Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Relevanta dokument
Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Att ta på sig rätt glasögon

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Insatser vid Autismspektrum tillstånd Hur vet man vad som är rätt. Göteborg Eva Nordin-Olson

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Om autism information för föräldrar

Beslut efter kvalitetsgranskning

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14/15

Parenting Young Children PYC

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Habiliteringen i Blekinge

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Evidens för lyckad AKKpraktik. Kommunikationskarnevalen Gunilla Thunberg DART

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Arbetsplan. Killingens förskola

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN

Verksamhetsplan 2017

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Habiliteringen i Blekinge. Kurskatalog

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Samhälle, samverkan & övergång

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

-Stöd för styrning och ledning

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Neuropsykiatri i förskolan

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Validand och valideringshandledare

Habiliteringen i Blekinge

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Arbetsplan 2015/2016

DART 2013 en kort presentation

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Läropussel, minikonferens

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.

Habiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper hösten 2018

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Transkript:

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Innehåll Introduktion Vad säger forskningen? Hur utgår man från ESSENCE-perspektivet? Föräldrasamverkan Vilka metoder används idag? Generalisering Sammanfattning

Introduktion Vänta och se Vad ska man vänta på? Vad förväntas man se?

forts. Introduktion ESSENCE = observera och kartlägga det som syns och utforma interventioner utifrån det FN:s Barnkonvention ger alla barn rätt att få sina behov tillgodosedda oavsett ålder, kön eller social situation En intervention bör starta så fort en man noterar något avvikande i barnets utveckling

Vad säger forskningen? Tidiga interventioner där föräldrar är delaktiga sänker stressen hos föräldrarna ökar interaktion/kommunikation mellan barn och förälder främjar en positiv utveckling hos barnet föräldrarna mår bättre och upplever att de har verktyg/strategier att hantera sin situation (Greenberg et al.,2004; Khum & Carter, 2006; Smith et al., 2008; Estes et al., 2014; Muratori et al., 2014)

forts. Vad säger forskningen? Översikts artikel av 15 studier av interventioner för små barn med ASD där föräldrar är delaktiga pekar klart på: bättre relation/interaktion barn föräldrar, kommunikation, lek och färre svåra symtom (Muratori et al. 2014)

forts. Vad säger forskningen? En fransk och en svensk stor studie visar att det inte är intensiteten i interventionen (behandlingen) som är avgörande utan barnets kognitiva funktionsnivå (Darrou et al., 2010; Fernell et al., 2011)

forts. Vad säger forskningen? Kombinationen mellan handledning och mer barnfokuserade naturalistiska insatser ger stort positivt utfall Allt fler studier visar att intensitet inte är av avgörande betydelse för effekten av insatsen. Ganska stor effekt kan erhållas med mer lågintensiva insatser Andra faktorer så som föräldrarnas engagemang och sätt att utföra strategierna verkar också ha stor betydelse Habiliteringsrapporten, 2011 rev. 2012

Hur utgår man från ESSENCEperspektivet? För att uppmärksamma tidiga symtom måste alla i teamet ha en bred och djup kunskap Fokus måste vara att samla in allt man ser inte att söka efter något specifikt I kartläggningen utgå från ett helhetsperspektiv och hur de olika symtomen samverkar

forts. Hur utgår man från ESSENCEperspektivet? Förstå och ta hänsyn till barnets grundläggande förmågor; kognition, kommunikation/interaktion, lek och intressen Förstå och ta hänsyn till genusspecifika symtom Förstå och ta hänsyn till hur miljö och omgivning påverkar symtomen Bedöma barnets allmänna funktionsnivå

forts. Hur utgår man från ESSENCEperspektivet? Med kartläggningen som grund skräddarsy individbaserade insatser Skapa tydliga långsiktiga, närliggande och specifika mål Vara medveten om att barn och metoder utvecklas hela tiden göra kontinuerliga utvärderingar

forts. Hur utgår man från ESSENCEperspektivet? Känna till, hålla sig ajour med, tillgängliga metoder och deras vetenskapliga underlag Ha kunskap och kompetens kring varje enskild metod och hur de kompletterar varandra Kunna välja rätt metod/er utifrån individ, situation/aktivitet i samverkan med föräldrarna

Föräldrasamverkan Föräldrar har en central roll i alla barns utveckling För barn med en ESSENCE-problematik är föräldrars delaktighet och samverkan med professionella avgörande för en positiv utveckling Den kunskap föräldrarna har om barnet är ett nödvändigt utgångsläge i arbetet med barnet

forts. Föräldrasamverkan Föräldrar till små barn är oftast den bästa lek/sampels/kommunikations partnern i en tränings/inlärningssituation Föräldrar och professionella blir ett ömsesidigt, känslomässigt stöd för varandra Tillsammans har föräldrar och professionella större möjlighet att bevaka barnets rättigheter och behov

Val av intervention Alla insatser kring barn och föräldrar ska vara individuellt anpassade För ESSENCE-gruppen krävs bredd och flexibilitet när det gäller val av metoder och insatser Utformandet av en insats är ett hantverk där ritningen är lika viktig som innehållet i verktygslådan

forts.val av intervention Vid val av metod/intervention måste hänsyn alltid tas till föräldrarnas totala situation och inte bara baseras på information om barnet En insats som inte är individbaserad är omöjlig att utvärdera på ett säkert sätt Insatser som ges på gruppnivå kan minska barnets möjlighet att känna mening och förstå sammanhang

Vilka metoder används idag? Föräldrautbildning Föräldrautbildning/föräldragrupp i ett tidigt skede minskar stressnivån hos föräldrarna (Shields, 2001) Breda föräldrasatsningar ger bättre resultat än avgränsade/specifika insatser (Salt et al., 2002; Drew et al., 2002) Vid hög intensitet i föräldramedverkan finns en risk för ökad stress hos föräldrarna (Baker-Ericzén et al., 2005)

forts. Vilka metoder används idag? Pedagogiskt arbetssätt anpassat för barn med ASD (Tydliggörande pedagogik, TEACCH) Grundläggande pedagogiska strategier baserade på individuellt anpassade visuella instruktioner och tydliggöranden i alla miljöer

forts. Vilka metoder används idag? Applied Behaviour Analysis, ABA Tillämpad Beteende Analys,TBA (Intensivinlärning) Individbaserad träning inom barnets olika utvecklingsområden, baserad på barnets olika färdigheter, med ett intensivt upplägg där föräldrar och personal är delaktig i träningen

forts. Vilka metoder används idag? Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK Det finns olika slags AKK-redskap; till exempel tecken, bilder eller IT-baserade hjälpmedel Det finns också olika metoder för hur man kan använda dessa och på olika sätt stödja kommunikationen

forts. Vilka metoder används idag? Picture Exchange Communication System, PECS Är en effektiv AKK-metod för barn på en tidig kommunikativ nivå oavsett diagnos

forts. Vilka metoder används idag? FloorTime, FT Metoden bygger på att man möter barnet på deras nivå och utifrån barnets intresse utvecklar lek och samspel

forts. Vilka metoder används idag? Riktad träning utifrån specifika symtom/svårigheter inom ESSENCE: (t ex. språk, motorik, osv ) Pedagog Logoped Sjukgymnast Arbetsterapeut Psykolog

Generaliseringsprinciper Barn inom ESSENCE-området har ofta själva svårt att generalisera färdigheter och erfarenheter I insatsen kring barnet och föräldrarna ska det finnas en tydlig plan för hur man kan hjälpa barn och föräldrar att använda olika metoder/strategier i olika situationer och miljöer och med olika personer

Val av metod/er Individ- baserad Föräldrautbildning Generalisering Tidig ESSENCE-intervention