Vi räknade med att göra om en tiondel av alla Sveriges åkrar till en vindkraftspark och att därigenom få ut 13 kwh per person och dygn.
|
|
- Gustav Dahlberg
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimat 2T: Vindkraft i skogen (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii ) Sverige Vi räknade med att göra om en tiondel av alla Sveriges åkrar till en vindkraftspark och att därigenom få ut 13 kwh per person och dygn. iii Sverige har något som de flesta industri-länder saknar. Vi har i genomsnitt kvadratmeter skog per person. (~ 3 fotbollsplaner) iv Låt oss säga att vi ställer vindkraftverk i alla Sveriges skogar. Det skulle ge 1100 kwh per person och dygn brutto. För att fylla energigapet på 22 kwh per person och dygn så skulle det räcka med att göra om 2% av Sveriges skogar till vindkraftsparker. v (Då har vi redan räknat med att också göra om en tiondel av alla Sveriges åkrar till vindkraftspark. vi ) Kostnaden för att täcka energigapet med vindkraft skulle bli knappt 15 miljarder kronor extra per år för jämfört med nuvarande el-pris vii men inte nödvändigtvis jämfört med dagens faktiska kostnader. viii (För den enskilde kan vindkraft fortfarande mycket väl löna sig eftersom vindkraften också är subventionerad. ix ) För att täcka hela det svenska energibehovet på 147 kwh per person och dygn med vindkraft i skogen så skulle vi behöva göra vindkraftspark av knappt en sjundedel av den Svenska skogen. Det motsvarar knappt 7% av Sveriges yta, och kostnaden per år skulle jämfört med nuvarande elpris x bli 5200 kr per person och år. xi (Idag lägger hushållen dubbelt så mycket på resor och hotell. xii ) Kostnaden för vindkraft har gått ner de senaste åren, så kostnadsuppskattningen kan vara fel. Bonusuppgift: Hjälp mig att hitta aktuella uppgifter för vad osubventionerad xiii el producerad från vindkraft skulle kosta. Vindkraft i 10% av skogen kan ge 110 kwh per person och dygn i Sverige
2 Världen Det finns knappt 50 miljoner kvadratkilometer skog i världen och knappt 20 miljoner kvadratkilometer öken. Om man skulle göra alla de skogarna och öknarna till en vindkraftspark så skulle man få ut 440 kwh per person och dygn. xiv Vad är rimligt i verkligheten? Låt oss säga att vi ställer vindkraftverk i 10% alla världens skogar och öknar. Då får vi ut 44 kwh per person i världen och dygn. xv Vindkraft i 10% av världens skogar och öknar kan ge 44 kwh per person och dygn Kostnad Om vi avsätter en årlig summa motsvarande 2% av Sveriges statsbudget så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar 100 kwh per person och dygn. Om utbyggnaden sker i en jämn takt så skulle energigapet på 22 kwh per person och dygn vara fyllt inom mindre än 4 år. xvi Varning, Åsikt xvii : Personligen anser jag att det är OK att ställa vindkraftverk i minst så stor andel av skogarna som annars skulle ha förstörts av klimatförändringarna. Det gäller även min egen skog där jag själv brukar promenera. xviii Ett eller ett par vindkraftverk per kvadratkilometer stör mycket mindre än om en stor del av djuren och växterna dör ut. xix Energiförbrukning (kwh/person och dygn): Apparater, IT, Media & Underhållning: 5 kwh/pp&d xx Ljus: 3 kwh/pp&d xxi Bil: 14 kwh/pp&d xxii Flyg: 4,9 kwh/pp&d xxiii Övrig persontransport: 1,7 kwh/pp&d xxiv Mat: 12 kwh/pp&d xxv Vatten: 0,4 kwh/pp&d xxvi Jordbruk: 2,9 kwh/pp&d xxvii Värme och kyla: 33 kwh/pp&d xxviii Grejer: 20 kwh/pp&d xxix Frakt: 18 kwh/pp&d xxx Offentlig sektor: 22 kwh/pp&d xxxi CO2 minskning: 10 kwh/pp&d xxxii IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 147 kwh/pp&d xxxiii
3 Total mängd förnybar energi vid full utbyggnad (kwh/person och dygn): Vattenkraft: 29 kwh/pp&d xxxiv Energi-grödor: 8 kwh/pp&d xxxv Skogsavfall: 36 kwh/pp&d xxxvi Torv: 7 kwh/pp&d xxxvii Biogas: 4,4 kwh/pp&d xxxviii Sopförbränning: 1 kwh/pp&d xxxix Värmepumpar: 18 kwh/pp&d xl Vindkraft: 13 kwh/pp&d xli Vindkraft till havs: 4,8 kwh/pp&d xlii Sol på tak: 3 kwh/pp&d xliii Vätgas: 0 kwh/pp&d xliv Metanol: 0 kwh/pp&d xlv Trädplantering: 0 kwh/pp&d xlvi IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIII 125 kwh/pp&d Energi-gap: ca 22 kwh per person och dygn Alternativ för att fylla energi-gapet på 22 kwh per person och dygn: 109 m2 solkraftverk per person i Sverige (2 promille av Sveriges yta): 22 kwh/pp&d xlvii Maximal potential för effektivisering av fullt utbyggd förnybar energiproduktion: 24 kwh/pp&d xlviii Energi-import från hela Sahara: 420 kwh/pp&d xlix "Vanlig" kärnkraft: 2,7 kwh/pp&d i 200 år l Kärnkraft från torium-reaktorer: 19? kwh/pp&d i 200 år li Kärnkraft från brid-reaktorer: 160? kwh/pp&d i 200 år lii Fossilt kol med Koldioxidinfångning = CCS = Carbon Capture & Storage: 22 kwh/pp&d liii Spara energi: 22 kwh/pp&d liv Tekniker på experimentstadiet: 0? kwh/pp&d lv Geo-engineering: 0? kwh/pp&d lvi Vindkraftverk i 2% av Sveriges skogar (1% av Sveriges yta): 22 kwh/pp&d
4 Bonus: Litet men positivt: Redan idag är 2% av Sveriges yta utpekad som lämplig för vindkraft: och internationellt växte vindkraften med nästan 20% mellan 2011 och 2012: Humor-bonus lvii : Mer information om denna klimat-utbildning finns på: Dagens uppgift är att i det här mailet läsa det som står med fetstil, samt den sista paragrafen. (Den som börjar med "Alternativ för att") Försök att alltid utföra dagens uppgift direkt när du får mailet. Om du bara har 3 minuter, så slutför uppgiften så bra som den hinner bli på 3 minuter. lviii Detta mail kan även laddas ner som PDF från: Bonus: Nästa mail kan laddas ner som PDF från: Om du vill gå kursen så kontakta mig på (Du har väl lagt till antingen i din adressbok, eller bland betrodda avsändare i ditt spamfilter? Annars kan vissa kursmail fastna i ditt spamfilter. Skriv till mig på om du vill ha hjälp med det, eller om du saknar något kursmail.)
5 Det som står i fotnoterna är alltid bonusmaterial. i Fotnot 0.14: Tre minuter per mail räcker för att följa kursen Klimat-CBT. (Fotnot 0.20:) På tre minuter per mail får man en översiktlig helhetsbild. För den som önskar en djupare förståelse finns möjligheten att läsa resten av mailet. De flesta mail innehåller följande typer av information: - 3-minuters: På 3 minuter hinner man läsa de viktigaste rubrikerna och slutsatserna så att man kan följa kursen. - Brödtext: Den löpande texten ger en fördjupad beskrivning av ämnet i mailet. - Bonus: Intressant information som berör ämnet men inte egentligen hör till kursen. - Footer: Nedanför brödtexten finns lite information om kursen. Den är i princip likadan i alla mail. - Fotnoter: I fotnoterna finns alla beräkningar och källor. Läs i fotnoterna (bara) om du vill veta hur jag har räknat, tänkt och resonerat eller vilka källor jag har använt. Mer information om kursen finns på ii Fotnot 0.20: Detta är det rekommenderade upplägget: Ägna 3 minuter åt att göra den obligatoriska delen direkt när du får et. Avsluta den obligatoriska delen då även om du inte är säker på att du gör den på det bästa sättet. Om du har tid och lust (det kan vara omedelbart, senare, eller en annan dag) så kan du göra bonusdelen, eller göra om den obligatoriska delen på ett bättre sätt. iii Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( ) iv Fotnot 2.1.N: Marktäckedata för riket som helhet omkr. år ( aspx ) 27469,29km2 Åkermark 7091,2km2 Betesmark ,45km2 Skog 12695,85km2 Myr, skogsklädd 38956km2 Myr, ej skogsklädd 34855,18km2 Gräsmark, hedmark, busksnår, osv. 4486,19km2 Berg i dagen och blockmark, ej skogsklädd 177,36km2 Grus- och sandtag 147,48km2 Flygplats och flygfält 229,95km2 Golfbana 5210,4km2 Tätortsmark 31034,1km2 Inlandsvatten exkl. de fyra största sjöarna 8926km2 Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren km2 Totalareal
6 v Fotnot 2.2.X.74: I en vindkraftpark så får man ut ca 2 W/m2 brutto vilket motsvarar kwh/km2&dygn netto. (Fotnot 2.1.BY:) I Sverige finns km2 Skog. (Fotnot 2.1.N:) Skulle man göra om all Sveriges skog till en vindkraftspark så skulle man få ut: km2 * 46000kWh/km2&dygn * 365dygn/år ~ 3700 TWh/år 3700TWh/år / svenskar / 365dygn/år 1077 kwh per person och dygn För att täcka det Svenska energigapet på 22 kwh per person och dygn skulle det räcka att göra om 2% av den Svenska skogen till en vindkraftspark: 2% * 1077kWh/pp&d 22kWh/pp&d Fotnot 2.1.BY: Hur mycket vindenergi finns det? Vindkraftverk kan inte stå för nära varandra, för då tar de vinden för varandra. Bygger man dem större så måste de stå ännu längre isär, så det ger inte heller en påtagligt större total-energi. I en vindkraftspark så får man ut ca 2 W/m2. ( ) (Fotnot 0.3:) Det motsvarar kwh per km2 och dag: 2W/m2 * 24h/dygn ~ kwh/km2&dygn Med korrigering för en ERoEI på 8 (Fotnot 2.1.AD:) så blir det: 48000kWh/km2&dygn kWh/km2&dygn / 8 ~ kwh/km2&dygn Fotnot 2.1.AD: När det gäller ERoEI för Vattenkraft(100), Vindkraft(24) och Kärnkraft(15) så har jag valt det högsta värdet från de här två artiklarna: - "ANNALS OF THE NEW YORK ACADEMY OF SCIENCES", "Issue: Ecological Economics Reviews", "Year in review EROI or energy return on (energy ) invested", Ann. N.Y. Acad. Sci. ISSN ( Table 2.) - "Revisiting the Limits to Growth After Peak Oil" ( Figure 10) För internationell solenergi har jag använt värdet från artiklarna (8). ERoEI för Svensk solenergi beräknas i (Fotnot 2.1.CD:) Fotnot 0.3: Boken Sustainable Energy without the hot air beskrivs under Källor. ( ) Det här är en föreläsning på engelska där professor David MacKay som har författat boken sammanfattar mycket av de slutsatser vi kommer att komma fram till. ( ) Filmen är drygt en timme lång. Föredraget är 47 minuter, och resten av tiden är en frågestund efter filmen. I föredraget nämner han den här kalkylatorn: ( ) Detta är ett annat föredrag av professor David MacKay som också är väl värt att titta på. Det är knappt 20 minuter långt ( ) och detta är de slides han visar under presentationen ( ) Det finns även en föreläsningsserie som bygger på boken ( ) Fotnot 2.1.CD: ERoEI för solceller i Sverige är ca 5,6: Det krävs 600 kwh för att producera 1 m2 kilselsolceller. ( )
7 Solpaneler på ett tak i Sverige producerar ca 0,37 kwh/m2&dygn brutto och har en livstid på ca 25 år. (Fotnot 2.1.T:) Alltså är ERoEI för kiselsolceller i Sverige ca 5,6: 0,37kWh/m2&dygn * 365dygn * 25år / 600kWh/m2 ~ 5,6 Det tar ca 4,5 år innan energiinvesteringen är "återbetald": 0,37kWh/m2&dygn * 365dygn * 4,5år ~ 600kWh/m2 (Detta är ERoEI för solcellerna. Hjälp mig gärna att hitta ERoEI för solpanelerna inklusive montering.) Fotnot 2.1.T: Solpanelerna på Enografiska museets tak: Solpanel brutto: 0,37 kwh/m2&dygn * Solpanel netto: 0,3 kwh/m2& dygn ** Solpanel effektivitet brutto: 13,9% *** Solcellskraftverk netto: 0,2 kwh/m2& dygn **** Solpanel investeringskostnad: 3214 kr/m2 ***** Solpanel investeringskostnad: 8760 kr/(kwhbrutto/dygn) ***** - Enografiska museets i Stockholm installerade 2011 solpaneler på sitt tak. De kostade 1,8 miljoner kronor och producerar ca kwh per år. Arean är 560 m2 och livslängden beräknas till 25 år. Då blir bruttoproduktionen från solpanelerna 0,37 kwh per m2 och dygn: 75000kWh/år / 560m2 / 365dygn/år ~ 0,37 kwh/m2&dygn ** Låt oss räkna med en ERoEI på 5,6 (Fotnot 2.1.CD:) (även om ERoEI naturligtvis borde bli lägre för ett solcellkraftverk än för de enskilda solcellerna). Då blir nettoproduktionen från en solpanel 0,3 kwh per m2 och dygn efter korrigering för ERoEI: 0,37kWh/m2/dygn - 0,37kWh/m2/dygn / 5,6 0,3 kwh/m2/ dygn *** Vid etnografiska museet i Stockholm är normal globalstrålning under ett år är ca 965 kwh/m2 ( ) Det motsvarar 965kWh/m2/år / 365dygn/år = 2,64 kwh/m2&dygn Solpanelerna producerar 0,37 kwh/m2&dygn* så effektiviteten är: 0,37kWh/m2&dygn / 2,64kWh/m2&dygn ~ 13,9% **** I ett stort solcellskraftverk är inte hela ytan täckt av solpaneler. Man måste lämna plats för vägar, förråd, transformatorstation, skuggor, m.m. Låt oss säga att ytan av de belysta solpanelerna motsvarar två tredjedelar av solcellskraftverkets yta. Då blir nettoproduktionen från ett stort solcellskraftverk 0,2 kwh per m2 och dygn: 2/3 * 0,3kWh/m2/dygn 0,2 kwh/m2/dygn **** Investeringskostnaden var 3214 kr per kvadratmeter: / 560m2 ~ 3214 kr/m2 eller 8760 kr för att få ut 1 kwh brutto per dygn: / (75000/365)kWh/dygn ~ 8760 kr/(kwh/ dygn) - Källa: Energivärlden Nr 3/2012 ( sid 13 & 10 ) ( ) vi Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( )
8 vii Fotnot 2.2.X.83: Vinkraftsel behöver ca 10 öre mer per kwh än elpriset under de första 15 åren för att bli lönsam. (Fotnot 2.2.BS:) ( Idag subventionerar vi fossila bränslen med 19 miljarder kr per år. (Fotnot 2.2.BU:) ) - Om vi avsätter 7,3 miljarder kronor per år så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar hela Sveriges energigap på 22 kwh per person och dygn: 7,3Gkr / 10öre/kWh / 365dygn / personer ~ 22,8 kwh/pp&d 22,8kWh/pp&d - 22,8kWh/pp&d / 24 ~ 22 kwh/pp&d - Om vi avsätter en summa motsvarande 2% av Sveriges statsbudgeten på 1700 miljarder kronor (Fotnot 2.1.BZ:) så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar 100 kwh per person och dygn: 2% * 1700Gkr / 10öre/kWh / människor / 365dygn ~ 105 kwh/pp&d 105kWh/pp&d - 105kWh/pp&d / 24 ~ 100kWh/pp&d 100kWh/pp&d på 15 år motsvarar en utbyggnadstakt med 6,7 kwh/pp&d per år eller 67 kwh/pp&d på 10 år. - Om vi avsätter 5200 kr extra per person och år så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar hela Sveriges energibehov på 147 kwh per person och dygn. 5200kr / 10öre/kWh / 365dygn ~ 153 kwh/pp&d 153kWh/pp&d - 153kWh/pp&d / 24 ~ 147kWh/pp&d Fotnot 2.2.BS: "Utan subventioner kostar 1 kwh vindkraftsel från en stor landbaserad vinkdraftspark på 40 MW 47,3 öre att producera" ( Hjälp mig gärna att hitta en bättre källa.) Elpriset före skatt är idag ca 38 öre per kwh. ( ) Osubventionerad vindkraftsel kostar alltså knappt 10 öre mer än elpriset. Notera dock att subventioner finns för alla sorters energiproduktion. (Fotnot 2.2.BT:) Fotnot 2.2.BU: Sverige subventionerar fossila bränslen med 18,9 miljarder kronor per år. Huvudsakligen via skatterabatter: - Kol: 0,8 miljarder kronor per år. (Table Summary of fossil-fuel support to coal - Sweden) - Bensin: 16,8 miljarder kronor per år. (Table Summary of fossil-fuel support to petroleum - Sweden) - Naturgas: 1,3 miljarder kronor per år. (Table Summary of fossil-fuel support to natural gas - Sweden) Källa: ( ) ( ) viii Fotnot 2.2.BT: Subventioner av energiproduktion: - Fossila bränslen i Sverige subventioneras med nästan 19 miljarder kr per år. (Fotnot 2.2.BU:) - Förnybar energi i Sverige har de senaste åren subventioneras med gröna certifikat för ca 4 miljarder kr per år. (Fotnot 2.2.BV:)
9 - Fossila bränslen i världen får 6 gånger så mycket pengar i subventioner som förnybar energi i världen (Fotnot 4.X.8:) - Kärnkraften subventioneras troligen med mellan 10 och 17 öre per kwh. ( ) Varning Åsikt (Fotnot 0.5:): Nybyggd kärnkraft är knappast billigare. - Förnybar energi som byggts de senaste 15 åren subventioneras för närvarande med ca 17 öre per kwh. ( ) Fotnot 2.2.BV: De elcertifikat som används för att subventionera förnybar energi kostar ungefär 4 miljarder kr per år: Ca 20 miljoner elcertifikat har utfärdats per år under de senaste åren ( ) och de har i genomsnitt kostat ungefär 200 kr. ( ) Då blir den totala summan ca 4 miljarder kr per år: elcertifikat/år * 200kr/elcertifikat ~ 4 miljarder kr per år Se även (Fotnot 2.2.BT:) ix Fotnot 2.2.BE: Exempel på vindkraftskooperativ: - Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening ( ) - O2 ( ) Debatt-artikel i SvD: "Låt hushåll äga sin egen elproduktion" ( ) x Fotnot 4.X.8: Varning, Åsikt (Fotnot 0.5:): Personligen anser jag att det inte är priset på förnybar energi som behöver minska utan priset på fossil energi som behöver öka. Det anser jag eftersom fossil energi inte bär sina egna kostnader. ( ) ( ) "Air pollution scourge underestimated, green energy can help: U.N." ( ) ( ) ( ) Dessutom får fossila bränslen 6 gånger så mycket pengar i subventioner som förnybar energi: Despite the growth in lowcarbon sources of energy, fossil fuels remain dominant in the global energy mix, supported by subsidies that amounted to $523 billion in 2011, up almost 30% on 2010 and six times more than subsidies to renewables. IEA World Energy Outlook 2012 ( ) ( ) Eftersom det ännu inte är politiskt möjligt att låta fossila bränslen bära sina egna kostnader så måste vi istället försöka andra vägar. T.ex. att sänka priset på solceller och vindkraft. xi Fotnot 2.2.X.83: Vinkraftsel behöver ca 10 öre mer per kwh än elpriset under de första 15 åren för att bli lönsam. (Fotnot 2.2.BS:) ( Idag subventionerar vi fossila bränslen med 19 miljarder kr per år. (Fotnot 2.2.BU:) ) - Om vi avsätter 7,3 miljarder kronor per år så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar hela Sveriges energigap på 22 kwh per person och dygn:
10 7,3Gkr / 10öre/kWh / 365dygn / personer ~ 22,8 kwh/pp&d 22,8kWh/pp&d - 22,8kWh/pp&d / 24 ~ 22 kwh/pp&d - Om vi avsätter en summa motsvarande 2% av Sveriges statsbudgeten på 1700 miljarder kronor (Fotnot 2.1.BZ:) så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar 100 kwh per person och dygn: 2% * 1700Gkr / 10öre/kWh / människor / 365dygn ~ 105 kwh/pp&d 105kWh/pp&d - 105kWh/pp&d / 24 ~ 100kWh/pp&d 100kWh/pp&d på 15 år motsvarar en utbyggnadstakt med 6,7 kwh/pp&d per år eller 67 kwh/pp&d på 10 år. - Om vi avsätter 5200 kr extra per person och år så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar hela Sveriges energibehov på 147 kwh per person och dygn. 5200kr / 10öre/kWh / 365dygn ~ 153 kwh/pp&d 153kWh/pp&d - 153kWh/pp&d / 24 ~ 147kWh/pp&d xii Fotnot 2.2.AH: År 2009 så lade ett genomsnittligt svenskt hushåll 53970:- på fritid och kultur, varav 13180:- på resor och hotell. ( aspx Kolumn Samtliga hushåll, Rad Resor, hotell under FRITID OCH KULTUR ) xiii Fotnot 4.X.8: Varning, Åsikt (Fotnot 0.5:): Personligen anser jag att det inte är priset på förnybar energi som behöver minska utan priset på fossil energi som behöver öka. Det anser jag eftersom fossil energi inte bär sina egna kostnader. ( ) ( ) "Air pollution scourge underestimated, green energy can help: U.N." ( ) ( ) ( ) Dessutom får fossila bränslen 6 gånger så mycket pengar i subventioner som förnybar energi: Despite the growth in lowcarbon sources of energy, fossil fuels remain dominant in the global energy mix, supported by subsidies that amounted to $523 billion in 2011, up almost 30% on 2010 and six times more than subsidies to renewables. IEA World Energy Outlook 2012 ( ) ( ) Eftersom det ännu inte är politiskt möjligt att låta fossila bränslen bära sina egna kostnader så måste vi istället försöka andra vägar. T.ex. att sänka priset på solceller och vindkraft. xiv Fotnot 2.2.X.75: xv Fotnot 2.2.X.75: I en vindkraftspark så får man ut ca 2 W/m2. (Fotnot 2.1.BY:) 32% av jordens 149 miljoner kvadratkilometer land är skog. ( ) och det finns 19 miljoner kvadratkilometer öken i världen (oräknat Arktis & Antarktis). ( )
11 Om man skulle göra om all världen skogar och öknar till vindkraftparker så skulle man få ut: ( 32% * 149M + 19 )km2 * 2W/m2 / människor 460 kwh/pp&d brutto 460kWh/pp&d - 460kWh/pp&d / 24 ~ 440kWh/pp&d Om man skulle göra om 10% av alla världen skogar till vindparker så skulle man få ut: 10% * 440kWh/pp&d ~ 44 kwh/pp&d netto xvi Fotnot 2.2.X.83: Vinkraftsel behöver ca 10 öre mer per kwh än elpriset under de första 15 åren för att bli lönsam. (Fotnot 2.2.BS:) ( Idag subventionerar vi fossila bränslen med 19 miljarder kr per år. (Fotnot 2.2.BU:) ) - Om vi avsätter 7,3 miljarder kronor per år så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar hela Sveriges energigap på 22 kwh per person och dygn: 7,3Gkr / 10öre/kWh / 365dygn / personer ~ 22,8 kwh/pp&d 22,8kWh/pp&d - 22,8kWh/pp&d / 24 ~ 22 kwh/pp&d - Om vi avsätter en summa motsvarande 2% av Sveriges statsbudgeten på 1700 miljarder kronor (Fotnot 2.1.BZ:) så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar 100 kwh per person och dygn: 2% * 1700Gkr / 10öre/kWh / människor / 365dygn ~ 105 kwh/pp&d 105kWh/pp&d - 105kWh/pp&d / 24 ~ 100kWh/pp&d 100kWh/pp&d på 15 år motsvarar en utbyggnadstakt med 6,7 kwh/pp&d per år eller 67 kwh/pp&d på 10 år. - Om vi avsätter 5200 kr extra per person och år så kan vi på 15 år bygga ut vindkraften så att den producerar hela Sveriges energibehov på 147 kwh per person och dygn. 5200kr / 10öre/kWh / 365dygn ~ 153 kwh/pp&d 153kWh/pp&d - 153kWh/pp&d / 24 ~ 147kWh/pp&d xvii Fotnot 0.5: Det är viktigt att skilja mellan åsikter och vetenskapliga fakta. Avsikten är att alla påståenden i den här kursen ska vara verifierbara vetenskapliga fakta. Det är därför jag är så noga med att inkludera alla källor i fotnoterna. När jag skriver något som är min egen personliga åsikt så markerar jag det så här. Mina åsikter är naturligtvis alltid bonusmaterial och inte en obligatorisk del av kursen. xviii Fotnot 2.2.BF: NIMBY or Nimby is an acronym for the phrase "not in my back yard".... NIMBY is also used more generally to describe people who advocate some proposal... but oppose implementing it in a way that would require sacrifice on their part. ( ) xix Fotnot KM.1D: Kurs-mail "Klimat 1D: Fyra grader" ( ) xx Fotnot KM.2C:
12 xxi Fotnot KM.2C: Kurs-mail "Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft" ( ) xxii Fotnot KM.2D: xxiii Fotnot KM.2D: xxiv Fotnot KM.2D: Kurs-mail "Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv" ( ) xxv Fotnot KM.2E: xxvi Fotnot KM.2E: xxvii Fotnot KM.2E: Kurs-mail Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning ( ) xxviii Fotnot KM.2F: Kurs-mail: "Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar" ( ) xxix Fotnot KM.2G: xxx Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( ) xxxi Fotnot KM.2H: Kurs-mail: "Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi" ( ) xxxii Fotnot KM.2K: Kurs-mail "Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften?" ( ) xxxiii Fotnot 2.2.BQ: Enligt SCB så är Sveriges inrikes bruttotillförsel av energi 139 kwh/pp&d och Sveriges inrikes nettotillförsel av energi är 112 kwh/pp&d. (Fotnot 2.1.CG:) Till det ska läggas ca 25 kwh/pp&d för utrikes resor och transporter samt utrikes producerade varor. (Fotnot 2.1.CI:) Ytterligare 10 kwh/pp&d tillkommer för att ta bort koldioxid som vi redan har släppt ut i atmosfären. (Fotnot KM.2K:) Den svenska energikonsumtionen är då ca 147kWh/pp&d netto och ca 173 kwh/pp&d brutto. Se även sammanställning på: ( )
13 Fotnot 2.1.CG: Bruttotillförseln av energi i Sverige var 1721,8 PJ 2011 enligt SCB. ( aspx ) Det motsvarar ca 139 kwh/pp&d: 1721,8PJ / svenskar / 365dygn ~ 499MJ/pp&d ~ 139 kwh/pp&d Nettotillförseln av energi i Sverige var 1394,2 PJ 2011 enligt SCB. ( aspx ) Det motsvarar ca 112 kwh/pp&d: 1394,2PJ / svenskar / 365dygn ~ 404MJ/pp&d ~ 112 kwh/pp&d (Mellanskillnaden är energiförluster, t.ex. till följd av ERoEI, förluster i elnätet etc.) Dessutom medför vår konsumtion en del energiförbrukning utomlands och vår export medför att en del av vår inrikes energi konsumeras utomlands. Se sammanställning på: ( ) Fotnot 2.1.CI: Utrikes energikonsumtion: - 91% av flygresorna är utrikes ~ 4,5 kwh/pp&d (Fotnot 2.1.CJ:) - Importerade Grejer ~ 11 kwh/pp&d (Fotnot KM.2G:) - Drygt hälften av frakten? ~ 10 kwh/pp&d (Fotnot KM.2G:) Summa ca 25 kwh/pp&d Fotnot 2.1.CJ: En svensk flyger i genomsnitt ca 32 mil per år inrikes: 2,98Gpkm / svenskar ~ 32 mil per person och år En svensk flyger i genomsnitt ca 328 mil per år utrikes: 31Gpkm / svenskar ~ 328 mil per person och år En svensk flyger i genomsnitt ca 360 mil per år sammanlagt: 32mil/pp&år + 328mil/pp&år ~ 360mil/pp&år... varav 91% utrikes: 32mil/pp&år / 360mil/pp&år ~ 91% Utsläppen av växthusgaser vid utrikesresor är ca : 7,3MtonCO2e / 31Gpkm ~ 2,4 kg CO2e per personmil 4,1MtonCO2 / 31Gpkm ~ 1,3 kg CO2 per personmil Varje kg CO2 motsvarar ca 3,8 kwh förbrukat bränsle (Fotnot 2.1.BG:) så energiförbrukningen per mil är ca: 1,3kgCO2/pp&mil * 3,8kWh/kgCO2 ~ 5 kwh per personmil Energiförbrukningen i genomsnitt är ca 4,9 kwh per person och dag: 360mil/pp&år * 5kWh/personmil / 365dagar/år ~ 4,9 kwh/pp&d... varav 4,5 kwh per person och dag utrikes: 328mil/pp&år * 5kWh/personmil / 365dagar/år ~ 4,5 kwh/pp&d En tur och retur resa till Thailand för en person motsvarar ensam ca 25 kwh per dag i ett helt år. (Fotnot 2.1.CK:) Källor: "Inrikes passagerarkilometer... Antalet passagerarkilometer uppgick under 2010 till 2,98 miljarder" ( ) ( ) "Den svenska befolkningens utrikesresande under ett år... Flyg... Resande 31 mdr p-km... Utsläpp av koldioxid 4,1 Mton CO2... Utsläpp totalt av växthusgaser 7,3 Mton CO2e" ( Tabell 4:) Fotnot 2.1.BG: Petroleum diesel carbon chains that typically contain between 8 and 21 carbon atoms per molecule. ( )
14 Låt oss räkna med att diesel i genomsnitt är en enkel kolvätekedja med 15 kolatomer och 32 väteatomer, och att den förbränns fullständigt. Atomvikten är 12 för kol och 1 för väte. Andelen som är kol av dieselns vikt är alltså: (15*12) / (15* *1) 85% Densiteten för diesel är ca 0,9 kg per liter (Fotnot 2.1.CH:) så en liter diesel innehåller: 85% * 0,9kg/liter 0,76 kg kol per liter diesel Ett kg kol förbränns till 3,7 kg koldioxid (Fotnot 1.C:) En liter diesel förbränns alltså till: 0,76kg/liter * 3,7 2,8 kg CO2 Det motsvarar 0,36 l diesel per kg CO2: Diesel innehåller drygt 10 kwh/l (Fotnot 2.1.AB:) så 1 kg CO2 motsvararar också: 10,5kWh/l * 0,36ldiesel/kgCO2 ~ 3,8 kwh/kgco2 Fotnot 2.1.CK: Fågelvägen Göteborg-Phuket är det 900 mil. Fågelvägen Stockholm-San Fransisco är också nästan 900 mil. Ett flygplan förbrukar ca 5 kwh per resenär och mil. (Fotnot 2.1.CJ:) En interkontinental flygresa ToR förbrukar alltså ca 9 tusen kwh: 2 * 900mil * 5kWh/pp&mil ~ 9000 kwh Utslaget över hela året blir det ca 25 kwh per dag: 9000kWh / 360dagar/år ~ 25 kwh/dag Fotnot 2.1.CH: "Petrol s density is Diesel s is " kg per litre ( ) (Fotnot 0.3:) Fotnot 1.C: När kol förbränns till koldioxid så binder varje kol-atom två syre-atomer. Atomvikten är 12 för kol och 16 för syre. 12 kg kol förbränns alltså till: * 16 = 44 kg koldioxid Det betyder alltså att varje kg kol blir 44/12 3,7 kg koldioxid Fotnot 2.1.AB: Flytande bränsle innehåller en kemisk energi motsvarande ca 10 kwh per liter. "the actual value of 10 kwh per litre. ORNL [2hcgdh] provide the following calorific values: diesel: 10.7 kwh/l; jet fuel: 10.4 kwh/l; petrol: 9.7 kwh/l" ( ) (Fotnot 0.3:) xxxiv Fotnot KM.2C: Kurs-mail "Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft" ( ) xxxv Fotnot KM.2D: xxxvi Fotnot KM.2D: xxxvii Fotnot KM.2D: Kurs-mail "Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv" ( )
15 xxxviii Fotnot KM.2E: xxxix Fotnot KM.2E: Kurs-mail Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning ( ) xl Fotnot KM.2F: Kurs-mail: "Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar" ( ) xli Fotnot KM.2G: xlii Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( ) xliii Fotnot KM.2H: Kurs-mail: "Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi" ( ) xliv Fotnot KM.2I: xlv Fotnot KM.2I: xlvi Fotnot KM.2I: Kurs-mail: "Klimat 2I: Vätgas, Metanol och Trädplantering" ( ) xlvii Fotnot KM.2L: Kurs-mail "Klimat 2L: Hur fyller vi gapet?" ( ) xlviii Fotnot KM.2M: Kurs-mail "Klimat 2M: Effektivare energiproduktion" ( ) xlix Fotnot KM.2N: Kurs-mail "Klimat 2N: Energi-import" ( ) l Fotnot KM.2O: li Fotnot KM.2O:
16 lii Fotnot KM.2O: Kurs-mail "Klimat 2O: Kärnkraft" ( ) liii Fotnot KM.2P: Kurs-mail "Klimat 2P: Fossilt kol med Koldioxidinfångning = CCS = Carbon Capture & Storage" ( ) liv Fotnot KM.2Q: Kurs-mail "Klimat 2Q: Kan vi spara ihop gapet?" ( ) lv Fotnot KM.2R: Kurs-mail "Klimat 2R: Tekniker på experimentstadiet" ( ) lvi Fotnot KM.2S: Kurs-mail "Klimat 2S: Geo-engineering" ( ) lvii Fotnot 0.13: Det som inte tål att skrattas åt är väl inte heller värt att ta på allvar :-) lviii Fotnot 0.20: Detta är det rekommenderade upplägget: Ägna 3 minuter åt att göra den obligatoriska delen direkt när du får et. Avsluta den obligatoriska delen då även om du inte är säker på att du gör den på det bästa sättet. Om du har tid och lust (det kan vara omedelbart, senare, eller en annan dag) så kan du göra bonusdelen, eller göra om den obligatoriska delen på ett bättre sätt.
Bonus: Fundera också på om det finns fler alternativ som vi har glömt. Maila i så fall dem till mig och kurskamraterna. xiii
Klimat 2V: Hur tycker du att energi-gapet ska fyllas? (På 3 i minuter hinner du (som hastigast) dra dig till minnes de olika alternativen för att fylla energi-gapet. Som avslutning hinner du börja fundera
Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu.
Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii Offentlig sektor Enligt naturvårdsverket så står offentlig sektor
Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii )
Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Som det stod i informations-mailet, så består den här klimat-utbildningen av de här fyra sektionerna:
Klimat 2M: Effektivare energiproduktion
Klimat 2M: Effektivare energiproduktion (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter) Hur mycket kan vi effektivisera energiproduktionen?
2) Om energigapet också ska produceras med solenergi eller vindkraft så blir det ytterligare 21 kwh per person och dygn.
Klimat 2U: Energi-lagring (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Variation i energimängd: 1) Följande energikällor producerar elektricitet när vädret tillåter, inte när
Klimat 2O: Kärnkraft. Kärnkraft
Klimat 2O: Kärnkraft (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna samt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii ) Den här
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4C-014: Fossilfri fordonsflotta Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Miljöminister Lena Ek har lovat en fossilfri fordonsflotta till år 2030 och ett klimatneutralt
Bonus 5: Information om ERoEI: http://en.wikipedia.org/wiki/energy_returned_on_energy_invested
Klimat 2B: ERoEI (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) Man måste investera energi för att få ut energi.
Klimat: Sammanställning Energibalans. Detta är vårt "energibehov" och tillgången på förnybar energi:
Klimat: Sammanställning Energibalans Detta är vårt "energibehov" och tillgången på förnybar energi: Energiförbrukning (kwh/person och dygn): Apparater, IT, Media & Underhållning: 5 kwh/pp&d i Ljus: 3 kwh/pp&d
Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Grejer
Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Grejer Det här avsnittet handlar om alla prylar som vi köper, använder
Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla
Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla Av energideklarationen för mitt hus framgår att den
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIII
Klimat 2X: Ett alternativ för att fylla energi-gapet? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och fundera över hur DU tycker att energigapet ska fyllas. Gör det nu. ii ) Uppgiften i det
Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv
Klimat 3H: Ansvar (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information
(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.
Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar
Nu börjar vi genomgången av energitillgång och -efterfrågan typ för typ.
Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta på staplarna.
Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii
Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?
Bonus: Är bilresor jobbrelaterade? Nödvändiga? v Möjliga? (
Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta
Efter ett mail med en uppgift så kan det komma ett uppföljnings-mail där uppgiften är att peppa kurskamraterna genom att berätta vad du gjorde.
Klimat 4A: Vad kan vi som individer göra? (På 3 i minuter hinner du läsa det första stycket med fetstil (och troligen dessutom skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter)
Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.
Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.
Klimat 2P: Fossilt kol med Koldioxidinfångning = CCS = Carbon Capture & Storage
Klimat 2P: Fossilt kol med Koldioxidinfångning = CCS = Carbon Capture & Storage (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ
Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:
Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet
Idag importerar vi mycket av vår energi i form av olja och andra petroleumprodukter. Kanske kan vi i framtiden importera förnybar energi i stället?
Klimat 2N: Energi-import (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii ) Den
Klimat 2Q: Kan vi spara ihop gapet?
Klimat 2Q: Kan vi spara ihop gapet? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och fundera över inom vilket av områdena nedan DU skulle kunna göra din största besparing. Gör det nu. ii Naturligtvis
Klimat 0B: Klimat CBT:s anslagstavla
Klimat 0B: Klimat CBT:s anslagstavla (På 3 i minuter hinner du bestämma dig för om du vill följa vad som skrivs på anslagstavlan, och i så fall börja följa den.) Kursen Klimat-CBT har en anslagstavla på
Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning
Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta på
Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. ii Gör det nu.
Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. ii Gör det nu. I mailet om tipping-points iii så konstaterade vi att
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AJ-005: Billga solceller Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Dagens uppgift är att låna ut din dator till forskning för att få fram solceller som kan producera
Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering.
Klimat 2S: Geo-engineering (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom läsa om en av teknikerna nedan. Gör det nu. ii ) Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas
Klimat 3R: Lågkonjunktur
Klimat 3R: Lågkonjunktur Varning, Åsikt i : Det här mailet innehåller mina funderingar kring det ekonomiska läget och hur det påverkar och påverkas av klimatförändringarna. Jag vill gärna höra dina funderingar.
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AG-013: Sälj inte våra utsläppsminskningar! (Grupp X Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Sverige har haft mindre utsläpp än vad som krävdes av Kyotoprotokollet.
Bonusuppgift: Försök gärna hitta mer pengar som går till potentiella klimat-lobbyister.
Klimat 1K: Om inte jag så vem? Anpassning till vad? På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil, och välja vilken temperatur du vill att vi arbetar mot. Om inte jag så vem? Om inte nu så när?
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AC-002: Nära noll energi hus Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Förra sommaren antog EU ett direktiv som säger att nya byggnaders energiförbrukning ska vara
Spelinstruktioner och material
Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten
Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.
Klimat 2R: Tekniker på experimentstadiet
Klimat 2R: Tekniker på experimentstadiet Hittills i den här utbildningen har jag helt avstått från att diskutera tekniker som inte redan är kommersiellt gångbara. Det beror på att tekniker som inte redan
Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten
Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson
1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson ÄGARSTRUKTUR SHE-KONCERNEN Sala kommun 87,5% Heby kommun 12,5% Sala-Heby Energi AB 100% 100% Sala-Heby Energi Elnät AB HESAB SHEs AFFÄRSIDÉ Att vara en långsiktig modern
Klimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för
Energimyndigheten.
ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Solpotential Osnabrück
Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
SÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET
SÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET PROBLEMET ÄR UTSLÄPPEN 70% - FOSSIL ENERGI 15% - JORDBRUK 15% -SKOGSAVVERKNING HÄR KAN VI BO & ODLA SKOG JORDEN EFTER 2050 4 GRADER
! HÄNG PÅ! UPPSALA SOLENERGIPROJEKT. Energibesparing, smarta lösningar Information & utbildning Gemensamma inköp Gemensamma projekt
UPPSALA SOLENERGIPROJEKT! 2020 hus med solceller till år 2020!! HÄNG PÅ! Energibesparing, smarta lösningar Information & utbildning Gemensamma inköp Gemensamma projekt Kontakt: uppsalasol@gmail.com Skrindvägen
Stor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi
Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?
Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna
HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt
Hållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26
Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet
Bonusuppgift: Försök gärna hitta mer pengar som går till potentiella klimat-lobbyister.
Klimat 1K: Om inte jag så vem? Anpassning till vad? På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil, och välja vilken temperatur du vill att vi arbetar mot. Om inte jag så vem? Om inte nu så när?
100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.
På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Energirevolutionen börjar här
Energirevolutionen börjar här Rexel har gjort ett aktivt val att ta täten inom förnybar energi, miljövänliga och smarta lösningar som energieffektiviserar Sverige Rexel Energy Solutions Vi tillhandahåller
BluePower. Tanka med egen el.
BluePower. Tanka med egen el. Ett erbjudande från OX2 och Volkswagen vind el 6h 190 e-up! km Vindparken på Fallåsberget. Foto: Lina Westman, Gefle Dagblad 2 BluePower. Juni 2014. Kör din elbil på el som
Making electricity clean
Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta
Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen
KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne
VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från
Varifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige
Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige 100% förnybart 2040 Energikommissionens arbete ledde 2016 fram till en energiöverenskommelse i Sverige. Målet i den är att Sverige ska ha 100%
Solelserbjudande från Södra. Egen solel
Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
duetter för baryton, bas och piano duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition
GUNNAR 1817 1901 WENNERBERG Gluntarne, volym II duetter för baryton, bas och piano Gluntarne, volume II duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition LevandeMusikarvoch Kungl. Musikaliskaakademien
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Koldioxidinfångning och lagring (CCS)
N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning
Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015
Förslag till förbättring av Andelstorget. Vid föreningsstämmorna 2013 och 2014 motionerades om förmedling av andelar i föreningen. 2013 års motion bifölls vilket hittills resulterat i att en kolumn med
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?
Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet? Anders Lyngfelt Energiteknik, Chalmers Chalmers 9 december 2016 CCS = CO 2 Capture and Storage = koldioxidinfångning och lagring Vad