Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler som tillväxt, sysselsättning, arbetslöshet, inflation Plan för makroekonomi Makroekonomi Priser Inflation BNP och dess komponenter Arbetsmarknad Räntor Valutakurser Tillväxtteori Kapitel 1 Priser och inflation Inom makroekonomi studerar vi inte enskilda priser utan genomsnittspriser Prisnivån: en viktad summa av flera olika priser Prisindex visar procentuell förändring över tex tiden 1
Priser Andra prisindex Konsumentprisindex (KPI) specifik varukorg baserad på vad och hur mycket som konsumeras i Sverige (livsmedel, bensin, medicin, hårklippning, transport, boende etc) Fastighetsprisindex Byggnadsprisindex Problem med KPI säger inget om kvaliteten. Tex en TV 1960 inte samma som en TV 2009. Måste kontrollera för kvalitetsförändringar Fastighetsprisindex för permanenta småhus (1981=100) 600 500 Byggnadsprisindex 400 300 00 Riket 200 100 0 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2
KPI (årsmedel) 1949 som basår KPI (årsmedel) 1980 basår 350 2000 1800 300 1600 250 1400 200 År 1200 1000 Årsmedel 150 100 Årsmedel 800 600 400 50 200 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0 1949 1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 År Inflation Inflationen i Sv 2003-2009 Definition: Inflationen mellan två tidpunkter definieras som den procentuella förändringen av prisindex mellan dessa två tidpunkter. Mäter procentuell prisökning Negativ inflation - deflation 3
Inflationstakten i Sv 1830-2009 Bruttonationalprodukten BNP Kap 3 och 4 BNP: marknadsvärdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period BNP ett mått på ett lands inkomster inte förmögenhet! BNP fasta priser 1950-2000 basår (100) BNP per capita 1950-1000-tals kr 4
BNP Index, volymutveckling 350 300 250 200 150 100 50 1970 1980 1990 2000 År 2009-08-25 Källa: OECD och SCB Hämtat: Sverige EU-15 USA Sverige i välståndsligan 2007 BNP per capita, svenska kronor Luxemburg Norge USA Irland Schweiz Nederländerna Kanada Australien Österrike Sverige Danmark Island Storbritannien Belgien Finland Tyskland Japan Frankrike Spanien Italien Grekland Nya Zeeland Sydkorea Tjeckien Portugal Slovakien Ungern Polen Mexiko Turkiet 0 200 000 400 000 600 000 Kronor Källa: OECD Hämtat: 2009-08-25 Not: För att öka jämförbarheten har ländernas BNP per capita tabellen justerats med hänsyn till prisnivån. BNP löpande priser 1993-2009 BNP till marknadspris Tillväxt 900 000 800 000 700 000 600 000 Procentuell ökning i BNP Real BNP tillväxt 500 000 BNP till marknadspris 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 5
Hur får man fram BNP? Flera olika sätt att mäta BNP. BNI bruttonationalinkomsten Företagen Marknadsvärdet av alla färdiga varor Summan av förädlingsvärdet Hushållen Summan av faktorinkomsterna Försörjningsbalansen Summan av konsumtion (privat+off) +investeringar och nettoexport Försörjningsbalansen Y + Im = C + I + G + X Kapital Kapital Alla tillgångar som bidrar i produktionsprocessen Fasta tillgångar Materiella (maskiner, datorer, fordon, byggnader etc) Immateriella (humankapital, varumärke, datorprogram etc) Finansiella nettotillgångar: finansiella tillgångar - skulder Investeringar Fasta bruttoinvesteringar (inköp försäljning av fasta tillgångar under en period) Lagerinvesteringar Värdeföremål Nettoinvestering = bruttoinvesteringkapitalförslitning 6
Arbetsmarknaden Kap 5 Andra mått på arbetslöshet En viktig produktionsfaktor Olika arbetskraftsmått AKU I arbetskraften= sysselsatta + arbetslösa Relativ arbetslöshetstal= antal arbetslösa/antalet i arbetskraft Relativ arbetskraftstal (el förvärvsfrekvens) = antal personer i arbetskraften/antal personer i befolkningen 16-74 Sysselsättningsintensiteten = antalet sysselsatta/befolkning 16-74 De flesta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas inte som arbetslösa Studenter som aktivt söker arbete räknas inte som arbetslösa i Sverige Olika typer av arbetslöshet Friktionsarbetslöshet Strukturell arbetslöshet Konjunkturarbetslöshet Klassisk arbetslöshet Full sysselsättning när konjunkturarbetslösheten = 0, eller enbart har naturlig arbetslöshet Sysselsättningsutveckling 1000-tal personer, 16-64 år 4600 4400 4200 4000 3800 3600 1965 1975 1985 1995 2005 År Källa: SCB Hämtat: 2009-08-25 OBS: bruten skala Antal 7
Sysselsättningsandel i olika länder Antal sysselsatta i procent av befolkningen 15-64 år Arbetslöshet Andel av befolkningen 15-74 år 76 10 74 72 9 8 70 68 66 7 6 64 2005 2006 2007 2008 År Källa: Eurostat Hämtat: 2009-08-25 Sverige EU-15 USA 5 apr-05 apr-06 apr-07 apr-08 År Källa: SCB, AKU Hämtat: 2009-08-25 Arbetslösa Ungdomsarbetslöshet Andel arbetslösa yngre än 25 år Löner 25 20 15 10 Nominell lön bruttolön (innan skatter men efter arbetsgivaravgifter) Real lön 5 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År Källa: Eurostat Hämtat: 2009-08-25 OBS: bruten skala. *Tidsseriebrott 2005. Sverige EU-15 Danmark Lönenivå Inkomst ~= lön 8
Ränta Kap 7 Marknadsräntor Ränta: avgift som en låntagare betalar en långivare, anges ofta i procent Rörlig fast ränta Faktorer som påverkar storleken på räntan Risk Löptid Statspapper Statsskuldväxlar, löptid1-12 månader Statsobligationer, löptid 2-30 år Nominellt belopp: det långivaren får vid löptidens slut Likviditetsbelopp: försäljningspris (mindre än nominelltbelopp för statskuldväxlar) Nollkupongare statskuldväxlar Kupongobligationer statsobligationen, ger en en periodvis utdelning (kupong) Styrräntor Styrräntor: de räntor som riksbanken själv sätter i penningpolitiskt syfte De är inlånings-, utlånings- och reporäntan. Reporäntan är den viktigaste styrräntan. Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Inlåningsräntan är den ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken över natten och är normalt 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan är den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten och är normalt 0,75 procentenheter högre än reporäntan. STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra) Övernatträntan 9
Reporäntan 1994-2009 0,5 Förändring i procent Reporänta 0 10 9 1994-06-01 1994-12-01 1995-06-01 1995-12-01 1996-06-01 1996-12-01 1997-06-01 1997-12-01 1998-06-01 1998-12-01 1999-06-01 1999-12-01 2000-06-01 2000-12-01 2001-06-01 2001-12-01 2002-06-01 2002-12-01 2003-06-01 8-0,5 7 6 5 Reporänta -1 4 3 2-1,5 1 0 1994-06-01 1994-12-01 1995-06-01 1995-12-01 1996-06-01 1996-12-01 1997-06-01 1997-12-01 1998-06-01 1998-12-01 1999-06-01 1999-12-01 2000-06-01 2000-12-01 2001-06-01 2001-12-01 2002-06-01 2002-12-01 2003-06-01 2003-12-01 2004-06-01 2004-12-01 2005-06-01 2005-12-01 2006-06-01 2006-12-01 2007-06-01 2007-12-01 2008-06-01-2 2008-12-01 2009-06-01 2003-12-01 2004-06-01 2004-12-01 2005-06-01 2005-12-01 2006-06-01 2006-12-01 2007-06-01 2007-12-01 2008-06-01 2008-12-01 2009-06-01 Förändring i procent Avkastningskurvor Räntan beror på löptiden ju längre löptid desto högre ränta Penningpolitik Riksbanken bestämmer över: Reporäntan Den monetära basen Riksbanken har viss kontroll över: Övernatträntan Längre räntor Penningmängd Inflation 10
Penningpolitik Penningpolitik - Inflationsmålet Reporänta och monetär bas hänger nära samman, måste ändra monetär bas för att kunna ändra räntan. Negativt samband mellan reporäntan och monetär bas. Det viktigaste målet för Riksbanken är att ha kontroll över inflationen. Ska hållas inom 2%. Tidigare var målet att hålla arbetslösheten under kontroll Inflationsmålet Real ränta Inflationsmålet uppnås genom tranmissionsmekanismen 1. När Riksbanken ökar reporäntan så ökar andra räntor i ekonomin (penningmängden minskar) 2. Högre räntor gör det dyrare att låna och fördelaktigare att spara. Konsumtion och investeringar minskar (Riksbanken kyler ekonomin) 3. Konsumtion och investeringar minskar => BNP faller och arbetslösheten stiger => takten i pris- och löneökningarna minskas Nominell ränta R, real ränta r, förväntad inflationstakt π e r = R- π e R = r + π e 11
Valutakurser Kap 2 Växelkurs Valutakurs=växelkurs Priset i SEK för en enhet av någon valuta Tex USD 8 kr Valutakursförändringar Depreciera: tappar i värde Appreciera: stärkas Fast eller rörlig växelkurs Sverige fast t o m 1992, nu rörlig Nominell växelkurs: kronans utveckling generellt rensad för vad osm händer i andra länder. Viktade enligt deras betydelse för Sv => skapar ett index (100 vid en tidpunkt, går upp till 110 (tappat i värde), går ned till 90 (stärkts)) Valutakurser, årsgenomsnitt Kronkurs i förhållande till respektive valuta Sv kronan tappat väsentligt i värde mot andra valutor sedan 1970-talet, speciellt 1992. Kan devalvera (appreciera) en fast växelkurs 12
Tillväxtteori Kap 9 Modell för tillväxt Tillväxt: procentuell förändring i real BNP eller i real BNP per capita L: total mängd arbeta K: total mängd kapital Y: total mängd färdiga varor (BNP) Aggregerad produktions funktion: Y=f(K,L) Modell för tillväxt Källor till tillväxt enligt modellen Marginalprodukten av arbete MP L =dy/dl>0 Marginalprodukten av kapital MP K =dy/dk>0 MP L avtagande i L MP L växande i K MP K avtagande i K MP K växande i L En ökning i L En ökning i K En förändring i f (teknologisk utveckling eller produktivitetstillväxt) 13
Humankapital Tillväxtteorier Y = f(l,k,h) H = humankapital Tillväxtbokföring (growth accounting) kallas den aktivitet där vi försöker räkna ut hur stor del an BNP tillväxten som beror på tillväxt i L, K eller f. Den klassiska tillväxtteorin (Malthus) Den neoklassiska tillväxtteorin (Solow) Endogen tillväxtteori (Romer) Prognos från Riksbanken Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Reporäntan Inflation BNP 14
KPI med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongrensade data Ränteskillnader mellan den svenska, brittiska och ECBs ränta, kvartalsvis sedan 1999 Överskott i offentliga finanser, 1995-2009 2,00 1,50 6,00 4,00 1,00 2,00 Procentenheter 0,50 0,00-0,50 199901 199903 200001 200003 200101 200103 200201 200203 200301 200303 200401 200403 200501 200503 200601 200603 200701 200703 200801 200803 200901 200903 201001 procent av BNP 0,00 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009-2,00-4,00-1,00-6,00-1,50-8,00-2,00 Källa: Eurostat -2,50 Källa: Eurostat År EU27 Non-EMU Euro area Sweden Sweden-Euro UK-Euro 15
Outputgapet Faktiskt BNP potential BNP 6 4 2 Procent 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-2 -4-6 -8 OECD, Economic Outlook (2010) EMU Non-EMU Sweden 16