Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 Ärende 1 juni 2013 infördes reformen med karriärtjänster för lärare i grundskola och gymnasiet. Vi vill nu utreda möjligheten att införa liknande tjänster inom förskola, förskoleklass och fritidshemsverksamhet. Nyckeln till en val fungerande verksamhet är en hög kunskapsnivå hos personalen. För att driva utveckling och samtidigt skapa motivation för fortbildning och egen utveckling bör såväl yrkesskickliga förskollärare som fritidspedagoger ges möjlighet att utses till förste förskollärare/förste fritidspedagog. Förste förskollärare/förste fritidspedagog ska ha en fortsatt bas i den dagliga verksamheten, men ska också kunna coacha kollegor och arbeta med att förbättra den pedagogiska verksamheten. Rekryteringsmodellen bör utgå från den modell som utarbetats för rekrytering av förste lärare inom grundskolan. Barn och utbildningsförvaltningen föreslås 1. Utreda möjligheten att införa förste förskollärare/ fritidspedagog 2. Återrapportera till namnen senast april 2014 Bakgrund karriärtjänster för lärare Statligt uppdrag för Karriärtjänster Från och med juli 2013 kan lärare utses till förstelärare och därigenom få en löneökning på 5000 kronor/månad, vilket bekostas av staten. Förstelärare är en karriärtjänst som riktar sig till särskilt yrkesskickliga lärare. I statsbidragsförordningen (SFS2013:70) framgår att försteläraren ska: ha en behörighetsgivande examen (legitimation) genom dokumentation kunna redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, 65184 Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatan 10 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213

Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 2 (7) undervisning inom ramen för en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet ha visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen även i övrigt av huvudmannen bedömas som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. För att statsbidrag ska lämnas för en lärare måste dennes arbetsuppgifter huvudsakligen bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Som exempel på uppgifter som hör till undervisningen nämns i utredningen (U2012/4904/S) bl.a. introduktion av nyanställda, coachning samt att initiera och leda projekt med syfte att förbättra undervisningen. De flesta förstelärare i Sverige är anställda på visstid. De har uppdrag som handlar om skolutveckling eller ämnesdidaktik. Karriärtjänster i Karlstad Sedan oktober 2013 har BUF 15 förstelärare i grundskolan. Lärarna arbetar på alla stadier och den primära uppgiften för en förstelärare är att genomföra undervisning och bidra till att utveckla sitt ämne i syfte att höja måluppfyllelsen för våra elever. Tjänsterna är kopplade till enskilda ämnen. Den egna verksamheten ska utvecklas, men man ska också bidra till helheten för eleverna i alla våra skolor. Förstelärare ska arbeta med kollegialt samarbete på den egna skolan, i nätverk med andra för att sprida erfarenheter och bidra till utveckling. De ämnen som idag har en förstelärare är svenska, matematik, NO, SO, engelska och idrott och hälsa. Från 1 juli 2014 kommer ytterligare 65 förstelärare att anställas. Tjänsterna är på 3 år med möjlig förlängning ytterligare 2 år. Om kommunen så önskar kan man inrätta lektorstjänster för statsbidraget för förstelärare. En lektor ska då få 10 000 kr/ månad. BUF har inte inrättat några lektorstjänster då vi inte har några lärare som kan söka dessa tjänster. I Karlstad har vi sedan år 2000 även anställda utvecklingspedagoger. Varje skolområde har sedan dess haft minst 20 % utvecklingspedagog som har arbetat med olika utvecklingsfrågor inom förskola och skola. Efter omorganisationen av skolområdena hösten 2013 finns fortfarande tjänsterna kvar. Under våren 2014 kommer förvaltningen att utreda hur de kan utvecklas för framtiden. Tjänsterna har finansierats av kommunen och i stort sett enbart handlat om nedsättning i tid för att genomföra uppdraget. Utvecklingspedagogen fick när man började sin tjänst ett lönepåslag på ca 500 kr. Flera av våra utvecklingspedagoger har blivit skolledare i Karlstad eller andra kommuner. Förste förskollärare och förste fritidspedagog i Sverige. Maria Arnholm (fp) presenterade ett politiskt initiativ den 12 juni 2013. Folkpartiet vill öka möjligheterna att ge förskollärare bättre löneutveckling. Genom att införa två karriärtjänster, förste förskollärare och lektor, öppnar vi för fler utvecklingsmöjligheter inom yrket. Sverige kommer behöva fler förskollärare

Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 3 (7) framöver. En satsning på karriärtjänster för förskollärarnas löner kommer göra yrket mer attraktivt. Satsningen genomförs när budgetutrymmet tillåter. Folkpartiets målsättning är att de första förste förskollärarna och lektorerna kan anställas vid höstterminen 2014. I avvaktan på att regeringen lägger förslag på förste förskollärare och lektor har en del kommuner tagit egna initiativ vad gäller förste förskollärare. Det har inte gått att hittat någon kommun som har satsat på förste fritidspedagog. I bl. a dessa kommuner har den politiska majoriteten tagit initiativ att införa förste förskollärare men ännu inte tillsatt några tjänster: Helsingborgs kommun (4st), Botkyrka kommun (5 st) och Huddinge kommun (2 st). Förste förskolläraren har i uppgift att delta i nätverk, driva utvecklingsprojekt samt coacha kollegor. I en kommun skall de leda och driva IT, matematik, språk och coacha kring pedagogisk utveckling. Hudiksvalls kommun är den kommun som har inrättat en förste förskollärartjänst våren 2014. Deras upplägg av tjänsten är 40 % nedsättning i tid för uppdraget och 5000 kr i månaden. Uppgiften är att coacha andra pedagoger genom närvaro i verksamheten och att i dialog stödja utveckling. Tjänsten är en projekttjänst i tre år. Det politiska initiativet har i alla de ovanstående kommunerna varit att avsätta medel till ett visst antal tjänster under en begränsad tid. Tjänstemännen på förvaltningen har sedan i dialog med förskolecheferna enats om inriktning och rekryteringsförfarande. Tjänsterna handlar både om lönepåslag och om nedsättning. Förskoleklasslärare och fritidspedagoger Förste förskollärare i förskoleklass. Redan idag kan förskoleklasslärare med rätt behörighet för tidigare år i skolan ansöka om att bli förstelärare. Nu vill regeringen utreda hur skolstarten skall kunna ske vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder. Därmed förlängs skolplikten till tio år och förskoleklassen skulle bli den första av tio årskurser i grundskolan. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och införa ett extra skolår ges fler elever förutsättningar att nå målen för utbildningen. Då förskoleklassen är under utredning och behörighetskraven är oklara vid tioårig skola, bör BUF avvakta resultatet av detta innan en utredning om förstelärartjänst i förskoleklass påbörjas i Karlstad. Förste fritidspedagog En arbetsgrupp av rektorer har fått i uppdrag att se över fritidspedagogens roll och uppdrag på fritidshemmet och under skoldagen. Detta är ett direktöruppdrag och ska genomföras och avrapporteras juni 2015. Nya allmänna råd för fritidshemmen är också under utformning från Skolverket. Vi föreslår att beslut om förste fritidspedagog avvaktas till direktörsuppdrag är klart och en definition av fritidspedagogens uppdrag är tydligare i kommunen.

Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 4 (7) Förutsättningar för förste förskollärare i Karlstad Det finns idag 55 förskolor fördelade på 226 avdelningar i kommunal regi i Karlstad. 22 förskolechefer leder verksamheten där ca 4000 barn är inskrivna och ca 800 personal är anställda. Av dem är 550 tillsvidareanställda förskollärare. Personal inom förskolan arbetar 40 timmar/vecka och har semestertjänst. Varje pedagog har cirka en till en och en halvtimme per vecka avsatt för att följa upp, planera verksamheten och gör förberedelser. Arbetslaget träffas och planerar cirka en timme i veckan utan barn. Ett arbete pågår ständigt för att frigöra mer tid för pedagogerna till planering och dokumentation. I förskolan arbetar man i arbetslag dels på sin avdelning och dels över flera avdelningar. På förskolorna är det vanligt att tre - fyra pedagoger på en avdelning har gemensamt ansvar för barngruppen, verksamhet och är länken till vårdnadshavaren. Tillsammans planerar och följer arbetslaget upp verksamheten på avdelningen. De ska tillsammans i arbetslaget driva det pedagogiska utvecklingsarbetet, enligt läroplanen har förskolläraren ett utökat ansvar för detta. En enskild pedagog kan inte driva en fråga om inte hela arbetslaget bidrar och deltar på olika sätt. Vilka insatser och utvecklingsarbete som kan genomföras beror på arbetslaget förståelse, kompetens och hur samarbetet fungerar. Det utökade arbetslaget som består av fler eller alla avdelningar på en enhet samverkar t ex runt schemaläggningar för öppethållande på enheten, samverkan för att frigöra tid för varandra för att kunna få handledning om enskilda barn eller runt gemensamma frågor för enheten. Många pedagogiska frågor och utvecklingsarbeten initieras och utvecklas i denna form. Om man jämför samverkan i arbetslagen på förskolan med de arbetslag som finns i skolan är det en stor skillnad i själva uppdraget. I grundskolan är läraren vanligtvis ensam i undervisningssituationen och planerar sin verksamhet själv utifrån de gemensamma övergripande termins- eller temaplaneringarna. Arbetslagets uppgift handlar mer om övergripande planering och uppföljning av verksamheten, samt inköp av material och varor. Lärarna är anställda på ferietjänst vilket innebär 45 timmars arbetsvecka, varav 35 timmar är arbetsplatsförlagd tid och 10 timmar förtroendearbetstid. Det finns inget avtal på hur mycket tid läraren ska göra tillsammans med eleverna, men ca 10 timmar i veckan är läraren på arbetsplatsen utan att ha elevtid. Det är stor skillnad hur lärarens respektive förskollärarens individuella uppdrag ser ut rent formellt. Läraren är suverän i sitt uppdrag. Det är läraren som planerar, genomför och bedömer undervisningen. Även om läraren samverkar med andra pedagoger, så är det läraren som rent formell står som ansvarig för t ex betygssättning. Detta är något som är mycket tydligt och som finns som utgångspunkt för samverkan och all skolutveckling. Läraren har ett uppdrag att utveckla ämnet och ämnets pedagogik samtidigt som läraren ska utveckla uppdraget runt elevernas utveckling och lärande. Elevhälsans arbete och

Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 5 (7) arbetslagen är mycket viktiga i detta arbete, men lärarens formella uppdrag gör att den enskilde läraren har ett stort och tungt individuellt ansvar för elevernas måluppfyllelse. Inom förskolan är uppdraget ett annat. Det är hur uppdraget genomförs i sin helhet - i omsorg och pedagogisk verksamhet som är det viktiga i förhållandet till målen i läroplan. Samarbetet i arbetslaget, den gemensamma förståelsen och förhållningssättet, fördelningen av arbetsuppgifter och relationer ligger till grund för hur hög måluppfyllelse blir. I förskolans läroplan har förskolläraren ett utökat ansvar för att verksamheten når läroplanens mål. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för verksamheten både vad gäller den pedagogiska verksamheten och vad gäller omsorgsuppdraget. Genom att dokumentera verksamheten och barnens utveckling i relation till genomförda insatser gör man en bedömning av måluppfyllelse och hur man ska arbeta vidare på avdelningen. Det individuella ansvaret och uppdraget är inte formellt tydligt och kan kompenseras genom att pedagogerna har olika kompetenser och samverkar. Arbetslagets förmåga att samarbeta och genomföra uppdraget skapar olika förutsättningar för individens möjlighet att genomföra sina ambitioner och intressen. Uppdraget förste förskollärare Skolan har ett tydligt fokus på pedagogisk verksamhet där elever ska utvecklas och bedömas utifrån målen i kursplanerna. Förskola och fritidshem har också en tydlig pedagogisk verksamhet, men utan bedömning av barnens individuella resultat. Förskolan och fritidshemmet har dessutom ett tydligt omsorgsuppdrag. Att ha samma urvalsprinciper och uppdrag för förskollärare som för lärare låter sig inte göras eftersom de inte har samma uppdrag och organisation. När förstelärare i skolan har utsetts har BUF utgått från skolverkets kompetensprofil för läraren där fokus ligger på mötet med eleven, ledarskapet, samverkan och ansvaret för det egna lärandet och yrkesutveckling. Skolverket har tagit fram motsvarande kompetensprofil för förskolläraren med kriterier inom samma områden. Uppdraget som förstelärare har i Karlstad fokuserat på ämnesdidaktik och ämnesutveckling. Det har blivit en alternativ karriärväg om man som lärare inte vill arbeta med övergripande skolutvecklingsfrågor, utan vill ägna sig åt didaktik och lärande. Förskolans uppdrag handlar både om omsorg och pedagogisk verksamhet och därför kan det bli fel om förste förskolläraren får ett för snävt uppdrag att ägna sig åt att vara ämnesutvecklare. Inom förskolan finns idag definierade ämnen som ska behandlas. Både språk, matematik, teknik och naturvetenskap lyfts fram och även IT och estetiska uttryckssätt finns beskrivet. En förste förskollärare bör i stället arbeta med större verksamhetsnära utvecklingsfrågor, t ex pedagogisk dokumentation.

Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 6 (7) Tid för uppdraget måste tillskapas på ett annat sätt än inom skolans verksamhet. Lärarens möjligheter och krav på samverkan med kollegor skiljer sig markant från förskollärarens möjligheter. Vikarier måste sättas in på förskolan för att möten med kollegor ska kunna ske och arbetet i arbetslaget blir lidande av ryckiga planeringar. En nedsättning är nödvändig för att förste förskollärare ska kunna genomföra sitt uppdrag. Utredning om karriärtjänst i förskolan Utredningen visar att det i nuläget inte är lämpligt att införa förste förskollärare i förskoleklass och förste fritidspedagog utifrån föreslagna och pågående statliga och kommunala utredningar. Att inom förskolan införa karriärtjänster som försteförskollärare kan ha stor betydelse för utvecklingen inom verksamheten och för rekrytering och utveckling inom yrket. Syftet med utredningen var att ur en rättviseaspekt utreda om det går att införa förstelärartjänster även inom förskolan. En anställning som förste förskollärare bör sträcka sig över flera år. Skolans förstelärare har tre års anställning med möjlighet till förlängning 2 år till. Det är lämpligt att samma tidsperiod gäller förste förskollärare. Tre scenarios har tagits fram för att beskriva möjliga beslut. Alla scenarios innebär 20 % nedsättning i tjänst för att möjliggöra spridning och samverkan samt ett lönepåslag med 5000 kr per person. Scenario 1 Varje skolområde har var sin förste förskollärare där var och en har 5000 kr mer i lön och 20 % nedsättning i sin tjänst för att vara ett stöd i utvecklandet av verksamheten. Förste förskolläraren knyts till en förskolechef och en enhet. De tre förste förskollärarnas uppdrag och hur de skall verka bör vara gemensamt. De bör ingå i ett gemensamt nätverk med syfte att sprida gjorda erfarenheter och lärdomar på gemensamma arenor för förskolan. Att ha en förste förskollärare på en enhet inom ett skolområde ger små effekter för skolområdet. En enskild pedagogs möjligheter att påverka hela skolområdet är små. För den förskolechef som får förste förskolläraren hos sig skapas lokalt möjligheter att utveckla t.ex. pedagogisk dokumentation. Scenario 2 Varje skolområde har tre förste förskollärare där var och en har 5000 kr mer i lön och 20 % i sin tjänst för att vara ett stöd i utvecklandet av verksamheten. Förste förskollärare knyts till en förskolechef och enhet. De nio förste förskollärarnas uppdrag kan vara gemensamt. De bör ingå i ett gemensamt nätverk med syfte att

Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 7 (7) sprida gjorda erfarenheter och lärdomar på gemensamma arenor för förskolan. De bör dessutom samverka i respektive skolområde för att genomföra olika insatser. Att ha tre förste förskollärare på tre enheter inom ett skolområde ger en något större effekt för skolområdet. Tre pedagoger kan tillsammans planera och genomföra vissa utbildningar och stötta några enheter i sitt arbete. För de förskolechef som får förste förskolläraren hos sig skapas lokalt större möjligheter att utveckla t.ex. pedagogisk dokumentation. Scenario 3 Varje förskolechef har var sin förste förskollärare. Varje förskollärare får 5000kr mer i lön och 20 % i sin tjänst för att vara ett stöd i utvecklandet av verksamheten. De 22 förste förskollärarnas uppdrag och hur de skall verka kan till vissa delar vara gemensamt inom kommunen eller inom varje skolområde. De bör ingå i ett gemensamt nätverk med syfte att sprida gjorda erfarenheter och lärdomar på gemensamma arenor för förskolan. De bör dessutom samverka i respektive skolområde för att genomföra olika insatser. Goda förutsättningar för att skapa skolområdesvisa och kommunala nätverk skapas. Förste förskollärare som utvecklingsstöd till varje förskolechef ökar effekterna för alla enheter. Det blir möjligt för förste förskollärarna att träffa förskollärare i egna nätverk inom området. De förste förskollärarna inom skolområdet kan gemensamt leda t.ex. en planeringsdag med gemensam kompetensutveckling. Kostnader Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Antal Förste 3 9 22 förskollärare Nedsättning/ tjänst 20% 20% 20% Kostnad Ca 500 000 Ca 1 500 000 Ca 3 700 000 Göran isberg Maria Holm Anders Lundberg skoldirektör chef för utvecklingsstöd utredare