Ledning och styrning för jämställdhetsintegrering på riktigt Långsiktighet Systematik Integrering i det ordinarie
Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Delegationer Stadsledningskontoret Valberedning Stadsrevisionen Valnämnden Nämnder Bolag Stadsdelsnämnder Teknisk försörjning Utbildning Teknisk försörjning Förskola, grundskola, socialtjänst, omsorg, lokal kultur och fritid Kretsloppsnämnden Nämnden för Göteborg Vatten Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium AB Göteborg Energi AB Renova AB Gryaab Utbildning Trafik Kultur Trafik Utbildningsnämnden Vuxenutbildningsnämnden Kultur Kulturnämnden Fritid Idrotts- och föreningsnämnden Park- och naturnämnden Mark och boende Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Lokalnämnden Färdtjänstnämnden Trafiknämnden Miljö Miljö- och klimatnämnden Övriga nämnder Arkivnämnden Konsumentnämnden Nämnden för Intraservice Överförmyndarnämnden Social Resursnämnd Göteborgs Stadsteater AB Fritid Liseberg AB Got Event AB Göteborgsregionens Fritids-hamnar AB, GREFAB Fastigheter och bostäder Hantverks- & Industrihus i Göteborg AB, HIGAB Älvstranden Utveckling AB AB Kärra Centrum Boplats Göteborg AB Förvaltnings AB Framtiden Göteborgs Gatu AB Göteborgs Spårvägar AB Näringsliv Göteborgs Hamn AB Göteborg & Co Kommunintressent AB BRG, Business Region Göteborg AB Övriga bolag Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB Försäkrings AB Göta Lejon Kommunleasing Göteborg AB Göteborgs Stads Upphandlings AB
Våra viktigaste erfarenheter utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv
Långsiktighet Mål - insatser - resultat - effekter Den politiska styrningen - VAD 2002 2012 Den centrala ledningen; styrning, samordning och uppföljning av kommunfullmäktiges mål och beslut HUR Förvaltnings- och bolagsledningar ska omsätta KF:s mål och beslut i den egna verksamheten - HUR Medarbetare i alla förvaltningar och bolag ska omsätta förvaltningens/ bolagets mål i kontakt med brukaren, medborgaren - HUR
Jämställda verksamheter Utvecklingen under 10 år 2002: jämställdhetsfrågan ska göras till en integrerad del av styrning och uppföljning av verksamheten Prioriterat mål 2006: öka kunskaperna hos chefer och nyckelpersoner Prioriterat mål 2011: Andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och styrelser ska öka 2002 2004-06 2005-08 2010 2011-13 Processledarutbildning i jämtegrering Utbildning för förskolepersonal Utbildning för ledning och chefer i två stadsdelsförvaltningar Program för Hållbar Jämställdhet, SKL Jämställdhets -integrerad budget- och uppföljningsprocess Program för Hållbar Jämställdhet, SKL Processhandledar -utbildning
Nödvändigt att organisera för utveckling Krävande finansiärer - KF Strategiska beslut i samspel med KS Professionell styrning Aktivt Ägarskap -KS Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Pröva idéer och genomföra förändringar Engagerade deltagare Kompetent ledning Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog Brukare med inflytande
Jämställda verksamheter Utvecklingen under 10 år 2002: jämställdhetsfrågan ska göras till en integrerad del av styrning och uppföljning av verksamheten Prioriterat mål 2006: öka kunskaperna hos chefer och nyckelpersoner Prioriterat mål 2011: Andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och styrelser ska öka 2002 2004-06 2005-08 2010 2011-13 Processledarutbildning i jämtegering Program för Hållbar Jämställdhet, SKL Utbildning för ledning och chefer i två stadsdelsförvaltningar Utbildning för förskolepersonal Jämställdhetsintegrerad budget- och uppföljningsprocess Program för Hållbar Jämställdhet, SKL Processhandledar - utbildning
Två teorier om kunskap och handling
Jämställda verksamheter Utvecklingen under 10 år 2002: jämställdhetsfrågan ska göras till en integrerad del av styrning och uppföljning av verksamheten Prioriterat mål 2006: öka kunskaperna hos chefer och nyckelpersoner Prioriterat mål 2011: Andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och styrelser ska öka 2002 2004-06 2005-08 2010 2011-13 Processledarutbildning i jämtegrering Utbildning för förskolepersonal Utbildning för ledning och chefer i två stadsdelsförvaltningar Program för Hållbar Jämställdhet, SKL Jämställdhets -integrerad budget- och uppföljningsprocess Program för Hållbar Jämställdhet, SKL Processhandledar - utbildning
Systematik Uppföljning - Kommunfullmäktige Planering - Kommunfullmäktige Planering - SDN Svea Uppföljning - SDN Svea Planering - Utbildningssektorn Uppföljning - Utbildningssektorn Planering - Sveaskolan
Kommunal hemtjänst
Integrering i den ordinarie verksamheten Jämställdhetsintegrering gå från könsblind verksamhet till förändring av de regler, normer och kultur som styr service, bemötande och resursfördelning.
Personalpolitiken Utvecklingen under 10 år Ojämställda löner Den könsuppdelade arbetsmarknaden Rätten till heltid
Ojämställda löner 2002 2006-2010 2012 De flesta av de lågavlönade grupperna är kvinnodominerade. Satsning gjordes år 2000. Vi vill därför fortsätta detta arbete genom att göra en ny kraftig låglönesatsning för 2002. Osakliga löneskillnader förekommer. Därför krävs en ökad tillämpning av den fastställda lönepolitiken och nödvändiga löneprioriteringar, framförallt i syfte att förbättra kvinnodominerade yrkesgruppers lönevillkor. Särskild rubrik: Jämställda och konkurrenskraftiga löner. Staden ska arbeta aktivt för att erbjuda jämställda löner och utjämna de skillnader som finns mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrkesgruppers löner. Ett betydligt högre index utgår till verksamheter där kvinnodominerade yrkesgrupper finns.
Varför arbetsvärdering i BAS? Viktig del av lönebildningsprocessen Förutsättning för Lönekartläggning för jämställda löner vid likvärdigt arbete Presentationen av våra lönepolitiska målnivåer Individuell och differentierad lön Omorganisationer ställer krav inför löneöversyn 2012 Uppdatering av BAS-värderingar; förändrade uppdrag? skillnader mellan delar av den nya förvaltningen? Analys av Lönekartläggningen
Den könsuppdelade arbetsmarknaden 2002 2011 2012 Kommunens stora behov av nyrekryteringar de kommande åren ger unika möjligheter att arbeta för en jämnare könsfördelning inom starkt kvinnorespektive mansdominerade yrken. Det behövs fler män i förskola, skola, vård och omsorg precis som det behövs fler kvinnor inom t ex tekniska yrken. Rekryteringar till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukt uren i Göteborg. Dessutom: andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska öka på chefsnivå.
Sammanställningen** visar ett urval av yrkesgrupper i förvaltningar som i olika grad ligger nära respektive långt ifrån målet (bolagen ingår ej) YRKESGRUPP KVINNOR MÄN UTRIKES FÖDDA ANDEL ÖVER 50 ÅR ANDEL UNDER 35 ÅR BEFOLKNINGEN* 50,4% 49,6% 22,4% 29,0% * 40,9% * Chefer 70,9% 29,1% 6,1% 60,0% 4,5% Lärare 73,7% 26,3% 11,9% 52,3% 11,5% Administratörer 88,1% 11,9% 14,2% 63,2% 5,8% Undersköterska 91,8% 8,2% 33,6% 37,6% 20,0% Ingenjör m fl. 47,1% 52,9% 11,0% 40,2% 23,5% Socialsekreterare 84,6% 15,4% 13,8% 32,0% 24,5% Tekniker m fl. 19,1% 80,9% 14,4% 49,8% 12,9% Fritidspersonal 52,5% 47,5% 25,5% 29,0% 25,5% Städare 91,3% 8,7% 60,5% 54,7% 8,1% SAMTLIGA YRKESGRUPPER 80,4% 19,6% 19,7% 44,2% 17,0% *åldersgrupper i befolkningen avser andel av yrkesverksamma åldrar ** uppgifterna avser tillvidareanställda
Rätten till heltid 2002 2008 2010 2012 Grunden för Prioriterat mål: Dessutom: Normen för anställning ska vara heltid Den som önskar minska sin arbetstid har rätt till det, men ofrivilliga deltids- och timanställningar ska på sikt helt Ofrivilliga deltidsoch timanställningar ska inte förekomma. Ofrivilliga deltids- och timanställningar ska på sikt helt försvinna. Göteborgs Stad ska vara att erbjuda alla anställda en tillsvidareanställning på heltid. försvinna.
Integererat jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv Budget 2012 Personalpolitiken i Göteborgs Stad ska understödja ett integrerat jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i verksamheterna. Organisationens resurser ska fördelas på ett jämställt sätt, såsom löneförmåner, kompetensutveckling etc. Genom könsuppdelad statistik ska fördelningen av resurser analyseras. Det ska finnas ett rättvist, tydligt och öppet system för befordran och karriärutveckling. Åtgärder ska vidtas för att komma till rätta med den könsbaserade arbetssegregeringen. Män ska särskilt uppmuntras till att ta ut föräldraledighet.
Göteborgs stad JÄMIX 2011 Högst Median 158 117 Högst Göteborgs stad: 148 poäng Median Göteborgs stad: 131 poäng Lägsta Göteborgs stad: 70 poäng Lägst 70 Högst Kommuner: 148 poäng Median Kommuner: 120 poäng Lägsta Kommuner: 70 poäng Högst värde alla: 158 poäng Median värde alla: 117 poäng Lägst värde alla: 70 poäng JÄMIX 2011
JÄMIX i jämförelse med bransch JÄMIX Jämställdhets arbete Tillsvidare anställda Yrkesgrupper 20 15 10 5 0 Göteborgs Kommun (exkl bolag) Kommuner Ledningsgrupp Karriär möjligheter Heltidstjänster Lön Föräldradagar Långtids sjukfrånvaro JÄMIX 2011
Jämställda verksamheter Idag och framåt Dagens uppdrag från politiken Dagens arbete och planering framåt med fokus på långsiktighet, systematik och integrering i det ordinarie arbete Viktigaste lärdomarna för hållbar jämställdhet
Jämställda verksamheter - Från könsblind verksamhet till förändring av de regler, normer och kultur som styr service, bemötande och resursfördelning. 2002: uppdrag att redovisa hur jämställdhetsfrågan mycket tydligare än idag kan göras till en integrerad del av styrning och uppföljning av verksamheten Prioriterat mål 2006: öka kunskaperna hos chefer och nyckelpersoner Prioriterat mål 2011: Andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och styrelser ska öka 2002 2004-06 2005-08 2010 2011-13 Processledar -utbildning i jämtegering Program för Hållbar Jämställdhet, SKL Utbildningssatsning för ledning och chefer i två stadsdelsförvaltningar Utbildningssatsning för förskolepersonal Jämställdhetsintegrerad budget- och uppföljningsprocess Program för Hållbar Jämställdhet, SKL Processhandledarutbldning
Jämställdhet i fördelning av bostäder Projektmål: Kvalitetssäkra, garantera att verksamheten uppnår hög kvalitet och goda resultat Verksamheten svarar mot både kvinnors och mäns villkor och behov Kommunens resursanvändning sker på ett likvärdigt och jämställt sätt Förväntade effekter: Få en kunskapsbas genom analys av statistik och underlag från 2009 Ökad kunskap hos nyckelpersoner Berörda parter deltar i resultatuppföljning och utveckling av arbetssätt Ökat förtroende från stadsdelarna att jämställda beslut tas Jämställt förhållningssätt i bostadsenheten
Lärdomar och slutsatser för hållbar jämställdhet Att uppnå hållbar jämställdhet tar tid och är ett långsiktigt arbete med många inblandade. Det krävs ett aktivt ägarskap och en välfungerande styrning. Könsuppdelad statistik viktigt som underlag för analyser, skriftliga rapporter och beslutsunderlag. Systematisk efterfrågan av resultat och långsikta effekter snarare än genomförda åtgärder, för olika kategorier kvinnor och män, flickor och pojkar, behövs. Större fokus på kartläggningar av resursfördelning utifrån kön behövs. Långsiktigt hållbar utveckling sker tillsammans med och i den vardagliga kärnverksamheten inte sidoordnat den. Resultat av arbetet behöver implementeras i ordinarie arbete och ges möjlighet att påverka och förändra rutiner, regler och system.
och hur ser det ut 2022?
Ledning och styrning för jämställdhetsintegrering på riktigt Långsiktighet Systematik Integrering i det ordinarie