1 (8) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr: Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Yttrande över förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan från Vattenmyndigheten i Västerhavet Södra Skogsägarna, Södra, har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade förslag och vill därför i samverkan med Södras lokala medlemsorganisation lämna följande yttrande. Parallellt kommer även några av Södras skogsbruksområden att lämna egna yttranden. Södra ansluter drygt 50 000 skogsägare i södra Sverige och är samtidigt den största skogsindustriella aktören i Götaland. Södra driver bland annat tre massabruk och tolv sågverk. Genom den omfattande verksamheten och det stora antalet medlemmar kanaliseras Södras engagemang och ansvar i vattenförvaltningen. Södra deltar i vattenråd som verksamhetsutövare och användare av vatten samt för skogsägarnas vattenhänsyn i vardagsskogsbruket. Mot den bakgrunden önskar Södra i första hand peka på de ställningstaganden och initiativ som tagits av skogsbruket de senaste åren inte minst i egenskap av företrädare för skogsägare och det sydsvenska familjeskogsbruket. Det har tagits märkbara steg för att öka kunskapen kring vattenhänsynen i skogen samtidigt som industrin idag använder, renar och recirkulerar processvatten. Kort sagt måste vattenförvaltningen se och dra lärdom av den dialog och beslutsprocesser som startat genom EUs vattendirektiv och den gemensamma vattenförvaltningen i Sverige. Utan delaktighet och engagemang i brukar- och användarleden skapas inte den dynamik och kreativitet som behövs framåt. Det kan aldrig så många lagar och regelverk eller ej förankrade åtgärder ändra på. Allmänt Södra väljer att koncentrera sitt yttrande på de åtgärdsförslag som riktats mot de myndigheter som i första hand verkar inom skogs-
2 (8) sektorn t ex Skogsstyrelsen. Södra instämmer generellt med den kritik som lämnats kring finansieringsfrågan för åtgärder inom lantbruket och hur det påverkar landsbygdsutvecklingen. Här krävs ett helhetsgrepp på hur vi ska balansera å ena sidan krav på bättre eller inte försämrad vattenkvalitet och å andra sidan samhällets krav och behov av produktion av råvaror från de gröna näringarna. Även om vi slutade producera mat och avverka skog skulle ändå bakgrundsläckage av näringsämnen vara betydande, inte minst från skogsmark där brukandet i mycket liten del påverkar havets ekosystem. Däremot är vi starkt medvetna om behov av försiktighet runt vattendrag t ex vid avverkning där felaktigt lagda körstråk vid avverkning kan innebära läckage med stor men temporär påverkan. Därför vill också skogsägarna och Södra medverka till större hänsyn genom att minimera körskador intill vatten och ta fram funktionella kantzoner. Det arbetet har intensifierats genom den s k Dialogen. Det pågår således ett mycket omfattande åtgärdsarbete från skogsbruket inom ramen för det skogliga sektorsarbetet. Låt det verka ut! Samråd och förvaltningsplan Södra konstaterar att föreningen först inte fick materialet utsänt vi saknades i förvaltningsplanens sändlista trots att Södra varit och är aktiva i vattenråds- och vattenförvaltningsarbetet. Ingen stor sak men visar också hur viktigt det är med en nära dialog med de som främst berörs av åtgärder och förvaltningsupplägg. Hela materialet är mycket omfattande och är för den oinvigde säkerligen svårt att tränga igenom. Här borde det finnas mer att göra när det gäller att nå ut lokalt. Fortfarande saknas resurser för vattenråden att initiera och stimulera lokala arbetsgrupper utmed avrinningsområden vilket var en bärande tanke i början av den första vattencykeln. Från medlemmar och förtroendevalda som deltog vid Vattenmyndighetens samrådsmöten fanns kritik för att de var för mycket av envägskommunikation och mindre av dialog och intag av synpunkter. Begreppet samråd förpliktigar mer än vad som skedde. Det gör också att hela remissförfarandet skevar eftersom många kloka synpunkter kanske aldrig når Vattenmyndigheten (VM). Södra betvivlar inte ambitionen och viljan hos VM att finna bra dialogformer och utveckla den delen i den nya förvaltningscykeln. Här kan markägarorganisationer som Södra och LRF spela en viktig roll i att utveckla nya samverkansformer. Södra är beredd att bidra.
3 (8) Södra noterar att det skett en förändring i bedömningsgrunder och statusklassning vad gäller hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som får en betydligt större inverkan på klassningen om det saknas biologiska parametrar. Det har inneburit att vattenförekomster som tidigare haft god status klassats ned med omfattande åtgärdskrav som följd. Bland annat får behovet av fria fiskvägar utomordentligt stort genomslag läs utrivning av fungerade dammar. Den oro som spridit sig hos mark- och dammägare är därför fullt förståeligt då det saknas såväl konsekvensanalyser som miljöaspekter. Dammar som tjänat bygder väl under hundratals år, sjösänkningar mm som kommit till genom krav och bidrag från samhället ska återställas. Här gäller det att göra rätt avvägningar och framförallt kan en storskalig förändring inte ske utan att det görs i nära dialog och samförstånd med berörda verksamhetsutövare. Södra upplever också att man redan på länsstyrelser tar för givet att lagstiftningen ger utrymme för detta vilket enligt Södras mening inte är korrekt. Södra avser inte fördjupa sig i de juridiska delarna utan hänvisar till LRFs yttranden i den delen som berör Kartläggning och analys av ytvatten. Om det inte görs rimliga avvägningar riskerar andra delar av miljöhänsynen att stanna upp, lagboken får inte ersätta dialogen! Vidare har uträtning av vattendrag, utformning av dikessystem och återkommande dikesrensningar varit nödvändigt för de areella näringarna varför det krävs så mycket mer avvägningar mellan produktionsnytta och miljökonsekvenser innan åtgärder vidtas. I skogsbruket pågår exempelvis projekt kring utbyte av vägtrummor för att underlätta fiskvandring, implementering av blå målklasser i skogsbruksplanerna (skogsägarföreningarna) och under 2015 omstartar dialogprocessen mellan skogsnäringen och Skogsstyrelsen i syfte att bland annat enas kring målbilder för en miljövänlig och tekniskt acceptabel dikesrensning. Sammantaget är det åtgärder som i hög grad leder till förbättrad vattenkvalité. En betydligt mer konstruktiv väg vore att samhällets resurser för vattenförvaltning stärktes (det handlar ytterst om prioritering av de anslag som fördelas) och koncentrerades till åtgärder som kunde prövas i samråd med markägare och andra. Byggande av omlöp, återställande av våtmarker och fiskevårdande insatser har prövats
med goda resultat där det skapas vinn-vinn situationer för både samhället och verksamhetsutövaren. 4 (8) Miljöövervakningen diskuteras inte minst finansieringen. Södra konstaterar att den rapport som Havs- och vattenmyndigheten lämnat också visar på komplexiteten och hur viktigt det är att ta tillvara och samordna det arbete som sker i vattenråden, den samordnade recepientkontrollen, enskilda och kommunala initiativ. Skogsmarken som deponi för luftföroreningar och bakgrundsläckage av främst fosfor och kväve får inte ligga till grund för en finansiering av miljöövervakning etc. som straffbelägger enskilda skogsägare. Särskilt som de inte kan påverka näringsläckage där uttag av skog med små temporära (hyggesfas) åtgärder sker med fem til femton års mellanrum. Mot den bakgrunden är Södra mycket kritisk till vad som skrivs på sidan 90 i förvaltningsplanen där man enligt vår mening blandar ihop skogsbruk med skogens påverkan. Hur kan man göra en bedömning att skogsbruket angivits som betydande påverkanskälla för övergödningsproblemen för 117 vattenförekomster i distriktet? Södra vill se det underlaget fast förvissade om att rapporter och försök som gjorts av Sveriges Lantbruksuniversitet konstaterar att skogsmarken genom det atmosfäriska nedfallet lagrat och läcker näring men att skogsbruksåtgärder ger mycket begränsande effekter och särskilt inte på kustvatten. Däremot arbetar skogsbruket för att begränsa eventuellt lokala effekter genom t ex funktionella kantzoner. I samma andetag talas det om att skogen står för hela 21 procent av belastningen! Här måste VM reda ut begreppen för att diskussionen och eventuella insatser ska bli relevanta och rimliga. Försurningen tas upp på sidorna 110-113 där skogsbrukets GROTuttag nämns som en bidragande orsak till försurningen. Här nämns inte samhällets målsättning att kraftigt öka askåterföringen till skogsmark för att behålla så mycket som möjligt av näringen kvar. Askåterföringen rekommenderas men det finns mer att önska kring logistik, planering och ekonomi. Sammantaget har samhället också satt upp miljömål om det fossilfria samhället där skogen är den dominerande råvarukällan för biobränsle, både nu och i framtiden. Det bör också nämnas att nya metoder för att minska körskador innebär att mer GROT och ris kommer att lämnas kvar som bärande
material i bas- och stickvägar vilket kommer (och har redan gjort) minskat uttaget. Södra ifrågasätter m a o diagrammens relevans. 5 (8) Sammanfattningsvis sker det mycket inom skogssektorn f n. Här har VM ett ansvar att tillsammans med berörda sektorsmyndigheter i dialogform ta fasta på skogsägarnas vilja till god vattenhänsyn. Några av de konkreta åtgärder och initiativ som sker idag: Skogens vatten, skogsägarföreningarnas initiativ och kampanj för att lära och praktisera god miljöhänsyn vid vattendrag och sjöar, förlängd kampanj till 2016 Södra och övriga skogsägarföreningar inför successivt naturvärdesbedömning och Blå målklassning av vattendrag och implementerar det i kommande skogsbruksplaner Skogsbranschen enades om en s k körskadepolicy 2012 för att definiera och minimera körskador i skogen särskilt invid vattendrag. Körskadepolicyn ligger till grund för skogsföretagens interna rutiner, planering och traktdirektiv. Policyn uppgraders/revideras under 2015. Under 2013 lanserade Södra sin s k markskoningsgaranti i syfte att öka kraven på tillgänglighet, styra avverkningar mot marker med större bärighet, förebygga skador vid körning. Utöver terrängtransport vid slutavverkning utökas garantin 2015 till att även omfatta gallrings- och risskotningsåtgärder. Tillsammans med många andra skogsföretag har börjat använda Stora Ensos modell för utdrivning av virke benämnd Rätt metod. Det handlar om att planera bas- och stickvägar på ett smartare och skonsammare sätt. Entreprenörer deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Södras maskinlag är idag utrustade med markskonare (sprängmattor, stockmattor) vid drivning och passager över blöta marker och överfarter. Under 2014-2015 utbildar Södra med flera skogsföretag och skogsägarföreningar fältpersonal, entreprenörer och skogsägare i Skogsstyrelsens och skogsbrukets gemensamma målbilder för god miljöhänsyn i skogen. Den s k Dialogen är ett mycket omfattande projekt som kommer att ge avtryck på rutiner och praktisk hänsyn inte minst inom vattensidan. Under 2015-2016 startar Dialogen omgång två som bland annat ska fokusera på förbättringsförslag som kommit in, målbilder för underhåll av diken mm. Södra ser dialogen
6 (8) med Skogsstyrelsen som kanske den viktigaste plattformen för en fördjupad och funktionell vattenhänsyn i framtiden. Södra deltar aktivt i vattensamverkan genom främst vattenråden men även övriga vattenforum för att sprida idéer och medverka till en bra samverkan med alla aktörer. Här är det viktigt att man ser över vattenrådens möjligheter och ekonomiska resurser för att leva upp till lokal förankring. En majoritet av enskilda skogsägare och en övervägande del av den svenska skogsmarken är certifierad genom PEFC och/eller FSC. Certifieringen har varit en mycket viktig katalysator för en riktad miljöhänsyn på vetenskaplig grund. Här har också hänsyn vid vatten tydliggjorts. Fortsatt forskning genom bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet SLU är viktig och nödvändig för att leda insatser och åtgärder rätt. Ett aktivt skogsbruk är en garanti för att uppnå samhällets klimatmål vilket måste vara en självklar utgångspunkt även vid åtgärdsprogram för vatten. Genom SLUs framtidsprojekt Future Forests bidrar såväl Södra som andra skogsföretag till forskning om skogsbrukets påverkan på skogslandskapets vattensystem och vattenkemi. Förslag till åtgärdsprogram Här kommer Södras kortare synpunkter på VMs åtgärdsförslag: Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 6 Åtgärdsförslaget vad gäller skogsmark saknar uppdatering om vad som faktiskt sker inom ramen för dialogprojektet där även Havs-och vattenmyndigheten deltar. Behövs ingen ytterligare nationell samling än de målbilder som hela tiden utvecklas. Nationella riktlinjer (tolkas som styrmedel och staten pekar med hela handen) utanför dialogen riskerar att försvåra processen! Naturvårdsverket, åtgärd 7 Se ovan, revidering och uppgradering av målbilder kommer att bland annat fokusera på dikesrensning. Skogsstyrelsen, åtgärd 1 Skogsstyrelsen kan med fördel utveckla sin organisation och administrativa modeller och handläggarsystem. Viktigt är att beakta andan i det s k En dörr in arbetet där skogssektorn deltagit. Södra vill återigen poängetera att inga regelverk och administrativa system kan ersätta dialog, kunskapsöverföring och frivilliga insatser bland skogsägare grundat på engagemang.
7 (8) Skogsstyrelsen, åtgärd 2 Södra stödjer givetvis insatser kring rådgivning och utbildning. Observera att Skogsstyrelsens resurser för rådgivning tyvärr minskar över tid till förmån för strikt myndighetsutövning. Här kommer branschens insatser istället att bli än viktigare i arbetet. Skogsstyrelsen, åtgärd 3 Södra bejakar användning av naturvårdsavtal kring särskilt värdefulla vatten. Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Skogsstyrelsen behöver bidra till/stimulera/verka för att utveckla den skogliga planeringen. Mycket av arbetet sker idag i de enskilda företagen. Notera även att det är skogsägar-föreningarna som idag påbörjat implementering av blå målklasser i skogsbruksplanerna. Södras planer som levereras från 2016 kommer alla att innehålla en blå målklassning. Skogsstyrelsen, åtgärd 5 Uppföljning måste synkroniseras med övrig uppgraderad dito av miljöhänsyn i skogen. Här ger även certifieringens gröna bokslut och företagens nuvarande interna uppföljningar fungerande egenkontroll. Viktigt att beakta hur skogsbrukets åtgärder påverkar i förhållande till skogsmarkens påverkan på grund av vad som hamnat där via luften. Skogsstyrelsen, åtgärd 6 Här kan med rätta hänvisas till dialogens arbete med målbilder och rutiner vid markavvattning som skyddsdikning/underhåll. Skogsstyrelsen, åtgärd 7 Behöver definitivt utredas mer, Södra hänvisar till pågående forskning och problemen kring askåterföring. Mer av GROT och ris kommer att lämnas kvar för att öka bärighet vid drivning. Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Forskning pågår, här kommer minimering av körskador och felaktiga överfarter att ha den största påverkan på eventuellt läckage av kvicksilver. Här bör istället hänvisas till Dialogen.
Södra önskar fortsätta en aktiv dialog med såväl VM som övriga myndigheter som berörs av vattenförvaltning och skogsmarken. Södra Skogsägarna ekonomisk förening Medlemsstaben 8 (8) Mats Blomberg Enligt uppdrag