2) Om energigapet också ska produceras med solenergi eller vindkraft så blir det ytterligare 21 kwh per person och dygn.
|
|
- Ida Lind
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimat 2U: Energi-lagring (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Variation i energimängd: 1) Följande energikällor producerar elektricitet när vädret tillåter, inte när den behövs: Vindkraft: 13 kwh/pp&d iii Vindkraft till havs: 4,8 kwh/pp&d iv Sol på tak: 3 kwh/pp&d v Totalt 21 kwh/pp&d 2) Om energigapet också ska produceras med solenergi eller vindkraft så blir det ytterligare 21 kwh per person och dygn. 3) Vad händer om det förbrukas extra mycket energi ett mörkt och vindstilla dygn? Hur mycket är "extra mycket energi"? Under 2010 så var den högsta elförbrukningen i Sverige under ett dygn 520 GWh, och den genomsnittliga elförbrukningen under ett dygn 360 GWh. vi Den dagen var det alltså 44% större elförbrukning än normalt. Om variationen inom den totala energiförbrukningen (150 kwh/ pp&d vii ) är i samma storleksordning så bör alltså "extra mycket energi" innebära högst ca: 44% * 150kWh/pp&d ~ 66 kwh/pp&d Vi har alltså 3 poster som kan behöva täckas ett mörkt och vindstilla dygn: 21 kwh/pp&d Normal netto-produktion från sol och vind 21 kwh/pp&d Energigap 66 kwh/pp&d Största variation Summa: 109 kwh/pp&d
2 Hur länge "klarar" vi oss om det är stiltje och för mörkt för att producera solenergi, samtidigt som vi väljer att förbruka extremt mycket energi? De dygn då sol och vind ska ersättas av ett annat energislag så måste de andra energislagen producera både så mycket energi som vi hade planerat för varje energislag och därutöver så mycket som vi hade räknat med från sol och vind. Summan av de tre posterna ovan om de skulle inträffa samma dygn är ca: 109 kwh/pp&d Låt oss säga att vi behöver lagra 100 kwh per person och dygn för att en varierande produktion och konsumtion under en period inte ska märkas. Vattenkraft Vattenmagasinen för Sveriges vattenkraft rymmer motsvarande 3600 kwh per svensk. viii Om vattenmagasinen är fyllda kan de alltså lagra motsvarande 36 extrema dygn. ix Hur stor del av vattenmagasinen kan man i praktiken fylla respektive tömma för att täcka upp för täcka upp för variationer i sol- och vind-energitillgång och förbrukning? Vattenmagasinen brukar fyllas av snösmältning på våren och av regn på sommaren och hösten. Låt oss säga att vattenmagasinen kan täcka upp för 18 dygn av stiltje och vintermörker innan de fylls på igen vid snösmältningen. Om vi dessutom anlägger vattenkraftsdammar nedanför kraftverken (och inte bara ovanför som nu) så kan vi använda vindkrafts-el till att pumpa upp vatten och fylla på vattenmagasinen blåsiga dygn när vi inte behöver elen till annat. x Bonus: Återigen är Sverige lyckligt lottat med sina relativt stora ytor och lilla befolkning. Här är en uträkning för USA: Bonusuppgift: Jag har inte kontrollräknat hans beräkningar. Hjälp mig gärna att göra det. Vattenkraft: 18 dygn
3 Bränslen Följande bränslen kan lagras och användas för att producera energi när den behövs: Energi-grödor: 12 kwh/pp&d xi Skogsavfall: 36 kwh/pp&d xii Torv: 7 kwh/pp&d xiii Biogas: 4,4 kwh/pp&d xiv Sopförbränning: 1 kwh/pp&d xv Totalt ,4 + 1 ~ 61 kwh/pp&d En årsproduktion skulle alltså räcka till att täcka upp för variationer i förbrukning och sol- och vind-energitillgång i: (61kWh/pp&d * 365dygn) / 100kWh/pp&d ~ 222 dygn Hur mycket av bränslet är det realistiskt att sätta av för att bränna mörka och vindstilla dygn? Låt oss säga en tredjedel. Då skulle bränslena kunna täcka upp för bristen på sol och vind under 74 dygn Bränslena måste förstås lagras tills de behövs. Det kommer att kräva att stora lager byggs upp under sommaren för att täcka kalla mörka vindstilla vinterdygn. (Produceras skogsavfall mest på sommaren eller på vintern?) Bränslen: 74 dygn Notera att det här kräver en överkapacitet av kraftverk. När det är ett överskott på sol och vind så kommer de andra kraftverken att stå still, och när det är mörkt eller vindstilla kommer sol eller vindkraftverken att stå still.
4 Energiförbrukning (kwh/person och dygn): Apparater, IT, Media & Underhållning: 5 kwh/pp&d xvi Ljus: 3 kwh/pp&d xvii Bil: 14 kwh/pp&d xviii Flyg: 4,9 kwh/pp&d xix Övrig persontransport: 1,7 kwh/pp&d xx Mat: 12 kwh/pp&d xxi Vatten: 0,4 kwh/pp&d xxii Jordbruk: 2,9 kwh/pp&d xxiii Värme och kyla: 33 kwh/pp&d xxiv Grejer: 22 kwh/pp&d xxv Frakt: 19 kwh/pp&d xxvi Offentlig sektor: 22 kwh/pp&d xxvii CO2 minskning: 10 kwh/pp&d xxviii IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 150 kwh/pp&d xxix Total mängd förnybar energi vid full utbyggnad (kwh/person och dygn): Vattenkraft: 29 kwh/pp&d xxx Energi-grödor: 12 kwh/pp&d xxxi Skogsavfall: 36 kwh/pp&d xxxii Torv: 7 kwh/pp&d xxxiii Biogas: 4,4 kwh/pp&d xxxiv Sopförbränning: 1 kwh/pp&d xxxv Värmepumpar: 18 kwh/pp&d xxxvi Vindkraft: 13 kwh/pp&d xxxvii Vindkraft till havs: 4,8 kwh/pp&d xxxviii Sol på tak: 3 kwh/pp&d xxxix Vätgas: 0 kwh/pp&d xl Metanol: 0 kwh/pp&d xli Trädplantering: 0 kwh/pp&d xlii IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIII 129 kwh/pp&d Energi-gap: ca 21 kwh per person och dygn
5 Bonus: Litet men positivt: Det pågår forskning för att framställa stora effektiva batterier. (OM batteri-exemplen i fotnoten xliii skulle fungera så skulle det krävas mellan 0,25 m3 och 4 m3 batterier per person och dygn för att täcka upp för variationerna i sol- och vindenergitillgång och förbrukning. xliv För varje mörk vindstilla dag med hög förbrukning krävs då batterier på en yta motsvarande knappt 1% av Sveriges industribyggnader. xlv ) Humor-bonus xlvi : Mer information om denna klimat-utbildning finns på: Dagens uppgift är att i det här mailet läsa det som står med fetstil Försök att alltid utföra dagens uppgift direkt när du får mailet. Om du bara har 3 minuter, så slutför uppgiften så bra som den hinner bli på 3 minuter. xlvii Detta mail kan även laddas ner som PDF från: Bonus: Nästa mail kan laddas ner som PDF från: Om du vill gå kursen så kontakta mig på (Du har väl lagt till antingen i din adressbok, eller bland betrodda avsändare i ditt spamfilter? Annars kan vissa kursmail fastna i ditt spamfilter. Skriv till mig på om du vill ha hjälp med det, eller om du saknar något kursmail.)
6 Det som står i fotnoterna är alltid bonusmaterial. i Fotnot 0.14: Tre minuter per mail räcker för att följa kursen Klimat-CBT. (Fotnot 0.20:) På tre minuter per mail får man en översiktlig helhetsbild. För den som önskar en djupare förståelse finns möjligheten att läsa resten av mailet. De flesta mail innehåller följande typer av information: - 3-minuters: På 3 minuter hinner man läsa de viktigaste rubrikerna och slutsatserna så att man kan följa kursen. - Brödtext: Den löpande texten ger en fördjupad beskrivning av ämnet i mailet. - Bonus: Intressant information som berör ämnet men inte egentligen hör till kursen. - Footer: Nedanför brödtexten finns lite information om kursen. Den är i princip likadan i alla mail. - Fotnoter: I fotnoterna finns alla beräkningar och källor. Läs i fotnoterna (bara) om du vill veta hur jag har räknat, tänkt och resonerat. Mer information om kursen finns på ii Fotnot 0.20: Detta är det rekommenderade upplägget: Ägna 3 minuter åt att göra den obligatoriska delen direkt när du får et. Avsluta den obligatoriska delen då även om du inte är säker på att du gör den på det bästa sättet. Om du har tid och lust (det kan vara omedelbart, senare, eller en annan dag) så kan du göra bonusdelen, eller göra om den obligatoriska delen på ett bättre sätt. iii Fotnot KM.2G: iv Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( ) v Fotnot KM.2H: Kurs-mail: "Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi" ( ) vi Fotnot 2.2.X.97: Under 2010 så var den högsta elförbrukningen i Sverige under ett dygn 520 GWh, och den genomsnittliga elförbrukningen under ett dygn 360 GWh. ( Download-Page/ ) vii Fotnot Sammanst.EB: Sammanställning "Energibalans" ( ) viii Fotnot 2.2.X.80: fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin 100 % =121,2 TWh ( sid 3 ) 121,2 TWh motsvarar 3564 kwh per person i Sverige: 121,2TWh / människor 3564 kwh per person
7 ix Fotnot 2.2.X.99: Under ett mörkt och vindstilla dygn finns 3 poster om sammanlagt 109 kwh/pp&d som kan behöva täckas: 21 kwh/pp&d Normal netto-produktion från sol och vind 21 kwh/pp&d Energigap 66 kwh/pp&d Största variation Låt oss säga att vi behöver lagra 100 kwh per person och dygn för att en varierande produktion och konsumtion under en period inte ska märkas. Vattenmagasinen för Sveriges vattenkraft rymmer motsvarande 3600 kwh per svensk. ( ) Om vattenmagasinen är fyllda kan de alltså lagra motsvarande 36 extrema dygn: 3600kWh / 100kWh/pp&d ~ 36 dygn x Fotnot 2.2.X.98: Vattenkraftverket I Juktan byggdes ursprungligen för energilagring, då vattnet pumpades upp 210 m till ett högre vattenmagasin. När vattnet senare användes till att driva turbinerna så återfick man el-energin: xi Fotnot KM.2D: xii Fotnot KM.2D: xiii Fotnot KM.2D: Kurs-mail "Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv" ( ) xiv Fotnot KM.2E: xv Fotnot KM.2E: Kurs-mail Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning ( ) xvi Fotnot KM.2C: xvii Fotnot KM.2C: Kurs-mail "Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft" ( ) xviii Fotnot KM.2D: xix Fotnot KM.2D:
8 xx Fotnot KM.2D: Kurs-mail "Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv" ( ) xxi Fotnot KM.2E: xxii Fotnot KM.2E: xxiii Fotnot KM.2E: Kurs-mail Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning ( ) xxiv Fotnot KM.2F: Kurs-mail: "Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar" ( ) xxv Fotnot KM.2G: xxvi Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( ) xxvii Fotnot KM.2H: Kurs-mail: "Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi" ( ) xxviii Fotnot KM.2K: Kurs-mail "Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften?" ( ) xxix Fotnot 2.2.BQ: Enligt SCB så är Sveriges inrikes bruttotillförsel av energi 139 kwh/pp&d och Sveriges inrikes nettotillförsel av energi är 112 kwh/pp&d. (Fotnot 2.1.CG:) Till det ska läggas ca 25 kwh/pp&d för utrikes resor och transporter samt utrikes producerade varor. (Fotnot 2.1.CI:) Ytterligare 10 kwh/pp&d tillkommer för att ta bort koldioxid som vi redan har släppt ut i atmosfären. (Fotnot KM.2K:) Den svenska energikonsumtionen är då ca 147kWh/pp&d netto och ca 173 kwh/pp&d brutto. Se även sammanställning på: ( ) Fotnot 2.1.CG: Bruttotillförseln av energi i Sverige var 1721,8 PJ 2011 enligt SCB. ( aspx ) Det motsvarar ca 139 kwh/pp&d: 1721,8PJ / svenskar / 365dygn ~ 499MJ/pp&d ~ 139 kwh/pp&d Nettotillförseln av energi i Sverige var 1394,2 PJ 2011 enligt SCB. ( aspx ) Det motsvarar ca 112 kwh/pp&d: 1394,2PJ / svenskar / 365dygn ~ 404MJ/pp&d ~ 112 kwh/pp&d (Mellanskillnaden är energiförluster, t.ex. till följd av ERoEI, förluster i elnätet etc.)
9 Dessutom medför vår konsumtion en del energiförbrukning utomlands och vår export medför att en del av vår inrikes energi konsumeras utomlands. Se sammanställning på: ( ) Fotnot 2.1.CI: Utrikes energikonsumtion: - 91% av flygresorna är utrikes ~ 4,5 kwh/pp&d (Fotnot 2.1.CJ:) - Importerade Grejer ~ 11 kwh/pp&d (Fotnot KM.2G:) - Hälften av frakten? ~ 9,5 kwh/pp&d (Fotnot KM.2G:) Summa ca 25 kwh/pp&d Fotnot 2.1.CJ: En svensk flyger i genomsnitt ca 360 mil per år varav 32 mil inrikes ( Tabell 5.1 ) ( ) och 328 mil utrikes. Koldioxidutsläppen från utrikesresorna är 434 kg CO2 per år ( Tabell 4:) (Fotnot XIII:) vilket motsvarar ca 5 kwh per personmil. (Fotnot 2.1.BG:) Varje liter bränsle innehåller ca 9,7 kwh (Fotnot 2.1.AB:) så förbrukningen är ca 0,47 liter bränsle per personmil. Energiförbrukningen i genomsnitt är ca 4,9 kwh per person och dag: 360mil * 5kWh/mil / 365dagar/år ~ 4,9 kwh/pp&d... varav 4,5 kwh per person och dag utrikes: 328mil * 5kWh/mil / 365dagar/år ~ 4,5 kwh/pp&d En tur och retur resa till Thailand för en person motsvarar ensam ca 25 kwh per dag i ett helt år. (Fotnot 2.1.CK:) Fotnot XIII: Naturvårdsverkets rapport 5903 Konsumtionens klimatpåverkan : i Sverige motsvarar utsläppen i ett konsumtionsperspektiv drygt 10 ton CO2e per capita ( ) Det motsvarar: 10tonCO2e/pp&år / 365dygn/år 27 kg koldioxid-ekvivalenter per person och dygn Våra konsumtionsbaserade utsläpp har ökat och fortsätter att öka: ( "Figur 3. Utsläpp av växthusgaser förorsakade av svensk konsumtion") Fotnot 2.1.BG: Petroleum diesel carbon chains that typically contain between 8 and 21 carbon atoms per molecule. ( ) Låt oss räkna med att diesel i genomsnitt är en enkel kolvätekedja med 15 kolatomer och 32 väteatomer, och att den förbränns fullständigt. Atomvikten är 12 för kol och 1 för väte. Andelen som är kol av dieselns vikt är alltså: (15*12) / (15* *1) 85% Densiteten för diesel är ca 0,9 kg per liter (Fotnot 2.1.CH:) så en liter diesel innehåller: 85% * 0,9kg/liter 0,76 kg kol per liter diesel Ett kg kol förbränns till 3,7 kg koldioxid (Fotnot 1.C:) En liter diesel förbränns alltså till: 0,76kg/liter * 3,7 2,8 kg CO2 Det motsvarar 0,36 l diesel per kg CO2: Diesel innehåller drygt 10 kwh/l (Fotnot 2.1.AB:) så 1 kg CO2 motsvararar också: 10,5kWh/l * 0,36ldiesel/kgCO2 ~ 3,8 kwh/kgco2
10 Fotnot 2.1.AB: Flytande bränsle innehåller en kemisk energi motsvarande ca 10 kwh per liter. "the actual value of 10 kwh per litre. ORNL [2hcgdh] provide the following calorific values: diesel: 10.7 kwh/l; jet fuel: 10.4 kwh/l; petrol: 9.7 kwh/l" ( ) (Fotnot 0.3:) Fotnot 2.1.CK: Fågelvägen Göteborg-Phuket är det 900 mil. Fågelvägen Stockholm-San Fransisco är också nästan 900 mil. Ett flygplan förbrukar ca 5 kwh per resenär och mil. (Fotnot 2.1.CJ:) En interkontinental flygresa ToR förbrukar alltså ca 9 tusen kwh: 2 * 900mil * 5kWh/pp&mil ~ 9000 kwh Utslaget över hela året blir det ca 25 kwh per dag: 9000kWh / 360dagar/år ~ 25 kwh/dag Fotnot 2.1.CH: "Petrol s density is Diesel s is " kg per litre ( ) (Fotnot 0.3:) Fotnot 1.C: När kol förbränns till koldioxid så binder varje kol-atom två syre-atomer. Atomvikten är 12 för kol och 16 för syre. 12 kg kol förbränns alltså till: * 16 = 44 kg koldioxid Det betyder alltså att varje kg kol blir 44/12 3,7 kg koldioxid Fotnot 0.3: Boken Sustainable Energy without the hot air beskrivs under Källor. ( ) Det här är en föreläsning på engelska där professor David MacKay som har författat boken sammanfattar mycket av de slutsatser vi kommer att komma fram till. ( ) Filmen är drygt en timme lång. Föredraget är 47 minuter, och resten av tiden är en frågestund efter filmen. I föredraget nämner han den här kalkylatorn: ( ) Detta är ett annat föredrag av professor David MacKay som också är väl värt att titta på. Det är knappt 20 minuter långt ( ) och detta är de slides han visar under presentationen ( ) xxx Fotnot KM.2C: Kurs-mail "Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft" ( ) xxxi Fotnot KM.2D: xxxii Fotnot KM.2D:
11 xxxiii Fotnot KM.2D: Kurs-mail "Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv" ( ) xxxiv Fotnot KM.2E: xxxv Fotnot KM.2E: Kurs-mail Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning ( ) xxxvi Fotnot KM.2F: Kurs-mail: "Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar" ( ) xxxvii Fotnot KM.2G: xxxviii Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( ) xxxix Fotnot KM.2H: Kurs-mail: "Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi" ( ) xl Fotnot KM.2I: xli Fotnot KM.2I: xlii Fotnot KM.2I: Kurs-mail: "Klimat 2I: Vätgas, Metanol och Trädplantering" ( ) xliii Fotnot 2.2.X.79: xliv Fotnot 2.2.X.79: Hur stor volym krävs för att lagra 100 kwh i ett batteri? OBS! Detta är tekniker på experiment-stadiet! - 0,53 m3 batteri * Energilager som testas i verkligheten. ( ) - 1,2 m3 batteri ** Grafen-super-kapacitans. ( ) ( ) - 3,9 m3 energilager inklusive kabeldragning och lokal *** En relativt billigt batteriteknik att massproducera. ( )
12 - 0,33 m3 batteri? **** Ett lätt batteri som använder luftens syre. ( ) och arbete pågår med många fler tekniker: ( ) --- * 20 litiumjonbatterier kan ge 75 kw i en timme, d.v.s. 75 kwh. ( ) För att lagra 100 kwh krävs alltså: 100kWh * 20Li-batterier / 75kWh 27 litiumjonbatterier Hur stora är batterierna? Liknande batterier från ABB som kan ge 75 kw väger 400 kg. ( ) Om batterierna laddas ur på en timme så krävs då 533 kg batterier för att lagra 100 kwh: 100kWh * 400kg / 75kWh 533 kg Om vi gissar att batterierna har en densitet som är minst lika hög som vattnets, så skulle batteriernas volym bli högst: 533kg / 1000kg/m3 0,53 m3 ** "A supercapacitor with graphene-based electrodes was found to exhibit a specific energy density of 85.6 Wh/kg" ( ) För att lagra 100 kwh krävs alltså 1180 kg: 100 kwh / 85.6 Wh/kg 1180 kg Om vi gissar att batterierna har en densitet som är minst lika hög som vattnets, så skulle batteriernas volym bli högst: 1180kg / 1000kg/m3 1,2 m3 *** I ett utrymme motsvarande en 40 foot shipping container skulle man kanske kunna lagra 2MWh i ett relativt billigt batteri. ( ) Volymen av en sådan container är 77 m3. ( ) För att lagra 100 kwh skulle det alltså krävas: 100kWh * 77m3 / 2MWh 3,9 m3 **** Den teoretiska gränsen för hur mycket energi som kan lagras I litium-luft batterier är 12 kwh/kg ( ) Låt oss gissa att det i praktiken kan vara möjligt att komma upp i 10% av detta teoretiska maximum. Låt oss gissa att det energi-lagrande materialet har ungefär samma densitet som vatten. Låt oss gissa att en fjärdedel av volymen i batteriet upptas av energi-lagrande material. För att lagra 100 kwh skulle det då krävas: 4 * 100kWh / 12 kwh/kg / 10% / 1000kg/m3 0,33 m3 xlv Fotnot 2.2.X.106: Låt oss säga att vi behöver lagra 100 kwh/pp&d för att täcka upp för variationer i tillgången på energi från sol & vind och för variationer i förbrukningen av energi. Om energin skulle lagras i batterier så skulle det kanske kräva mellan 0,33 och 4 kubikmeter batterier per person och dag. (Fotnot 2.2.X.79:) OBS: Tekniken är på experimentstadiet Låt oss räkna på ett behov av 1 m3 batterier per person och dag. Då skulle det krävas 9,5 miljoner m3 batterier i Sverige för varje dygn med låg energiproduktion och hög förbrukning: 1m3/pp&d * svenskar 9,5 miljoner m3
13 Låt oss säga att vi vill lagra energi för 30 mörka vindstilla dagar med hög energiförbrukning i hela landet. Då skulle det krävas 280 miljoner m3 batterier i Sverige: 9,5Mm3* 30dagar 280 miljoner m3 I Sverige finns "ca 123 miljoner m2 lokalarea i industribyggnader" ( ) Om man lagrar batterierna på flera våningar så att det finns 10 m batterier ovanför varandra så motsvarar lagringsytan för 9,5 miljoner m3 batterier ca 0,8% av lokalarean i Sveriges industribyggnader: 9,5Mm3 / 10m / 123Mm2 0,8% Om man behöver lagra energi motsvarande 30 mörka & vindstilla dygn med hög förbrukning i batterier så skulle ytan motsvara 23% av lokalarean i Sveriges industribyggnader: 30dygn * 0,8%/dygn 23% xlvi Fotnot 0.13: Det som inte tål att skrattas åt är väl inte heller värt att ta på allvar :-) xlvii Fotnot 0.20: Detta är det rekommenderade upplägget: Ägna 3 minuter åt att göra den obligatoriska delen direkt när du får et. Avsluta den obligatoriska delen då även om du inte är säker på att du gör den på det bästa sättet. Om du har tid och lust (det kan vara omedelbart, senare, eller en annan dag) så kan du göra bonusdelen, eller göra om den obligatoriska delen på ett bättre sätt.
Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii )
Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Som det stod i informations-mailet, så består den här klimat-utbildningen av de här fyra sektionerna:
Bonus: Fundera också på om det finns fler alternativ som vi har glömt. Maila i så fall dem till mig och kurskamraterna. xiii
Klimat 2V: Hur tycker du att energi-gapet ska fyllas? (På 3 i minuter hinner du (som hastigast) dra dig till minnes de olika alternativen för att fylla energi-gapet. Som avslutning hinner du börja fundera
Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu.
Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii Offentlig sektor Enligt naturvårdsverket så står offentlig sektor
Klimat 2O: Kärnkraft. Kärnkraft
Klimat 2O: Kärnkraft (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna samt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii ) Den här
Klimat 2M: Effektivare energiproduktion
Klimat 2M: Effektivare energiproduktion (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter) Hur mycket kan vi effektivisera energiproduktionen?
Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla
Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla Av energideklarationen för mitt hus framgår att den
(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.
Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar
Vi räknade med att göra om en tiondel av alla Sveriges åkrar till en vindkraftspark och att därigenom få ut 13 kwh per person och dygn.
Klimat 2T: Vindkraft i skogen (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii )
Klimat: Sammanställning Energibalans. Detta är vårt "energibehov" och tillgången på förnybar energi:
Klimat: Sammanställning Energibalans Detta är vårt "energibehov" och tillgången på förnybar energi: Energiförbrukning (kwh/person och dygn): Apparater, IT, Media & Underhållning: 5 kwh/pp&d i Ljus: 3 kwh/pp&d
Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Grejer
Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Grejer Det här avsnittet handlar om alla prylar som vi köper, använder
Nu börjar vi genomgången av energitillgång och -efterfrågan typ för typ.
Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta på staplarna.
Efter ett mail med en uppgift så kan det komma ett uppföljnings-mail där uppgiften är att peppa kurskamraterna genom att berätta vad du gjorde.
Klimat 4A: Vad kan vi som individer göra? (På 3 i minuter hinner du läsa det första stycket med fetstil (och troligen dessutom skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter)
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4C-014: Fossilfri fordonsflotta Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Miljöminister Lena Ek har lovat en fossilfri fordonsflotta till år 2030 och ett klimatneutralt
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIII
Klimat 2X: Ett alternativ för att fylla energi-gapet? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och fundera över hur DU tycker att energigapet ska fyllas. Gör det nu. ii ) Uppgiften i det
Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.
Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.
Bonus: Är bilresor jobbrelaterade? Nödvändiga? v Möjliga? (
Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta
Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv
Klimat 3H: Ansvar (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information
Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii
Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?
Klimat 2Q: Kan vi spara ihop gapet?
Klimat 2Q: Kan vi spara ihop gapet? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och fundera över inom vilket av områdena nedan DU skulle kunna göra din största besparing. Gör det nu. ii Naturligtvis
Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning
Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta på
Klimat 2P: Fossilt kol med Koldioxidinfångning = CCS = Carbon Capture & Storage
Klimat 2P: Fossilt kol med Koldioxidinfångning = CCS = Carbon Capture & Storage (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ
Bonus 5: Information om ERoEI: http://en.wikipedia.org/wiki/energy_returned_on_energy_invested
Klimat 2B: ERoEI (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) Man måste investera energi för att få ut energi.
Klimat 0B: Klimat CBT:s anslagstavla
Klimat 0B: Klimat CBT:s anslagstavla (På 3 i minuter hinner du bestämma dig för om du vill följa vad som skrivs på anslagstavlan, och i så fall börja följa den.) Kursen Klimat-CBT har en anslagstavla på
Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:
Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet
Idag importerar vi mycket av vår energi i form av olja och andra petroleumprodukter. Kanske kan vi i framtiden importera förnybar energi i stället?
Klimat 2N: Energi-import (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii ) Den
Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. ii Gör det nu.
Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. ii Gör det nu. I mailet om tipping-points iii så konstaterade vi att
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AG-013: Sälj inte våra utsläppsminskningar! (Grupp X Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Sverige har haft mindre utsläpp än vad som krävdes av Kyotoprotokollet.
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AC-002: Nära noll energi hus Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Förra sommaren antog EU ett direktiv som säger att nya byggnaders energiförbrukning ska vara
Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering.
Klimat 2S: Geo-engineering (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom läsa om en av teknikerna nedan. Gör det nu. ii ) Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Klimat 3R: Lågkonjunktur
Klimat 3R: Lågkonjunktur Varning, Åsikt i : Det här mailet innehåller mina funderingar kring det ekonomiska läget och hur det påverkar och påverkas av klimatförändringarna. Jag vill gärna höra dina funderingar.
El- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Energiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Energiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
El- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Varifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Små förändringar som kan leda till stora förbättringar.
Små förändringar som kan leda till stora förbättringar. Alla vinner på minskad energiförbrukning Idag står kontorsfastigheter för ca 5 % av växthusgasutsläppen i Sverige. Om alla kontor skulle minska sin
duetter för baryton, bas och piano duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition
GUNNAR 1817 1901 WENNERBERG Gluntarne, volym II duetter för baryton, bas och piano Gluntarne, volume II duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition LevandeMusikarvoch Kungl. Musikaliskaakademien
El- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Hållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Bonusuppgift: Försök gärna hitta mer pengar som går till potentiella klimat-lobbyister.
Klimat 1K: Om inte jag så vem? Anpassning till vad? På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil, och välja vilken temperatur du vill att vi arbetar mot. Om inte jag så vem? Om inte nu så när?
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Energianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Energiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Svänghjul i elnätet 2011-03-16. Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv
Svänghjul i elnätet Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv 011-03-16 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Handledare: Lars Bäckström & Åke Fransson Sammanfattning Syftet med projektet var att få
Energiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Energianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Energimyndigheten.
ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.
Vindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Klimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
El- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för
Batalj. Full. Femtio. från Tull. till Tull. Del l. www.batalj.nu
Batalj www.batalj.nu Full från Tull till Tull Del l Femtio Jörgen och Mats hälsar all välkomna till Batalj L. Naturligvis firar vi att Batajen fyller 50, men vi firar också 189-årsjubileet av avskaffandet
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AJ-005: Billga solceller Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Dagens uppgift är att låna ut din dator till forskning för att få fram solceller som kan producera
Energiskaffning och -förbrukning
Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.
Verksamhetsåret 2014
Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska
Energi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Cancer kolorektal.doc 1 Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Cancer kolorektal.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte
Grundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Urinblåsecancer.doc 1 Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Urinblåsecancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2013:9) om avgifter för ackrediterade eller godkända laboratorier, producenter av referensmaterial,
Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Lungcancer.doc 1 Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Lungcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Energiskaffning och -förbrukning
Energi 3 Energiskaffning och -förbrukning 3, 3:e kvartalet Andvändingen av trä och stenkol ökade inom energiproduktionen under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?
Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag
Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Energihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Energiskaffning och -förbrukning
Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Cancer i kvinnliga könsorgan
Gyncancer.doc 1 Cancer i kvinnliga könsorgan Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Gyncancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Energiskaffning och -förbrukning
Energi 2011 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
El- och värmeproduktion 2013
Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.
Titta på bilden: ix http://www.elca.org/~/media/images/what%20we%20believe/social%20issues/jle/2009/schramm_chart.gif
Klimat 3G: Världens fattiga ska inte betala (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och försöka förstå bilden. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer
Energikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2011:30 Utkom från trycket den 1 december 2011 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten
Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.
Fysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Energiskaffning och -förbrukning
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 2:a kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 7 procent under januari-juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den totala energiförbrukningen
När temperaturen ökar så kommer nya utsläpp av växthusgaser från nya naturliga källor. Här är några exempel:
Klimat 1G: Tipping-points (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Så kallade tipping-points orsakas av feedback-mekanismer som finns inbyggda i klimatsystemet. Naturen
Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna