Klimat 2O: Kärnkraft. Kärnkraft
|
|
- Julia Bergqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimat 2O: Kärnkraft (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna samt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii ) Den här sektionen av klimat-utbildningen bygger på boken "Sustainable Energy - without the hot air". iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Kärnkraft Låt oss för ett ögonblick lämna säkerhetsfrågorna därhän och titta på tillgång och efterfrågan. Det finns ungefär 27 miljoner ton uran i kända brytbara malmförekomster. iv Om vi ska ersätta oljan med kärnkraft så vill vi naturligtvis att kärnkraften ska räcka länge. Låt oss säga i minst 200 år. - Ett vanligt kärnkraftverk som producerar 1 gigawatt använder 162 ton uran per år. Det innebär att om de kända brytbara resurserna av uran delas mellan 6,8 miljarder människor i 200 år, så skulle vi, med en ERoEI på 15, få 2,7 kwh kärnkraft per person och dygn. v - Brid-reaktorer används inte idag vi och skulle därför kunna ses som en teknik på experimentstadiet. vii Om brid-reaktorer skulle användas så skulle uranet räcka till 60 gånger så mycket energi viii, d.v.s. till 160 kwh per person och dygn i 200 år. ix - Det finns experiment-reaktorer som använder torium istället för uran som kärnbränsle. Om allt torium brändes i sådana reaktorer så skulle vi kunna få ut 19 kwh per person och dygn i 200 år. x I den här klimat-utbildningen koncentrerar vi oss på teknologier som finns och kan tillämpas idag. (Tekniker på experimentstadiet tittar vi på i ett senare mail. xi ) Därför räknar vi i nuläget inte med någon energi från kärnkraft generation IV xii, andra klyvbara grundämnen, kall fusion, uran från havet eller liknande. Vanlig kärnkraft: 2,7 kwh per person och dygn i 200 år Kärnkraft från brid-reaktorer: 160 kwh per person och dygn i 200 år Kärnkraft med torium som bränsle: 19 kwh per person och dygn i 200 år Vanlig kärnkraft kan inte fylla gapet mellan tillgång och efterfrågan. Kärnkraft från brid-reaktorer och upparbetat bränsle kan fylla gapet mellan tillgång och efterfrågan, om tekniken fungerar fullt ut och om vi accepterar riskerna. Kärnkraft med torium kan bara delvis fylla gapet mellan tillgång och efterfrågan.
2 Energiförbrukning (kwh/person och dygn): Apparater, IT, Media & Underhållning: 5 kwh/pp&d xiii Ljus: 3 kwh/pp&d xiv Bil: 14 kwh/pp&d xv Flyg: 4,9 kwh/pp&d xvi Övrig persontransport: 1,7 kwh/pp&d xvii Mat: 12 kwh/pp&d xviii Vatten: 0,4 kwh/pp&d xix Jordbruk: 2,9 kwh/pp&d xx Värme och kyla: 33 kwh/pp&d xxi Grejer: 22 kwh/pp&d xxii Frakt: 19 kwh/pp&d xxiii Offentlig sektor: 22 kwh/pp&d xxiv CO2 minskning: 10 kwh/pp&d xxv IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 150 kwh/pp&d xxvi Total mängd förnybar energi vid full utbyggnad (kwh/person och dygn): Vattenkraft: 29 kwh/pp&d xxvii Energi-grödor: 12 kwh/pp&d xxviii Skogsavfall: 36 kwh/pp&d xxix Torv: 7 kwh/pp&d xxx Biogas: 4,4 kwh/pp&d xxxi Sopförbränning: 1 kwh/pp&d xxxii Värmepumpar: 18 kwh/pp&d xxxiii Vindkraft: 13 kwh/pp&d xxxiv Vindkraft till havs: 4,8 kwh/pp&d xxxv Sol på tak: 3 kwh/pp&d xxxvi Vätgas: 0 kwh/pp&d xxxvii Metanol: 0 kwh/pp&d xxxviii Trädplantering: 0 kwh/pp&d xxxix IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIII 129 kwh/pp&d Energi-gap: ca 21 kwh per person och dygn
3 Alternativ för att fylla energi-gapet på 21 kwh per person och dygn: 104 m2 solkraftverk per person i Sverige (2 promille av Sveriges yta): 21 kwh/pp&d xl Maximal potential för effektivisering av fullt utbyggd förnybar energiproduktion: 22 kwh/pp&d xli Energi-import från hela Sahara: 420 kwh/pp&d xlii "Vanlig" kärnkraft: 2,7 kwh/pp&d i 200 år Kärnkraft från torium-reaktorer: 19? kwh/pp&d i 200 år Kärnkraft från brid-reaktorer: 160? kwh/pp&d i 200 år Bonus 1: ( - Tankar om säkerheten - När det gäller kärnkraft är lagringen av avfallet ett stort problem. När det gäller fossila bränslen försöker vi inte ens lagra avfallet. Vi släpper koldioxiden rakt ut i atmosfären. xliii När det gäller kärnkraft är risken för kärnkraftsolyckor ett stort problem. Varning Åsikt xliv : Problemen från 4 eller 5 graders global uppvärmning är större: Låt oss säga att det skulle bli härdsmälta i vartenda ett av alla världens 435 xlv kärnkraftverk samtidigt så att vi behövde utrymma 20 mil runt varje kärnkraftverk. Då skulle ändå mindre än 10% av jordens land-yta drabbas, och troligen skulle inte en enda art utrotas. xlvi Jämför det med en global uppvärmning på 4 eller 5 grader: xlvii xlviii ) Bonus 2: En intressant och insiktsfull debatt: Bonus: Litet men positivt: Trots att tsunamin som slog ut kärnkraftverket i Fukushima dödade över människor xlix så dödades ingen av strålning, och mindre än 200 väntas drabbas av cancer som följd av olyckan. l (Som jämförelse dör ungefär 200 människor varje år av influensa bara i Sverige. li ) Humor-bonus lii :
4 Mer information om denna klimat-utbildning finns på: Dagens uppgift är att i det här mailet läsa det som står med fetstil, samt den sista paragrafen. (Den som börjar med "Alternativ för att") Försök att alltid utföra dagens uppgift direkt när du får mailet. Om du bara har 3 minuter, så slutför uppgiften så bra som den hinner bli på 3 minuter. liii Detta mail kan även laddas ner som PDF från: Bonus: Nästa mail kan laddas ner som PDF från: Om du vill gå kursen så kontakta mig på (Du har väl lagt till antingen i din adressbok, eller bland betrodda avsändare i ditt spamfilter? Annars kan vissa kursmail fastna i ditt spamfilter. Skriv till mig på om du vill ha hjälp med det, eller om du saknar något kursmail.)
5 Det som står i fotnoterna är alltid bonusmaterial. i Fotnot 0.14: Tre minuter per mail räcker för att följa kursen Klimat-CBT. (Fotnot 0.20:) På tre minuter per mail får man en översiktlig helhetsbild. För den som önskar en djupare förståelse finns möjligheten att läsa resten av mailet. De flesta mail innehåller följande typer av information: - 3-minuters: På 3 minuter hinner man läsa de viktigaste rubrikerna och slutsatserna så att man kan följa kursen. - Brödtext: Den löpande texten ger en fördjupad beskrivning av ämnet i mailet. - Bonus: Intressant information som berör ämnet men inte egentligen hör till kursen. - Footer: Nedanför brödtexten finns lite information om kursen. Den är i princip likadan i alla mail. - Fotnoter: I fotnoterna finns alla beräkningar och källor. Läs i fotnoterna (bara) om du vill veta hur jag har räknat, tänkt och resonerat. Mer information om kursen finns på ii Fotnot 0.20: Detta är det rekommenderade upplägget: Ägna 3 minuter åt att göra den obligatoriska delen direkt när du får et. Avsluta den obligatoriska delen då även om du inte är säker på att du gör den på det bästa sättet. Om du har tid och lust (det kan vara omedelbart, senare, eller en annan dag) så kan du göra bonusdelen, eller göra om den obligatoriska delen på ett bättre sätt. iii Fotnot 0.3: Boken Sustainable Energy without the hot air beskrivs under Källor. ( ) Det här är en föreläsning på engelska där professor David MacKay som har författat boken sammanfattar mycket av de slutsatser vi kommer att komma fram till. ( ) Filmen är drygt en timme lång. Föredraget är 47 minuter, och resten av tiden är en frågestund efter filmen. I föredraget nämner han den här kalkylatorn: ( ) Detta är ett annat föredrag av professor David MacKay som också är väl värt att titta på. Det är knappt 20 minuter långt ( ) och detta är de slides han visar under presentationen ( ) iv Fotnot 2.2.I: I ll add both the conventional uranium ore and the phosphates, to give a total resource of 27 million tons of uranium ( )(Fotnot 0.3 ) Detta inkluderar malmförekomster som just nu inte är lönsamma att bryta. (Därutöver finns det ytterligare 4,5 miljarder ton löst i havs-vattnet och eventuell malm som ännu inte har upptäckts.) v Fotnot 2.2.H: A once-through one-gigawatt nuclear power station uses 162 tons per year of uranium. ( ) (Fotnot 0.3:) Ett vanligt kärnkraftverk producerar alltså:
6 1GW * 1år / 162ton = kwh per ton uran Låt oss anta att vi fördelar världens 27 miljoner ton uran (Fotnot 2.2.I:) mellan jordens 7 miljarder människor så att uranet räcker i 200 år. Då skulle vi få: ton * kWh/ton / 200år / människor = 2,9kWh per person och dygn brutto Använder man istället brid-reaktorer med upparbetningsanläggningar, så får man ut 60 gånger så mycket energi per ton uran. (Fotnot 2.2.AE:) Då skulle man få: 60 * 2,9kWh/pp&d = 171 kwh per person och dygn brutto ERoEI är upp till 15 gånger för kärnkraft: ( Figure 10 ) För varje kwh man använder för att generera kärnkraft, så kan man alltså få upp till 15 kwh tillbaka. Från den energi som kärnkraften producerar, måste man alltså dra bort den energi som krävs för att utvinna kärnkraften. Netto energin för vanlig kärnkraft blir alltså: 2,9kWh/pp&d 2,9kWh/pp&d / 15 = 2,7 kwh/pp&d Netto energin för bride-reaktorer blir alltså: 171kWh/pp&d 171kWh/pp&d / 15 = 160 kwh/pp&d (I sustainable Energy without the hot air (Fotnot 0.3:) räknar han med 1000 år och inte 200.) vi Fotnot 2.2.X.84: Several prototype FBRs have been built, ranging in electrical output from a few light bulbs' equivalent (EBR-I, 1951 ) to over 1000 MWe. As of 2006, the technology is not economically competitive to thermal reactor technology ( ) vii Fotnot KM.2R: Kurs-mail "Klimat 2R: Tekniker på experimentstadiet" ( ) viii Fotnot 2.2.AE: We ll consider two ways to use uranium in a reactor: (a ) the widely-used oncethrough method gets energy mainly fromthe 235U (which makes up just 0.7% of uranium ), and discards the remaining 238U; (b ) fast breeder reactors, which are more expensive to build, convert the 238U to fission able plutonium-239 and obtain roughly 60 times as much energy from the uranium. ( ) (Fotnot 0.3:) ix Fotnot 2.2.H: A once-through one-gigawatt nuclear power station uses 162 tons per year of uranium. ( ) (Fotnot 0.3:) Ett vanligt kärnkraftverk producerar alltså: 1GW * 1år / 162ton = kwh per ton uran Låt oss anta att vi fördelar världens 27 miljoner ton uran (Fotnot 2.2.I:) mellan jordens 7 miljarder människor så att uranet räcker i 200 år. Då skulle vi få: ton * kWh/ton / 200år / människor = 2,9kWh per person och dygn brutto Använder man istället brid-reaktorer med upparbetningsanläggningar, så får man ut 60 gånger så mycket energi per ton uran. (Fotnot 2.2.AE:) Då skulle man få: 60 * 2,9kWh/pp&d = 171 kwh per person och dygn brutto ERoEI är upp till 15 gånger för kärnkraft: ( Figure 10 ) För varje kwh man använder för att generera kärnkraft, så kan man alltså få upp till 15 kwh tillbaka. Från den energi som kärnkraften producerar, måste man alltså dra bort den energi som krävs för att utvinna kärnkraften.
7 Netto energin för vanlig kärnkraft blir alltså: 2,9kWh/pp&d 2,9kWh/pp&d / 15 = 2,7 kwh/pp&d Netto energin för bride-reaktorer blir alltså: 171kWh/pp&d 171kWh/pp&d / 15 = 160 kwh/pp&d (I sustainable Energy without the hot air (Fotnot 0.3:) räknar han med 1000 år och inte 200.) x Fotnot 2.2.X.12: Thorium: If we assume... that these resources are used up over 1000 years and shared equally among 6 billion people, we find that the sustainable power thus generated is 4 kwh/d per person. ( ) (Fotnot 0.3:) Det finns alltså tillräckligt med torium för att generera 4kWh per person och dygn i 1000 år. Det betyder att vi kan få ut 20 kwh per person och dygn i 200 år. Efter korrigering för en ERoEI på 15, blir det 20kWh/pp&d 20kWh/pp&d / 15 = 18,7 kwh per person och dygn. Bonus: Se även: - Ett föredrag om toriumreaktorer: ( ) - Thorium-based nuclear power ( ) xi Fotnot KM.2R: Kurs-mail "Klimat 2R: Tekniker på experimentstadiet" ( ) xii Fotnot 2.2.X.13: 4e generationens reaktor (Gen-IV ) kan komma att utnyttja bränslet mycket effektivare än nuvarande reaktorer, men kommer troligen inte att finnas tillgänglig förrän tidigast om ett par decennier. ( ) Vi kommer att sammanfatta tekniker på experimentstadiet i ett senare mail. (Fotnot KM.2R:) xiii Fotnot KM.2C: xiv Fotnot KM.2C: Kurs-mail "Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft" ( ) xv Fotnot KM.2D: xvi Fotnot KM.2D: xvii Fotnot KM.2D: Kurs-mail "Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv" ( ) xviii Fotnot KM.2E: xix Fotnot KM.2E:
8 xx Fotnot KM.2E: Kurs-mail Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning ( ) xxi Fotnot KM.2F: Kurs-mail: "Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar" ( ) xxii Fotnot KM.2G: xxiii Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( ) xxiv Fotnot KM.2H: Kurs-mail: "Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi" ( ) xxv Fotnot KM.2K: Kurs-mail "Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften?" ( ) xxvi Fotnot 2.2.BQ: Enligt SCB så är Sveriges inrikes bruttotillförsel av energi 139 kwh/pp&d och Sveriges inrikes nettotillförsel av energi är 112 kwh/pp&d. (Fotnot 2.1.CG:) Till det ska läggas ca 25 kwh/pp&d för utrikes resor och transporter samt utrikes producerade varor. (Fotnot 2.1.CI:) Ytterligare 10 kwh/pp&d tillkommer för att ta bort koldioxid som vi redan har släppt ut i atmosfären. (Fotnot KM.2K:) Den svenska energikonsumtionen är då ca 147kWh/pp&d netto och ca 173 kwh/pp&d brutto. Se även sammanställning på: ( ) Fotnot 2.1.CG: Bruttotillförseln av energi i Sverige var 1721,8 PJ 2011 enligt SCB. ( aspx ) Det motsvarar ca 139 kwh/pp&d: 1721,8PJ / svenskar / 365dygn ~ 499MJ/pp&d ~ 139 kwh/pp&d Nettotillförseln av energi i Sverige var 1394,2 PJ 2011 enligt SCB. ( aspx ) Det motsvarar ca 112 kwh/pp&d: 1394,2PJ / svenskar / 365dygn ~ 404MJ/pp&d ~ 112 kwh/pp&d (Mellanskillnaden är energiförluster, t.ex. till följd av ERoEI, förluster i elnätet etc.) Dessutom medför vår konsumtion en del energiförbrukning utomlands och vår export medför att en del av vår inrikes energi konsumeras utomlands. Se sammanställning på: ( ) Fotnot 2.1.CI: Utrikes energikonsumtion: - 91% av flygresorna är utrikes ~ 4,5 kwh/pp&d (Fotnot 2.1.CJ:) - Importerade Grejer ~ 11 kwh/pp&d (Fotnot KM.2G:) - Hälften av frakten? ~ 9,5 kwh/pp&d (Fotnot KM.2G:) Summa ca 25 kwh/pp&d
9 Fotnot 2.1.CJ: En svensk flyger i genomsnitt ca 32 mil per år inrikes: 2,98Gpkm / svenskar ~ 32 mil per person och år En svensk flyger i genomsnitt ca 328 mil per år utrikes: 31Gpkm / svenskar ~ 328 mil per person och år En svensk flyger i genomsnitt ca 360 mil per år sammanlagt: 32mil/pp&år + 328mil/pp&år ~ 360mil/pp&år... varav 91% utrikes: 32mil/pp&år / 360mil/pp&år ~ 91% Utsläppen av växthusgaser vid utrikesresor är ca : 7,3MtonCO2e / 31Gpkm ~ 2,4 kg CO2e per personmil 4,1MtonCO2 / 31Gpkm ~ 1,3 kg CO2 per personmil Varje kg CO2 motsvarar ca 3,8 kwh förbrukat bränsle (Fotnot 2.1.BG:) så energiförbrukningen per mil är ca: 1,3kgCO2/pp&mil * 3,8kWh/kgCO2 ~ 5 kwh per personmil Energiförbrukningen i genomsnitt är ca 4,9 kwh per person och dag: 360mil/pp&år * 5kWh/personmil / 365dagar/år ~ 4,9 kwh/pp&d... varav 4,5 kwh per person och dag utrikes: 328mil/pp&år * 5kWh/personmil / 365dagar/år ~ 4,5 kwh/pp&d En tur och retur resa till Thailand för en person motsvarar ensam ca 25 kwh per dag i ett helt år. (Fotnot 2.1.CK:) Källor: "Inrikes passagerarkilometer... Antalet passagerarkilometer uppgick under 2010 till 2,98 miljarder" ( ) ( ) "Den svenska befolkningens utrikesresande under ett år... Flyg... Resande 31 mdr p-km... Utsläpp av koldioxid 4,1 Mton CO2... Utsläpp totalt av växthusgaser 7,3 Mton CO2e" ( Tabell 4:) Fotnot 2.1.BG: Petroleum diesel carbon chains that typically contain between 8 and 21 carbon atoms per molecule. ( ) Låt oss räkna med att diesel i genomsnitt är en enkel kolvätekedja med 15 kolatomer och 32 väteatomer, och att den förbränns fullständigt. Atomvikten är 12 för kol och 1 för väte. Andelen som är kol av dieselns vikt är alltså: (15*12) / (15* *1) 85% Densiteten för diesel är ca 0,9 kg per liter (Fotnot 2.1.CH:) så en liter diesel innehåller: 85% * 0,9kg/liter 0,76 kg kol per liter diesel Ett kg kol förbränns till 3,7 kg koldioxid (Fotnot 1.C:) En liter diesel förbränns alltså till: 0,76kg/liter * 3,7 2,8 kg CO2 Det motsvarar 0,36 l diesel per kg CO2: Diesel innehåller drygt 10 kwh/l (Fotnot 2.1.AB:) så 1 kg CO2 motsvararar också: 10,5kWh/l * 0,36ldiesel/kgCO2 ~ 3,8 kwh/kgco2 Fotnot 2.1.CK: Fågelvägen Göteborg-Phuket är det 900 mil. Fågelvägen Stockholm-San Fransisco är också nästan 900 mil. Ett flygplan förbrukar ca 5 kwh per resenär och mil. (Fotnot 2.1.CJ:) En interkontinental flygresa ToR förbrukar alltså ca 9 tusen kwh: 2 * 900mil * 5kWh/pp&mil ~ 9000 kwh Utslaget över hela året blir det ca 25 kwh per dag:
10 9000kWh / 360dagar/år ~ 25 kwh/dag Fotnot 2.1.CH: "Petrol s density is Diesel s is " kg per litre ( ) (Fotnot 0.3:) Fotnot 1.C: När kol förbränns till koldioxid så binder varje kol-atom två syre-atomer. Atomvikten är 12 för kol och 16 för syre. 12 kg kol förbränns alltså till: * 16 = 44 kg koldioxid Det betyder alltså att varje kg kol blir 44/12 3,7 kg koldioxid Fotnot 2.1.AB: Flytande bränsle innehåller en kemisk energi motsvarande ca 10 kwh per liter. "the actual value of 10 kwh per litre. ORNL [2hcgdh] provide the following calorific values: diesel: 10.7 kwh/l; jet fuel: 10.4 kwh/l; petrol: 9.7 kwh/l" ( ) (Fotnot 0.3:) xxvii Fotnot KM.2C: Kurs-mail "Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft" ( ) xxviii Fotnot KM.2D: xxix Fotnot KM.2D: xxx Fotnot KM.2D: Kurs-mail "Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv" ( ) xxxi Fotnot KM.2E: xxxii Fotnot KM.2E: Kurs-mail Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning ( ) xxxiii Fotnot KM.2F: Kurs-mail: "Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar" ( ) xxxiv Fotnot KM.2G: xxxv Fotnot KM.2G: Kurs-mail: "Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft" ( )
11 xxxvi Fotnot KM.2H: Kurs-mail: "Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi" ( ) xxxvii Fotnot KM.2I: xxxviii Fotnot KM.2I: xxxix Fotnot KM.2I: Kurs-mail: "Klimat 2I: Vätgas, Metanol och Trädplantering" ( ) xl Fotnot KM.2L: Kurs-mail "Klimat 2L: Hur fyller vi gapet?" ( ) xli Fotnot KM.2M: Kurs-mail "Klimat 2M: Effektivare energiproduktion" ( ) xlii Fotnot KM.2N: Kurs-mail "Klimat 2N: Energi-import" ( ) xliii Fotnot 2.2.BX: "New York City's greenhouse gas emissions as one-ton spheres of carbon dioxide gas" ( ) xliv Fotnot 0.5: Det är viktigt att skilja mellan åsikter och vetenskapliga fakta. Avsikten är att alla påståenden i den här kursen ska vara verifierbara vetenskapliga fakta. Det är därför jag är så noga med att inkludera alla källor i fotnoterna. När jag skriver något som är min egen personliga åsikt så markerar jag det så här. Mina åsikter är naturligtvis alltid bonusmaterial och inte en obligatorisk del av kursen. xlv Fotnot 2.2.BK: As of July in 31 countries 435 nuclear power plant units with an installed electric net capacity of about 370 GW are in operation and 62 plants with an installed capacity of 59 GW are in 14 countries under construction. ( ) xlvi Fotnot 2.2.BJ: När det gäller kärnkraft är lagringen av avfallet ett stort problem. När det gäller fossila bränslen försöker vi inte ens lagra avfallet. Vi släpper koldioxiden rakt ut i atmosfären. (Fotnot 2.2.BX:) När det gäller kärnkraft är risken för kärnkraftsolyckor ett stort problem. Varning Åsikt (Fotnot 0.5:): Problemen från 4 eller 5 graders global uppvärmning är större: Jorden har en landyta på km2 ( ) Låt oss säga att det skulle bli härdsmälta i vartenda ett av alla världens 435 (Fotnot 2.2.BK:) kärnkraftverk samtidigt.
12 Låt oss säga att vi då behövde utrymma 10 mil i alla riktningar runt varje kärnkraftverk. (D.v.s. en cirkel med diameter 20 mil.) Då skulle ändå mindre än 10% av jordens land-yta drabbas: 435kärnkraftverk * 10mil * 10mil * Pi / km2 ~ 9% Troligen skulle inte en enda art utrotas. ( ) Jämför det med en global uppvärmning på 4 eller 5 grader: (Fotnot KM.1D:) (Fotnot KM.1E:) Se även denna sakliga och intressanta debatt: xlvii Fotnot KM.1D: Kurs-mail "Klimat 1D: Fyra grader" ( ) xlviii Fotnot KM.1E: Kurs-mail "Klimat 1E: Fem grader" ( ) xlix Fotnot 2.2.X.103: "2011 Tōhoku earthquake and tsunami deaths, 6145 injured and 2671 people missing" ( ) l Fotnot 2.2.X.101: Följder av olyckan i Fukushima (globalt och någonsin): - ingen dog av akut strålning - mellan 2 och 12 människor som arbetade på kärnkraftverket kommer att få cancer - i storleksordningen 125 människor dör av strålningsrelaterade orsaker (t.ex. cancer) - i storleksordningen 178 människor blir sjuka av strålningsrelaterade orsaker (t.ex. cancer) - i storleksordningen 28 människoliv räddades genom evakueringen (t.ex. från cancer) - i storleksordningen 600 människor dog av evakueringen (t.ex. stress & medicinska komplikationer) - nästan människor dog av jordbävningen och tsunamin Källa: "Worldwide health effects of the Fukushima Daiichi nuclear accident" ( ) Som jämförelse dör ungefär 200 människor varje år av influensa bara i Sverige. (Fotnot 2.2.X.102:) li Fotnot 2.2.X.102: Under åren dog i genomsnitt 207 personer per år i Sverige av influensa. ( aspx ) lii Fotnot 0.13: Det som inte tål att skrattas åt är väl inte heller värt att ta på allvar :-) liii Fotnot 0.20: Detta är det rekommenderade upplägget: Ägna 3 minuter åt att göra den obligatoriska delen direkt när du får et. Avsluta den obligatoriska delen då även om du inte är säker på att du gör den på det bästa sättet. Om du har tid och lust (det kan vara omedelbart, senare, eller en annan dag) så kan du göra bonusdelen, eller göra om den obligatoriska delen på ett bättre sätt.
Bonus: Fundera också på om det finns fler alternativ som vi har glömt. Maila i så fall dem till mig och kurskamraterna. xiii
Klimat 2V: Hur tycker du att energi-gapet ska fyllas? (På 3 i minuter hinner du (som hastigast) dra dig till minnes de olika alternativen för att fylla energi-gapet. Som avslutning hinner du börja fundera
Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii )
Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Som det stod i informations-mailet, så består den här klimat-utbildningen av de här fyra sektionerna:
2) Om energigapet också ska produceras med solenergi eller vindkraft så blir det ytterligare 21 kwh per person och dygn.
Klimat 2U: Energi-lagring (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Variation i energimängd: 1) Följande energikällor producerar elektricitet när vädret tillåter, inte när
Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu.
Klimat 2H: Offentlig sektor och Solenergi (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii Offentlig sektor Enligt naturvårdsverket så står offentlig sektor
Klimat 2M: Effektivare energiproduktion
Klimat 2M: Effektivare energiproduktion (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter) Hur mycket kan vi effektivisera energiproduktionen?
Vi räknade med att göra om en tiondel av alla Sveriges åkrar till en vindkraftspark och att därigenom få ut 13 kwh per person och dygn.
Klimat 2T: Vindkraft i skogen (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii )
(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.
Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar
Klimat: Sammanställning Energibalans. Detta är vårt "energibehov" och tillgången på förnybar energi:
Klimat: Sammanställning Energibalans Detta är vårt "energibehov" och tillgången på förnybar energi: Energiförbrukning (kwh/person och dygn): Apparater, IT, Media & Underhållning: 5 kwh/pp&d i Ljus: 3 kwh/pp&d
Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla
Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla Av energideklarationen för mitt hus framgår att den
Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Grejer
Klimat 2G: Grejer, Frakt och Vindkraft (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Grejer Det här avsnittet handlar om alla prylar som vi köper, använder
Efter ett mail med en uppgift så kan det komma ett uppföljnings-mail där uppgiften är att peppa kurskamraterna genom att berätta vad du gjorde.
Klimat 4A: Vad kan vi som individer göra? (På 3 i minuter hinner du läsa det första stycket med fetstil (och troligen dessutom skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter)
Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii
Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIII
Klimat 2X: Ett alternativ för att fylla energi-gapet? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och fundera över hur DU tycker att energigapet ska fyllas. Gör det nu. ii ) Uppgiften i det
Nu börjar vi genomgången av energitillgång och -efterfrågan typ för typ.
Klimat 2C: Apparater, IT, Media, Ljus och Vattenkraft Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta på staplarna.
Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv
Klimat 3H: Ansvar (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information
Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.
Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.
Klimat 2P: Fossilt kol med Koldioxidinfångning = CCS = Carbon Capture & Storage
Klimat 2P: Fossilt kol med Koldioxidinfångning = CCS = Carbon Capture & Storage (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4C-014: Fossilfri fordonsflotta Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Miljöminister Lena Ek har lovat en fossilfri fordonsflotta till år 2030 och ett klimatneutralt
Klimat 2Q: Kan vi spara ihop gapet?
Klimat 2Q: Kan vi spara ihop gapet? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och fundera över inom vilket av områdena nedan DU skulle kunna göra din största besparing. Gör det nu. ii Naturligtvis
Bonus: Är bilresor jobbrelaterade? Nödvändiga? v Möjliga? (
Klimat 2D: Persontransporter, Energigröda, Skogsavfall och Torv Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta
Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:
Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet
Klimat 0B: Klimat CBT:s anslagstavla
Klimat 0B: Klimat CBT:s anslagstavla (På 3 i minuter hinner du bestämma dig för om du vill följa vad som skrivs på anslagstavlan, och i så fall börja följa den.) Kursen Klimat-CBT har en anslagstavla på
Bonus 5: Information om ERoEI: http://en.wikipedia.org/wiki/energy_returned_on_energy_invested
Klimat 2B: ERoEI (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) Man måste investera energi för att få ut energi.
Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning
Klimat 2E: Mat, Vatten, Jordbruk, Biogas och Sopförbränning Jag sammanfattar mailen om olika energislag i några meningar med fetstil. På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och titta på
Idag importerar vi mycket av vår energi i form av olja och andra petroleumprodukter. Kanske kan vi i framtiden importera förnybar energi i stället?
Klimat 2N: Energi-import (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarnasamt sista paragrafen. Den som börjar med "Alternativ för att fylla energi-gapet...". Gör det nu. ii ) Den
Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. ii Gör det nu.
Klimat 2K: 350 ppm, eller kan vi ta bort koldioxid ur luften? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. ii Gör det nu. I mailet om tipping-points iii så konstaterade vi att
Klimat 3R: Lågkonjunktur
Klimat 3R: Lågkonjunktur Varning, Åsikt i : Det här mailet innehåller mina funderingar kring det ekonomiska läget och hur det påverkar och påverkas av klimatförändringarna. Jag vill gärna höra dina funderingar.
Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering.
Klimat 2S: Geo-engineering (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom läsa om en av teknikerna nedan. Gör det nu. ii ) Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AG-013: Sälj inte våra utsläppsminskningar! (Grupp X Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Sverige har haft mindre utsläpp än vad som krävdes av Kyotoprotokollet.
Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AC-002: Nära noll energi hus Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Förra sommaren antog EU ett direktiv som säger att nya byggnaders energiförbrukning ska vara
Bonusuppgift: Försök gärna hitta mer pengar som går till potentiella klimat-lobbyister.
Klimat 1K: Om inte jag så vem? Anpassning till vad? På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil, och välja vilken temperatur du vill att vi arbetar mot. Om inte jag så vem? Om inte nu så när?
100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Titta på bilden: ix http://www.elca.org/~/media/images/what%20we%20believe/social%20issues/jle/2009/schramm_chart.gif
Klimat 3G: Världens fattiga ska inte betala (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och försöka förstå bilden. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer
Energimyndigheten.
ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?
Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet? Anders Lyngfelt Energiteknik, Chalmers Chalmers 9 december 2016 CCS = CO 2 Capture and Storage = koldioxidinfångning och lagring Vad
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Koldioxidinfångning och lagring (CCS)
N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning
Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?
Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag
Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09
Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created
Hållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
duetter för baryton, bas och piano duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition
GUNNAR 1817 1901 WENNERBERG Gluntarne, volym II duetter för baryton, bas och piano Gluntarne, volume II duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition LevandeMusikarvoch Kungl. Musikaliskaakademien
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Kärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning
Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning
Grundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för
Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
När temperaturen ökar så kommer nya utsläpp av växthusgaser från nya naturliga källor. Här är några exempel:
Klimat 1G: Tipping-points (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Så kallade tipping-points orsakas av feedback-mekanismer som finns inbyggda i klimatsystemet. Naturen
Klimat 2R: Tekniker på experimentstadiet
Klimat 2R: Tekniker på experimentstadiet Hittills i den här utbildningen har jag helt avstått från att diskutera tekniker som inte redan är kommersiellt gångbara. Det beror på att tekniker som inte redan
Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i
Klimat 4AJ-005: Billga solceller Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Dagens uppgift är att låna ut din dator till forskning för att få fram solceller som kan producera
C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Kärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Energihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Batalj. Full. Femtio. från Tull. till Tull. Del l. www.batalj.nu
Batalj www.batalj.nu Full från Tull till Tull Del l Femtio Jörgen och Mats hälsar all välkomna till Batalj L. Naturligvis firar vi att Batajen fyller 50, men vi firar också 189-årsjubileet av avskaffandet
Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Klimat 1F: Sex grader
Klimat 1F: Sex grader Här kommer 3-minuters i filmen som handlar om vad som händer om jorden blir sex grader varmare. Titta på den nu. ii Sex grader är den sista graden som National Geographic har filmatiserat.
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Globala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Elförsörjning med hjälp av solceller
Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Cancer kolorektal.doc 1 Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Cancer kolorektal.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte
Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Urinblåsecancer.doc 1 Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Urinblåsecancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Hållbar argumentation
Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,
Klimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Svänghjul i elnätet 2011-03-16. Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv
Svänghjul i elnätet Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv 011-03-16 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Handledare: Lars Bäckström & Åke Fransson Sammanfattning Syftet med projektet var att få
Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare
Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen
Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Lungcancer.doc 1 Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Lungcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2013:9) om avgifter för ackrediterade eller godkända laboratorier, producenter av referensmaterial,
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Ämnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Cancer i kvinnliga könsorgan
Gyncancer.doc 1 Cancer i kvinnliga könsorgan Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Gyncancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Undersökning om vad Sveriges riksdag och svenska folket anser om oljeborrning i Arktis. april 2013
Undersökning om vad Sveriges riksdag och svenska folket anser om oljeborrning i Arktis april 2013 1. Inledning 2 2. Sammanfattning av SIFO-undersökningens resultat 2 3. Sammanfattning av resultat av enkätundersökning
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Varifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera