Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Transkript

1

2 1(15) Datum Diarienr /97 Skogsenheten Elisabet Andersson Tfn Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Sammanfattning Skogsstyrelsen har påbörjat arbetet för att genomföra sin del av åtgärdsprogrammet. Det är främst utveckling av regelverket som pågår för närvarande då Skogsstyrelsen gör en översyn av föreskrifter och allmänna råd i 30 skogsvårdslagen. I januari 2011 inleddes också arbetet med ett nationellt kompetensutvecklingsprojekt, finansierat av landsbygdsprogrammet, där huvuddelen av arbetet läggs på information och rådgivning om skogsbruk och vatten till markägare och skogstjänstemän. Överlag finns det ett stort intresse och engagemang i vattenfrågorna både hos Skogsstyrelsen och hos skogsbruket. Det är något som vi gärna bygger vidare på. Skogsstyrelsens svar är framtaget med bred delaktighet internt och det finns förväntningar på återkoppling från vattenmyndigheterna på det arbete som görs. Med anledning av att frågeformuläret nådde Skogsstyrelsen först den 11/1 2011, trots att missivet är daterat till den 24/ , så har tiden varit knapp för att besvara, sammanställa och processa frågor och svar i organisationen. Vi ser fram emot något längre svarstid vid nästa rapporteringstillfälle. Frågor och svar 1. Vilka föreskrifter och andra styrmedel finns i dagsläget för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås? Skogsstyrelsens styrmedel utgörs i första hand av rådgivning, information och utbildning, samt inventering och uppföljning (Polytax). Ekonomiskt stöd förekommer i liten utsträckning i form av NOKÅS och landsbygdsprogrammet. Skogsbruksplaner är också ett verktyg som kan bidra till att uppmärksamma vattenmiljöer på en skogsfastighet och planera skogsvårdsåtgärder med hänsyn till bland annat vattenmiljöerna. När det gäller styrmedel i form av regelverk så tillämpas befintliga föreskrifter i 30 SvL. För vissa ärenden som till exempel skogsbilvägar, dikesrensning, stubbskörd och gödsling, tillämpas samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Vi arbetar även med biotopskydd, naturvårdsavtal och Natura Skogsstyrelsen ser också att det inom skogsnäringen tas egna initiativ i form av till exempel policydokument och utbildningar, som ett led i att lyfta Återrapportering 2011

3 Skogsstyrelsen (15) arbetet med skogens vatten. Allt detta sammantaget kan bidra till att kraven i vattenförvaltningen troligtvis kan uppnås i många fall. 2. Föreskrifter och allmänna råd: a) Beskriv kort genomförda aktiviteter med omformuleringar och kompletteringar av föreskrifter och allmänna råd för skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster. Det pågår ett arbete med att se över föreskrifter och allmänna råd för 30 i skogsvårdslagen. Syftet med översynen är uppdatera, komplettera och förtydliga föreskrifter och allmänna råd. När det gäller skyddszoner så arbetar vi med att förtydliga föreskriftstexten, att vattenvård ingår i naturvård och därmed är en faktor att ta hänsyn till likaväl som att hänsyn ska tas till växt- och djurliv, kulturmiljö och landskapsbild. Vidare arbetar vi fram förslag på allmänna råd till föreskriften där det närmare beskrivs vilka faktorer som bör beaktas vid planering av skyddszoner. På liknande sätt arbetar vi med föreskrifter och allmänna råd om mark och vatten, för att förtydliga och uppdatera med avseende på exempelvis hur skogsbruksåtgärder bör utföras för att förhindra eller begränsa skador på inte minst mark och vatten. Enligt projektplanen ska arbetet vara slutfört senast den 1/ och nya föreskrifter och allmänna råd till 30 ska då vara beslutade av styrelsen. b) Beskriv översiktligt planerade aktiviteter fram till 2015 (bifoga gärna tidplan). Under 2011 fattas beslut om föreskrifter. Det ska följas av information om vad dessa innebär för bland annat möjligheten att följa miljökvalitetsnormer. c) Uppskatta, om möjligt, åtgärdens potentiella effekt fram till 2015/2021, med hänsyn till övergödning, miljögifter, försurning och fysisk påverkan. Förtydliganden i regelverket bör kunna medföra att efterlevnaden förbättras och att det bidrar till att minska, eller åtminstone inte förvärra, miljöproblemen som räknas upp. Justeringarna bör kunna innebära att större vikt läggs på åtgärder som kan förebygga påverkan på vatten. d) Finns det, eller skulle det gå att utveckla, indikatorer som ett mått på åtgärdens effekt? Skogsstyrelsens årliga inventering av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning (Polytax) följer upp flera variabler som är av intresse för vattenmiljö. Inventeringen skulle dock kunna utökas och utvecklas för att fånga upp sådant som inte finns med i inventeringen i nuläget.

4 Skogsstyrelsen (15) 3. Stöd och bidrag: a) Beskriv kort genomförda aktiviteter (informationskampanjer/marknadsföring etc.) för att öka ansökningar för stöd och bidrag relevanta för skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster, t.ex. Nokås och landsbygdsprogrammet. Den marknadsföring som görs är allmän information om vad våra stöd kan användas till. Det gäller både Nokås och landsbygdsprogrammet, framförallt Skogens Mångfald. All information om dessa finns samlad på Skogsstyrelsens hemsida. Inom Nokås uppmuntras distrikten att göra upp en plan på ett till tre års sikt för vilka åtgärder eller områden som man avser att prioritera, men det arbetet behöver utvecklas mer och bli bättre. Förutom information om stöden på hemsidan marknadsförs de främst i samband med skogsdagar/skogskvällar, men det är då allmän information. På distriktsnivå och regional nivå förekommer ibland informationsoch marknadsföringsaktiviteter av stöd med mer inriktning på vattenmiljöer. Det kan ske framförallt i samband med fältbesök i vattenrelaterade ärenden (till exempel avverkningsanmälningar, vägsamråd). Inom Region Nord har information om stöden givits vid vattenrådsmöten där Skogsstyrelsen har representanter med, och i samband med markägarträffar i projektet Rinnande vatten i Kvarken. Dessutom nyttjas tillfällen inom Komet-projektet att informera om stöden för markägarna då områdets värdekärnor är vattendrag. Som exempel på vad Nokås-stöd har gått till kan nämnas åtgärdande av vandringshindrande vägtrummor, fördyrad avverkning då virke körts ut en alternativ väg för att minska överfarter över vattendrag, lekbottnar och tillförsel av död ved. b) Beskriv översiktligt planerade aktiviteter fram till 2015 (bifoga gärna tidplan). Skogsstyrelsen har precis fått en ny stödförordning (2010:1879) och det gör att vi nu arbetar med en översyn av våra föreskrifter för Nokås. Denna beräknas bli beslutad av styrelsen i april Parallellt pågår också en översyn av vår rutin för Nokås. Hösten måste därför ägnas åt internutbildning av distriktspersonal. Någon centralt utformad marknadsföring av Nokås kommer inte att ske då anslaget är tämligen begränsat. Landsbygdsprogrammet kommer dock sannolikt att bedriva olika PR-aktiviteter och när det gäller vatten blir kompetensutvecklingsprojektet Skogsbruk och vatten en viktig del i det ( ). Under 2011 startar arbetet med att skapa ett handläggarsystem i Navet för Nokås och Ädellöv (ordinarie stöden). Målet är att få till en förbättrad handläggning och hantering av stöden. Det innebär också en enklare uppföljning av genomförda åtgärder.

5 Skogsstyrelsen (15) c) Uppskatta, om möjligt, åtgärdens potentiella effekt fram till 2015/2021, med hänsyn till övergödning, miljögifter, försurning och fysisk påverkan. Det finns potential att öka informationen/marknadsföringen av Skogsstyrelsens stöd som kan användas för att skydda/förbättra vattenmiljöer. Den prioritering av åtgärder som finns för närvarande gör dock att det inte alltid är möjligt att ge stöd till just åtgärder som främjar vattenmiljöer. Flera distrikt har så många ansökningar om andra åtgärder och resurserna räcker inte till mer. Att ge ekonomiskt stöd för åtgärder kan ha stor effekt lokalt, inom ett mindre avrinningsområde, och det handlar framför allt om fysisk påverkan. I den mån våtmarker/sumpskogar återskapas då diken täpps igen så kan det ha en effekt när det gäller övergödning, förutom att det kan bidra till minskad slamtransport och att det har betydelse för flora och fauna. Däremot, eftersom det rör sig om så få objekt per år, så torde effekten nationellt sett bli marginell om inte resurserna för stödet ökas väsentligt. Dessutom finns för närvarande inte vattenrelaterade åtgärder med i prioriteringslistan för Nokås-stöd. Vidare kan stöden till åtgärder för vattenmiljöer utvecklas (se vidare under 3e) och göras mer attraktiva, vilket skulle kunna bidra till att fler söker dessa och fler åtgärder genomförs. d) Finns det, eller skulle det gå att utveckla, indikatorer som ett mått på åtgärdens effekt? För byte av vägtrummor kan ju ett mått vara vattendragets längd utan vandringshinder före resp. efter åtgärd. För våtmarker skulle man kunna använda den areal som berörs av åtgärden. e) Beskriv kort genomförda aktiviteter för att utveckla ett nytt förslag för Skogens vatten för landsbygdsprogrammets nästa programperiod. Skogsstyrelsen har bedrivit ett projekt sedan slutet av 2009 i syfte att ta fram nya förslag på åtgärder i kommande landsbygdsprogram. I projektet har tyngdpunkten legat på EU:s fyra utmaningar varav en av dessa är vatten. De resterande utmaningarna är klimat, bioenergi och biologisk mångfald. Föreslagna åtgärder ska vidare bidra till en ökad måluppfyllelse av de skogspolitiska målen, miljökvalitetsmålen eller andra politiska mål som berör de fyra utmaningarna. Arbetet präglas av bred dialog, både externt och internt i syfte att utforma och motivera åtgärderna på bra sätt men också som en del av förankringen. En intern inledande workshop har anordnas. Dessutom har en arbetsgrupp bestående av olika sakexperter arbetat fram underlag inom de fyra utmaningarna. Därefter har kontakt och diskussion förts med olika intressenter i skogssektorn. Löpande dialog

6 Skogsstyrelsen (15) har också förts med landsbygdsdepartementet. Stor vikt läggas vid kostnadseffektivitet och framtida administrativ hantering av stöden. Stöden ska vara enkla att söka samt utformade så att handläggning, kontroll och uppföljning kan göras enkel som möjligt. När det gäller förslag på utformning av åtgärder för vatten så ingår det nu som en del i det uppdrag Skogsstyrelsen fått i 2011 års regleringsbrev, att tillsammans med Jordbruksverket bistå regeringen i arbetet med att förbereda och utarbeta ett nytt landsbygdsprogram för perioden Jordbruksverket ska redovisa förslaget senast den 30 maj Vår bedömning är att ett förslag på ny åtgärd för vatten skulle kunna få en stor positiv effekt för vattenmiljöer och därmed också på biologisk mångfald i skogslandskapet. Dessutom ligger det i linje med arbetet med den nya vattenförvaltningen, de nationella miljökvalitetsmålen som har bäring på vatten, samt andra pågående processer som till exempel Baltic Sea Action Plan (HELCOM). 4. Utbildning, rådgivning och informationskampanjer: a) Beskriv kort genomförda aktiviteter för att utveckla utbildnings-, rådgivnings- och informationsåtgärder med hänsyn till skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster. I samband med att Skogsstyrelsens klimatpolicy antogs genomfördes utbildning för egen personal med bl.a. klimatförändringarnas påverkan på vattnet. Inom vissa distrikt har genomförts temadagar riktade till skogsentreprenörer. I utbildningarna Grönt Kort för entreprenörer ingår vattenområdet som en väsentlig del. Skogsstyrelsen genomförde i samverkan med länsstyrelsen i Kronobergs län ett seminarium som bl.a. tog upp vattenområdet. I skogliga utbildningar riktade till skogsägare som Grundkurs för skogsägare, behörighetsutbildningar klass 2 L kemiska medel är skydd mot vattenområden en viktig del. b) Beskriv översiktligt planerade aktiviteter fram till 2015 (bifoga gärna tidplan). Här är flera aktiviteter på gång, bland annat nationella projekt finansierade av landsbygdsprogrammet, Skogsägaren och klimatet, Skogsägaren i ett förändrat klimat, samt Skogsbruk och vatten för åren Det sistnämnda projektets målgrupp är alla verksamma i skogsbruket inom utvalda avrinningsområden och som har stor påverkan på det aktuella vattensystemet samt skogsägare som är på väg att göra skogsbruksåtgärder, de har eller kan ha stor inverkan på vattenmiljön. Kalibreringsdagar på temat vatten kommer att genomföras för egen personal. Under 2011 planeras ytterligare ett antal utbildningar om klimatförändringarnas påverkan på skogen att genomföras. När det gäller förlagsprodukter är ett par foldrar planerade att produceras under innevarande år: Kant- och skyddszoner mot vatten och våtmark samt Hänsyn till vattenmiljöer. En bok är också

7 Skogsstyrelsen (15) planerad där vattenhänsyn ingår som en viktig del: Miljöhänsyn i skogsbruket (Grönt kort i skogen). I detta sammanhang kan även nämnas en ny bok Skogens vatten, som nyligen är utgiven av de fyra skogsägarföreningarna. Studiematerial ska tas fram till den under 2011 och en studiekampanj riktad till skogsägare ska initieras. c) Uppskatta, om möjligt, åtgärdens potentiella effekt fram till 2015/2021, med hänsyn till övergödning, miljögifter, försurning och fysisk påverkan. Åtgärderna förväntas göra skogsägare, skogstjänstemän och entreprenörer mer medvetna om vattnets och klimatförändringarnas påverkan lokalt och sett ut ett landskapsperspektiv. Kunskapen om hur deras skötselåtgärder kan påverka vattenmiljöer positivt t.ex. kantzoner, körskador, lövinslag, utsläpp skapas goda förutsättningar för potentiella effekter långsiktigt. d) Finns det, eller skulle det gå att utveckla, indikatorer som ett mått på åtgärdens effekt? Genom uppföljning och utvärdering av genomförda rådgivnings- och utbildningsinsatser kan effekten av insatserna följas. Det kan till exempel röra sig om att följa upp hur stor andel markägare som fått rådgivning eller deltagit i utbildning som i nästa steg söker ekonomiskt stöd för att genomföra en åtgärd som han/hon inte skulle ha gjort annars. 5. Skydd av vattenmiljöer: a) Beskriv kort genomförda aktiviteter för att utveckla regelverket, samt prioritera upp, skydd av vattenmiljöer (naturvårdsavtal, biotopskydd och fastighetsavtal). Exempelvis möjligheterna att sluta naturvårdsavtal som innehåller värdefulla vattenmiljöer utan att omgivande skog är en skogsbiologisk värdekärna. Under 2010 har Skogsstyrelsen tillsammans med Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Skåne län redovisat till regeringen uppdraget om former för och tillämpning av Naturvårdsavtal. I uppdraget har ingått att utveckla formerna för naturvårdsavtal för att förbättra deras funktion och attraktivitet. I riktlinjerna finns ett särskilt kapitel Limniska och marina miljöer, med exempel på situationer där det kan vara lämpligt att teckna ett naturvårdsavtal för att bevara eller utveckla miljövärdet i vattenmiljön. Möjligheterna till att teckna naturvårdsavtal utan skogsbiologiska värdekärnor inom delmålet Levande skogar är dock begränsat då regeringen i propositionen Hållbart skydd av naturområden (prop. 2008/09:214) framhåller att naturvårdsavtalen i första hand ska prioriteras för områden som behöver skydd för att uppfylla miljökvalitetsmålen samt att det är förekomsten av höga naturvärden som avgör om statliga medel ska

8 Skogsstyrelsen (15) satsas i ett område. Urvalet av områden ska grunda sig på nationella och regionala strategier för skydd av natur och den nationella strategin för formellt skydd av skog anger också att utgångspunkten för om ett formellt skydd kan vara aktuellt är att området innefattar en skogsbiologisk värdekärna. Stödkriterier för urval av skogsbiologiska värdekärnor för formellt skydd är t.ex. andra miljökvalitetsmål bl.a. Levande sjöar och vattendrag och de strategier som tagits fram regionalt. Strategiernas geografiska information finns tillgängliga i Skogsstyrelsens geografiska databas och är även kopplat till handläggarstödet för avverkningsanmälningar. Förutsättningarna för länsstyrelserna att teckna naturvårdsavtal inom ramen för Levande sjöar och vattendrag bör ha ökat genom att gemensamma riktlinjer för tillämpningen av naturvårdsavtal tagits fram och genom de utbildningar som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gemensamt genomfört under året. Utvecklande av den modell för fastighetsavtal som redovisades i uppdraget rörande former för och tillämpning av Naturvårdsavtal pågår och väntas kunna avslutas under början av 2011 (mars). De första fastighetsavtalen kan förväntas tecknas tidigast under slutet av Även för urval av områden för biotopskydd är den nationella jämte regionala strategier för skydd av natur och den nationella strategin för formellt skydd av skog styrande. Det innebär att det i princip endast är då den skogsbiologiska värdekärnan sammanfaller med vattenmiljön som det kan vara aktuellt för Skogsstyrelsen att skydda vattenmiljöer med biotopskydd. Den möjlighet som ändå finns för skyddsvärda vattenmiljöer är de som uppfyller kriterierna för den under 2008 tillkomna biotopskyddstypen Strand- eller vattenmiljö som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad. Under 2010 pågår handläggningen för en handfull ärenden av denna typ, men beslut i något av dessa ärenden har inte tagits. Under 2009 beslutades fyra biotopskyddsområden omfattande 9 hektar av typen mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark. Uppgifter för 2010 finns inte ännu kvalitetssäkrade men omfattningen är förmodligen i paritet med föregående år. b) Beskriv översiktligt planerade aktiviteter fram till 2015 (bifoga gärna tidplan). Arbetet med skydd av skyddsvärda miljöer i skogslandskapet fortsätter, däribland i enlighet med fastställda strategier och styrande dokument. Översyn av biotopskyddsinstrumentet ska genomföras under 2011, och uppföljning av de gemensamt framtagna och beslutade riktlinjerna för tillämpning av naturvårdsavtal ska genomföras under 2012.

9 Skogsstyrelsen (15) c) Uppskatta, om möjligt, åtgärdens potentiella effekt fram till 2015/2021, med hänsyn till övergödning, miljögifter, försurning och fysisk påverkan. Skogsstyrelsens möjligheter att med formellt skydd påverka övergödning, halter av miljögifter, försurning och fysisk påverkan bedöms som mycket små, lokala och begränsar sig till de allra mest skyddsvärda vattenmiljöerna huvudsakligen i anslutning till skogsbiologiska värdekärnor. d) Finns det, eller skulle det gå att utveckla, indikatorer som ett mått på åtgärdens effekt? Det finns inga fastställda indikatorer som årligen följs upp enkom för åtgärdsprogrammet. Det är med stor sannolikhet möjligt att utveckla indikatorer, men det blir dyrt och nyttan förhållandevis liten eftersom effekterna av åtgärderna är begränsade, se svar på fråga 5c. Däremot är det fullt möjligt att löpande följa upp inriktningen och omfattningen av formellt skydd med hjälp av ordinarie statistik för biotopskydd och eventuellt även naturvårdsavtal, t.ex. som i svaret på fråga 5a. 6. Skogsbruksplaner: a) Beskriv kort genomförda aktiviteter med att utveckla arbetsrutiner och tekniskt stöd i planproduktion, t.ex. blå målklassning. Skogsbruksplaner ingår som en del i Skogsstyrelsens uppdragsområde. Inom uppdragsområdet har utveckling av policy, strategier och uppföljning prioriterats under det senaste året. Däremot kommer produktutveckling att prioriteras under kommande år. Specifika aktiviteter med avseende på vattenmiljöer har inte genomförts under Vi är väl medvetna och relativt insatta i begreppet blå målklassning och vad det innebär. Det är även Skogsstyrelsens ambition att införa möjligheten att erbjuda blå målklassning i våra skogsbruksplaner. Antingen som ett tillägg eller som en del i standardprodukten. För tillfället (2010 & 2011) finns dock inga resurser avsatta för en sådan utveckling, varken av rutiner eller teknisk plattform. b) Beskriv översiktligt planerade aktiviteter fram till 2015 (bifoga gärna tidplan). Skogsstyrelsen har ambitionen att utveckla en ny teknisk plattform för all form av skogsbruksplanläggning. När ett sådant projekt genomförs blir det naturligt att bygga in funktionalitet för blå målklassning. Något konkret beslut på när ett sådant utvecklingsprojekt kan komma

10 Skogsstyrelsen (15) att genomföras finns dock inte, men rimligtvis bör det vara färdigt före c) Uppskatta, om möjligt, åtgärdens potentiella effekt fram till 2015/2021, med hänsyn till övergödning, miljögifter, försurning och fysisk påverkan. Utan att presentera några siffror så kan vi anta att vi bör nå god effekt med avseende på nämnda faktorer. Med tanke på att vi är en mycket stor aktör på skogsbruksplan-marknaden och att vi vet att de flesta skogsägare tenderar att följa merparten av de råd vi ger i våra skogsbruksplaner. d) Finns det, eller skydd det gå att utveckla, indikatorer som ett mått på åtgärdens effekt? Det är sannolikt möjligt att utveckla verktyg och rutiner för att följa upp effekten av de råd vi ger i våra skogsbruksplaner, men att som myndighet gå in och granska och utvärdera utfallet av enskilda skogsbruksplaner är inte förenligt med uppdragssekretessen. Därmed är det heller inte aktuellt. 7. Kunskaper om skogslandskapets vattenmiljöer samt skogsbrukets påverkan: a) Beskriv kort genomförda aktiviteter för att öka kunskaper om skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster, t.ex. i Skogsstyrelsens uppföljning och inventering. Inom Polytax har det under 2010 inte genomförts några särskilda aktiviteter för att öka kunskaper om skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster. I Norrbotten har de länsegna målen i Levande sjöar och vattendrag följts upp, Skogsavverkning i kantzoner. En annan aktivitet som kan nämnas är det arbete som representanter från skogsnäringen, Skogsstyrelsen och Skogforsk tillsammans gjort med att ta fram en gemensam policy om bedömning och förebyggande av körskador. Som myndighet stöttar vi det arbetet och de initiativ som tagits av skogsnäringen i frågan. b) Beskriv översiktligt planerade aktiviteter fram till 2015 (bifoga gärna tidplan). Under 2011 kommer vi från Polytax börja leverera underlag till Länsstyrelserna för två nya indikatorer inom Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Indikatorerna handlar om hänsyn till våtmarker respektive sjöar och vattendrag vid föryngringsavverkning.

11 Skogsstyrelsen (15) Bland övriga aktiviteter kan nämnas TRIWA III-projektet i Norrbotten som är under uppstart. Syftet med projektet är att ta fram en gemensam finsk-svensk åtgärdsplan för återställning av vattenmiljöer i Tornedalens avrinningsområde och stärka samverkan mellan aktörer som berörs av åtgärdsarbete i vatten inom området. En del av projektet handlar om att välja ut lämpliga variabler att följa upp efter avverkning vid vattendrag och därefter inventera. Ca 40 ytor ska inventeras på den svenska sidan. 8. Genomför Skogsstyrelsen ytterligare initiativ/aktiviteter/åtgärder för att ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. Nej, inte för närvarande. 9. Kostnadsberäkningar: a) Stämmer beräkningar av de administrativa kostnaderna av uppdraget i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram? Vattenmyndigheterna har uppskattat att kostnaden för Skogsstyrelsen att utveckla föreskrifter och andra styrmedel till 1 miljon kronor under ett år, samt kr för samverkan med andra myndigheter och näringen under ett år. Under 2010 har kostnaderna för att påbörja arbetet med uppdraget inte uppgått till dessa summor. Arbetet med uppdraget kommer att intensifieras under 2011 men långt ifrån allt kommer att hinna genomföras till dess. Skogsstyrelsen ser behov av att fortsätta arbetet med att utveckla styrmedel även under kommande år. Så, det är möjligt att summan för administrativa kostnader av uppdraget är rimlig, men det kommer att ta längre tid än ett år. b) Vilka företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräkningar/uppskattningar av olika typer av åtgärder kopplade till skyddszoner och andra skyddsåtgärder, har Skogsstyrelsen tillgång till? (Redovisa inte kostnaderna utan en översiktlig lista på beräkningar/uppskattningar). Skyddszoner (samhällsekonomiska beräkningar EG:s ramdirektiv för vatten) Skogsstyrelsen har utfört beräkningar på ett scenario där 20 meter breda trädbevuxna skyddszoner kring vattenförekomster med övergödningsproblem lämnas på var sida om vattnet vid föryngringsavverkning. De arealer skogsmark som bedöms kunna utgöra skyddszoner har beräknats med hjälp av underlag från vattenmyndigheterna. Av dessa arealer har, med hjälp av GIS, redan skyddade arealer kunna avräknas och därigenom har en nettoareal på drygt hektar skogsmark antagits utgöra skyddszoner kring vattenförekomster med övergödningsproblem. Det är viktigt att

12 Skogsstyrelsen (15) påpeka att underlagen för dessa beräkningar är mycket osäkra. Det beror på att de kartunderlag som finns tillgängliga är för grova. En regelrätt samhällsekonomisk kostnads-/nyttoanalys där åtgärderna bedöms utifrån om de är samhällsekonomiskt motiverade eller inte har inte gjorts på grund av bristande underlag när det gäller värderingen av icke-monetära nyttor. Istället är det mer en företagsekonomisk analys av hur lönsamheten påverkas. Den företagsekonomiska analysen har kvantifierats i monetära termer. Även en statsfinansiell analys utfördes. Dessutom gjordes en mer kvalitativ samhällsekonomisk bedömning. Den företagsekonomiska analysen har utförts via två olika metoder. Dels har merkostnaderna av förslaget beräknats per år i dagens penningvärde och dels har merkostnaderna beräknats för all framtid via en avkastningskalkyl. Den senare metoden ger en däremot heltäckande bild av kostnaderna eftersom det inkluderar samtliga berörda arealer samt tar hänsyn till framtida kostnader och intäkter via en nuvärdeskalkyl. I båda metoderna har utgåtts från att arealen berörda skyddszoner är drygt hektar uppdelat på ca hektar i norra Sverige (norra och södra Norrland) och ca hektar i södra Sverige (Svealand och Götaland). Av denna areal har antagits att hälften ingår i den mängd som lämnas inom ramen för Skogsvårdslagens krav idag. De arealer som tas med i analysen blir då totalt ca hektar, varav ca hektar i norra Sverige och ca hektar i södra Sverige. I metod ett (merkostnader per år) beräknas hur stor andel av de berörda skyddszonsarealerna som skulle vara aktuell för slutavverkning per år. Det har antagits att andelen slutavverkningsbar skog per år är lika stor som genomsnittet för all skog i respektive landsdel. Detta innebär att av den berörda skyddszonsarealen skulle 0,88 procent i norra respektive 0,87 procent i södra Sverige vara slutavverkningsskog. Per år resulterar detta i ca 20 respektive ca 200 hektar slutavverkningsbar skyddszonsareal i norra och södra Sverige. På dessa arealer har antagits att virkesförrådet per hektar (m³f ub/ha) är lika med genomsnittet för slutavverkningsbar skog för respektive landsdel. Via dessa antaganden har totala virkesförrådet som berörs per år beräknats. Totala virkesförrådet har därefter multiplicerats med genomsnittliga virkespriser för år 2009 för respektive område. Virkespriserna avser volymvägda genomsnittpriser för samtliga trädslag, sortiment och leveransformer. Bruttovärdet har därefter subtraherats med genomsnittliga drivningskostnader för år Via denna beräkning erhålls totala rotnettovärdet per år vilket är lika med merkostnaderna per år i dagens penningvärde. I den andra metoden (merkostnader totalt) har de berörda skyddszonsarealerna delats in i åldersklasser. Åldersklassfördelningen har antagits vara lika med genomsnittet för respektive landsdelar och bygger på material från Riksskogstaxeringen. Arealer i varje

13 Skogsstyrelsen (15) åldersklass har därefter multiplicerats med nuvärdet (kronor per hektar) för respektive åldersklass. Nuvärdet är värdet idag av samtliga intäkter och kostnader som sker i framtiden i skogsbruket. Intäkterna och kostnaderna avser virkesproduktionen. Nuvärdet har hämtats från Skogsstyrelsens underlag till den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruk som sker år 2011 (AFT 11) och avser endast barrvärdet. Att lövvärdet inte är med leder till att nuvärdena är något överskattade. 10. Beskriv kortfattat hur samverkan med Naturvårdsverket och Fiskeriverket ser ut. När det gäller just arbete med uppdraget i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram så medverkar Naturvårdsverket och Fiskeriverket i referensgruppen till översynen av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen. Båda myndigheterna var också med i referensgruppen till det särskilda regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen hade om vattenförvaltningen i skogen som redovisades den 31/ Skogsstyrelsen är också med i referensgrupper till projekt som Naturvårdsverket driver som har bäring på vattenförvaltningen. Som exempel kan nämnas arbetet med att ta fram en vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, samt utvecklingen av IT-stödet värdefulla vatten (som dock inte ligger kvar på Naturvårdsverket längre). Skogsstyrelsen har också deltagit i arbetet med att ta fram förslag på hur åtgärder och åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvalitén kan samordnas, ett arbete som Naturvårdverket genomförde i samråd med Skogsstyrelsen, Fiskeriverket och Jordbruksverket. Utöver den samverkan som på ett eller annat sätt relaterar till vattenförvaltningen så har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket samverkan i frågan om dikesrensningens regelverk och kalibreringar mellan myndigheterna pågår inom ramen för ett särskilt projekt. Vidare är Naturvårdsverket representerat i olika permanenta referensgrupper hos Skogsstyrelsen såsom exempelvis det nationella sektorsrådet. Vi har regelbundna avstämningar mellan de olika myndigheternas avdelningar och enheter (kallat SANS grupp) och årsvisa GD möten. Samarbetet finns beskrivet i en samverkansöverenskommelse och till SANS gruppen finns undergrupper för formellt skydd samt mark och vatten som har ett frekvent utbyte. Dessutom samverkar vi inom ett flertal regeringsuppdrag inom exempelvis områdesskydd och En dörr in. 11. I vilken form kan vattenmyndigheterna få tillgång till följande data, kopplat till geografisk information (helst sorterat på vattenförvaltningens huvudavrinningsområde, delområde och vattenförekomst men annars på Skogsstyrelsens distrikt och regioner)? Inom ramen för regeringsuppdraget En dörr in är detta en fråga som kommer att tas upp vid ett möte till hösten, hur myndigheterna kan samverka om sådana här saker. Skogsstyrelsen ska göra vad vi kan för

14 Skogsstyrelsen (15) att vattenmyndigheterna ska kunna få tillgång till de data som kan behövas. a) Rådgivningar i samband med avverkning och skyddsdikning? Det kan behöva göras två olika utsökningar rådgivningskvitton i samband med föryngringsavverkning, andra rådgivningskvitton. Om vi har tillgång till avrinningsområdesgränser skulle det kunna gå att söka ut per sådant område. Annars kan utsökningar göras per region eller Skogsstyrelsedistrikt. Det är nyligen organiserat med registrering av rådgivningar i Navet, vilket kan göra uppföljningen enklare kommande år. b) Nokås-bidrag till vandringshinder, t.ex. vägtrummor, lekbottnar m.m.? Vi kan möjligen få fram viss information om geografiskt läget via den karta som medföljer varje ansökan. Det finns dock inte med några koordinater i dokumentationen av Nokås. När vi får till handläggarsystemet och om kartan läggs in kan det blir enklare. c) Biotopskydd och naturvårdsavtal där huvuddelen rör skydd av värdefulla vattenmiljöer? Det finns koordinater på biotopskyddområden och naturvårdsavtalsobjekt och det skulle vara möjligt att söka ut sådana som berör vattenmiljöer. Det skulle också kunna vara möjligt att göra en överlappsanalys av Skydd/Vattendrag som ger träff även av allt blått dock även diken, vilket kanske grumlar resultatet. Ett alternativ är att vattenmyndigheterna gör analysen själva. Vattenmyndigheterna har i princip redan tillgång till skyddsskiktet (Skogsstyrelsen kan komplettera) och kanske har vattenmyndigheterna bättre skikt av det blå, det vill säga att de kan välja vilka vattendrag de vill ha med. Det är dock ytterst få objekt där huvuddelen av skyddet rör värdefulla vattenmiljöer. d) Lagråd (t.ex. skyddszoner, körskador) eller 12:6-samråd (t.ex. dikesrensningar, skogsbilvägar) kopplat till vattenmiljöer? Den möjlighet som finns när det gäller lagråd är att plocka fram de som kan vara aktuella genom att titta på alla skrivna lagråd och se vad vart och ett av dem avser. När det gäller samråd finns dessa registrerade både i Navet (om samrådet initierats via en avverkningsanmälan) och i Platina (övriga). Inget av systemen är dock sökbara utifrån vilken åtgärd de avser. Detta är en brist som vi internt försöker lösa. Från den 1 mars 2011 kommer alla samråd att kunna registreras i Navet med åtgärd som en sökbar variabel.

15 Skogsstyrelsen (15) e) Annan relevant data för skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster? Inget som finns tillgängligt för närvarande. 12. Finns det annan rapportering och uppföljningssystem som Skogsstyrelsen använder idag, som också Vattenmyndigheten kan utnyttja för att få ut relevant information? Nej, inte för närvarande. 13. Vad har Skogsstyrelsen för förväntningar på vattenmyndigheterna och finns det behov av samarbete inom några områden? Behovet av samverkan är stort och det är en utmaning att hitta bra former för en effektiv sådan. Vattenmyndigheterna som står för ett helikopterperspektiv på avrinningsområdesnivå och uppåt skulle kunna vara en viktig aktör i en sådan samverkan. Samverkan behövs både lokalt, regionalt och nationellt. Arbetsgruppen för regeringsuppdraget En dörr in föreslår att Vattenmyndigheterna (och Havs- och vattenmyndigheten) bör finnas representerade i den fördjupade myndighetssamverkan såväl på ledningsnivå och operativ nivå, vilket skulle kunna vara ett steg på vägen mot att utveckla en effektiv samverkan. Det förekommer dock en del samverkan redan idag men det är stora variationer över landet. En eller ett par gånger per år hålls möten mellan skogliga aktörer och vattenmyndigheterna i Södra Östersjöns vattendistrikt. Tidigare har det även förekommit i Bottenhavets vattendistrikt, men där har inga möten hållits under det senaste året. Enstaka möten har hållits i Västerhavets vattendistrikt också. Skogsstyrelsen förväntar sig återkoppling från Vattenmyndigheterna på det arbete som vi gör för att genomföra vår del av åtgärdsprogrammet. Det är av stor vikt att frågan om bördefördelningen (fördelningen av förbättringskrav mellan olika typer av källor) reds ut. Skogsstyrelsen förväntar sig att Vattenmyndigheterna driver på det arbetet. Skogsstyrelsen se gärna stöd och medverkan från Vattenmyndigheterna vid utbildningar (både externt och internt), skogsdagar/skogskvällar för att informera skogsägare och skogliga aktörer om arbetet med vattenförvaltningen. Det skulle även bidra till att göra Vattenmyndigheterna mer kända utåt. Två bra hjälpmedel från Vattenmyndigheterna är VISS och vattenkartan. Skogsstyrelsen ser ett behov av att de utvecklas och blir mer användarvänliga, gärna i någon version som går att integrera med befintligt handläggarstöd. Vi förväntar oss att Vattenmyndigheterna driver arbetet med detta i samverkan med andra intressenter.

16 Skogsstyrelsen (15) Roller och mål inom vattenförvaltningen behöver tydliggöras ytterligare. Vattenmyndigheterna förväntas bistå med vägledning och förmedla information om detta till berörda myndigheter och andra aktörer. Vattenmyndigheterna bör kunna bistå med hjälp att prioritera var, i vilka avrinningsområden, som satsningar på information/rådgivning/fysiska åtgärder kan göra mest nytta. Skogsstyrelsen och Vattenmyndigheterna bör kunna arbeta tillsammans med projekt, söka gemensamma medel för att möjliggöra särskilda satsningar på hänsyn till/åtgärder vid vattenmiljöer för att kunna bidra till att uppnå/bibehålla god status.