Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Transkript

1 Datum Diarienr 2012/3497 1(14) Skogsenheten Elisabet Andersson Bo 284, Umeå Tfn , fa Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet I åtgärdsprogrammens första punkt anges att samtliga myndigheter behöver den 28 februari varje år rapportera till vattenmyndigheterna vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndigheternas verksamhetsområde uppnås. 21. Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. 1. Övergripande frågeställningar a) Bedöm status (inte påbörjad, pågående, färdigställd) för Skogsstyrelsens genomförande av åtgärd 21 vid slutet av Är åtgärden pågående i sin helhet, i likhet med 2011 års rapportering? 2010 beslutade Skogsstyrelsen om nio aktiviteter för att ta sig an åtgärd 21, vattenförvaltningen i skogen. Av dessa nio bedöms fyra som helt avklarade, två som delvis avklarade och två som pågående, se följande tabell.

2 Aktivitet Färdigställd Pågående 1. Översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 utifrån vattenkvalitetsaspekter 2. Vattenskyddsområden utveckla samordning, kartunderlag och information 3. Utbildning, rådgivning och information riktad kampanj om skogsbruk och vatten 4. NOKÅS - marknadsföring - prioritering av åtgärder 5. Landsbygdsprogrammet Skogens Mångfald - marknadsföring vattenrelaterade åtgärder - utveckla förslag till nästa programperiod 6. Naturvårdsavtal 7. Skogsbruksplaner - integrera målklassning av vatten i planer - se över möjligheter att ge stöd för vattenanpassad målklassning 8. Uppföljning/inventering - förbättra kunskapsläget om skogens vatten, utöka övervakning av dessa - utveckla hänsynsuppföljningen 9. Övrigt - strategi för vattenförvaltningsarbetet - utveckla samverkan Kommentarer till tabellen: 1. Översyn av FS och AR till 30 skogsvårdslagen genomfördes och det nya regelverket trädde i kraft 1/ Arbetet med ett samlat grepp om vattenskyddsområden, samordningsansvar m.m. har påbörjats. Kontaktpersoner har utsetts på Havs- och vattenmyndigheten respektive Skogsstyrelsen och en intern arbetsgrupp på Skogsstyrelsen har tillsatts för att arbeta med frågan. 3. Utbildning, rådgivning och information pågår på bred front nationellt inom projektet Skogsbruk och vatten, som är delfinansierat av landsbygdsprogrammet. Projektet pågår till och med 2013 men punkten bedöms som avklarad då syftet var att prioritera och initiera aktiviteterna startade även LRF skogsägarnas och studieförbundet Vuenskolans utbildningskampanj Skogens Vatten, se vidare under fråga X. Kampanjerna bidrar både till att höja den egna kompetensen hos myndigheten och skogsägarföreningarna som kompetensen hos markägare och andra skogliga aktörer. 4. Föreskrifterna som bland annat reglerar vilka åtgärder som det ekonomiska stödet NOKÅS kan sökas för har ändrats så att åtgärder som gynnar vattenmiljöer kan gynnas. Stödet har också marknadsförts i större omfattning och åtgärder för att gynna vattenmiljöer har lyfts fram i sammanhanget. När det handlar om prioritering av var åtgärder genomförs, var resurserna kan tänkas göra mest nytta, sker ibland samverkan med länsstyrelser för att diskutera planering och genomförande. Arbetet skulle underlättas om det fanns ett samlat nationellt underlag (strategi) för hur arbetet med åtgärder bör

3 prioriteras och genomföras i sin helhet för att förbättra och bibehålla kvalitén i våra vattenmiljöer. Det gäller då inte bara för Skogsstyrelsen arbete med NOKÅS-stöd utan för arbetet med vattenförvaltningen i skogen överlag och det förutsätter en myndighetssamverkan. 5. Möjligheterna att söka stöd för vattenrelaterade åtgärder inom Skogens Mångfald och kompetensutveckling lyftes fram under Ett tekniskt underlag med nya åtgärdsförslag har utvecklats och lämnats in som förslag till nästa programperiod av landsbygdsprogrammet. Det blir dock inte ett separat åtgärdsförslag Skogens Vatten som vi önskat initialt, utan vattenrelaterade åtgärder finns med under andra rubriker. Besked om vilka åtgärder som godkänns förväntas komma under hösten Naturvårdsavtalen har utvecklats på så sätt att vattenförekomster med höga värden kan utgöra ett stödkriterium för urval av skogsbiologiska värdekärnor. Dock kan Skogsstyrelsen inte bortse från kriteriet om att skogsbiologisk värdekärna måste ingå i avtalsområdet. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket håller dock på med att se över riktlinjerna för naturvårdsavtal. Det beräknas vara klart under Arbetet med att utveckla skogsbruksplanerna pågår, se vidare under fråga 5. Förslag på ekonomiskt stöd (inom landsbygdsprogrammet) för vattenanpassad målklassning togs fram under Förslaget godkändes dock inte. 8. Uppföljning/inventering av miljöhänsyn håller på att utvecklas inom ramen för projektet Dialog om miljöhänsyn. En revidering av övervakningen av akvatiska miljöer pågår (Havs- och vattenmyndigheten), Skogsstyrelsen avser följa det arbetet. Även forskning som pågår på området följs. 9. Strategin för arbete med vattenförvaltningen i skogen förverkligas genom projektet Vattenförvaltning Samverkan med andra myndigheter, med skogsbruket och andra aktörer/organisationer har utvecklats och pågår kontinuerligt. b) Skogsstyrelsen arbetar enligt projektet Vattenförvaltning 2015 för genomförandet av åtgärd 21 under Sammanfatta hur projektet har bidragit till ökad samverkan och struktur under Har samverkan genomförts med Trafikverket under 2012? Projektet följer en av styrgruppen beslutad projektplan som omfattar genomförandet av bland annat de nio punkter som Skogsstyrelsen redovisat. Skogsstyrelsen avsätter årligen resurser i verksamhetsplanen för detta. Samverkan med Trafikverket där vattenfrågor är i fokus (åtgärda vandringshindrande vägtrummor) sker framförallt via ett regionalt projekt (ReMiBar i Norr- och Västerbotten). I övrigt har ingen formell samverkan skett relaterat till vattenförvaltningsfrågor under Skogsstyrelsen ser en brist i detta då det finns frågor och utmaningar som är gemensamma för båda myndigheterna. Skogsstyrelsen avser att initiera samverkan med Trafikverket under 2013 avseende vattenförvaltningsrelaterade frågor.

4 c) Beskriv hur Skogsstyrelsens regionsindelning ser ut och hur den regionala samverkan kan utvecklas med de fem vattendistrikten. Hur har samverkan genomförts på vattendistriktsnivå under 2012? Hur många av Skogsstyrelsens medarbetare deltar i vattenråd och/eller referensgrupper? Skogsstyrelsens regionindelningar: Region Nord Region Mitt Region Svea Region Väst Region Öst Skogsstyrelsens regiongränser i norra Sverige sammanfaller rätt väl med vattendistrikten. De tre södra regionerna/vattendistrikten har lite annan skärning. Det gäller framförallt Skogsstyrelsens region Svea vars västra delar faller inom Västerhavets vattendistrikt och de östra delarna inom Norra Östersjöns vattendistrikt, samt till viss del inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Region Nord Samverkan mellan Skogsstyrelsen region Nord och de två berörda vattendistrikten har under 2012 varit sparsamt. Ett allmänt möte kring vattenfrågor har genomförts med bland annat representanter från vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, länsstyrelsen i Västerbotten och Skogsstyrelsens medarbetare. I region Nord har ca åtta medarbetare deltagit i vattenråd och dess undergrupperingar. Skogsstyrelsen har en representant med i vattendelegationens referensgrupp (Bottenvikens vattendistrikt). Region Mitt Inom Skogsstyrelsen region Mitt har ingen samverkan förekommit på vattendistriktsnivå under Se medarbetare deltar i vattenråd, och ytterligare ett par medarbetare har kontakter med vattenråd. Skogsstyrelsen har en representant

5 med i en skoglig referensgrupp (Bottenhavets vattendistrikt) men inget möte har genomförts under Region Svea Samverkan mellan Skogsstyrelsen region Svea och vattenmyndigheten på vattendistriktsnivå har inte förekommit under Det förekommer dock en hel del samverkan på länsnivå mellan Skogsstyrelsens distrikt och respektive länsstyrelse. Sju medarbetare är aktiva i vattenråd, samverkansgrupper/referensgrupper. Ytterligare 3-4 medarbetare har kontakter med vattenråd och har deltagit på möten och medverkat vid ekursioner i samverkan med vattenråden. Region Öst Inom Skogsstyrelsen region Öst har samverkan förekommit under 2012 främst på länsnivå via gemensamma ekursioner och andra vattenanknutna aktiviteter. Ingen samverkan har genomförts på region-/vattendistriktsnivå. Sju av regionens medarbetare har kontakter med vattenråd och medverkar ibland vid vattenrådsmöten som skogligt sakkunniga. En medarbetare är med i en skoglig referensgrupp i Södra Östersjöns vattendistrikt. Region Väst Inom Skogsstyrelsen region Väst har samverkan främst genomförts på länsnivå genom olika projekt, ekursioner och andra aktiviteter. Ingen samverkan har genomförts på region-/vattendistriktsnivå under Fem av regionens medarbetare är med i/har kontakter med vattenråd och vattenvårdsförbund. Generellt ser det ut att finnas utvecklingspotential när det gäller samverkan mellan Skogsstyrelsen och vattenmyndigheterna på region-/vattendistriktsnivå. Det kan till eempel ske genom medverkan i referensgrupper till vattendelegationerna där representant från Skogsstyrelsen kan delta. Skogsstyrelsens regionledningar skulle också kunna ha regelbundna (årliga) möten med ledningen för respektive vattenmyndighet. 2. Stöd och bidrag I återrapporteringen 2011 återges att åtgärder som utförs genom NOKÅS-stöd kommer att knytas till en polygon som ritas in i kartan i handläggarsystemet Navet, vidare återges att vid behov kan koordinater registreras manuellt. Ja. a) Har systemet tagits i drift under 2012? b) Finns det möjlighet att eportera geografisk information om skyddsåtgärder intill vattenförekomster till åtgärdsmodulen i VISS? Ja (vi tolkar här skyddsåtgärder som åtgärder genomförda med stöd från NOKÅS).

6 3. Utbildning, rådgivning och informationskampanjer a) I återrapporteringen 2011 beskrivs skogsägarföreningarna som i samverkan med Studieförbundet vuenskolan lanserar en studiekampanjen Skogens vatten under Hur många skogsägare har deltagit i studiecirkel, webbaserad dito och/eller särskilda minikurser om blå målklassning under 2012? Beskriv arbetet med en kort sammanfattning. Skogens vatten kampanjen påbörjades på allvar under Åtta cirkelledarutbildningar med cirka 100 deltagare genomfördes under vår och höst. De första cirklarna påbörjades under hösten och de första 200 skogsägarna utbildades. Det är först under 2013 som den stora utvälingen på cirklar sker och flertalet av cirkelledarna påbörjar kurser och cirklar. Distribution av bokpaketet Skogens vatten inklusive grundbok, studiehäfte samt WWFs mapp med verktyg för vattenhänsyn i skogen har välkomnats av cirkelledarna. Inom Södras område kompletterades vattendemoslingor med ytterligare en slinga i Svanån, Hestra. Under 2013 planeras ytterligare två demosträckor i södra Sverige. Blå målklassning införs successivt och har utgjort en basdel i cirkelledarutbildningen. Ambitionen är att vid kampanjens slut kunna erbjuda skogsbruksplaner med blå målklassning. Vattenvandringar och skogsdagar har haft teman på blå målklassning. En förenklad webbaserad studiecirkel i Skogens vatten har förplanerats hos Studieförbundet Vuenskolan men är ännu inte genomförd. b) Hur har Skogsstyrelsen arbetat med rådgivningskampanjen, skogsbruk och vatten, under 2012? Skogsstyrelsen har under 2012 arbetat med kompetenshöjande aktiviteter såsom enskild rådgivning och skogsträffar inom kompetensutvecklingsprojektet Skogsbruk och vatten i hela landet. Aktiviteterna vänder sig främst till skogsägare men alla verksamma inom skogsbruk ryms inom målgruppen. Tema för skogsträffarna under 2012 har varit Körskador, Miljöhänsyn i och i anslutning till vattendrag och produktionshöjande åtgärder såsom dikesrensning och skyddsdikning. De enskilda rådgivningarna har riktats mot skogsägare som har anmält en avverkning alternativt annan åtgärd som har anknytning till vatten. Under året har projektet nått 1387 personer på enskild rådgivning och 3215 personer har deltagit i skogsträffar. Den förväntade effekten av aktiviteterna är bevarade och utvecklade miljövärden i och i anslutning till skogslandskapets vattensystem men även att skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga bevaras. Deltagare i aktiviteterna ska uppge att rådgivningen eller deltagandet i skogsträffen har påverkat hur en åtgärd utförts eller att den blev utförd.

7 c) Ge eempel på arrangemang där Skogsstyrelsen har medverkat under 2012 för att sprida information som bidrar till genomförandet av åtgärd 21? Det är framförallt i samband med utbildningar och ekursioner (både internt och eternt) som information om detta förs fram. Arrangemangen kan vara initierade av både Skogsstyrelsen, länsstyrelser och skogsföretag/skogsägarföreningar. En stor del bygger på kunskapsuppbyggnad om skogsbrukets påverkan på vatten och vad som kan göras för att förbättra eller bibehålla vattnets kvalitet. Förändringar i Skogsvårdslagens föreskrifter och allmänna råd med avseende på vatten lyfts fram. Möjligheterna att söka ekonomiskt stöd (NOKÅS eller Skogens Mångfald) för åtgärder som kan gynna vattenmiljöer tas upp i samband med såväl skogsträffar som vid enskild rådgivning. Skogsstyrelsens tidning SkogsEko är inget arrangemang men det är Sveriges största skogstidning som utkommer fyra gånger per år och ges ut i eemplar. Via artiklar och reportage, och ibland särskilda bilagor, informeras markägare och andra läsare av tidningen till eempel om hur kantzoner bör avgränsas för att en skogsbruksåtgärd inte ska orsaka skada på vattenmiljön. 4. Skydd av vattenmiljöer Hur har översynsarbetet av skyddsåtgärder, eempelvis biotopskyddsinstrumentet tagit hänsyn till vattenförekomster under 2012 så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås? Ge en kort beskrivning genom uppföljning av 2011 års rapportering. Översynsarbetet av biotopskyddsinstrumentet, vilket inleddes 2012 fortsätter även under En framställan till regeringen med förslag, bl.a. ett par mindre justeringar rörande biotoptyper med vattenanknytning, avses ställas under våren. Vattenförekomster med höga värden är ett stödkriterium för urval av skogsbiologiska värdekärnor vid formellt skydd av skog, till eempel genom naturvårdsavtal. När det gäller bevarandet av vattenvärden genom bildande av biotopskyddsområden så har arealen med betydelse för vattenvärden minskat i förhållande till 2011 i hektar räknat. Dock utgör dessa områden med vattenvärden ungefär lika stor andel av den totala arealen skogsmark som skyddats genom biotopskydd eller naturvårdsavtal under året. Vattenförekomst med höga värden är fortsatt ett stödkriterium för urval av skogsbiologiska värdekärnor vid formellt skydd av skog, till eempel genom naturvårdsavtal. Tabell 1. Beslutade biotopskyddsområden samt tecknade naturvårdsavtal som förmodligen har betydelse för bevarande av vattenmiljöer.

8 Tabellen inkluderar biotopskyddsbeslut av biotoptyperna Strand- eller svämskogar, Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark, Källor med omgivande våtmarker, samt Strand eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för vissa arters fortlevnad. Naturvårdsavtalen inkluderade i tabellen här är kategoriserade som Kantzon, korridor, bäck eller ravin. Ytterligare biotopskyddsbeslut och naturvårdsavtal, där vattenmiljövärden varit ett viktigt stödkriterium vid urvalet och som bidrar till god ekologisk status för vattenmiljöer, kan ha bildats utöver de i tabellen. 5. Skogsbruksplaner I 2011 års återrapportering beskriver Skogstyrelsen hur arbetet med att föra in blå målklassning i det nya planläggningssystemet kommer att utföras under a) Hur har arbetet med ny teknisk plattform för Grön skogsbruksplan genomförts under 2012? En förstudie har genomförts och nästa steg är en upphandlingsfas. Förhoppningsvis leder det till ett genomförandeprojekt under b) Vilka är resultaten av 2012 års arbete med att föra in blå målklassning i det nya planläggningssystemet? Det finns inget resultat i och med att inget konkret är gjort ännu. Det blir aktuellt först i samband med genomförandeprojektet. c) Kan andelen areal som planläggs med blå målklassning anges i kommande års rapportering? Det kommer inte att kunna anges för återrapportering avseende 2013 då blå målklassning först kan bli aktuell Kunskaper om skogslandskapets vattenmiljöer samt skogsbrukets påverkan Under 2011 har ni levererat underlag från Polyta till länsstyrelserna för två nya indikatorer inom Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Indikatorerna handlar om hänsyn till våtmarker respektive sjöar och vattendrag vid föryngringsavverkning.

9 a) Vilket är resultaten av 2012 års arbete med införandet av två nya indikatorer? När det gäller detta arbete så saknas strukturer för hur leveranser av data ska ske, vilket ledde till att det inte gjordes någon leverans i höstas. Oklarheterna gäller framförallt till vem och när Skogsstyrelsen ska leverera underlag samt i någon mån i vilken form. För närvarande pågår dessutom en revidering av Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning, vilket kan komma att påverka underlaget till indikatorerna. b) Vilken respons har ni fått från länsstyrelserna under 2012? Vi har inte fått någon respons från länsstyrelserna. 7. Kostnad och finansiering Har några nya uppgifter tillkommit eller har förändringar skett av verksamheten under 2012 som medför att de uppskattade administrativa kostnaderna eller finansieringen för åtgärd 21 bör revideras? Nej, vi bedömer att kostnaderna håller sig enligt planen när det gäller arbetet med att utveckla Skogsstyrelsens styrmedel och verktyg. 8. Övriga frågor a) Hur har arbetet med nå måluppfyllelsen kring skogsbrukets försurningspåverkan genomförts under 2012? Skogsstyrelsen arbetar med denna fråga dels genom Landsbygdsprogramsprojektet Bioenergi från skogen och dels genom myndighetsarbete. 1) Bioenergi från skogen är ett kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s Landsbygdsprogram. Projektet pågår under perioden Projektets huvudsyfte är att öka uttaget av bioenergi från skogen samtidigt som negativa effekter på miljön och skogsproduktionen minimeras. En viktig del för att minimera den negativa påverkan, är att öka kunskap och förståelse om nödvändigheten att kompensera för det ökade uttaget av näringsämnen (askåterföra) som ett uttag av biobränsle medför (framförallt grot). Detta för att undvika eller minimera risken för försurning av avrinnande vatten (skogsbrukets försurning). Projektet genomför detta genom tre huvudaktiviteter där problematiken kring skogsbrukets försurning ingår. Projektet har tre huvudaktiviteter: Rådgivning till skogsägare Information till verksamma inom skogsbruket genom olika typer av aktiviteter, benämns skogsträffar.

10 Kurser riktade till entreprenörer och tjänstemän inom bioenergisektorn, askproducentsföretag och askåterföring. Under 2012 har antalet deltagare varit: Rådgivningar: Skogsträffar: Kurser: 226 Aktiviteterna genomförs över hela landet. En viss effekt kan arbetet i projektet ha haft eftersom askåterföringen har ökat, figur 1. Figur 1. Askåterföringen i Sverige mellan 2002 och ) Inom ramen för myndighetsarbetet har aktörsrådet för askåterföring bildats. Rådet, innehållande representanter från både skogs- och energisektorn inklusive centrala myndigheter, hade sitt första möte i slutet av Där identifierades ett antal problemområden som bedöms utgöra hinder för en mer omfattande askåterföring. Dessa områden ska vid kommande möten belysas ytterligare och lösningar ska i möjligaste mån försöka nås. b) Hur har arbetet med att ta fram en metod för uppföljning av tillämpning av Skogsstyrelsens vattenpolicy genomförts under 2012? En checklista med frågor baserade på vattenpolicyns ställningstaganden har tagits fram. Checklistans frågor har testats på 20 olika ärenden (lagråd, samråd, rådgivningskvitton) för att se om relevanta delar beaktas i aktuellt ärende och att policyns ställningstaganden följs i de råd som ges. Arbetet ska sammanställas och utvärderas i januari Projekt

11 Sammanfatta i korthet de regionala projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkar i Indela projekten per region och ge hänvisning till eempelvis hemsidor där mer information om projekten är tillgängliga. Eempel på projekt inom Region Nord ReMiBar borttagning av vandringshinder i Norr- och Västerbotten. FLISIK för livskraftiga småvatten i Kvarkenregionen. Ett svensk-finskt samarbete där bland annat ett förslag på förvaltningsplan för ett mindre avrinningsområde (Tuggenbäcken) utvecklas och demonstrationsområden för god hänsyn i form av kantzoner tas fram. Samverkan mellan myndigheter inom och mellan länderna är en viktig del. TRIWA III vattenförvaltning och påverkan från skogsbruk i Torneälvens internationella avrinningsområde. Eempel på projekt inom Region Mitt Baltic Landscape ett internationellt projekt som berör hela Östersjöområdet och där ett område inom region Mitt är pilotområde i projektet. Projektet inriktar sig på att arbeta utifrån konceptet Model Forest, som bygger på att man ur ett underifrån- och landskapsperspektiv arbetar med uthållighet i skogsbruk, turism, miljövärden med mera. Särskilt fokus ligger på landskapskonventionen och EUs vattendirektiv. Se även fråga längre ner i dokumentet om nationella projekt. Eempel på projekt inom Region Svea Sälboda vattenrike här visas praktiska, enkla lösningar för att minimera påverkan på vatten från skogsbruk inom ett avrinningsområde. Hjälmarelandskapets lövskogar strategi tas fram för skötsel av området kring Hjälmaren för att gynna bland annat vattenkvalité och sociala värden genom informationsinsatser och demonstrationsområden. Samarbete med länsstyrelsen för att utröna hur Skogsstyrelsen på bästa sätt långsiktigt kan förbättra vattenkvaliteten i värdefulla vatten i Västmanland. Eempel på projekt inom Region Öst Moment ett internationellt projekt inom vilket Skogsstyrelsen arbetat både med rådgivning till skogsägare, inventerat och målklassat en bäck, samt varit med och startat ett vattenråd. Regional vattenplanering tillsammans med länsstyrelsen på Gotland undersöks behov och möjligheter för en långsiktig, landskapsstrategisk regional vattenplanering. Eempel på projekt inom Region Väst

12 Enningsdalsprojektet praktiska åtgärder har genomförts för att främja vattenmiljöer. default.asp Inom Västra Götaland har Skogsstyrelsen varit med och skrivit en rapport tillsammans med länsstyrelsen om försurningsläget och skogsbrukets försurning. Rapporten ingick i länets miljömålsarbete. a) Hur sprids resultaten från dessa arbeten till andra regioner? I många fall tillgängliggörs material (rapporter, foldrar m.m.) på projektens hemsidor och på Skogsstyrelsens intranät. Något aktivt utbyte av resultat och erfarenheter förekommer sällan. Här finns förbättringspotential. b) Kan framgångsrika koncept kopieras som arbetsmetoder i fler regioner? Ja, det finns flera goda eempel som kan kopieras i fler regioner än där projektet genomförs: genomförande och erfarenheter av målklassning av vattendrag, metodutveckling av uppföljning av miljöhänsyn och erfarenheter av nya variabler/mätmetoder, utveckling av förvaltningsplan för mindre avrinningsområden, framtagande av demonstrationsområden för olika skogsbruksåtgärder vid vatten. Skogsstyrelsen behöver dock bli bättre på att ta vara på och sprida de goda eemplen och erfarenheterna, både internt och eternt. Sammanfatta i korthet de nationella projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkat i Skogsbruk och vatten ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att via rådgivning och utbildningsinsatser till aktiva inom skogsbruket bidra till att bevara och utveckla miljövärden i och i anslutning till skogslandskapets vattensystem. Dialog om miljöhänsyn ett projekt där målbilder för bra miljöhänsyn till bland annat vattenmiljöer tas utvecklas av myndigheter och skogsnäringen tillsammans. Bioenergi från skogen ett kompetensutvecklingsprojekt som ska ge kunskap som bidrar till ett ökat användande av skogen för bioenergiändamål utan att skogsproduktion, mark och miljö långsiktigt påverkas negativt. Information om askåterföring är en viktig del i projektet. Baltic Landscape ett internationellt projekt som inriktar sig på att arbeta utifrån konceptet Model Forest som bygger på att man ur ett underifrånoch landskapsperspektiv arbetar med uthållighet i skogsbruk, turism, miljövärden med mera. Särskilt fokus ligger på landskapskonventionen och EUs vattendirektiv. Inom projektet avser man bland annat att utveckla nya förslag på lokal förvaltning baserat på vattendirektivet och

13 den hittills samlade erfarenheterna av lokal förvaltning av avrinningsområden. 10. Åtgärdsprogram a) Vilken regionvis kvantitativ information från skogsbruket har Skogsstyrelsen? Kan informationen utvecklas för vattenförvaltningens behov i syfte att tydliggöra en övergripande bild av åtgärdsbehov och åtgärdsarbete på avrinningsområdesnivå inför kommande åtgärdsprogram ? Skogsstyrelsen har för närvarande inte statistik eller kvantitativ information specifikt avgränsad till respektive region, men det är möjligt att omforma den på ett sådant sätt. Den kvantitativa information som vi har är bland annat: Årlig åtgärdsstatistik, till eempel areal gallring Samrådspliktiga ärenden, till eempel arealer som gödslas, längden skogsbilvägar och areal skyddsdikning. Inkomna avverkningsärenden. Skogsstyrelsen har hittills inte efterfrågat kvantitativ information från skogsbruket om åtgärder som kopplar särskilt till vatten, men det är något som har lyfts i referensgruppen till projekt Vattenförvaltning 2015 och något vi avser att arbeta vidare med under Frågan kan även lyftas i de regionala sektorsråden. Den information som finns för närvarande kan vidareutvecklas och anpassas efter behov. Det skulle till eempel kunna ske genom GIS-analyser av utförda avverkningar, eller andra åtgärder, inom avrinningsområden, och det går att göra sammanställningar på både nationell, regional och lokal nivå. Det går att anpassa beroende på vilka behov som finns utifrån vattenförvaltningens perspektiv. b) Hur kan Skogsstyrelsen och vattenmyndigheterna arbeta långsiktigt för att följa upp skogsbrukets åtgärder i skogen? E åtgärdande av vandringhinder vid skogsbilvägar. Frågan om att göra en årlig avstämning med skogsbruket om vilka åtgärder som genomförts för att bibehålla eller förbättra vattnen i skogslandskapet är lyft i referensgruppen till projekt Vattenförvaltning Vid en sådan avstämning är till eempel en uppföljning av åtgärdade vandringshinder en punkt att ta med.

14 c) Hur kan Skogsstyrelsens åtgärdsarbete utvecklas i kommande åtgärdsprogram ? Skogsstyrelsen avser att inför halvårsskiftet 2014 göra en samlad bedömning och utvärdering av effekten och genomslaget av de nu genomförda (och pågående) aktiviteterna som kopplar till Åtgärd 21. Utifrån den bör vi kunna ta ställning till vilka ytterligare aktiviteter/verktyg, justeringar av befintliga aktiviteter/verktyg, som kan behöva utvecklas för att säkerställa bibehållen eller förbättrad vattenkvalitet. Skogsstyrelsen bedömer att mer detaljerade underlag till åtgärdsprogrammen, någon form av åtgärdsplaner för delavrinningsområden, skulle underlätta för Skogsstyrelsen när det gäller att prioritera sina resurser, sin tillsyn och sina stöd till områden där insatserna gör mest nytta.