Kroppsspråk - Det jag gör hörs tydligare än det jag säger Alla är vi redan experter på kroppsspråk. Det ingår i socialiseringsprocessen. Kroppsspråket är kulturellt betonat och det kroppsspråk som detta handlar om är det vi har i den västerländska kulturen. Det som människor avläser hos varandra när man kommunicerar är 62% via kroppsspråket (gester, mimik, kläder, utsmyckning, dofter) 30 % rösten (satsmelodi, klangfärg, volym, ton) 8 % ordet (innehållet, vad som sägs) När alla tre delarna säger samma sak undviker man lättare missförstånd. Kropp och röst är intimt sammanflätade, vilket innebär att dessa 92% kan kallas för undertext, det man egentligen säger. En otydlighet hos avsändaren är en dubbel otydlighet hos mottagaren. De första minuterna i ett möte har vi fullt upp med att läsa varandras signaler. Detta innebär att man kanske inte behöver säga det allra viktigaste just då, utan att kanske låta personerna först få möjlighet att bilda sig en uppfattning om vem de ska komma att lyssna på. Vi är då så upptagna med att läsa av alla signaler som kroppsspråket sänder att vi inte alltid hör vad som sägs. Ett exempel är när man befinner sig i en lite större församling av okända människor och går runt och hälsar. Hur många namn kommer man ihåg efteråt? Sannolikt inte många eftersom man var fullt sysselsatt med att läsa de icke-verbala signalerna... En yrkesgrupp som måste vara så neutrala som möjligt är nyhetsuppläsare. Deras mål är att de 8% (dvs ordet) ska öka eftersom det är information som nyhetsuppläsaren ger och den informationen ska inte färgas av uppläsarens personliga åsikt. Detta för att åhörare ska kunna koncentrera sig på vad som sägs. Om vi blir mer medvetna om vårt eget kroppsspråk och dess betydelse kan vi bättre avläsa det hos andra. Ett sätt att studera kroppsspråket är att sätta sig framför TV:n, skruva ner ljudet och att utifrån personens kropp försöka tolka vad han säger. Du kommer att upptäcka att människor säger mycket med läpparna som motsägs av kroppen, mimiken och andra signaler. Man avger dubbla budskap. En otydlighet från sändaren är en dubbel otydlighet hos mottagaren! Jfr olika yrken kopplat till kroppsspråket; Nyhetsuppläsaren, fotbollsdomaren, radioprataren, expediten osv. Ta reda på om du har några omedvetna undertexter, dvs vad utstrålar du när du inte tänker på det... Be en god vän om hjälp. OBS! Kroppssignaler ska tas med förbehåll, även om de berättar mycket som inte alltid överensstämmer med de språkliga uttrycken. Kroppsspråket kan också vara uttryck för vanor hos personen i fråga.
Kroppen Olika handlingar/gester: - Medfödda handlingar handlingar vi inte behöver lära in. Hjärnan är förprogrammerad. T ex le, gråta, skratta. - Upptäckta handlingar handlingar vi upptäcker av oss själva. Handlingar vi tar till oss omedvetet efter hand som vi lever och lär känna våra kroppar. T ex korsa armarna, knäppa händerna. - Absorberade handlingar handlingar vi omedvetet tillägnar oss från våra medmänniskor. T ex ett visst rörelsemönster, vi är imitatörer, absorberar från de personer som vi beundrar. - Intränade handlingar handlingar vi måste lära in. Allt från att kunna slå frivolter till att blinka med ena ögat eller ta i hand, vissla, knäppa med fingrarna. - Blandade handlingar handlingar vi tillägnar oss på flera olika vis. T ex vuxna som kväver gråten, etikettregler osv. Ögonen Vad har ögonen för betydelse i vår kommunikation? Blicken är viktig och avspeglar sig också i hållningen. Ska man titta ner i golvet följer oftast en mer ihopkurad kroppshållning och tvärtom. Ej ögonkontakt - hopsjunken hållning - utstrålar osäkerhet Ögonkontakt - rakare hållning - utstrålar säkerhet Blicken berättar vart vi befinner oss mentalt. Att höra gör man med öronen, men att lyssna gör man även med ögonen. Blicken är viktig. Att se klart är att förstå hur något är eller fungerar. Så när vi inte vill förstå är det naturligt att vi blundar - på så sätt kan vi fortsätta att vara ovetande och oseende. Genom att sluta ögonen ett par sekunder och för säkerhets skull lägga handen över ögonen också, kan vi helt och hållet stänga ute vår omvärld. En person som blundar under ett samtal med någon annan försöker förmodligen minnas något klart och tydligt. Genom att sluta ögonen minskar han eller hon mängden visuell information och får lättare att koncentrera sig. Uppretade människor blundar också, och för det mesta tar de ett djupt andetag och suckar ljuvligt samtidigt som de försöker få bukt på sin irritation. De flesta människor vet att deras pupiller reagerar på ljus och mörker genom att vidgas och dras samman. Men oavsett ljusförhållandena, reagerar pupillen också på känslor - på samma sätt. De vidgas av positiva känslor och dras samman när vi tycker illa om eller avskyr något. Den här delen av kroppsspråket kan vi inte kontrollera, eftersom den fungerar helt omedvetet. För flera hundra år sedan använde de italienska kurtisanerna belladonnadroppar, som utvanns ur den dödligt giftiga belladonnan. Dropparna utvidgade pupillerna på ett konstlat sätt, och kurtisanerna använde medlet för att göra sig mer attraktiva. Så kunskapen om pupillernas signaler är inget nytt. Spädbarn har en medfödd förmåga att uttrycka sig med ögonen. Nästan i samma ögonblick de föds kommer deras ögon att följa ljudet av röster eller andra ljud. Naturen har begåvat dem med så stora pupiller att blicken inte kan vara annat än tilltalande. Walt Disneys seriefigurer är utmärkta exempel på det starka budskapet Älska mig, jag älskar dig som förmedlas av de jättelika pupillerna. Försök att föreställa dig Bambi utan de jättestora svarta pupillerna, med knappnålsstora pupiller i stället. Då inser du hur mycket vi påverkas av denna signal.
En klassisk övning är att man visar två bilder av samma attraktiva flicka, men på den ena bilden är hennes pupiller retuscherade för att se mindre ut. Bilderna visas upp för en grupp människor, och männen ombeds att visa vilken bild de tycker bäst om. Utan att veta varför kommer antagligen de flesta att välja bilden där flickan har de stora pupillerna. ur boken Kroppens språk av Jane Lyle Man kan inte enbart läsa av kroppsspråket genom hur man står eller hur man rör sig, utan det handlar även om framtoning, sin egen självuppfattning, vad man har för ledarskap mm. Status Alla har vi statusrelationer till varandra, i olika situationer, på olika platser. När det gäller bekanta, så är statusrelationen någorlunda fast, men med sina nära vänner, kan man byta statusnivå med varandra hela tiden. Status är något vi bestämmer tillsammans med andra omedvetet. Typiska signaler för statusnivåer: Högstatus: Tyngdpunkt på båda benen Rak i ryggen Tittar rakt fram Talar med en tydlig och klar röst Lågstatus Tyngdpunkten på ett ben Tittar gärna ner/bort Flackande blick Gärna en hand i ansiktet Pratar tyst, stammar, långa pauser mitt i meningar Man kan också spegla en annan persons kroppshållning vilket kallas för hållningseko. Det är inte helt ovanligt när man t ex pratar med någon i förtroende; den lyssnande vill förstå och sätta sig in i situationen och speglar ofta den andres kroppsspråk omedvetet. Man upplevs då vara på samma statusnivå. Kanske har du upplevt att medan du pratat med någon vän insett att du och personen sitter eller står exakt likadant? Det, är hållningseko. Revir / Zoner: Vi har olika zoner för hur nära vi släpper in andra människor. - Zon 1 Intima zonen. Närmast kroppen. Endast de närmaste och käraste vännerna / släktingarna låter vi komma innanför zonen. - Zon 2 Sällskapliga zonen. Personliga utrymmet. - Zon 3 Familjeterritoriet. Familjens område, revir, exvis tomten. - Zon 4 Stamterritoriet. Skyddar vår näringstillförsel.
Placeringar Runda bord är demokratiska bord. Alla platser är lika mycket värda. Kvadratiska bord skapar tävlingspositioner. Ökar ej gruppens intresse eller att dela med sig av sina tankar och idéer. Rektangulära bord och ovala bord. De olika positionerna förstärker eller minskar auktoriteten. 3 4 1 2 5 6 1-2 konkurrerande positioner 3-5 och 4-6 konkurrerande, försvarsinriktade, aggressiva positioner 3-4 och 5-6 hjälpsamma lag positioner 1-5, 1-3 och 2-6, 2-5 utbyter information 3-6, 4-5, 1-6, 1-4, 2-5 och 2-3 kommunicerar inte med varandra Olika övningar kopplat till Kroppsspråk Här nedan följer några övningar som man kan plocka in i Kroppsspråkspasset där man själv tycker att det passar. Övning: Om du knäpper händerna vilken tumme hamnar överst? Prova att säg vilken utan att knäppa dem och knäpp dem sedan och se om du mindes rätt. Syfte; Vi har vårt kroppsspråk med oss naturligt, utan att vi tänker på vad och hur vi gör. Övning: Knyt en rosett. Sitt 2 och 2. Person A sitter på sina händer och försöker förklara för person B hur man knyter en rosett utan att ta hjälp av sina händer. Person B får instruktionen att han/hon aldrig knutit en rosett förut. Syfte: Att påvisa att vi använder oss av, och tar hjälp av vårt kroppsspråk i vår kommunikation. Övning: Utbringa ett 4-faldigt leve med hopsjunken kropp resp. glad Glada Punkten kropp (rakryggad och blicken framåt). Syfte: Med kroppen följer rösten!
Övning kopplat till Ögonen: Vad gjorde jag på semestern? 2 personer frivilligt upp på golvet. Person A berättar något för person B exempelvis vad han/hon gjorde på semestern. Person B ska under tiden komma på 10 flicknamn som börjar på A och 10 flicknamn som börjar på B. Övriga i gruppen iakttar och ingen vet om person B:s uppgift. Vad händer med person B? Hur ser man att person B inte lyssnar på person A? Hur var det att berätta för person A? Verkade han/hon intresserad? Blicken berättar vart vi är mentalt. Att höra gör man med öronen, men att lyssna gör man även med ögonen. Övning: En person på en stol i en minut 1) En person får sätta sig framför alla andra medan de tittar på personen under total tystnad i 1 minut 2) Samma person får sitta kvar men får nu till uppgift (övriga i gruppen vet ej uppgiften) medan de andra tittar, t ex gissa allas åldrar och lägg ihop dem, räkna hur många mörkhåriga det finns i rummet, multiplicera med 15 och dividera med 3...eller något liknande. 3) Under ytterligare 1 minuts tystnad tittar alla på personen 4) Diskutera: vad hände? Gick någon minut snabbare än den andra? Vem ägde situationen vid de olika tillfällena? Syfte med övningen är att påvisa hur olika situationerna blir om jag som ledare vet min uppgift eller inte. Om jag som ledare inte vet varför jag står framför en grupp och pratar, så kommer min osäkerhet att synas i mitt kroppsspråk, vilket också kommer att resultera i en osäker grupp och situationen blir jobbig för båda parter. Om jag som ledare däremot äger situationen och vet varför jag står framför en grupp och pratar, så blir gruppen trygg, när jag är trygg. Övning: Hälsa med överdrivet fast handslag resp. slapp som en död sill. Hälsar man med ett hårt fast handslag eller med ett slappt handslag. Här i ligger mycket av det första intrycket man ger. Vad VILL man ge för första intryck? Övning kopplat till status: Lågstatus högstatus. Låt hela gruppen få mingla runt tillsammans och låtsas att de ex.vis är på fest. Låt halva gruppen få mingla runt med typiska låg-statussignaler medan den andra halvan av gruppen får mingla runt med typiska högstatussignaler. Efter en stund kan man byta. Överdriv gärna. Diskutera efteråt hur de olika förhållningssätten upplevdes. Någon som kändes bättre än den andra? Hur tolkar man en person med fast resp. suddig ögonkontakt? Vad ska/bör man ha för statusnivå som ledare? Hur kan det yttra sig? Övning kopplat till status: Väntat länge evigheter. Prova att låta 2 personer få en varsin replik. - Väntat länge - Evigheter Låt dem få testa att säga dessa med olika statusnivåer, vilket kommer att resultera i att denna korta dialog blir olika beroende på hur man säger den. Övningkopplat till status: Kan jag få ett glas vatten? Prova att låta deltagarna få fråga varandra Kan jag få ett glas vatten? med olika statusnivå.
Övning kopplat till status/hållningseko: Rollspel Arbetssökande och chef alt. biträde och kund i en djuraffär. Kunden (arbetssökanden) kommer in och handlar (söker jobb) och biträdet (alt. chefen) har fått olika förutsättningar - Hållningseko (uppgiften är att spegla kundens/arbetssökandes kroppshållning utan att vara alltför övertydlig) - Högstatus (uppgiften är att chefen/biträdet ska uttrycka högstatus) - Lågstatus (uppgiften är att chefen/biträden ska uttrycka lågstatus) Vad uppfattar arbetssökande och kunden? Vad fick man för intryck av chefen/biträdet? Hållningseko ger ofta ett intryck som säger jag håller med dig, jag känner med dig, jag förstår dig. Övning kopplat till ordet: I smågrupper får man en och en läsa en text, exvis ett recept, för de andra. Var och en har då fått olika förutsättningar hur man läser texten. Samma text ger olika undertext. Vad i rösten eller kroppen gör att vi tolkar det som sägs annorlunda? Kropp+röst+ord+känsla sitter ihop. Förslag på olika teman att läsa texten på: *sörja *hota *fira *trösta *skvallra *bedja *skrämma *locka *berätta en hemlighet *tacka Övning kopplat till revir/zoner: 2&2 prova var det sällskapliga zonen/personliga utrymmet är. Var är det för långt bort och var kommer den andra personen för nära? - Hur placerar vi oss i en buss? - Hur placerar vi oss i en hiss? - Hur ska placeringen vara kring ett bord? Litteraturtips: Kroppens språk - Jane Lyle Klart uttalat om kvinnors språk - Ingrid Hagman, Ann-Marie Johansson Människan, en fälthandbok - Desmond Morris Hur får jag det sagt. Om samtalsteknik - Karen Zimsen Att tala är guld - Suzanne Mehrens Kommunikation mellan människor - Michael Argyle, Peter Trower Förstå mig rätt! Om kvinnospråk och mansspråk i arbetslivet. - Lena Wennberg Kroppsspråk - Samy Molcho Sammansatt av Studiefrämjandet i Östergötland Senast uppdaterad 2010-10-22