Information, förhandling och förankring inom SLU Ny struktur fr o m 1 september 2008 Beslut fattat av Rektor 2008-06-16 1
Ny struktur för information, förhandling och förankring inom SLU. Innehållsförteckning Avsnitt Rubrik Sid 1 Bakgrund och nuvarande struktur 3 2 Förslag om ny struktur 4 3 Information och förhandling 7 3.1 Information enligt MBL 7 3.2 Förhandling enligt MBL 7 3.3 Sammanfattning 8 4 Arbetsmiljö och säkerhet 8 4.1 Ordförandekonferens för arbetsmiljö och säkerhet, OK-AS 9 4.2 Regional arbetsmiljökommitté, RAK 9 4.3 Campusråd 10 4.3.1 Huvudskyddsområden inom SLU 10 4.4 Arbetsmiljöteam, AMT 10 4.5 Sammanfattning 11 5 Studiesociala rådet (STRÅ) 11 5.1 Sammansättning 12 5.2 Åligganden 12 6 Lika villkor 13 6.1 Ordförandekonferens för Lika villkor, OK-LV 14 6.2 Lika villkorsfrågor vid fakultet, institution och centrala 14 administrationen 6.3 Sammanfattning 15 7 Ledningsutveckling 15 7.1 Sammanfattning 15 8 Konsekvensanalys 16 9 Samråd 16 Bilaga Informations och förhandlingsordning 17 2
BESLUT OM NY STRUKTUR FÖR INFORMATION, FÖRHANDLING OCH FÖRANKRING INOM SLU 1. Bakgrund och nuvarande struktur Vid SLU gäller prefektstyre, dvs det är prefekten som ska besluta i frågor som rör institutionen efter information och förhandling enligt Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL. När det gäller frågor om arbetsmiljö, säkerhet och Lika villkor har SLU sedan 2001-02- 20 avtal med arbetstagarorganisationerna om samverkan på lokal, regional och central nivå. Detta avtal ersätter information enligt MBL och i vissa fall förhandling enligt 11 MBL. Förhandling kan som vanligt påkallas enligt MBL även i dessa frågor. Universitets centrala samverkanskommitté är det övergripande organet med fem partssammansatta regionala samverkanskommittéer och partssammansatta samverkansgrupper på institutionsnivå/motsv. Den centrala samverkanskommitténs, USK, uppgift är att inom avtalets områden behandla frågor om mål/policy etc, vara pådrivande, ge uppdrag och att göra uppföljningar. STRÅ har motsvarande uppgift inom utbildning på grund- och avancerad nivå. De regionala samverkanskommittéerna ska fånga upp regionala behov av insatser, t ex utbildningar och större företagshälsovårdsinsatser och utgör skyddskommitté. Regionala samverkanskommittéer finns idag Alnarp, Röbäcksdalen, Skara, Umeå och Uppsala/Skinnskatteberg Vid varje institution/motsvarande ska samverkansgrupp finnas för förankring och som ska vara ledningens stöd och samtalspartner inom arbetsmiljö, säkerhet och lika villkor. Samverkansgrupper ska kunna framföra önskemål om utbildnings- och hälsovårdsinsatser till respektive regional samverkanskommitté. Skyddsombud har rätt att närvara vid samverkansgruppens möten. För arbetet med Lika villkor ska varje fakultet liksom universitetsadministrationen ha inrättat ett utskott för Lika villkor. På institutionsnivå behandlas lika villkorsfrågorna i samverkansgruppen eller motsvarande. 3
2. Förslag om ny struktur Förslaget presenterar en informations-, förhandlings-, och förankringsprocess som bör vara tydlig och effektiv, dvs med en lägre total mötesfrekvens för att hantera ärenden, tydligare kontaktytor och mindre dubbelarbete. Svar på frågan om var ett ärende ska hanteras och när informations- och förhandlingsskyldighet är fullgjord bör snabbt kunna återfinnas i en informations- och förhandlingsstruktur. Förankrings- och beslutsprocess Arbetsmiljö (inkl säkerhet) och Lika villkor vid SLU Styrelse STYRELSE REKTOR REB Ledningsråd vid behov/ förankring Information/ förhandling med personalorga nisationerna före beslut Arbetsmiljöteam inkl Ledningsutveckling Se under 7 Övergripande SLUnivå Ordförandekonferens Arbetsmiljö och säkerhet. OK-AS Se under 1 STRÅ Se under 4 Ordförandekonferens Lika villkor. OK-LV Se under 2 MBL MBL Förhandlingschef (tvisteförhandling o likn) Regional nivå Fakultet/motsv Campusråd (utskott) Se under 6 Regionala arbetsmiljökommitter, RAK Se under 3 Studiesociala grupper Se under 4 Fakultetsvisa Lika villkorsutskott + univ adm LV-utskott Se under 5 (MBL) Lokal nivå Institution/motsv Arbetsmiljö, säkerhet Och Lika Villkor MBL-information Se under 8 (MBL) 4
De olika färgerna representerar ett särskilt ansvar för befattningshavaren att överföra information mellan nivåerna. Organ Uppdrag Sammansättning Mötesfrekvens 1 Ordförandekonferens för Arbetsmiljö och säkerhet, OK-AS 1 2 Ordförandekonferens för Lika villkor, OK- LV 3 Regional arbetsmiljökommitté, RAK (4 st) Strategisk nivå för information, förankring av SLU:s arbetsmiljöarbete (inkl säkerhet) och ledningsutveckling. Uppföljning av SLU:s miljöplan och av SLU:s ledningsutveckling. Vid behov kan strategiska frågor som rör personal- och kompetensutveckling lyftas här. Strategisk nivå för information, förankring av SLU:s Lika villkorsfrågor. Utarbeta förslag till årlig Lika villkorsplan och Lika villkorsstrategi. Uppföljning av föregående års LVplan.. Att utgöra skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagen på orterna Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala/Skinnskatteberg Rektor Personalchef Chef för infra (repr samtliga campusråd) Ordförande för de regionala skyddskommittérna (4 pers) Facklig representation (3 pers) Studeranderepr/repr för STRÅ (1-2 pers) Vid behov adjungeras miljöspecialist Rektor Personalchef 2 Chef för SUS Ordföranden i fakulteternas LV-utskott (4 pers) Handläggare Lika villkor (2 pers personalenheten och SUS) Facklig representation (3 pers) Studeranderepr/repr för STRÅ (1-2 pers) Ordförande (dekan, direktör/motsv) 3 Personalspecialist Repr för Infra Huvudskyddsombud Facklig representation (3 pers). Studeranderepr 2 ggr/år Vid höstsammanträdet planeras för verksamhetsåret. Vid vårsammanträdet följs verksamheten upp. Vid ett sammanträde avhandlas särskilt miljöfrågor och uppföljning därav. 1 ggr/år Vid höstsammanträdet planering och uppföljning av verksamheten. Därtill anordnas ett idéseminarium för LV-utskotten under vårterminen. 4 ggr/år (enligt 8a AMF) 1 Arbetsmiljö inkluderar personal och studenter 2 Har särskilt ansvar för överföring av information mellan OK-AS och OK-LV 3 Har särskilt ansvar för informationsöverföring till OK-AS 5
4 Studiesociala rådet (STRÅ) 5 Lika villkors-utskott (5 st) för samtliga fakulteter och för universitetsadministrationen Gemensamt organ för universitetet och fakulteterna med uppgift att behandla övergripande strategiska frågor som avser att stödja, samordna, stimulera och utveckla arbetet med de studiesociala frågorna. Att utarbeta underlag för Lika villkorsplan och föreslå aktiviteter till fakulteten resp till universitetsadministrationen 6 Campusråd (4 st) Att utgöra ett utskott till den regionala arbetsmiljökommittén. Förankring/information av lokal- och byggnadsfrågor. 7 Arbetsmiljöteam, AMT Att bl a utgöra stöd och utförare till regionala arbetsmiljökommittén och OK-AS Vid behov kallas repr för företagshälsovården. Ordförande (prorektor) En lärare från vardera fakultet samt studeranderepr (2 pers) Bred representation: Forskare, lärare, administratör, doktorand, student. Ordförande 4 Ordförande (dekan, direktör/motsv) Representant för Infra 5 Huvudskyddsombud Facklig representation (3 pers) Studeranderepr (1-2 pers). Vid behov adjun-geras miljöchefen och personalspecialist Personalchef Personalspecialist 6 från resp ort (4 st) Handläggare ledningsutveckling Personalkonsulent/motsv Miljöchef Arbetsmiljöingenjör Minst 2 ggr/termin Enligt resp utskott I anslutning till arbetsmiljökommittémöte. 8 Information och förhandling enligt MBL Samverkansgrupp för information och förankring på lokal Chef Personalrepresentant Skyddsombud Samverkansmöte 4 ggr/år 4 Har särskilt ansvar för informationsöverföring till OK-LV 5 Har särskilt ansvar för informationsöverföring mellan RAK och campusrådet 6 Har särskilt ansvar för informationsöverföring mellan AMT och RAK 6
nivå Miljöombud Förhandling i ärenden sker vid fasta förhandlingsstationer och tider. Förhandling sker med stöd av eller genomförs av personalspecialist 3. Information och förhandling Den nuvarande strukturen har lett till viss förvirring om vilka ärenden som ska behandlas inom ramen för samverkansavtalet och vilka som ska gå genom den vanliga MBLprocessen för information och förhandling. Personalorganisationerna har framfört att det förefaller vara oklart eller otydligt på vilken nivå samverkan, information och förhandling ska ske. Det förekommer att samverkansorganisationen tas till intäkt för att information och förhandling har skett oberoende av ämne. Detta kan leda till att ärenden hanteras olika beroende på hur man uppfattat processen om medinflytande. Det har också varit svårt att få till en bra samordning mellan ort, olika samverkansorgan och med sakenheter. Rektor har haft intentionen att träffa ordförandena i de lokala regionala samverkansgrupperna och har haft ett mycket uppskattat samlat möte med dessa. Förslaget är att prefektstyre ska kvarstå i sin nuvarande form. Institutionsstyrelse ska inte införas. En återgång till den renodlade formen av MBL för information och förhandling föreslås och en ny struktur med tydligare kopplingar skapas. Samtliga samverkansavtal på alla nivåer sägs upp. 3.1 Information enligt MBL Fortlöpande information om verksamheten, enligt MBL 19, lämnas med fördel vid t ex arbetsplatsträff, institutionsfika eller liknande. Se bilaga Förhandlingsordning. 3.2 Förhandling enligt MBL Förhandling ska genomföras endast på den nivå där det slutliga beslutet i ärendet fattas. Central förhandling sker vid personalenheten. Förhandling via MBL ska ske vid fasta tidpunkter och vid fasta stationer. 7
Observera att information och förhandling i personalärenden fortsättningsvis sker på samma sätt som idag via elektroniskt instrument. Instrumentet avses att utvecklas så att det kan hantera också övriga förhandlingsärenden. Se bilaga Förhandlingsordning. 3.3 Sammanfattning Prefektstyre kvarstår. Återgång till den renodlade formen av MBL för information och förhandling föreslås. Samtliga samverkansavtal på alla nivåer (lokal, regional, central) sägs upp. Ny struktur skapas. Information enligt MBL kan genomföras vid t ex arbetsplatsträffar. Förhandling sker vid fasta tidpunkter. Personalärenden hanteras som idag. 4. Arbetsmiljö och säkerhet Prefekt/motsvarande är ansvarig för arbetsmiljön. Processkartläggningen för arbetsmiljö har visat på svårigheter pga att de som arbetar med arbetsmiljöfrågorna inte har någon koppling till varandra organisatoriskt. Den fysisk/tekniska arbetsmiljön sorterar sakmässigt under enheten för Infrastruktur, sakområdet psykosociala arbetsmiljöfrågor sorterar under personalenheten liksom frågor som rör arbetsskador, arbetsglasögon och friskvårdsfrågor. Detta leder till en mindre effektiv stödorganisation för prefekt/ansvarig. Enligt samverkansavtalet ingår idag skyddskommitté på regional nivå i de regionala samverkanskommittéerna. Det finns dock en tveksamhet inom organisationen kring var frågor ska hanteras och detta leder ibland till sammanblandning av olika frågor. Uppgifterna för kommittéarbetet behöver renodlas. Våra personalorganisationer har idag stora svårigheter att rekrytera skyddsombud och huvudskyddsombud. Partssamverkan i det systematiska arbetsmiljöarbetet har inte fungerat optimalt. Enligt Arbetsmiljölag (1977:1160) ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna och handlingsplaner ska upprättas. Skyddsombud ska utses på arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts och utses av den lokala arbetstagarorganisationen. Finns vid arbetsställe mer än ett skyddsombud, ska ett av skyddsombuden utses att vara 8
huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet. Skyddsombuden företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Säkerhetsfrågorna är intimt kopplad till den fysiska arbetsmiljön och med säkerhet avser vi i förslaget de frågor som är kopplade till den fysiska arbetsmiljön. 4.1 Ordförandekonferens för arbetsmiljö och säkerhet, OK-AS: Den centrala samverkanskommitté, USK, ersätts av ordförandekonferens för Arbetsmiljö och säkerhet samt ordförandekonferens för Lika villkor. Genom att samordna mötena för OK-AS och ordförandekonferens för Lika villkor sänks antalet sammanträden till två från fyra. I ordförandekonferensen för arbetsmiljö- och säkerhet (OK-AS) lyfts frågor för förankring och information från de regionala arbetsmiljökommittéerna. Sammansättning i ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet: Rektor Personalchef Chef för infra (repr samtliga campusråd) Ordförande för de regionala skyddskommittérna (4 pers) Facklig representation (3 pers) Studeranderepr/repr för STRÅ (1-2 pers) Vid behov adjungeras miljöspecialist OK-AS sammanträder två gånger per år. Vid höstsammanträdet planeras för verksamhetsåret. Vid vårsammanträdet följs verksamheten upp. Vid ett sammanträde avhandlas särskilt miljöfrågor och uppföljning därav. 4.2 Regional arbetsmiljökommitte, RAK (4 st) Skyddskommittéernas roll och arbete behöver renodlas. Detta sker genom att regionala arbetsmiljökommittéer inrättas för behandling av arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor, RAK, med klart fokus på arbetsmiljö. Alla aspekter som rör personal förhandlas enligt den vanliga MBL-ordningen. Ex. Förändrade arbetsuppgifter kan få konsekvenser som tas upp i regional arbetsmiljökommitté. Förhandling om förändrade arbetsuppgifter sker dock inte inom ramen för arbetsmiljökommitténs uppdrag utan hanteras enligt den sedvanliga MBL-förfarandet. Den regionala arbetsmiljökommittén har i uppdrag att utgöra skyddskommitté enligt arbetsmiljölagen och beslutar om skyddsområde. En RAK skall finnas i Umeå, Uppsala, Skara och Alnarp. Sammansättning i den regionala arbetsmiljökommittén: Ordförande (dekan, direktör/motsv) 7 7 Har särskilt ansvar för informationsöverföring till OK-AS 9
Personalspecialist Repr för Infra Huvudskyddsombud Facklig representation (3 pers). Studeranderepr Vid behov kallas repr för företagshälsovården. RAK sammanträder fyra gånger per temin (var tredje månad). Huvudskyddsombudet samlar skyddsombuden inför RAK och tar in information och liknande. 4.3 Campusråd (4 st) Det finns redan i dag campusråd för behandling av lokalfrågor. Uppdraget för dessa är dock oklart och de har en otydlig roll ur samverkanssynpunkt. Förslaget med ny struktur är dels att de lyfts tydligare in i samverkansmodellen, uppdraget klargörs samt att frågor som rör campus lyfts i ett forum. Campusråd bör finnas för Alnarp, Skara, Uppsala/Skinnskatteberg och Umeå. Campusrådet skall utgöra ett utskott till regionala samverkanskommittén. Campusrådet skall också utgöra plattform för förankring/information av lokal- och byggnadsfrågor som berör anställda och studenter. Sammansättning i campusråden: Ordförande (dekan, direktör/motsv) Representant för Infra 8 Huvudskyddsombud Facklig representation (3 pers) Studeranderepr (1-2 pers). Vid behov adjungeras miljöchefen och personalspecialist. 4.3.1 Huvudskyddsområde Följande huvudskyddsområden finns inom SLU: Utvecklas.. personalorganisationerna återkommer. 4.4 Arbetsmiljöteam I syfte att underlätta för kärnverksamheten och för att samordna, tydliggöra och effektivisera bör en organiserad samverkansform för de som närmast hanterar frågor inom ramen för fysisk/psykisk arbetsmiljö arbetsmiljöteam bildas. Arbetsmiljöteamet skall utgöra en stabs-/arbetsgrupp till ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet och till regionala arbetsmiljökommittén. 8 Har särskilt ansvar för informationsöverföring mellan RAK och campusrådet 10
Uppdraget för arbetsmiljöteamet är att följa och stödja internkontrollen av det lokala, regionala och centrala systematiska arbetsmiljöarbetet, att genom synergieffekter underlätta för kärnverksamheten, att utgöra stabs-/arbetssgrupp till regionala skyddskommittéer och ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet, OK-AS, och således utföra uppdrag givna av regionala skyddskommittén och ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet. Arbetsmiljöteamet har också i uppdrag att följa och stödja internkontrollen av det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet. Sammansättning i arbetsmiljöteamet: Personalchef Personalspecialist 9 från resp ort (4 st) Handläggare ledningsutveckling Personalkonsulenten Miljöchef Arbetsmiljöingenjör Personalchefen är sammankallande till det första konstituerande mötet. Gruppen bör sammanträda minst i anslutning före och efter OK-AS sammanträden. 4.5 Sammanfattning En ordförandekonferens för arbetsmiljö och säkerhet, OK-AS som högsta förankringsorgan inrättas. I ordförandekonferensen för arbetsmiljö- och säkerhet (OK-AS) lyfts frågor för förankring och information från de regionala arbetsmiljökommittéerna. Regionala arbetsmiljökommittéer för Alnarp, Skara, Uppsala/Skinnskatteberg och Umeå inrättas och utgör skyddskommitté. Campusråd för Alnarp, Skara, Uppsala/Skinnskatteberg, Umeå inrättas. En stabs-/utskottsgrupp, arbetsmiljöteamet, till ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet och till regionala arbetsmiljökommittén bildas. 5. Studiesociala rådet (STRÅ) Vid SLU finns ett Studiesocialt råd, vars uppgift är att utarbeta handlingsplaner inom det studiesociala området, att kartlägga och analysera studiesociala problem genom att genomföra undersökningar och utvärderingar, att sprida information till institutioner och enskilda studenter kring studiesociala frågor, att samordna arbetet inom området 9 Har särskilt ansvar för informationsöverföring mellan AMF och RAK 11
gentemot de kommuner SLU arbetar inom samt att bevaka att studenternas rättigheter inte kränks. Under det Studiesociala rådet finns ortsvisa studiesociala grupper, vilka arbetar med aktuella studiesociala frågor för de program som ges på respektive ort. 5.1 Sammansättning STRÅ består av prorektor (ordförande), en lärare från vardera fakulteten samt två representanter för de studerande. Lärarna utses av rektor efter förslag från dekanerna för en tid av tre år med början tre månader efter det att de nyvalda fakultetsnämnderna tillträtt. För vardera lärarrepresentanten skall även finnas en personlig suppleant som utses av rektor efter förslag från dekanerna. Suppleanterna kallas om den ordinarie representanten är förhindrad att delta. Studeranderepresentanterna utses av SLUSS. En representant för studerandehälsovården och en studentpräst ingår i STRÅ med närvarooch yttranderätt. STRÅ skall inrikta sin verksamhet mot studenterna på SLU:s utbildningar på grund- och avancerad nivå. 5.2 Åligganden STRÅ åligger: att vara ett för universitetet och fakulteterna gemensamt organ med uppgift att behandla övergripande strategiska frågor som avser stödja, samordna, stimulera och utveckla arbetet med de studiesociala frågorna 10, att initiera kartläggning och analys av studiesociala problem samt utvärdering av genomförda åtgärder rörande studiesociala problem, att för beslut av rektor utarbeta förslag till riktlinjer, policydokument och handlingsplaner av studiesocial karaktär, att vid behov lämna förslag till åtgärder till den instans (t.ex. rektor, fakultetsnämnd) som fattar beslut om konkreta åtgärder inom det studiesociala området, att sprida information till institutioner och enskilda studenter kring studiesociala frågor, att samordna arbetet inom området gentemot de kommuner där SLU bedriver grundutbildning, att aktivt verka för att SLU:s studenters rättigheter inte kränks, att till rektor lämna förslag om fördelningen av de medel som styrelsen ställer till STRÅ:s förfogande, att inom sig utse vice ordförande, att vid behov bevilja ytterligare personer närvaro- och yttranderätt, samt 10 Exempel på studiesociala frågor är bostäder, försäkringar, studiemedel, mångfald, likabehandling, arbetsmiljö, campusmiljö och studenthälsa 12
att sammanträda minst två gånger per termin. 6. Lika villkor SLU ska bedriva ett effektivt arbete med frågor rörande jämställdhet, mångfald och likabehandling av studenter i högskolan. För att underlätta detta har en integrerad organisation för arbetet med jämställdhet, mångfald och likabehandling av anställda och studenter inrättats. Som samlat begrepp för dessa frågor används benämningen Lika villkor. Idag finns fungerande Lika villkorsutskott på ett par fakulteter. USK Styrelse /Rektor 2 LVhandläggare STRÅ (anst & stud) USRSK Utskott för lika villkor, NL-fak Interna intressenter - Bibliotek - Informationsavd - Juristenheten - Planeringsavd - Personalavd - SLU lokaler - Studentdataservice - Studerandeavd - UCL - Fakultetskanslierna - Doktorandombudsm - GUR - FUR SRSK URSK/ RRSK ARSK Inst. samv.grupp /motsv Utskott för lika villkor, VH-fak Utskott för lika villkor, S-fak Utskott för lika villkor, LTJ-fak Utskott för lika villkor, univ.adm. Inst. samv.grupp /motsv Inst. samv.grupp /motsv Externa intressenter - allmänhet - Media - Mottagare av praktik/ex-jobbare - Ombudsmännen - SFS - SLUSS/kårerna - Studenthälsan - Studentprästerna - Sökande - HSV STRÅ= Studiesociala rådet, FUR= Rådet för forskarutbildning, USK= universitetets samverkanskommitté, GUR= Grundutbildningsrådet (Interna intressenter enligt tidigare organisering) Lika villkorsfrågorna behandlas i flera olika grupperingar och det saknas tydliga kopplingar mellan dessa. Det finns idag inget övergripande forum där Lika villkorsfrågorna fokuseras och där SLU:s mål och inriktning för Lika villkorsarbetet behandlas. Detta leder till att arbetet med Lika villkorsfrågor blir otydligt, svårjobbat och inte tillräckligt effektivt. Ett tydligare fokus på frågorna och en plattform för förankring och information efterfrågas på central nivå. Ambitionen med förslaget är att Lika villkorsfrågorna skall behandlas i effektivare, färre grupperingar och i färre möten. 13
Organisationen ska stödja arbetet så att det blir effektivt och där så är lämpligt mer standardiserat samt utveckla samarbetet mellan personalenheten och avdelningen för student- och utbildningsservice. Ökad effektivitet uppnås genom att frågor med likartade problemställningar samordnas och genom att organisation och ansvar tydliggörs. Detta underlättar även redovisning av resultat och minskar risken för att något trillar mellan stolarna. En viktig poäng är också att arbetet mot anställda och studenter har likriktas och integreras i verksamheten. Den nya organisationen svarar mot ett verksamhetsbehov; både på fakultets- och institutionsnivå behöver roller och ansvar förtydligas. 6.1 Ordförandekonferens för Lika villkor, OK-LV En ordförandekonferens för Lika villkor (OK-LV) skapas och ersätter centrala samverkanskommittén i dessa frågor. OK-LV utgör strategisk nivå för information och förankring av SLU:s Lika villkorsfrågor. OK-LV s uppdrag är också att utarbeta förslag till årlig Lika villkorsplan och Lika villkorsstrategi, liksom uppföljning av föregående års LV-plan. Sammansättning i ordförandekonferensen för Lika villkor: Rektor Personalchef 11 Chef för SUS Ordföranden i fakulteternas LV-utskott (4 pers) Handläggare Lika villkor (2 pers personalenheten och SUS) Facklig representation (3 pers) Studeranderepr/repr för STRÅ (1-2 pers) OK-LV sammanträder en gång per år. Vid höstsammanträdet sker planering och uppföljning av verksamheten. Under vårterminen bör ett idéseminarium för samtliga utskott (se 5.2) hållas inför höstens arbete. 6.2 Lika villkorsfrågor vid fakultet, institution och centrala administrationen Vid varje fakultet samt universitetsadministrationen skall ett utskott för Lika villkor finnas. Lika villkorsutskottens uppdrag är att utarbeta underlag för Lika villkorsplan och föreslå aktiviteter till fakulteten resp till universitetsadministrationen Fakultetsutskotten samordnas genom ordförandekonferensen för Lika villkor. Uppdragsgivare för universitetsadministrationens utskott är universitetsdirektören. 11 Har särskilt ansvar för överföring av information mellan OK-AS och OK-LV 14
Utskotten ger förslag på åtgärdsplan samt genomför de beslut som är fastställda i fakultetsnämnderna/av universitetsdirektören. Det är önskvärt att utskottens sammansättning är så bred som möjligt, dvs inkluderar personer som finns med i t ex olika programnämnder, tjänstekategorier, arbetsplatser och utbildningar samt organ så som de studiesociala grupperna.. På institutionsnivå behandlas likavillkorsfrågorna t ex vid arbetsplatsträff eller vid för ändamålet särskilt inrättad samverkansgrupp e dy. 6.3 Sammanfattning En ordförandekonferens för Lika villkor (OK-LV) inrättas för information och förankring 7. Ledningsutveckling Ledarskap vid universitet är speciellt med sina korta mandattider, det kollegiala urvalet och att det ofta ska förenas med att prefekten också ska upprätthålla forskningskontakten. All ledarutveckling initieras, stöds och följs upp av rektor. Rektor fastställde 2007-01-29 program för ledarutveckling vid SLU Hållbart ledarskap. Programmet är en mycket ambitiös satsning på ledarutveckling. Tillsammans med sin ledningsgrupp deltar respektive medverkar rektor i program för ledarutveckling. Program för ledarutveckling ska utgå från SLU:s verksamhetsidé och strategiplaner och stödja planeringsprocessen och därvid ge SLU:s ledare stöd och verktyg för verksamhetsutveckling i enlighet med SLU:s uppdrag och gällande regelsystem. Ledarprogrammet ska också utgå från SLU:s personalpolicy. Ledarskaps- och ledningsutvecklingsfrågor har idag inte något samlat förankringsforum. Ledarskaps- och ledningsutvecklingsfrågor sorterar in främst under personalenheten. Utöver personalenheten agerar flera sakenheter inom området. Processkartläggningen för processen Personalförsörjning har visat på behov av samordning över universitetet när det gäller lednings- och ledarskapsutveckling. Ledarskaps- och ledningsutvecklingsfrågor hanteras av ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet för information och förankring via Arbetsmiljöteamet. Ledarutvecklaren vid personalenheten ingår i Arbetsmiljöteamet och är vid behov föredragande i ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet. Strategiska frågor som gäller personal- och kompetensutveckling kan vid behov lyftas i OK-AS. Inom ramen för processen kommer en samordningsgrupp att formeras som består av centrala handläggare som handlägger i första hand pedagogisk lednings- och ledarskapsutveckling samt Lika villkorhandläggare. 15
7.1 Sammanfattning Ledningsutvecklingsfrågor som är övergripande för SLU behandlas i ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet 8. Konsekvensanalys Förslaget innebär en effektivare och mer transparent struktur av information, förankring och beslut vad gäller förhandling vid SLU. 9. Samråd Information och förhandling med arbetstagarorganisationerna 2008-04-15, 2008-06-10 Förslaget har föredragits för universitetets ledningsråd 2008-05-05 16
Bilaga Informations och förhandlingsordning Enligt MBL är arbetsgivaren skyldig att fortlöpande informera (enligt 19 MBL) och på eget initiativ förhandla (enligt 11 MBL) med berörd facklig organisation före beslut. Detta gäller för frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vid SLU gäller att information ska lämnas av prefekt samt att det är prefekten som förhandlar och beslutar i frågor som rör institutionen (prefektstyre). MBL Kort om förhandlingsrätt Enligt 10 MBL har arbetstagarorganisation rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation. Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, ska han enligt 11 MBL på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma ska iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. När arbetstagarorganisation påkallar det, ska arbetsgivare enligt MBL 12 även i annat fall förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen. MBL Kort om rätt till information Arbetsgivare ska enligt MBL 19 fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren ska dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren. MBL 19 information lämnas med fördel vid t ex arbetsplatsträff, institutionsfika eller liknande och kräver inte ett särskilt samverkansavtal. OBSERVERA att information och förhandling i personalärenden fortsättningsvis sker på samma sätt som idag via elektroniskt förfarande. 17
Information ska i princip lämnas på den nivå där den berörda verksamheten bedrivs. Förhandling ska genomföras endast på den nivå där det slutliga beslutet i ärendet fattas. Ärende Information/ Förhandlings- Ansvarig förhandling station Fråga för institution/motsv Information Prefekt/motsv eller enligt delegation Fråga för fakultet/regional nivå Information Dekanus eller enligt delegation Fråga för universitetsförvaltningen Information Universitetsdirektören eller enligt delegation Fråga för styrelsen Information Rektor eller enligt delegation Fråga för rektor Information Rektor eller enligt delegation Fråga för institution/motsv Förhandling Tisdag kl 13.00, Uppala Prefekt/motsv eller enligt delegation Umeå kl 13.30 Alnarp kl 14.00 Fråga för fakultet/regional nivå Fråga för universitetsförvaltningen Skara kl 14.30 Förhandling Tisdag kl 13.00, Uppsala Umeå kl 13.30 Alnarp kl 14.00 Skara kl 14.30 Förhandling Tisdag kl 13.00, Uppsala Umeå kl 13.30 Alnarp kl 14.00 Dekanus eller enligt delegation Universitetsdirektören eller enligt delegation Skara kl 14.30 Fråga för styrelsen Förhandling Tisdag kl 13.00, Uppsala Rektor eller enligt delegation 18
Umeå kl 13.30 Alnarp kl 14.00 Skara kl 14.30 Fråga för rektor Förhandling Tisdag kl 13.00, Uppsala Rektor eller enligt delegation Umeå kl 13.30 Alnarp kl 14.00 Skara kl 14.30 Kallelse till förhandling enligt 11 MBL ska vara skriftlig om inte annat överenskommits. Observera dock att personalärenden hanteras via Ansti förhandling. De lokala arbetstagarorganisationerna kan påkalla förhandling i ärende som rör arbetstagare/arbetsgivare enligt 12 MBL. Begär någon en sådan förhandling är arbetsgivaren skyldig att avvakta med sitt beslut till dess förhandlingar genomförts (drar det ut för långt i tiden för arbetsgivaren ändå besluta). En sådan förhandlingspåkallan ska avse ett särskilt ärende och ska inte vara allmänt hållen. 19