Skola och socialt utsatta barns utveckling Svenska BUP-kongressen Linköping 22 april 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se
Skolbetyg som prediktor/mediator för barns utveckling - Ny svensk forskningsspecialitet Våra studier: Dåliga betyg från åk 9 (15-16 år): Inga/ofullständiga/låga betyg = sämsta 1/6 i riket (<(M-1SD)) Jämförs med alla andra (5/6)
Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9 (N=930 000) Vinnerljung et al, 2010; jfr Jablonska et al, 2009, 2012; Björkenstam et al, 2011
Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 Vinnerljung et al, 2010; jfr Gauffin et al, 2013, 2015
Ivar Frönes, norsk sociolog I kunskapssamfunnet är skolan marginaliseringsgeneratorn social exklusion i vuxen ålder - utestängd från arbetsmarknaden - riskfylld livsstil, ohälsa etc Frönes & Strömme, 2013
Det här är dåliga nyheter för socialt utsatta barn De har mycket dåliga skolprestationer Skolmisslyckanden läggs till andra riskfaktorer
Inga/ofullst/låga betyg Över medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Kontaktfamilj före tonåren 55% 15% Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13% Växt upp i fosterhem 60% 11% Flickor Normalgrupp 11% 60% Konaktfamilj före tonåren 37% 27% Barn i fam med mkt soc bidr 40% 25% Växt upp i fosterhem 43% 23% N= 930 000. Har tagit bort alla med förtidspension el likn vid 23 år Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård). Vinnerljung et al, 2010; Berlin et al, 2011
Varför så dåliga skolresutlat? Handlar inte om kognitiv formåga. Socialt utsatta pojkar har vid 18 år likn resultat på kognitiva tester som utlandsfödda adopterade. Överrepresentation av andra problem, t ex dåligt arbetsminne Instabilitet, skolbyten Inga (statistiska) samband med psykisk sjukdom/missbruk hos föräldrarna. Finns samband med föräldrars utbildning. F-barn: vanligt med pessimistiska förväntningar från f-föräldrar, socialarbetare och lärare Vinnerljung et al, 2010; Tideman et al, 2011; Tordön et al, 2014
Beteendeproblem, psyk ohälsa? Beteendeproblem Psyk hälsoproblem Dåliga skolprestationer Gustafsson et al, 2010
Socialt utsatta/placerade barn Får sämre skolbetyg än andra barn med samma begåvning Får lägre utbildning än andra barn med samma begåvning Får lägre utbildning än andra barn med samma betyg Men deras utbildningsambitioner är inte särskilt annorlunda än andra jämnårigas (placerade barn) Vinnerljung et al, 2010; Daelen, 2014
8 Barn i familjer med långvarigt socialbidrag RR före/efter kontroll for dåliga betyg 7 6 5 4 korr för kön/ålder och dåliga betyg 3 2 1 Nark missbruk Allv krim Teen föräld Lever på socialbidrag Vinnerljung et al, 2010
Vilka faktorer ökar risken för negativa utfall bland utsatta/placerade barn? Dåliga betyg plus kön Ingen/marginell betydelse mor/far psykisk sjukdom eller missbruk ålder vid placering, tid i vård (för f-barn) Vinnerljung et al, 2010; Berlin et al, 2011
Vilka faktorer ökar chansen för positiva utfall bland utsatta/placerade barn? Frånvaron av dåliga betyg plus kön Ingen/marginell betydelse mor/far psykisk sjukdom eller missbruk ålder vid placering, tid i vård (för f-barn) Vinnerljung et al, 2010; Berlin et al, 2011
Riskfaktorer för tonårsföräldraskap Samma för plac flickor som för jämnåriga? (N = 700.000) Starkaste riskfaktorn i hela befolkningen: - Dåliga skolbetyg Etiologiska fraktioner: Hela befolkningen, dåliga betyg förklarar 30% Placerade flickor: 40% Inget/svagt samband med föräldrars psykopatologi Brännström et al, 2015
Förtidspension 2008 (30-35 år; n=530 000) Dåliga betyg + låg utbildn förklarar 2/3 av överriskerna 14 12 10 8 % Män 6 Kvinnor 4 2 0 Maj pop Lång f-hem Tonårsplac Alla med förtidspension före 23 år borttagna; Vinnerljung et al, subm
Slutsatser Barn som klarar sig dåligt i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett familjebakgrund. Skolmisslyckande - determinant för socialt utsatta barns utveckling. Skolprestationer är en variabel riskfaktor för dessa barn. De underpresterar i skolan jämfört med deras kognitiva kapacitet. Vill man förbättra socialt utsatta barns dystra framtidsutsikter - måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.
179 studier (166 från USA) Metaanalys av 69 studier (inga från Europa) Mest RCT-studier Korta insatser (<1 år) Rejäla effekter: Tutoring Feedback/monitoring Cooperative larning
Effekter av de bästa interventionerna 5 4 3 15% bästa SES 15% sämsta SES 2 1 Nu Möjligt
Internationell kunskapsöversikt: Vad hjälper placerade barn att klara skolan? Svar: det mesta, om man försöker Idag ca 18 utvärderade försök under 35 år Positiva förbättringar : ca 16 av 18 studier Tutoring projekt, t ex Paired Reading SkolFam i Sverige m m Alla framgångsrika projekt förbättrade läsförmågan Blandade resultat för matematiken Skolförberedande förskola mycket lovande Förutom Tutoring mest pre/post studier Forsman & Vinnerljung, 2012; Pears et al, 2013; Vinnerljung et al, 2014
Summering Mycket starka samband mellan skolbetyg och framtida psykosociala problem Socialt utsatta barn underpresterar i skolan jämfört med deras kognitiva kapacitet utrymme för interventioner Det är realistiskt att vänt sig positiva resultat från interventioner riktade mot yngre barns skolgång (7-12 år), särskilt läsfärdigheter. Det viktigaste: att motarbeta tidiga misslyckande i skolan. Tester är bra och nödvändiga. Samma förväntningar som på andra barn
bo.vinnerljung@socarb.su.se
Referenser Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33, 2489-2494. Björkenstam C, Weitoft GR, Hjern A, Nordström P, Hallqvist J & Ljung R (2011). School grades, parental education and suicide a national register-based cohort study. Journal of Epidemiology and Community Health, 65, 993-998. Brännström L, Vinnerljung B & Hjern A (2015). Risk factors for teenage childbirths among child welfare clients: Findings from Sweden. Children and Youth Serv Review, 53, 44-51. Dæhlen M (2014). Child welfare clients first step away from higher education: The influence of school performances, educational aspirations and background factors on choosing the vocational track after compulsory school. Nordic Soc Work Research, 4, 22-36. Forsman H & Vinnerljung B (2012) Interventions aiming to improve school achievements of children in out-of-home care: a scoping review. Children and Youth Services Review. 34, 1084-1091. Frönes I & Strömme H (2013). Risiko og Marginalisation. Norske barns levekår i kunskapssamfunnet. Oslo: Gyldendals. Gauffin K, Vinnerljung B, Fridell M, Hesse M & Hjern A (2013). Childhood socioeconomic status, school failure, and drug abuse a Swedish national cohort study. Addiction, 108, 1441-1449.
Gauffin K, Vinnerljung B & Hjern A (2015). School performance and alcohol-related disorders in early adulthood: a Swedish national cohort study. International Journal of Epidemiology, E-publ, Advance Access, doi: 10.1093/ije/dyv006 Gustafsson et al (2010): School, learning and mental health. Stockholm: Kungl Vetenskapsakademin. Jablonska B, Lindberg L, Lindblad F, Rasmussen F, Östberg V & Hjern A (2009) School performance and hospital admissions due to self-inflicted injuries. Int Journal of Epidemiology, 38, 1334-1341. Jablonska B, Lindblad F, Östberg V, Lindberg L, Rasmussen F & Hjern A (2012). A natiional cohort study of parental socioeconomic status and non-fatal sucicidal behavior the mediating role of school performance. BMC Public Health, 12, E publ, doi: 10.1186/1471-2458/12/17/prepub Pears K, Fisher P, Kim H, Bruce J, Healy C & Yoerger K (2013). Immediate effects of school readiness intervention for children in foster care. Early Education and Development, 24, 771-791. Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson AA (2011). Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study. Adoption & Fostering, 35, 44-56. Tordön R, Vinnerljung B & Axelsson U (2014). Improving foster children s school performance. A replication of the Helsingborg study. Adoption & Fostering, 38, 37-48.
Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social Rapport 2010, kap 7, s 227-266. Stockholm: Socialstyrelsen. Vinnerljung B, Brännström L & Hjern A (subm). Disability pension among adult former child welfare clients: A Swedish national cohort study. Vinnerljung B, Tideman E, Sallnäs M & Forsman H (2014). Paired Reading for foster children. Results from a Swedish replication of an English literacy intervention. Adoption & Fostering, 38, 361-373.