Remiss avseende förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden för Västerhavets vattendistrikt

Transkript

1

2 YTTRANDE 1(13) Datum Diarienr 2014/2722 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg Remiss avseende förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden för Västerhavets vattendistrikt Svar på frågorna i förslag på förvaltningsplan 1. Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? Förvaltningsplanen ger en bra överblick. Åtgärdsprogrammet likaså, men båda dokumenten är för omfattande för att vara lättillgängliga. I VISS finns användbar information men det krävs en del förkunskaper och tålamod för att hitta det som kan vara av intresse. Det framkommer önskemål från både medarbetare på Skogsstyrelsen och inom skogsbruket om en enklare variant av VISS anpassad för sällananvändare. Tanken var god från vattenmyndighetens sida att synpunkter på enskilda vattenförekomster skulle kunna lämnas direkt i VISS, men det är i många fall svårt då det inte är tydligt vad man som synpunktslämnare har att ta ställning till. Det är erfarenheter som både medarbetare och markägare har delat med sig av. 2. Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Förvaltningsplanen är för omfattande för att ses som en sammanfattning, men totalt sett ger den en bra bild av de olika delarna av vattenförvaltningsarbetet. 3. Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta? Ja. Svar på frågorna i förslag på åtgärdsprogram 1. Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska leda till? Det är inte särskilt tydligt i åtgärdsprogrammet mer än på en övergripande nivå. För respektive åtgärdsområde har vi nu sett att det börjar läggas in beskrivningar av fysiska åtgärder som det finns behov av, men materialet är alltför omfattande för att vi ska ha kunnat gå igenom alla sådana. Där skulle man annars troligen ha kunnat se vilka fysiska åtgärder som åtgärdsprogrammet ska leda till mer konkret. Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

3 Skogsstyrelsen Yttrande (13) 2. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, för de åtgärder som är riktade till myndigheter och kommuner är det tydligt i de flesta fall. Det finns dock några av åtgärdsförslagen som överlappar och där behöver det tydliggöras vilken myndighet som ansvarar för vad. Se nedan under specifika synpunkter på avsnitt i åtgärdsprogrammet. 3. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Den direkta kopplingen mellan åtgärderna som riktas till myndigheter och kommuner och miljökvalitetsnormer är inte alltid tydlig. Att ändra i styrmedel innebär nödvändigtvis heller inte att miljökvalitetsnormerna följs per automatik, men förutsättningarna kan förbättras. Om man granskar innehållet under respektive åtgärdsområde och för respektive vattenförekomst kan man nog få en bättre bild av vad som kan behöva genomföras mer konkret i och intill olika vattenförekomster för att följa miljökvalitetsnormerna. När det gäller kopplingen mellan skogsbruksrelaterade aktiviteter och miljökvalitetsnormer så är den inte tydlig. Generellt är förslagen på fysiska åtgärder som kan ha koppling till skogsbruk alltför schabloniserade. En notering är att det i VISS står, vid respektive vattenförekomst, under rubriken Åtgärdens ändamål Ingår i vattenmyndighetens åtgärdsprogram, vilket inte säger så mycket om syftet med den fysiska åtgärden. Här bör problembilden för vattenförekomsten (anledningen till att den inte uppnår god status eller potential i dagsläget) kopplas till den fysiska åtgärd som föreslås för att vattenförekomsten ska uppnå god status eller potential. 4. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Nej, inte i dokumentet. Den direkta kopplingen i åtgärdsformuleringarna är inte alltid tydlig. Här, liksom i fallet med fråga 3, skulle man nog också behöva titta under respektive åtgärdsområde för att se vad som kan behöva genomföras. Kopplingen mellan skogsbrukets aktiviteter och vad som krävs för att följa miljökvalitetsnormer är otydlig. Man kan också tänka att frågan om hur åtgärderna ska utföras (både styrmedelsåtgärder och i förlängningen fysiska åtgärder) är upp till respektive myndighet och verksamhetsutövare. 5. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Till viss del, för en del verksamheter. För skogsbruksrelaterade åtgärder är det inte tydligt. 6. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, på ett övergripande sätt.

4 Skogsstyrelsen Yttrande (13) 7. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Skogsstyrelsen har spelat in förslag under arbetet med att utveckla förslagen på åtgärdsprogram. Vi har inte några fler förslag. 8. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? För några verksamheter har analyser gjorts och där det framgår vilka konsekvenserna kan bli. Det är dock stora delar av styrmedelsförslagen som inte är analyserade varför det inte heller framgår vilka konsekvenserna blir av styrmedlen i stort. Se vidare under särskilda synpunkter på konsekvensanalysen. 9. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Ja. 10. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföras dem? Skogsstyrelsen har inget ytterligare förslag. Synpunkter på specifika avsnitt i förslaget till åtgärdsprogram S. XVI-XVII, figurtexter är omkastade grundvatten vid kartan för ytvatten och vice versa. Åtgärdsförslag riktade till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen tycker att dialogen som förts nationellt med vattenmyndigheterna i samband med utvecklandet av åtgärdsförslagen har varit god. Vi har dock några synpunkter och förslag på justeringar. Åtgärdsförslag 1, motiveringen. Hänvisningen till den reviderade åtgärden, Åtgärd 46, vi undrar var den numreringen (46) kommer ifrån. Den hänger inte ihop med övrig numrering i åtgärderna. Det står även att den delas in i två underåtgärder, men det bör väl stå tre om det är 1 a-c som avses. Åtgärdsförslag 3. Till förslaget på åtgärd bör tilläggas att nuvarande arbete med naturvårdsavtal för skydd av vattenmiljöer behöver analyseras och utvärderas. Behovet att utveckla nya kriterier beror på hur väl dagens system fungerar, vilka brister som finns. Länsstyrelserna har idag möjlighet och anslag för att teckna naturvårdsavtal för vattendrag. Skogsstyrelsen har möjlighet att teckna naturvårdsavtal för skog med höga värden, där vatten kan utgöra en del av ett sådant område.

5 Skogsstyrelsen Yttrande (13) Åtgärdsförslag 4. Skogsstyrelsen har tidigare föreslagit att 4d skulle tas bort eftersom det i första hand är verksamhetsutövaren som själv ska lägga in åtgärden i lämplig databas. Skogsstyrelsen ska inte behöva agera mellanhand. Skogsstyrelsen kan bidra med information till markägare om vilka åtgärder det gäller och var någonstans det lämpligen rapporteras. Under motiveringstexten kopplad till d) står det att Skogsstyrelsen behöver ta ställning till om vi ska utveckla en egen databas för skogsbrukets åtgärder. Det gjorde vi i ett tidigare skede, beslutade att inte utveckla en egen databas. Vi bedömer att det redan finns lämpliga databaser att nyttja för ändamålet. Det som behöver göras är att öka medvetenheten hos verksamhetsutövare om att databaserna finns, tydliggöra vilka typer av åtgärder som kan rapporteras. Dessutom kan formerna för att rapportera åtgärder till de olika databaserna behöva utvecklas. När det gäller motiveringstexten i övrigt kan formuleringarna tydliggöras vad som avser skogsbruksplaner respektive planering inför en skogsbruksåtgärd. Det är två skilda saker, båda viktiga på sitt sätt. Skogsstyrelsen föreslår följande motiveringstext: En god planering inför skogsbruksåtgärder är viktig för att åstadkomma en bra hänsyn till vatten. I många av dagens skogsbruksplaner beaktas vattenmiljöer vanligen på en övergripande nivå. Genom att integrera information om vattenmiljöer och dess närmaste omgivning i en skogsbruksplan kan markägare få ett bättre underlag som kan användas för långsiktig planering av åtgärder på fastigheten. Dessutom behöver relevanta kartunderlag och annan information finnas tillgängliga för verksamhetsutövare inför planeringen av enskilda skogsbruksåtgärder. I dagsläget saknas det samlade uppgifter om planerade och genomförda fysiska åtgärder från verksamhetsutövare. Databaser finns där åtgärder kan registreras, men dessa kan behöva utvecklas och det finns behov av att tydliggöra vilka typer av fysiska åtgärder som eventuellt ska rapporteras. Åtgärden kan leda till ökad hänsyn till vattenmiljöer i skogen. Dels genom utveckling och tillgängliggörande av planeringsunderlag, dels genom ett långsiktigt tänk i skogsbruksplaner där vattenmiljöer beaktas. I och med att genomförda fysiska åtgärder rapporteras in och information om dessa tillgängliggörs kan till exempel Skogsstyrelsen ta ställning till dem vid hantering av ärenden. Om vi till exempel får kännedom om att det lagts stora resurser från samhället på att kalka eller restaurera vattendrag, rätta till trummor så kan det i sin tur vara argument för att vi ska agera i någon viss riktning om vi känner till dessa faktorer. Åtgärdsförslag 5, motiveringen, sista stycket. Här finns en hänvisning till skogsbranschens körskadepolicy. Körskadepolicyn innehåller inga delar om egenkontroll. Det finns heller ännu inte resultat från uppföljning eller miljöövervakning som visar på att belastningen av näringsämnen, tungmetaller och partiklar har minskat. Däremot kan man anta att policyn leder till ett bättre hänsynstagande, som i sin tur leder till minskat läckage av olika ämnen till vattnet. Uppföljning av hänsyn i enlighet med policyns innehåll är under utveckling. Åtgärdsförslag 6. Detta förslag överlappar en del med Naturvårdsverkets åtgärd 7. Det behöver tydliggöras vilka delar som Naturvårdsverket ansvarar för och vilka delar som Skogsstyrelsen har huvudansvaret för. Förslagsvis tar Naturvårdsverket ansvar för de delar som handlar om markavvattning. Skogsstyrelsen tar ansvaret för de delar som handlar om rensning av

6 Skogsstyrelsen Yttrande (13) skogsdiken samt skyddsdikning. Det finns en del underlag att ta avstamp i, bland annat utredningen Kalibrering för samsyn över myndighetsgränserna avseende olika former av dikningsåtgärder i skogsmark (Skogsstyrelsens rapport 4:2012). En omformulering av Skogsstyrelsens åtgärd 6a behövs då så lydelsen blir: Utveckla administrativa och tekniska riktlinjer för hur skyddsdikning och dikesrensning i skogsmark kan genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Även Jordbruksverkets åtgärd 2 handlar bland annat om att ta fram vägledning för markavvattning, arbeta med rådgivning. Den ska genomföras i samverkan med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten. Det blir viktigt att sortera vilken myndighet som gör vad och vad vi kan göra tillsammans för att undvika dubbelarbete och istället dra nytta av varandra. Lägg till Naturvårdsverket 7 sist i motiveringstexten, tillsammans med de andra stödjande åtgärder. Åtgärdsförslag 7. Skogsstyrelsen kan ta fram en åtgärdsplan i enlighet med åtgärdsförslaget men för närvarande styr ingen myndighet över var askan hamnar. Det som styr är kostnad och logistik och det krävs politiska beslut för att kunna styra askåterföringen. Angående motiveringstexten, när det gäller den rena träbränsleaskan så återförs idag större delen av den aska som produceras av kommunala värmeverk i Götaland till skog. För Svealands del är det en mindre andel och i Norrland endast mindre kvantiteter. När det gäller privatägda värmeverk och industrier är det endast mindre kvantiteter som återförs till skog. Skarpa styrmedel för var askan ska hamna saknas idag och Skogsstyrelsen har vid ett antal tillfällen lyft frågan till berörda departement. Åtgärdsförslag 8. Till motiveringen kan tilläggas (förutom problematiken kring körskador) att även markberedning och dikningsåtgärder bör uppmärksammas. Åtgärdsförslag riktade till andra myndigheter än Skogsstyrelsen Flera av åtgärdsförslagen som riktas till andra myndigheter är bra och genomförandet av dem är viktiga för Skogsstyrelsens möjligheter att utveckla sina styrmedel och aktiviteter kopplade till vattenfrågor i skogslandskapet. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 6 Det är utifrån motiveringstexten till HaVs åtgärd 6 och texter på flera andra ställen i åtgärdsprogrammen otydligt om och i så fall i vilken omfattning anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner berör skogsmark. I åtgärd 6a nämns enbart jordbruksmark, men i 6b står det inget om vilken typ av mark som avses. Eftersom åtgärden ska genomföras efter samråd med bland andra Skogsstyrelsen kan det tolkas som att åtgärden även omfattar skogsmark. Om det är så att även skogsmark avses föreslår Skogsstyrelsen en omformulering av åtgärd 6b. Det skulle kunna stå: Utvärdera nuvarande styrmedel för

7 Skogsstyrelsen Yttrande (13) ekologiska funktionella kantzoner på skogsmark och jordbruksmark och vid behov föreslå nya styrmedel. Styrmedelsanalysen bör göras av alla tre myndigheter och inte efter samråd med Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Naturvårdsverket, åtgärd 3 Förslaget berör delar av Skogsstyrelsens ansvarsområden, tillsyn gällande spridning av slam på skogsmark. Skogsstyrelsen bör vara en av de centrala myndigheter som görs delaktiga i arbetet. Naturvårdsverket, åtgärd 8 Denna åtgärd till Naturvårdsverket har kopplingar till Skogsstyrelsens åtgärd 8 att utveckla befintlig vägledning för att minska läckage av kvicksilver, och den ska genomföras i samarbete med Naturvårdsverket. Likaså bör det tydliggöras att Skogsstyrelsen bör vara en av myndigheterna som Naturvårdsverket samverkar med under arbetet med sitt uppdrag. Länsstyrelserna, åtgärd 7 Bara en notering i första stycket under Motivering. Egenkontrollen har väl som syfte att visa att miljökvalitetsnormerna för vatten följs? Nu står att det har som syfte att visa att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Länsstyrelserna, åtgärd 12 Skogsstyrelsen vill i sammanhanget betona vikten av att information om vattenskyddsområden (kartor och föreskrifter) tillgängliggörs så att det kan nyttjas i samband med planering av skogsbruksåtgärder och i samband med Skogsstyrelsens arbete med tillsyn, rådgivning eller andra verksamheter. Kännedom om var vattenskyddsområdena finns och vilka föreskrifter som gäller är en förutsättning för att kunna ta de särskilda hänsyn som kanske krävs för ett sådant område. Samma synpunkter gäller angående kommunernas åtgärd 6. Länsstyrelserna, åtgärd 13 Kommentar till motiveringstexten. Det som en gång hänt i vattnet också har påverkat anslutande markområden. Till exempel har en kvarndamm hört till en kvarn som ju faktiskt tagit ett ganska stort område i anspråk. Här kan det uppstå en viss intressekonflikt. En kvarndamm är ju en del av kvarnanläggningen. Vilka krav kan komma att ställas vid ett önskvärt borttagande av dammen kontra kraven som vi ställer på bevarande av och hänsyn till de lämningar som finns på land. De ingår ju alla i samma kulturmiljö. Lämningarna omfattas också av flera olika lagar bland annat skogsvårdslagen. Av denna anledning kan det vara bra om Skogsstyrelsen kan vara med i någon omfattning vid genomförandet av denna åtgärd.

8 Skogsstyrelsen Yttrande (13) Länsstyrelserna, åtgärd 15 Bra förslag och viktig information till Skogsstyrelsen och skogsbruket då skogsmaskiner flyttas mellan avrinningsområden och kan riskera att föra med sig till exempel kräftpest. Det ska förhoppningsvis inte vara någon större risk ifall drivningsarbetet utförs på ett bra sätt, men det kan ändå vara bra att känna till. Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem Övergödning och syrefattiga förhållanden S. 77, i löpande text och i figur anges källfördelning av P och N. Den siffra som anges som andel av läckaget kopplat till skog ser ut att motsvara andelen läckage från skogsmark inklusive hygge. Justera det i löpande text och figurtext. S 80, rubriken Utsläpp från skogsbruk föreslår vi ändras till Läckage från skogsmark. I texten föreslår vi en ändring av den inledande meningen till: En betydande del av näringsbelastningen kommer från skogsmark. Skogsbruksåtgärder som föryngringsavverkning, gödsling och dikesrensning kan ytterligare öka näringsbelastningen. Komplettera gärna texten i stycket också med att det i samband med terrängkörning och dikningsåtgärder kan uppstår erosion och slamtransport, vilket kan medföra ökat näringsläckage (inte läckage av markvatten som det nu står). I kapitlet om övergödning som helhet saknar vi ett resonemang om att öka vattnets uppehållstid i övre delarna av avrinningsområdena, källområden, våtmarker, att dämpa flödestoppar, som en del i att försöka förhindra eller begränsa erosion och transport av näringsämnen vidare nedströms i systemen. Förändrade habitat genom fysisk påverkan S 104, under rubriken Morfologiska förändringar, sista meningen i andra stycket. Där beskrivs att vattenförekomster som idag har god eller hög ekologisk status kan ha morfologiska förändringar som utgör ett miljöproblem. Torde inte vattenförekomsten då ha sämre än god status, eller så kanske ordet miljöproblem bör bytas ut mot en risk som behöver åtgärdas för att dessa ska bibehålla sin status. S , under rubriken Ekologiskt funktionella kantzoner. Där det handlar om ekologisk funktionella kantzoner önskar Skogsstyrelsen förtydligande av vad som avses jordbruksmark respektive skogsmark. I skogslandskapet handlar det sällan om att skapa kantzoner de finns redan som trädbevuxna zoner vid sjöar och vattendrag. Dessa ska lämnas i samband med att skogsbruksåtgärder utförs. I en del fall kan viss skötsel av zonen skynda på utvecklingen av en mer varierad och funktionell zon på sikt. Inom Västerhavets vattendistrikt finns skogsområden där gran har planterats ända fram till strandkanten vid både sjöar och vattendrag. Inom sjöarnas och vattendragens närområden kan det på sina håll finnas behov av att göra åtgärder för att de ska bli mer varierade och funktionella på sikt. Sådana åtgärder görs med fördel i samband med röjning eller gallring (se målbilder

9 Skogsstyrelsen Yttrande (13) för god miljöhänsyn 1, avgränsning av kantzoner vid röjning och gallring, förslag på åtgärder). Det är även viktigt att tänka på att inte markbereda och plantera ända fram till strandkanten om man vid föryngringsavverkningen tar bort en del av granarna som står i kantzonen (se målbilder för god miljöhänsyn 2, avgränsning av kantzon vid beståndsanläggning). Förslag på text för ekologiskt funktionella kantzoner. Första stycket: Begreppet kantzon används i flera sammanhang. Generellt kan det sägas vara en slags övergångszon mellan två olika miljöer. I detta sammanhang handlar det om området i övergången mellan till exempel jordbruksmark och vatten eller skogsmark och vatten. Vattendrag och sjöar med omgivande landmiljö ska betraktas som en enhet. Vattnet har inverkan på den omgivande landmiljön och dess invånare. Landmiljön i sin tur inverkar på vattenkvalitén och arterna som lever i vattnet. Förslag på text i resten av avsnittet: Med ekologiska funktioner menas att kantzonen bland annat bidrar med föda till många vattenlevande arter, beskuggning, död ved som ger strukturer i vattnet, filter för partiklar som transporteras med yt- och markvatten, och att vegetationens rötter stabiliserar strandkanten. Kantzonsmiljöerna kan även bidra till att minska flödestoppar. Marken omkring sjöar och vattendrag utgörs till stor del av utströmningsområden och här sker många viktiga kemiska processer. Kantzonerna fungerar som kemiska filter som binder, fäller ut eller omvandlar ämnen som transporterats dit via grundvattnet. Dessa processer påverkar i hög grad kvaliteten på vattnet som kommer ut i sjöar och vattendrag. Kantzonen tillför vattendragen organiskt material i form av löv, barr, död ved och insekter. Tillförseln av organiskt material är basen i näringskedjan och speciellt viktigt i mindre vattendrag. Tillförseln av död ved har mycket stor ekologisk betydelse, särskilt i delar av vattendrag som saknar större strukturer i form av stenar och block. Förutom att kantzoner är viktiga för biologisk mångfald i vattenmiljöer så har kantzonen i sig ofta högre artrikedom än omgivande landmiljö, både när det gäller kärlväxter, mossor och fåglar. Åtgärden Ekologiskt funktionella kantzoner innebär förenklat att en zon skapas (jordbruksmark), bibehålls eller utvecklas (skogsmark). För skogsmark tillämpas i första hand de gemensamma målbilder för avgränsning av kantzoner som tagits fram för beståndsanläggning, röjning, gallring och föryngringsavverkning. Beträffande åtgärdens formulering och innebörd för jordbruksmark lämnar Skogsstyrelsen inget förslag. Det lämnar vi till andra, att bedöma relevansen av det förslag som finns i remissversionen. S Flera bra och viktiga förslag lyfts fram. Skogsstyrelsen har bland annat efterfrågat en nationell strategi för prioritering av åtgärder vid ett flertal tillfällen de senaste åren, bland annat i den årliga återrapporteringen till vattenmyndigheterna. Under rubriken Möjlighet till finansiering. Skogsstyrelsen håller med om att det är viktigt att få till finansiering av

10 Skogsstyrelsen Yttrande (13) åtgärder. Det finns behov att stimulera genomförande av fysiska åtgärder även inom skogssektorn, till exempel för åtgärdande av vandringshindrande vägtrummor i skogsbilvägnätet. Skogsstyrelsen har i dagsläget mycket begränsade medel för detta ändamål. Miljögifter i yt- och grundvatten S. 117, första stycket inleds med en formulering om verksamheter som kan innehålla miljögifter. Föreslås en komplettering av meningen; som kan innehålla eller orsaka läckage av miljögifter, kan vara. S 128. Åtgärd 6 till Skogsstyrelsen, markavvattning och dikning är samma sak. Se också kommentarer till åtgärden under särskilt avsnitt ovan. I övrigt ok avsnitt med kopplingen till åtgärdsförslagen riktade till Skogsstyrelsen. Försurning S , rubriken Genomförda och pågående åtgärder. Utöver kalkning av sjöar och vattendrag bedrevs även skogsmarkskalkning från 1990 till Sammanlagt behandlades cirka hektar. När det gäller askåterföring driver Skogsstyrelsen arbetet utifrån sina rekommendationer. Till och med 2013 har aska återförts på ca hektar skogsmark. S , rubriken Förbättringsbehov Kommentar: Särskilt försurningskänsliga marker är idag inte lokaliserade geografiskt. Därför är det i dagsläget inte möjligt att begränsa uttaget av GROT i enlighet med det som beskrivs i texten i åtgärdsprogrammet. Vi undrar också om det finns någon definition på särskilt försurningskänsliga marker? S 132, rubriken Skogsbrukets försurningspåverkan. Vi undrar vilket nationellt underlag över prioriterade områden för askåterföring som vattenmyndigheten hänvisar till i stycket. S Formuleringen att Skogsbruk kan bidra till markförsurningen eftersom skogens tillväxt leder till frigörelse av vätejoner föreslår vi ändras till Skogsbruk kan bidra till markförsurningen, eftersom all vegetationstillväxt leder till. Om aska återförs i enlighet med Skogsstyrelsens rekommendationer bedöms det kompensera för uttaget av baskatjoner vilket då motverkar markförsurning på grund av skörd. Att lämna kantzoner i samband med föryngringsavverkningar kan vara en effektiv åtgärd mot försurning av ytvatten, men ändra formuleringen det handlar inte om att anlägga vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. Skogsstyrelsen håller också med om att vi behöver fortsätta att utreda vilka åtgärder som är mest effektiva i fråga om att minska risken för försurning i samband med skogsbruksåtgärder. I sammanhanget är det viktigt att ha med sig den intressekonflikt som finns mellan klimatmål (öka uttaget av råvara för produktion av förnyelsebar energi) och mål att minska försurningen (förslaget om att begränsa GROTuttag).

11 Skogsstyrelsen Yttrande (13) Under rubrik Askåterföring, kommentar. Den aska som möjligt finns tillgänglig idag, ca ton per år, skulle utifrån gällande rekommendationer klara att balansera dagens GROT-uttag som är mellan och hektar per år. Däremot finns det inte möjlighet att åtgärda skulden från tidigare års GROT-uttag. Under rubriken Begränsning av GROT-uttag. Ett tillfredsställande underlag över försurningskänsliga marker är nödvändigt om begränsning av uttag ska kunna genomföras i syfte att förhindra eller begränsa försurning av sjöar och vattendrag. Att begränsa GROT-uttag för detta syfte är inget som Skogsstyrelsen för närvarande arbetar med. Under rubriken Ytterligare åtgärder inom skogsbruket. Samma kommentarer som under S 132 Skogsbrukets försurningspåverkan, samt att tillgången på aska finns men det är andra faktorer som gör att den inte återförs till skogsmark. Otillräckligt dricksvattenskydd Det är viktigt att planera för och verkställa skydd av dricksvattenförekomster, och att förbättra tillsynen av vattenskyddsområden, så som det beskrivs i åtgärdsprogrammet, men det får inte stanna vid det. Från Skogsstyrelsens sida ser vi ett stort behov av att planer och andra underlag, beslutade skyddsområden med föreskrifter tillgängliggörs. Skogsstyrelsen har behov av sådana underlag till exempel i samband med tillsyn och rådgivning. Skogsägare kan planera en anpassning av en skogsbruksåtgärd i god tid ifall det finns kännedom om skyddat område inom eller i anslutning till där åtgärden är tänkt att utföras och förutsättningarna för att anmälan eller ansökan om tillstånd för åtgärd går rätt till förbättras. En beskrivning av detta behov, tillgängliggörande av underlag i form av planer och kartunderlag samt föreskrifter, saknas för närvarande i åtgärdsprogrammet. Synpunkter på samhällsekonomisk konsekvensanalys Många åtgärder som konsekvensanalyserats har koppling till miljöproblemet övergödning och berör främst jordbrukssektorn och enskilda avlopp (sidorna ). Skogsstyrelsen omfattas inte av något under övergödningsavsnittet. Däremot finns åtgärdsförslag till Skogsstyrelsen med under miljöproblemen förändrade habitat, försurning samt övergripande styrmedel. Ett åtgärdsförslag står fortfarande med under miljögifter också, men det förslaget finns inte längre riktat till Skogsstyrelsen man kanske bara har glömt att ändra i tabellen B65. Åtgärden är ändrad och nu skriven till Naturvårdsverket istället. Åtgärden har heller inte konsekvensanalyserats. Så är även fallet med flera av åtgärderna som riktas till Skogsstyrelsen. De är svåra att sätta siffror på eftersom det ofta handlar om styrmedel för att komma tillrätta med diffus påverkan som inte övervakas eller kvantifieras i någon större utsträckning för närvarande. Synpunkter för analyser för respektive miljöproblem:

12 Skogsstyrelsen Yttrande (13) Förändrade habitat genom fysisk förändring S 222 under rubriken Skogsbruket, första stycket. Skogforsks handledning är inte relevant att använda som referens till skrivningen att det har blivit vanligare att vid avverkningar lämna kvar funktionella kantzoner. I den handledningen finns ingen statistik. Skogsstyrelsens årliga uppföljningar visar inte på någon förbättrad hänsyn, möjligen att man kan utläsa en trend som pekar på att hänsynen blir bättre, men det är mycket vagt. I samma stycke står också att det förekommer dikning och markavvattning i samband med skogsbruk. Dessa två åtgärder avser samma sak. Det räcker i så fall att skriva att det förekommer markavvattning. Och om det är åtgärden dikesrensning som avses så skriv dikesrensning och markavvattning. S , angående Skogsstyrelsens åtgärd 6 (a, b, c), uppskattade kostnader för utveckling av riktlinjer m.m. Kostnaderna verkar kanske lite låga gällande gemensamma arbetsmetoder för ärendehandläggning. Vi noterar att det enbart är i Bottenhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt som restaureringsåtgärder kopplade till diken finns med. Behovet torde finnas i andra delar av landet, även inom Västerhavets vattendistrikt. Sedan är det olyckligt att göra en egen rubrik för miljövänlig dikesrensning det legitimerar på något sätt dikesrensning utan miljöhänsyn. All dikesrensning bör utföras på ett miljöanpassat sätt. Vidare finns inget med om kostnadseffektiviteten för de olika åtgärderna. S Åtgärden om ekologiskt funktionella kantzoner är riktad till Havsoch vattenmyndigheten. Själva åtgärden (6b) skulle behöva omformuleras något och det är i den följande texten oklart om det avser jordbruksmark eller skogsmark eller båda delarna. Önskar att det tydliggörs. För Skogsstyrelsens del är det intressant att veta hur många hektar som avser skogsmark (respektive jordbruksmark). Det är helt olika förutsättningar! Konsekvensanalysen baseras bland annat på att införa ett bidragssystem som ersätter markägare för zoner upp till 30 meter. Skogsstyrelsens bedömning är att det inte är realistiskt. Vi saknar dessutom en analys/utvärdering av nuvarande styrmedel kopplat till kantzoner. Skogsstyrelsen har ett informativt styrmedel i form av målbilder och rådgivning kring kantzoner. Till detta finns 30 i skogsvårdslagen föreskrifter (7:21) som handlar om skyddszoner med träd och buskar som ska lämnas kvar i sådan utsträckning som behövs för bland annat vattenkvalitet. Till detta finns allmänna råd. Dessa omnämns inte alls. Det skulle i Havs- och vattenmyndighetens åtgärd 6b kunna stå: utvärdera nuvarande styrmedel för ekologiska funktionella kantzoner på skogsmark (och jordbruksmark) och vid behov föreslå nya styrmedel. Styrmedelsanalysen bör göras av alla tre myndigheter och inte bara av Havsoch vattenmyndigheten efter samråd med Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Även här saknas en analys av huruvida nuvarande förslag är kostnadseffektivt. De styrmedel som finns idag (beskrivit ovan) förefaller vara mer kostnadseffektiva eftersom det inte bygger på bidrag till markägare utan istället ska åtgärder som skogsägare vidtar vara en del av

13 Skogsstyrelsen Yttrande (13) sektorsansvaret, dvs. skogsägaren står för kostnaden, en slags PPP/UPP. I texten problematiseras fördelningseffekter och förorenaren betalar, men kantzoner tas inte upp, trots att det är en statsfinansiellt kostsam åtgärd. Inte heller vad som är möjligt enligt nuvarande skogspolitik (sektorsansvaret) tas upp. En notering angående tabell B49 här står miljövänlig diskrensning i kolumnen fysiska åtgärder. Försurning S , beskrivning av problemet och analysen kopplat till skogsbruk bedöms vara rimlig utifrån de förutsättningar som anges. Övergripande styrmedel S 299, Åtgärd 4 d till Skogsstyrelsen var aktuell i en tidigare version av förslag på åtgärdsprogram, men ändringarna har tydligen släpat efter. Den ska inte vara med. Sammanvägda konsekvenser av åtgärdsprogrammet S 306 och 311, ang. ekologiskt funktionella kantzoner. Skogsstyrelsen ser inte att det är möjligt att likställa förutsättningarna i skogsbruket med förutsättningar i jordbruket. Skogsstyrelsen tycker inte att det är rätt väg att gå, att införa bidrag för miljöhänsyn i skogsbruket, inte inom ramarna för dagens skogspolitik. S , här beskrivs kortfattat ökade kostnader för kommuner och staten, myndigheter i form av mark- och miljödomstolen och länsstyrelserna. Skogsstyrelsen vill i sammanhanget lyfta in att det är flera andra myndigheter än de två omnämnda som också kommer att omfattas av ökade kostnader för till exempel ökad tillsyn, framtagande av vägledningar och andra styrmedel. Det bör åtminstone nämnas i detta avsnitt, även om omfattningen av de ökade kostnaderna inte är kända. Synpunkter på specifika avsnitt i förslaget till förvaltningsplan S. 7. Om att kvalitetssäkra och tillgängliggöra information. Här tror Skogsstyrelsen att det är bra att samverkan sker inte bara med de i det tredje stycket uppräknade myndigheterna och kommunerna, utan även med till exempel sektorsmyndigheter. En bredare samverkan ökar förutsättningarna att budskapet presenteras och tillgängliggörs på ett sätt som mottagaren enklare kan ta till sig. S. 9, sista meningen i andra stycket handlar om att det skissats på styrmedel mot diffusa utsläpp och det hänvisas till Vattenprisutredningen Nämn gärna de förslag som det skissats på även i förvaltningsplanen, åtminstone kortfattat. S , angående samverkan. Samverkan mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelsen avseende vattenfrågor verkar generellt fungera bra.

14 Skogsstyrelsen Yttrande (13) Skogsstyrelsens och skogsbrukets medverkan i vattenråd och liknande organisationer har dock minskat. Skogliga frågor är sällan på agendan, därför har medverkan där i många fall prioriterats ned. Det finns dock exempel där våra erfarenheter är god också, till exempel Enningdalsälvens vattenråd. S. 32, sista stycket, näst sista meningen. Det är tveksamt om det förekommer bevattning inom skogsbruket i någon omfattning. S , i texten om skogsbrukets roll i försurningsproblematiken bör nämnas något om att det finns rekommendationer att återföra aska som kompensation för uttaget av neutraliserande ämnen. Omfattningen av askspridning är dock inte tillräcklig i dagsläget, se vidare under synpunkter på åtgärdsprogrammet Åtgärd 7 samt i rapport från Aktörsrådet för askåterföring 0fr%C3%A5n%20akt%C3%B6rsr%C3%A5det_Slutversion.pdf När det gäller övriga texter i förvaltningsplanen om beskrivning av miljöproblem och eventuell koppling till skog och skogsbruk så är Skogsstyrelsens synpunkter i sak desamma som synpunkterna på texterna under respektive miljöproblem i åtgärdsprogrammet. Det gäller att harmonisera beskrivningarna i de båda dokumenten.