Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet under 2013

Transkript

1 FRÅGOR 1 (15) Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet under 2013 I åtgärdsprogrammens första punkt anges att samtliga myndigheter behöver den 28 februari varje år rapportera till vattenmyndigheterna vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndigheternas verksamhetsområde uppnås. Åtgärdsprogrammen, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner är beslutade av en vattendelegation för varje vattenmyndighet. Vattendelegationerna är utsedda av regeringen och beslutar därmed på dess uppdrag. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt det åtgärdsprogram som beslutas av vattendelegationen. Detta regleras i 5 kap. miljöbalken, förordningen om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön och i länsstyrelseinstruktionen. Nedan följer ett antal frågor att besvara för Skogsstyrelsens åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna ska besvaras och skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2014 via e-postadressen vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Skicka gärna ert svar även i word-format. 21. Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. 1. Övergripande frågeställningar a) Bedöm status (inte påbörjad, pågående, färdigställd) för Skogsstyrelsens genomförande av åtgärd 21 vid slutet av Utgå från indelningen i 9 delaktiviteter i 2012 års rapportering. Tabell 1. Översikt av Skogsstyrelsens delaktiviteter. Aktivitet Färdigställd Pågående 1. Översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 utifrån vattenkvalitetsaspekter 2. Vattenskyddsområden utveckla samordning, kartunderlag och information 3. Utbildning, rådgivning och information riktad kampanj om skogsbruk och vatten

2 2 (15) 4. NOKÅS - marknadsföring - prioritering av åtgärder 5. Landsbygdsprogrammet Skogens Mångfald - marknadsföring vattenrelaterade åtgärder - utveckla förslag till nästa programperiod 6. Naturvårdsavtal 7. Skogsbruksplaner - integrera målklassning av vatten i planer - se över möjligheter att ge stöd för vattenanpassad målklassning 8. Uppföljning/inventering - förbättra kunskapsläget om skogens vatten, utöka övervakning av dessa - utveckla hänsynsuppföljningen 9. Övrigt - strategi för vattenförvaltningsarbetet - utveckla samverkan Kommentarer till tabell 1: 1. Översyn av FS och AR till 30 skogsvårdslagen genomfördes och det nya regelverket trädde i kraft 1/ Arbetet med ett samlat grepp om vattenskyddsområden, samordningsansvar m.m. har påbörjats. Kontaktpersoner har utsetts på Havs- och vattenmyndigheten respektive Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen är med i referensgrupp till Dricksvattenutredningen också där dessa frågor också har lyfts. 3. Utbildning, rådgivning och information pågår nationellt inom projektet Skogsbruk och vatten, som är delfinansierat av landsbygdsprogrammet. Projektet pågår till och med 2013 men punkten bedöms som avklarad då syftet var att prioritera och initiera aktiviteterna startade även LRF skogsägarnas och studieförbundet Vuenskolans utbildningskampanj Skogens Vatten, se vidare under fråga 3. Kampanjerna bidrar både till att höja den egna kompetensen hos myndigheten och skogsägarföreningarna som kompetensen hos markägare och andra skogliga aktörer. 4. Föreskrifterna som bland annat reglerar vilka åtgärder som det ekonomiska stödet NOKÅS kan sökas för ändrades 2011 så att åtgärder som gynnar vattenmiljöer kan gynnas. Stödet har också marknadsförts i större omfattning och åtgärder för att gynna vattenmiljöer har lyfts fram i sammanhanget. När det handlar om prioritering av var åtgärder genomförs, var resurserna kan tänkas göra mest nytta, sker ibland samverkan med länsstyrelser för att diskutera planering och genomförande. Ett samlat nationellt underlag (strategi) för hur arbetet med åtgärder bör prioriteras och genomföras i sin helhet för att förbättra och bibehålla kvalitén i våra vattenmiljöer saknas dock fortfarande. Det gäller då inte bara för Skogsstyrelsens arbete med NOKÅS-stöd, utan för arbetet med vattenförvaltningen i skogen överlag samt för övrigt arbete med åtgärder i vatten. Arbetet med att ta fram en sådan strategi förutsätter myndighetssamverkan. Initiativet bör komma från Havs- och vattenmyndigheten.

3 3 (15) 5. Möjligheterna att söka stöd för vattenrelaterade åtgärder inom Skogens Mångfald och kompetensutveckling lyftes fram under Ett tekniskt underlag med nya åtgärdsförslag har utvecklats och lämnats in som förslag till nästa programperiod av landsbygdsprogrammet. Det blev dock inte ett separat åtgärdsförslag Skogens Vatten som vi önskat initialt, utan vattenrelaterade åtgärder finns med under andra rubriker. Besked skulle ges från departementet under hösten 2013 men det har inte kommit något ännu. 6. Naturvårdsavtalen har utvecklats på så sätt att vattenförekomster med höga värden kan utgöra ett stödkriterium för urval av skogsbiologiska värdekärnor. Dock kan Skogsstyrelsen inte bortse från kriteriet om att skogsbiologisk värdekärna måste ingå i avtalsområdet. Revidering slutfördes 2013 och i förhållande till tidigare riktlinjer har utöver språkliga justeringar några större ändringar gjorts, bland annat punkten om vattenmiljöer är en av sju förändringar att instrumentet kan användas i såväl marina som limniska miljöer samt att naturvårdsavtal kan vara lämpligt för områden som är särskilt viktiga för att nå mål inom de särskilda Åtgärdsprogrammen för hotade arter eller livsmiljöer. Eempel på situationer där naturvårdsavtal kan vara lämpliga: - att helt avstå från skogsbruk i kantzoner mot värdekärna som utgörs av särskilt värdefullt vattendrag. - ett vattendrag som omfattas av ett tillstånd, t.e. dikningsföretag i vissa situationer, rensning av vattendrag, tillstånd för uttag av vatten eller tillstånd för utvinning av vattenkraft, och det finns limniska bevarandevärden som fastighetsägaren är beredd att tillgodose genom att inte, eller endast i viss omfattning, utnyttja gällande tillstånd. 7. Arbetet med att utveckla skogsbruksplanerna pågår, se vidare under fråga 5 längre fram i dokumentet. Förslag på ekonomiskt stöd (inom landsbygdsprogrammet) för vattenanpassad målklassning togs fram under Förslaget godkändes dock inte. 8. Arbetet med att utveckla miljöhänsynsuppföljning pågår, se vidare under fråga Strategin för arbete med vattenförvaltningen i skogen förverkligas genom projektet Vattenförvaltning Samverkan med andra myndigheter, med skogsbruket och andra aktörer/organisationer har utvecklats och pågår kontinuerligt. b) Skogsstyrelsen arbetar enligt projektet Vattenförvaltning 2015 för genomförandet av åtgärd 21 under I 2012 års rapportering angavs att Skogstyrelsen avser att initiera samverkan med Trafikverket under 2013 med avseende på vattenförvaltningsrelaterade frågor. Har samverkan inletts med Trafikverket under 2013 enligt ovanstående? Skogsstyrelsen medverkar tillsammans med Trafikverket i Roade, ett nätverk där vattenfrågor och andra miljöfrågor tas upp i samband med vägbyggnation. Se vidare under Skogsstyrelsen medverkar även inom projekt ReMiBar (Remediation of migratory barriers in stream crossings) tillsammans med bland annat Trafikverket. Projektet har haft genomfört ett antal möten och ekursioner och diskuterat vattenhänsyn i samband med

4 4 (15) vägbyggnation och åtgärder som förbättrar livsvillkoren för vattenlevande organismer samtidigt som de kan bidra till att höja statusen i vattenförekomster. Trafikverket avser medverka vid konferensen Vattenförvaltningen i skogen i januari 2014 som Skogsstyrelsen tillsammans med vattenmyndigheterna och Havs- och Vattenmyndigheten har inbjudit till. c) Beskriv hur Skogsstyrelsens regionsindelning ser ut och hur den regionala samverkan kan utvecklas med de fem vattendistrikten. Hur har samverkan genomförts på vattendistriktsnivå under 2013? Hur många av Skogsstyrelsens medarbetare deltar i vattenråd och/eller referensgrupper? Skogsstyrelsen är indelad i 30 distrikt fördelade i 5 regioner. Skogsstyrelsens regiongränser i norra Sverige sammanfaller rätt väl med gränserna för vattendistrikten. De tre södra regionerna/vattendistrikten har lite annan skärning. Det gäller framförallt Skogsstyrelsens region Svea vars västra delar faller inom Västerhavets vattendistrikt och de östra delarna inom Norra Östersjöns vattendistrikt, samt till viss del inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Region Nord Samverkan mellan Skogsstyrelsen region Nord och de två berörda vattendistrikten har under 2013 varit sparsamt. Ett seminarium om vattenrelaterade frågor genomfördes under mars månad med bland annat representanter från vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, länsstyrelsen i Västerbotten och Skogsstyrelsens medarbetare. Den typen av seminarium är årligen återkommande sedan några år tillbaka. I region Nord har ca åtta medarbetare deltagit i vattenråd och dess undergrupperingar. Skogsstyrelsen har en representant med i vattendelegationens referensgrupp (Bottenvikens vattendistrikt). Region Mitt Inom Skogsstyrelsen region Mitt har ingen samverkan förekommit på vattendistriktsnivå under Se medarbetare deltar i vattenråd, och ytterligare ett par medarbetare har kontakter med vattenråd. Skogsstyrelsen har en representant med i en skoglig referensgrupp (Bottenhavets vattendistrikt) men inget möte har genomförts under Region Svea Samverkan mellan Skogsstyrelsen region Svea och vattenmyndigheten på vattendistriktsnivå har inte förekommit under Däremot har kontakt nu tagits för att återuppta aktiviteten i referensgruppen till vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Det förekommer en del samverkan på länsnivå mellan Skogsstyrelsens distrikt och respektive länsstyrelse. Sju medarbetare är aktiva i vattenråd, samverkansgrupper/referensgrupper. Ytterligare 3-4 medarbetare har kontakter med

5 5 (15) vattenråd och har deltagit på möten och medverkat vid ekursioner i samverkan med vattenråden. Region Öst Inom Skogsstyrelsen region Öst har samverkan förekommit under 2013 främst på länsnivå via gemensamma ekursioner och andra vattenanknutna aktiviteter. Ingen samverkan har genomförts på region-/vattendistriktsnivå. Sju av regionens medarbetare har kontakter med vattenråd och medverkar ibland vid vattenrådsmöten som skogligt sakkunniga. En medarbetare är med i en skoglig referensgrupp i Södra Östersjöns vattendistrikt men det har inte varit någon aktivitet kopplad till den under Region Väst Inom Skogsstyrelsen region Väst har samverkan främst genomförts på länsnivå genom olika projekt, ekursioner och andra aktiviteter. Ingen samverkan har genomförts på region-/vattendistriktsnivå under Fem av regionens medarbetare är med i/har kontakter med vattenråd och vattenvårdsförbund. Utveckling av samverkan på regional nivå Det finns definitivt utvecklingspotential när det gäller samverkan mellan Skogsstyrelsen och vattenmyndigheterna på region-/vattendistriktsnivå eftersom det för närvarande är mycket sparsamt förekommande. Det kan till eempel ske genom medverkan i referensgrupper till vattendelegationerna där representant från Skogsstyrelsen kan delta. Skogsstyrelsens regionledningar skulle också kunna ha regelbundna (årliga) möten med ledningen för respektive vattenmyndighet. Erfarenheterna från de seminarier som genomförs mellan Skogsstyrelsen region Nord och länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten inklusive representant från vattenmyndighetens kansli (Bottenvikens vattendistrikt) är goda och skulle kunna genomföras även på andra regioner/vattendistrikt. Från och med 1/ övergår Skogsstyrelsen från 5 till 3 regioner med indelning enligt bild 1 nedan.

6 6 (15) Bild 1. Skogsstyrelsens regionindelning från och med 1/ Region Nord, Mitt och Syd. Gotland hör till region Mitt.

7 7 (15) 2. Stöd och bidrag Hur många och vilka typer av vattenrelaterade åtgärder har genomförts med finansiering från NOKÅS respektive Landsbygdsprogrammets Skogens mångfald under 2013? Tabell 2. Sammanställning av vattenrelaterade åtgärder med stöd från Nokås Åtgärd Antal Areal Stödbelopp Spridningsväg Våtmark 52 23, Sumpskog 6 1, Övrigt Summa , Utbildning, rådgivning och informationskampanjer a) Under 2012 påbörjade Skogsägarföreningarna i samverkan med Studieförbundet vuenskolan studiekampanjen Skogens vatten. Hur många skogsägare har deltagit i studiecirkel, webbaserad dito och/eller särskilda minikurser om blå målklassning under 2013? Beskriv arbetet med en kort sammanfattning. Under 2013 intensifierades skogsägarföreningarnas och Studieförbundet Vuenskolans kampanj Skogens vatten. Under året utbildades ytterligare ett 50-tal cirkelledare och 2000 skogsägare beräknas ha deltagit i studiecirklar, skogsdagar med vattentema och vattenvandringar. Södra skogsägarna invigde ytterligare två s k vattendemoslingor,en i västra Sverige utanför Alingsås och en i gränstrakterna mellan Blekinge och Kalmar län. Mellanskog invigde sin första vattenslinga i trakterna av Hedemora. Införandet av s k Blå målklasser har intensifieras där bland annat Södra har gjort ytterligare testplaner med gott resultat samtidigt som skogsägarföreningarnas gemensamma nya planverktyg Skogsägarplan förbereds för blå målklassning. Norra skogsägarna har påbörjat ett samarbete med länsstyrelsen i Västerbotten kring vattenhänsyn med utgångspunkt i Skogens vatten. Ett webverktyg för Skogens vatten påbörjades under ledning av Vuenskolan i slutet av 2013 och ska färdigställas under Ytterligare filmsekvenser som speglar avsnitten i boken Skogens vatten togs fram under hösten Informationsspridning om Skogens vatten har accelererat under året genom artiklar i etern och intern press, sociala media, Youtube etc. Kunskapen om vattenhänsynen hos skogsägarna torde ha ökat inte minst visar det sig genom skogsägarföreningarnas interna

8 8 (15) uppföljningar. Kampanjen och skogsägarnas ökade medvetenhet initierar olika företagslösningar för att minska körskador i skogsbruket t e Södras markskoningsgaranti och entreprenörsutbildningar. b) Hur har Skogsstyrelsen arbetat med rådgivningskampanjen, skogsbruk och vatten, under 2013? Hur många personer har fått enskild rådgivning? Hur många personer har deltagit i skogsträffar? Skogsstyrelsen har under 2013 arbetat med kompetenshöjande aktiviteter såsom enskild rådgivning och skogsträffar inom kompetensutvecklingsprojektet Skogsbruk och vatten i hela landet. Aktiviteterna vänder sig främst till skogsägare men alla verksamma inom skogsbruk ryms inom målgruppen. Tema för skogsträffarna under 2013 har varit Körskador, Miljöhänsyn i och i anslutning till vattendrag och Produktionshöjande åtgärder såsom dikesrensning och skyddsdikning. De enskilda rådgivningarna har riktats mot skogsägare som har anmält en avverkning alternativt annan åtgärd som har anknytning till vatten. Under året har projektet nått 494 personer på enskild rådgivning och 1529 personer har deltagit i skogsträffar. Den förväntade effekten av aktiviteterna är bevarade och utvecklade miljövärden i och i anslutning till skogslandskapets vattensystem men även att skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga bevaras. Deltagare i aktiviteterna ska uppge att rådgivningen eller deltagandet i skogsträffen har påverkat hur en åtgärd utförts eller att den blev utförd. Totalt under projektperioden har ca 9800 verksamma inom skogsbruk nåtts via någon av aktiviteterna rådgivning eller skogsträffar. Projektet fortsätter under första halvåret 2014 med nytt namn, Klimatanpassat skogsbruk och vatten. c) Ge eempel på arrangemang där Skogsstyrelsen har medverkat under 2013 för att sprida information som bidrar till genomförandet av åtgärd 21? Det är framförallt i samband med seminarier, utbildningar och ekursioner (både internt och eternt) som information om detta förs fram. Arrangemangen kan vara initierade av både Skogsstyrelsen, länsstyrelser och skogsföretag/skogsägarföreningar. Skogsstyrelsens tidning SkogsEko är Sveriges största skogstidning som utkommer fyra gånger per år och ges ut i eemplar. Via artiklar och reportage, och ibland särskilda bilagor, informeras markägare och andra läsare av tidningen till eempel om skogsbrukets effekter på vattenmiljöer, vad som är viktigt att tänka på vid brukandet av skog för att bibehålla eller förbättra vattenkvalitén, goda eempel på hur markägare gör för att lyckas med vattenhänsynen.

9 9 (15) 4. Skydd av vattenmiljöer Hur har arbetet med formellt skydd, (biotopskydd och naturvårdsavtal) tagit hänsyn till vattenförekomster under 2013 så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås? Ge en kort beskrivning genom uppföljning av 2012 års rapportering. Skogsstyrelsen har möjlighet att inrätta biotopskydd och teckna naturvårdsavtal med markägare på skogsmark med koppling till vattenmiljöer. Antalet och arealen biotopskyddsområden har ökat markant jämfört med 2012, se tabell 3. Antalet och arealen naturvårdsavtal är något lägre än 2012, se tabell 3. Tabell 3. Antal och areal biotopskyddsområden och naturvårdsavtal Antal Areal Antal Areal Antal Areal Antal Areal Biotopskyddsområden Naturvårdsavtal 21 98,3 5 14, , , Tabell 4. Antal och areal skogsmark där biotopskydd med koppling till vattenmiljöer har inrättats under Alkärr Antal Areal prod Areal tot Antal Areal prod Areal tot Antal Areal prod Areal tot Antal Areal prod Areal tot Antal Areal prod Areal tot Antal Areal prod Areal tot Källor med omgivande våtmark Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark Strand- eller svämskogar Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller Örtrika missgynnade sumpskogar arters 2 4,2 4, , ,9 1 8,1 8,1 1 6,4 9

10 10 (15) Tabell 5. Antal objekt och areal skogsmark för vilka naturvårdsavtal med koppling till vattenmiljöer har tecknats under Kantzon, korridor, bäck, ravin Antal Areal prod (ha) Areal tot (ha) 23 53,1 54,9 5. Skogsbruksplaner I 2012 års återrapportering beskriver Skogstyrelsen att arbetet med det nya planläggningssystemet kommer förhoppningsvis att leda till ett genomförandeprojekt under 2013 i vilket införandet av blå målklassning ska beaktas. a) Hur har arbetet med ny teknisk plattform för Grön skogsbruksplan genomförts under 2013? Sommaren 2013 startades ett arbete med att upphandla ny teknisk plattform för Grön skogsbruksplan. Arbete med implementering av systemet pågår nu och slutförs i och med att plattformen sätts in i produktionen våren b) Vilka är resultaten av 2013 års arbete med att föra in blå målklassning i det nya planläggningssystemet? Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet har under 2013 haft särskilt fokus på kundanpassad produktutveckling med interna produktprioriteringsmöten samt en mindre marknadsundersökning. Ur ett strikt affärsmässigt perspektiv grundat på inhämtad kunskap bedömer vi nu att våra kunder (främst privata skogsägare) inte efterfrågar blå målklassning som ett komplement till traditionell målklassning i den Gröna skogsbruksplanen. Skogsstyrelsen planerar tillsvidare inte att utveckla arbetssätt för att utföra blå målklassning vid skogsbruksplanläggning. Däremot beaktas vatten på andra sätt i arbetet med planläggning. Skogsstyrelsens nya planläggare genomför en obligatorisk grundutbildning avseende målklassning och naturvärdesbedömning. Den utbildningen innehåller övningsmoment kring vatten och vattenkvalitet kopplat till beståndsavgränsning och val av målklass (PG, PF, NS eller NO). Varje planläggare deltar också på en obligatorisk kalibreringsdag (för nya planläggare som jobbat upp till 5 år krävs årlig kalibrering, för planläggare som jobbat mer än 5 år krävs kalibrering vartannat år) där aktuella ämnen och övningar står på programmet. Med dessa två obligatoriska moment anser vi att vi ändå når långt med att föra ut kompetensen kring vatten och vattenhänsyn.

11 11 (15) c) Kan andelen areal som planläggs med blå målklassning anges i 2014 års rapportering? Eftersom blå målklassning inte är genomförd i skogsbruksplanerna går det heller inte att ange i någon rapportering. 6. Kunskaper om skogslandskapets vattenmiljöer samt skogsbrukets påverkan Har Skogsstyrelsen arbetat med revidering av miljöhänsynsuppföljningen under Skogsstyrelsen har under 2013 avslutat projektet Dialog om miljöhänsyn där ett av projektmålen var att ta fram underlag till ett nytt system för hänsynsuppföljning (Skogsstyrelsens Rapport 10:2012 Hänsynsuppföljning - grunder, Skogsstyrelsens Rapport 4:2013 Hänsynsuppföljning underlag för detaljerad kravspecifikation). Under året har Skogsstyrelsen också startat ett projekt för att utveckla och införa ett sådant system, ett projekt som avslutas vid utgången av I detta system föreslås att uppföljning av skogsbrukets hänsynstagande till vattenmiljöer ska ske via fältinventering med inriktning på kvalitativa värden och med fjärranalys för mer kvantitativa värden som kan användas i en landskapsansats. Har Skogsstyrelsen utfört något annat arbete under 2013 för att förbättra kunskapen om skogslandskapets vattenmiljöer och skogsbrukets påverkan på vattenmiljön? Skogsstyrelsen har under 2013 tillsammans med länsstyrelsen i Västerbotten initierat ett projekt för att utvärdera befintlig övervakning av vatten med koppling till påverkan från skogsbruk. Utvärderingen utförs av SLU och ska redovisas i mars Skogsstyrelsen följer forskning som pågår på området och medverkar i avnämargrupper/referensgrupper till forskningsprojekt. Skogsstyrelsen följer också arbetet med revidering av övervakning av akvatiska miljöer som pågår vid Havs- och vattenmyndigheten och är med i en referensgrupp som dock inte haft någon aktivitet ännu. Hur långt arbetet kommit och i vilken omfattning övervakning av skogslandskapets vatten beaktas i sammanhanget är än så länge oklart. 7. Kostnad och finansiering Har några nya uppgifter tillkommit eller har förändringar skett av verksamheten under 2013 som medför att de uppskattade administrativa kostnaderna eller finansieringen för åtgärd 21 bör revideras?

12 12 (15) Nej, vi bedömer att kostnaderna håller sig enligt planen när det gäller arbetet med att utveckla Skogsstyrelsens styrmedel och verktyg. Däremot när det gäller finansiering av åtgärder, stöd till markägare via landsbygdsprogrammet för skogliga åtgärder (för att till eempel förbättra vattenkvalitet, åtgärda vandringshinder), är signalerna att Skogsstyrelsen inte kommer att få några resurser för detta till 2014, troligen inte heller till Övriga frågor a) Hur har arbetet med nå måluppfyllelsen kring skogsbrukets försurningspåverkan genomförts under 2013? Även under 2013 har Skogsstyrelsen arbetat med att informera och utbilda skogsägare och andra verksamma inom skogssektorn om vikten av att askåterföra efter uttag av grot från skogsekosystemen. Detta för att undvika risken för framtida försurning av avrinnande vatten. Skogsstyrelsen har i detta sammanhang utbildat och rådgett ca verksamma inom sektorn. Skogsstyrelsen arbetar också med uppdrag i samband med askåterföring och har genom detta uppdrag planlagt ca ha för askåterföring. Under 2013 har vi haft två möten i Aktörsrådet för askåterföring. Mötena har varit konstruktiva och en hel del förslag har diskuterats om hur man skall öka askåterföringen. Kan man dela på kostnaden mellan skogs- och värmeverkssektorn finns det en möjlighet att få igång askåterföring i större omfattning. Dock är det en bit kvar för att få till en reell ökning av denna frivilliga verksamhet. Kan aktörsrådet för askåterföring bidra med åtgärdsförslag till vattenmyndigheternas reviderade åtgärdsprogram ? Nej! Arbetet avslutas i april Det kommer att tas fram ett slutdokument som i viss mån kanske kan bidra till ett åtgärdsförslag för att öka askåterföringen, men inte ett fullständigt åtgärdsförslag till vattenmyndigheterna. b) Hur har arbetet med att ta fram en metod för uppföljning av tillämpning av Skogsstyrelsens vattenpolicy genomförts under 2013? Delge kort sammanfattning och utvärdering av resultat. Under 2013 har en metod och ett formulär arbetats fram. En test av metoden där ett 20 tal ärenden granskats genomfördes. Vid testen arbetade vi med olika typer av ärenden, både lagärenden, rådgivningsärenden och anmälningsärenden där det funnits anledning att få med vattenfrågor i hanteringen. I den egentliga utvärderingen som vi påbörjat under hösten 2013 som kommer att färdigställas 2014 har vi valt att fokusera på hanteringen av dikesrensningsärenden.

13 13 (15) 9. Projekt Sammanfatta i korthet de regionala projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkar i Indela projekten per region och ge hänvisning till eempelvis hemsidor där mer information om projekteten är tillgängliga. Eempel på projekt inom Region Nord ReMiBar (Remediation of migratory barriers in stream crossings) borttagning av vandringshinder i Norr- och Västerbotten. FLISIK För livskraftiga småvatten i Kvarkenregionen. Ett svensk-finskt samarbete där bland annat ett förslag på förvaltningsplan för ett mindre avrinningsområde (Tuggenbäcken) utvecklas och demonstrationsområden för god hänsyn i form av kantzoner tas fram. Samverkan mellan myndigheter inom och mellan länderna är en viktig del. TRIVA III vattenförvaltning och påverkan från skogsbruk i Torneälvens internationella avrinningsområde. III/ Eempel på projekt inom Region Mitt Baltic Landscape ett internationellt projekt som berör hela Östersjöområdet och där ett område inom region Mitt är pilotområde i projektet. Projektet inriktar sig på att arbeta utifrån konceptet Model Forest, som bygger på att man ur ett underifrån- och landskapsperspektiv arbetar med uthållighet i skogsbruk, turism, miljövärden med mera. Särskilt fokus ligger på landskapskonventionen och EUs vattendirektiv. Se även fråga längre ner i dokumentet om nationella projekt. Eempel på projekt inom Region Svea Sälboda vattenrike här visas praktiska, enkla lösningar för att minimera påverkan på vatten från skogsbruk inom ett avrinningsområde. Hjälmarelandskapets lövskogar strategi tas fram för skötsel av området kring Hjälmaren för att gynna bland annat vattenkvalité och sociala värden genom informationsinsatser och demonstrationsområden. Eempel på projekt inom Region Öst Moment (Modern water management) ett internationellt projekt inom vilket Skogsstyrelsen arbetat både med rådgivning till skogsägare, inventerat och målklassat en bäck, samt varit med och startat ett vattenråd. Regional vattenplanering tillsammans med länsstyrelsen på Gotland undersöks behov och möjligheter för en långsiktig, landskapsstrategisk regional vattenplanering. Baltic landscape se beskrivning under Region Mitt. Eempel på projekt inom Region Väst Enningsdalsprojektet praktiska åtgärder har genomförts för att främja vattenmiljöer. SA Halland, ett samverkansprojekt mellan vattenråden i Halland genomfördes under Projektledare är Ann Udd, Viskans vattenråd. Projektet genomfördes som sju olika temadagar under året där alla medlemmarna i vattenråden kunde delta. De olika temana fördelades på olika vattenråd med ansvar att organisera en endagars ekursion. Fylleåns vattenråd arrangerade skogstemat där Skogsstyrelsen deltog aktivt. Projektet fortsätter under 2013.

14 14 (15) Skog Å Mjölk (Måsek-projekt) har sedan 2012 drivits av Göteborgs distrikt och avslutades under Projektet har varit ett samverkansprojekt med Länsstyrelsen Västra Götaland där både vattenvårdsenheten och landsbygdsenheten har varit mycket aktiva. Gemensamma rådgivningar har genomförts liksom flera skogsträffar. Det finns ett stort behov av att utveckla samarbetet kring vatten, så att det inte blir stopp på grund av en administrativ gräns när ett vattendrag går från jordbruksmark till skogsmark. Viktigt att även landsbygdsenheten är med, för att göra gemensam sak med deras rådgivare. Forestry and Water network Skogsstyrelsen startade 2011 upp ett nätverk, Forestry and Water network, vars syfte är att fungera som en diskussionsplattform för frågor kring Skogsbruk och vatten. En mindre arbetsgrupp från ovan nämnda länder har bildats för att skriva en ansökan till Baltic Sea Regional Programme Projektet kommer att sikta på att jobba inom tre fokusområden; dikessystem, kantzoner, bäver. a) Hur sprids resultaten från dessa arbeten till andra regioner? I många fall tillgängliggörs material (rapporter, foldrar m.m.) på projektens hemsidor och på Skogsstyrelsens intranät. Något aktivt utbyte av resultat och erfarenheter har sällan förekommit men nu planeras en större nationell konferens där alla projekten får möjlighet att presentera sina resultat och erfarenheter. b) Kan framgångsrika koncept kopieras som arbetsmetoder i fler regioner? Ja, det finns flera goda eempel som kan kopieras i fler regioner än där projektet genomförs: metodutveckling av uppföljning av miljöhänsyn och erfarenheter av nya variabler/mätmetoder, utveckling av förvaltningsplan för mindre avrinningsområden, framtagande av demonstrationsområden för olika skogsbruksåtgärder vid vatten. Skogsstyrelsen kan dock bli bättre på att ta vara på och sprida de goda eemplen och erfarenheterna, både internt och eternt. Sammanfatta i korthet de nationella projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkar i Skogsbruk och vatten ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att via rådgivning och utbildningsinsatser till aktiva inom skogsbruket bidra till att bevara och utveckla miljövärden i och i anslutning till skogslandskapets vattensystem. Dialog om miljöhänsyn ett projekt där målbilder för bra miljöhänsyn till bland annat vattenmiljöer tas utvecklas av myndigheter och skogsnäringen tillsammans. Inom projektet utvecklas också en ny uppföljning av miljöhänsyn. En dörr in Skogsstyrelsen ska under , i samråd med bland annat Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten samt Länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge och Jämtlands län, arbeta med en fördjupad myndighetssamverkan för anmälningar och ansökningar som rör skogsbruksåtgärder på skogsmark. Här är verksamheter/ärenden med koppling till vatten en viktig del. Bioenergi från skogen ett kompetensutvecklingsprojekt som ska ge kunskap som bidrar till ett ökat användande av skogen för bioenergiändamål utan att skogsproduktion, mark och

15 15 (15) miljö långsiktigt påverkas negativt. Information om askåterföring är en viktig del i projektet. Baltic Landscape ett internationellt projekt som inriktar sig på att arbeta utifrån konceptet Model Forest som bygger på att man ur ett underifrån- och landskapsperspektiv arbetar med uthållighet i skogsbruk, turism, miljövärden med mera. Särskilt fokus ligger på landskapskonventionen och EUs vattendirektiv. Inom projektet avser man bland annat att utveckla nya förslag på lokal förvaltning baserat på vattendirektivet och den hittills samlade erfarenheterna av lokal förvaltning av avrinningsområden. 10. Åtgärdsprogram Under 2013 inleddes en utökad samverkan mellan vattenmyndigheterna och Skogsstyrelsen kring åtgärdsförslag till kommande åtgärdsprogram Beskriv kortfattat arbetsformen och referensgruppens roll i framtagande av åtgärdsförslag för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Skogsstyrelsen driver sedan 2011 ett projekt Vattenförvaltning Projektet skapades i syfte att hålla samman olika delar i Skogsstyrelsens verksamhet som kopplar till arbetet med vattenförvaltningen i någon form. En etern referensgrupp finns knuten till projektet med representanter från skogsbruket (Södra, Mellanskog, Bergvik/Skogsindustrierna, Sveaskog), andra myndigheter (Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten, vattenmyndigheterna) och ideella organisationer (WWF). Under hösten 2013 inleddes en utökad samverkan mellan vattenmyndigheterna och Skogsstyrelsen i syfte att påbörja arbetet med förslag på åtgärder till kommande åtgärdsprogram. De förslag som hittills formulerats presenterades för den eterna referensgruppen och diskuterades kort vid ett telefonmöte i november för att ge deltagarna i referensgruppen möjlighet att komma med synpunkter och förslag i ett tidigt skede i processen. Arbetet med att utveckla åtgärdsförslag fortsätter och kommer bland annat att vara en viktig punkt då referensgruppen träffas nästa gång i mars 2014.