök att alltid utföra dagens uppgift direkt när du får mailet. Om du bara har 3 minuter, så slutför uppgiften så bra som den hinner bli på 3 minuter. Detta mail kan även laddas ner som PDF från: http://klimatcbt.yolasite.com/resources/klimat4aq_pengarochkonsumtion.pdf Den här klimat-utbildningen är fortfarande ny och kan innehålla barnsjukdomar som t.ex.

sakfel, obegripliga formuleringar, saknad information som borde inkluderas, stavfel och räknefel. Hittar du några felaktigheter eller konstigheter så vill jag väldigt gärna veta det. Klicka på Svara/Reply och berätta vad du har hittat. Om du inte längre vill gå kursen så meddela mig på adress http://klimatcbt.yolasite.com/kontakt.php, så tar jag bort dig från sändningslistan. (Du har väl lagt till http://klimatcbt.yolasite.com/kontakt.php antingen i din adressbok, eller bland betrodda avsändare i ditt spamfilter? Annars kan vissa kursmail fastna i ditt spamfilter. Skriv till mig på http://klimatcbt.yolasite.com/kontakt.php om du vill ha hjälp med det, eller om du saknar något kursmail.) Det som står i fotnoterna är alltid bonusmaterial. i Fotnot 4.X.26: Vårt monetära system där pengar skapas genom att man tar lån i en bank kallas även Fractional banking ( http://en.wikipedia.org/wiki/fractional_banking ) ii Fotnot 4.X.27: I vårt nuvarande ekonomiska system kan den totala mängden lån räknat i kronor och ören aldrig minska. Inte så länge lånen ska betalas tillbaka med lånade kronor och ören. Den totala mängden lån ökar och kommer alltid att öka (minst) exponentiellt. Varje gång vi har betalat av ett lån så har vi varit tvungna att ta ett nytt lån som täcker minst lånet och dess ränta. Om vi t.ex. betalar av ett 10-årigt lån med 2% ränta, så måste vi betala: lånet + 10 * 2% *lånet ~ 120% *lånet På 10 år har alltså någon fått ett nytt lån som är 20% större än det gamla. iii Fotnot 4.X.33: Jag har aldrig förstått varför det är så förtvivlat viktigt att förmå mig att äta en bulle jag inte behöver, eller att resa till en plats jag aldrig har intresserat mig för, eller att använda ett visst schampo oftare än mitt hår mår bra av det. Jag skapar ju inget som någon har nytta av. Tvärt om förbrukar jag resurser som någon kunde ha haft nytta av. Varför läggs det då ut miljontals kronor på reklam vars enda syfte är att få mig att konsumera? Kanske är detta svaret? Kanske är detta det enda sättet för människor att betala tillbaka sina lån? Att förmå någon annan att konsumera? ( http://klimatcbt.yolasite.com/bild-fractionalbanking.php ) iv Fotnot 4.X.28: Att alla arbetar mindre skulle t.ex. kunna uppnås med en kortare arbetsdag. v Fotnot 4.X.29: Det här radioprogrammet beskriver hur en del anser att ekonomisk tillväxt krävs för att vi ska ha råd med miljöåtgärder, och andra anser att ekonomisk tillväxt är det som orsakar problemen. ( http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4714353 ) vi Fotnot 4.X.32: ditt företag kan syfta på ett företag där du är anställd

ett företag du äger ett företag du handlar av någon annan organisation du känner särskilt för Välj själv något bra. vii Fotnot 0.6: Klicka på Svara eller Reply från det här mailet, för att skicka ett svar till kursens diskussionsgrupp (och mig). Kontrollera att mailet skickas till: klimatcbt-diskussionsgrupp@googlegroups.com - Om du vill skriva bara till dem som har fått samma mail som du (och mig), så klicka på Svara alla eller Reply to all. Ta bort mottagaren klimatcbt-diskussionsgrupp@googlegroups.com och skicka därefter mailet som vanligt. - Vill du skicka ett mail bara till mig som ger kursen så skickar du det istället till: http://klimatcbt.yolasite.com/kontakt.php (Även om diskussionen oftast kommer att vara mellan er kurskamrater, så är jag alltid intresserad av vad ni har att säga. Särskilt nu när kursen fortfarande är under utveckling.) Bonusuppgift: Diskussionsforumet är nytt och inte så mycket testat ännu. Hjälp mig gärna genom att berätta för mig hur det fungerar och vad som är bra och dåligt. viii Fotnot 4.X.31: Sverige och Storbritannien slopade guldmyntfoten 1931 ( http://www.guldpriset.eu/omguld/guldmyntfoten/ ) ix Fotnot 4.AE: Sedan guldmyntfoten avskaffades 1931 (Fotnot 4.X.31:) så har vi haft en kontinuerlig tillväxt då vi har producerat ständigt mer varor och tjänster. Det har vi gjort genom att förbruka ständigt mer energi och råvaror i våra fabriker. Det har gjort att de ständigt större lånen (Fotnot 4.X.27:) (nästan) har balanserats av en ständigt ökande tillgång på varor och tjänster. Mellanskillnaden mellan lånens sammanlagda storlek och det sammanlagda värdet av varor och tjänster har trots allt ökat en del över tiden. Det är det som är inflationen. Eftersom lånen måste fortsätta att öka (minst) exponentiellt (Fotnot 4.X.27:), så skulle en avstanning av det sammanlagda värdet av varor och tjänster som produceras per år, med nödvändighet leda till att mellanskillnaden skulle öka (minst) exponentiellt. D.v.s. vi skulle med nödvändighet få en inflation som var minst lika stor som räntan. (Rätta mig om jag har fel, och förklara hur det egentligen är. Om jag har fel så är jag angelägen om att få veta det.) xfotnot 0.5: xifotnot 0.5: Det är viktigt att skilja mellan åsikter och vetenskapliga fakta. Avsikten är att alla påståenden i den här kursen ska vara verifierbara vetenskapliga fakta. Det är därför jag är så noga med att inkludera alla källor i fotnoterna. När jag skriver något som är min egen personliga åsikt så markerar jag det så här. Mina åsikter är naturligtvis alltid bonusmaterial och inte en obligatorisk del av kursen. xii Fotnot 4.X.30: Varning, Åsikt (Fotnot 0.5:): Jag har svårt att tro att vi kan producera ständigt exponentiellt fler tjänster utan att arbeta ständigt exponentiellt fler timmar. Låt oss säga att vi idag arbetar 8 timmar per dygn och att vi arbetar 2% mer varje år. Då skulle vi arbeta 24 timmar per dygn om 55 år. xiii Fotnot 4.X.27: I vårt nuvarande ekonomiska system kan den totala mängden lån räknat i kronor och ören aldrig minska. Inte så länge lånen ska betalas tillbaka med lånade kronor och ören. Den totala mängden lån ökar och kommer alltid att öka (minst) exponentiellt. Varje gång vi har betalat av ett lån så har vi varit tvungna att ta ett nytt lån som täcker minst lånet och dess ränta. Om vi t.ex. betalar av ett 10-årigt lån med 2% ränta, så måste vi betala: lånet + 10 * 2% *lånet ~ 120% *lånet På 10 år har alltså någon fått ett nytt lån som är 20% större än det gamla. ( Se även (Fotnot 4.AE:) )

xiv Fotnot 0.6: Klicka på Svara eller Reply från det här mailet, för att skicka ett svar till kursens diskussionsgrupp (och mig). Kontrollera att mailet skickas till: klimatcbt-diskussionsgrupp@googlegroups.com - Om du vill skriva bara till dem som har fått samma mail som du (och mig), så klicka på Svara alla eller Reply to all. Ta bort mottagaren klimatcbt-diskussionsgrupp@googlegroups.com och skicka därefter mailet som vanligt. - Vill du skicka ett mail bara till mig som ger kursen så skickar du det istället till: http://klimatcbt.yolasite.com/kontakt.php (Även om diskussionen oftast kommer att vara mellan er kurskamrater, så är jag alltid intresserad av vad ni har att säga. Särskilt nu när kursen fortfarande är under utveckling.) Bonusuppgift: Diskussionsforumet är nytt och inte så mycket testat ännu. Hjälp mig gärna genom att berätta för mig hur det fungerar och vad som är bra och dåligt.