Årsredovisning 2011 storlekar över 55 mm storlekar upp till 55 mm Pantone 301 CMYK = 100, 45, 0, 20 Pantone 18 CMYK = 0,
Inbjudan till Bolagsstämma Aktieägarna i Elverket Vallentuna AB, org. nr 556577-2141, kallas till årsstämma tisdagen den 22 maj 2012 kl.18.00 på Lindö Hotell med adress Lindövägen 1,186 92 Vallentuna. Registrering börjar kl. 17.15. Rätt att deltaga vid stämman Aktieägare som önskar delta vid årsstämman ska vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 15 maj 2012 (för förvaltar registrerade aktier, se även nedan), och anmäla sig till bolaget senast tisdagen den 15 maj 2012, under adress Elverket Vallentuna AB (publ), Box 36, 186 21 Vallentuna, eller per telefon 08-511 866 01, eller per telefax 08-511 760 55, eller via email bolagsstamma@elverket.se. Vid anmälan bör uppges namn eller firma, person- eller organisationsnummer, antalet aktier samt adress och telefonnummer. Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden ska göra anmälan därom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare måste, för att få delta i årsstämman, begära att tillfälligt vara inregistrerad för aktierna i eget namn i aktieboken hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare som önskar sådan inregistrering måste underrätta sin förvaltare om detta i god tid före tisdagen den 15 maj 2012, då sådan inregistrering senast måste vara verkställd. Ombud m.m. Aktieägare får utse ett eller flera ombud. Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig och daterad fullmakt för ombudet. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet, om inte i fullmakten särskilt anges en längre giltighetstid, dock längst fem år från utfärdandet. Till fullmakt utställd av juridisk person ska bifogas behörighetshandlingar (registreringsbevis eller motsvarande). Fullmakten i original samt eventuella behörighetshandlingar bör i god tid före årsstämman insändas till Elverket Vallentuna AB (publ), Box 36, 186 21 Vallentuna. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbplats, www.elverket.se. Vägbeskrivning: GPS: 59 33.2667N 18 01.8858E Med bil Från Vallentuna: Kör väst mot Upplands Väsby (väg 268). Efter ca 2 km finns det en skylt som visar vägen till Lindö GK. Från Upplands Väsby: Vid Glädjens trafikplats svänger du mot öster, sedan omedelbart mot norr vid signalkorsningen och strax därefter öster mot Vallentuna (väg 268). Efter ca 9 km finns det en skylt som visar vägen till Lindö GK. Elverket Årsredovisning 2011
Om oss Innehåll Viktiga händelser under året 2 VD har ordet 4 Flerårsöversikt 6 Historik 7 Ägare och aktien 8 Vison, affärsidé och strategier 9 Elmarkanden i Sverige 10 Affärsområde Elnät 12 Affärsområde Elhandel 16 Affärsområde Bredband 20 Organisation och styrning 21 Elverket Vallentuna AB grundades 1919 och är noterat på Aktietorget sedan 2002. Vi säljer el på den fria marknaden till konkurrenskraftiga priser och är den lokala nätägaren i Vallentuna som ser till att alla hushåll, företag och övriga verksamheter i kommunen har en trygg elförsörjning. Elverket erbjuder även bredbandslösningar lokalt i Vallentuna. Förvaltningsberättelse och finansiella rapporter 23 Koncernens resultaträkning 27 Rapport över totalresultat, koncernen 27 Koncernens balansräkning 28 Koncernens förändringar i eget kapital 29 Koncernens kassaflödesanalys 30 Moderbolagets resultaträkning 31 Moderbolagets balansräkning 32 Moderbolagets förändringar i eget kapital 34 Moderbolagets kassaflödesanalys 35 Noter 36 Vinstdisposition 51 Revisionsberättelse 52 Styrelse 53 Ledningsgrupp 54 Av miljöskäl har Elverket valt att inte trycka och distribuera årsredovisningen. Denna finns att beställa via Elverkets hemsida www.elverket.se eller telefon 08-511 866 00 Elverket Årsredovisning 2011 1
Viktiga händelser under året Kall inledning på året Inledningen av 2011 blev kall, liksom slutet av 2010. Detta ställde stora krav på elnätet och elhandelsorganisationen när det gällde att hantera våra kunders höga energibehov. Eftersom Vallentunaområdet har en stor andel villabebyggelse med värmepumpar, kunde vi se ett extra stort energibehov när det blev så kallt att värmepumparnas effektivitet drastiskt minskade. Energipriserna i landet steg samtidigt kraftigt på grund av att dyra energikällor krävdes för att möta det ökade elbehovet. Detta påverkade vår elhandelsverksamhet negativt då vi har en stor andel kunder med fasta prisavtal. När dessa kunders energiuttag kraftigt översteg prognosticerade nivåer tvingades vi ibland köpa el till högre priser än vi sålde för. Prognoser Generellt sett baserar branschen vanligtvis sina prognoser på kundernas energiuttag de närmast föregående 12 månaderna. Sådana prognoser ger dock inte en rättvisande bild av framtida uttag, bland annat på grund av varierande vädersituationer från ett år till ett annat. 2010 påbörjade vi därför ett arbete med att förändra vår prognosmodell. Vi utvecklar kontinuerligt denna modell med målet att säkerställa ett bra pris till kunden, en säker elleverans och att minimera riskerna för ett negativt resultat i vår elhandel. Nytt affärssystem nya möjligheter till verksamhetsstyrning Ett nytt affärssystem implementerades under året, vilket ger oss betydligt större möjlighet att mäta och styra vår verksamhet. Det nya systemet ger oss möjligheter att optimera verksamheten genom förbättrad uppföljning och analys vilket kommer att ske kontinuerligt. Ny VD för elhandelsbolaget Elverket Vallentuna El AB Mikael Larsson började som VD för dotterbolaget Elverket Vallentuna El AB i april 2011. Mikael har arbetat med elhandelsfrågor under flera år inom MälarEnergi och kommer närmast från Vattenfall. Smarta tillsammans med kunden Under året har vi arbetat med att vidareutveckla vår strategi i syfte att säkerställa att vi långsiktigt kan förse våra kunder med både kostnadseffektiv energi och en kvalitativ serviceinriktad energileverans utifrån respektive kunds behov. Vår ambition är att vara nära våra kunder för att förstå deras behov och att tillsammans med dem hitta smarta energilösningar. Utmaningen kommer inte bara att vara att leverera billig energi utan också att hjälpa kunderna till innovativa och hållbara lösningar som gör skillnad för såväl kunderna som samhället i stort. Vi kallar det att vara smarta tillsammans med kunden. Dödsfall Den 15 juli 2011 avled vår planeringsingenjör Sten-Ove Högberg. Trots att han varit sjuk under en längre tid jobbade Sten-Ove idogt vidare hos oss tills bara ett par dagar innan han gick bort. Givetvis drabbade förlusten av en kunnig, omtyckt och färgstark kollega våra medarbetare hårt. Bara några dagar senare, den 21 juli avled vår styrelsemedlem Ove Ekström, också han efter en längre tids sjukdom. Ove var verksam i Elverkets styrelse i många år och stod för mycket av det som har varit bolagets historia. Ove var också starkt förankrad i Vallentuna både genom att han drev sin gård i kommunen och att han också var mycket involverad i flera av kommunens utvecklingsarbeten. Ove lämnade ett stort tomrum efter sig. Elnätsreglering Energimarknadsinspektionen har under ett antal år förberett för en ny modell för elnätsbolagens intäkter. Från att tidigare ha reglerat nätbolagens tariffer i efterhand innebär den nya modellen att de regleras på förhand. Elverket har under 2010 och 2011 genomfört ett omfattande förberedelsearbete genom att samla in nödvändig information och anpassa verksamheten till den nya modellen. Under våren 2011 lämnades våra äskanden in till Energimarknadsinspektionen. I november 2011 fick vårt nätbolag, liksom många andra elnätsbolag ett oväntat beslut från myndigheten. 2 Elverket Årsredovisning 2011
Vi fick i princip acceptans på inlämnande äskanden men myndigheten hade infört en fördröjning på 18 år för fullständig implementering av de nya tarifferna. Tillsammans med flera andra elnätsbolag har Elverket med hjälp av branschorganisationen Svensk Energi, inlett en juridisk process för att överklaga beslutet. Intill dess att utfallet av överklagandet blir klart arbetar vi i ovisshet om vad som kommer att gälla. Processer och rutiner Effektiva processer och rutiner är en förutsättning för att våra typer av verksamheter ska kunna tillfredsställa kundernas behov och leverera ett positivt resultat för bolaget. Vi har under året påbörjat en kartläggning av alla våra huvudprocesser och stödprocesser. Genom detta arbete kan vi identifiera våra väsentliga riskområden och vidta åtgärder för att minska riskerna i verksamheten. Det ger oss också underlag för att kontinuerligt utveckla och optimera våra processer och rutiner så att vi blir ännu bättre och effektivare. Stormar 2011 blev ett ovanligt blåsigt år i Vallentuna. Stormen Irma drabbade oss den 7 april och hela vår elnätsorganisation inställde sig för att snabbast möjligt åter få igång elleveranserna till våra kunder. Nästa kraftiga storm drabbades oss mitt i julfirandet. Natten mellan juldagen och annandagen drog stormen Dagmar in och störde julfirandet i Vallentuna. Vår personal ställde mangrant upp för att se till att så snabbt som möjligt återställa julvärmen och julmyset för våra kunder. Båda dessa stormar drabbade Vallentunaområdet värre än den tidigare så omtalade stormen Gudrun gjorde 2005. Vi är stolta över vår personal som så självklart rycker in för att snabbt återställa funktionen i nätet. Våra avbrottstider blev därmed mycket korta jämfört med vad många av våra kollegor i branschen upplevde. Vi är stolta över vår personal som så självklart rycker in för att snabbt återställa funktionen i nätet. Arbetet med kartläggningen av processer och rutiner har engagerat stora delar av vår personal både inom respektive organisation och över organisationsgränserna. Vi har i flera fall upptäckt att genom en liten förändring i ett arbetsmoment kan arbetet för en annan kollega underlättas. Ny VD för Elverket Vallentuna AB Till ny VD för moderbolaget Elverket Vallentuna AB, rekryterades under hösten Patrik Johansson, med tillträde den 1 mars 2012. Patrik har lång erfarenhet från energibranschen, bland annat som managementkonsult både i Sverige och utomlands. I denna roll har han arbetat med många olika typer av energibolag. Patrik kommer närmast från Connecta AB där han lett deras satsning inom energisektorn. Varm avslutning av året 2011 avslutades med en ovanligt varm höst och vinter, en stark kontrast till de två tidigare åren som var ovanligt kalla. Återigen ställdes organisationen på prov med att balansera mot ett förväntat betydligt högre energiuttag. Vi kunde konstatera att vårt prognosarbete gett resultat men vi fick också idéer till ytterligare förbättringar. Elverket Årsredovisning 2011 3
Elverket rustat för utmanande framtid Elverket rustat för utmanande framtid Tillgång till energi är en förutsättning för vårt samhälle idag och i framtiden. Vår energikonsumtion behöver samtidigt vara kostnads mässigt konkurrenskraftig och miljömässigt hållbar. Jag tror inte att det undgått någon att vi globalt har en utmaning i form av den klimatförändring som är en följd av en lång tid av oansvarig energi konsumtion. En förändring av såväl konsumtion som produktion är ofrånkomlig. För företag som verkar inom energibranschen står därför en tid av stora och snabba förändringar för dörren. En del av dessa förändringar kommer att initieras av statsmakterna medan andra kommer att drivas av företagen i branschen. På båda parter vilar ett stort ansvar för kloka beslut. Förändringar i branschen Den 1 januari 2012 introducerade Energimarknadsinspektionen en ny modell för reglering av elnätsföretagens intäkter. Elverket anser att modellen i grund och botten är sund men efter flera års utredande och samråd med elnätsföretagen kom Energimarknadsinspektionens beslut om intäktsnivåer som en kalldusch för såväl Elverket som branschen i sin helhet. Elverket har, tillsammans med många andra elnätsbolag, inlett en juridisk process för att överklaga beslutet. Alldeles oavsett utgången av överklagandet fortsätter naturligtvis vi på Elverket att kontinuerligt se över vår verksamhet och proaktivt leta efter möjligheter till förbättrad kostnadseffektivitet. Regeringen har lagt en proposition om timmätning av elförbrukning. För de kunder som vill kan detta introduceras redan den 1 oktober 2012. Givet diskussionen ovan om intäktsregleringen är det i dagsläget oklart hur denna reform ska finansieras. Regeringen har tillsatt en utredning avseende möjligheterna att ta bort de så kallade tillsvidareavtalen. Avtalstypen innebär att kunden får el levererat utan att ha ingått ett avtal med en elhandlare. Elpriset är följaktligen inte viktigt för kunden och varje elhandlare sätter i dessa situationer sitt eget pris. Tillsvidareavtalspriserna ligger i normala fall högre än vad kunden skulle betala då ett avtal är ingånget och detta har bidragit till allmänhetens och medias negativa inställning till branschen. För Elverket är tillsvidareavtal av marginell betydelse då en väldigt liten andel av våra kunder har denna avtalstyp. Faktum är att vi välkomnar att avtalstypen som den är konstruerad idag försvinner. Vi tycker att det är rimligt att kunden måste ingå ett avtal för att få el levererat. Märkligt nog är det inte så idag. Vidare har Energimarknadsinspektionen tillsammans med motsvarande myndigheter i de andra nordiska länderna lagt fram ett förslag om en gemensam nordisk slutkundsmarknad med introduktion 2015. Exakt hur detta kommer att genomdrivas är i dagsläget inte klart. Kundens behov i centrum Vi tror att ovanstående förändringar kommer att bidra till en konsolidering av marknaden framför allt inom elhandelssegmentet. För de företag som har ett attraktivt kunderbjudande baserat på en stabil verksamhet finns därför möjlighet att växa. Elverkets ambition och plan är att tillhöra den grupp av företag som växer. Lokalt i Vallentuna växer vi med den inflyttning som sker i hela Stockholmsområdet. 2012 nystartar vi anslutningen av bredbandskunder genom att bygga ut vårt fiberoptiska nätverk till ännu fler områden av lägenheter och villor i Vallentuna. Vår elhandelsverksamhet kan fortfarande förbättra sitt ekonomiska resultat. De framsteg som gjorts inom handel av elderivat under det senaste året ger verksamheten goda möjligheter till detta. Efter en tid av huvudsakligen internt fokus är det åter dags att sätta kunden och kundens behov i centrum. Tydlighet, enkelhet och tillgänglighet kommer att vara honnörsord tillsammans med vår förmåga att leverera mervärden till kunden. Genom att visa att vi förstår våra kunders behov och kan leverera mer än bara el, så kommer såväl kundtillväxt, lojalitet som netto marginal att förbättras. En bra grund är lagd Utöver att leverera ett bra ekonomiskt resultat så har många viktiga projekt slutförts under 2011. Förändringsarbetet kommer att fortsätta men en bra grund är lagd inför framtiden. Det är fantastiskt roligt att se hur alla medarbetare engagerar sig i de förbättringsaktiviteter som pågår för att bygga Elverkets framtid. Elverket kan och vill bidra till att lösa våra kunders och samhällets behov inom energiområdet. Jag ser fram emot att arbeta för Elverkets kunder, aktieägare och personal. Patrik Johansson, VD och koncernchef 4 Elverket Årsredovisning 2011
Elverkets ambition och plan är att tillhöra den grupp av företag som växer. Elverket Årsredovisning 2011 5
Flerårsöversikt Fem år i sammandrag 2011 2010 2009 2008 2007 Rörelseresultat, tkr 22 651 13 629 17 132 7 488 19 852 Rörelsemarginal, % 6,3 2,9 4,6 2,1 7,1 Eget kapital, tkr 110 465 174 776 129 287 102 293 134 872 Soliditet, % 41,9 40 54 41 60 Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % 14,1 9,6 11,5 5,8 11,8 Avkastning på genomsnittligt operativt kapital, % 19,4 14,8 12,4 5,0 13,5 Utveckling 2001-2011 Resultat Tkr 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000 10 000 Avkastning på kapital % 25 20 15 10 5 0 5 10 15 000 2001 2002 2003 Rörelseresultat 2004 2005 2006 2007 Resultat efter skatt 2008 2009 2010 2011 15 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital 2011 Soliditet Soliditet % 60 % 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 Resultat per aktie Soliditet Kr % 6 60 4 50 402 30 0 20 2 10 0 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 4 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Soliditet % 60 Soliditet % 60 50 50 6 Elverket Årsredovisning 2011 40 40
Historik Ingress Ekonomiska föreningar bildas Elektrifieringen i Vallentuna kommun inleddes 1919 när Össeby- Garns Elektriska Distributionsförening bildades av bönder och andra företagare som ville få tillgång till el för sina verksamheter. I mars 1919 fick K E Karlsson tillsammans med sitt arbetslag i uppdrag att bygga ledningsnätet inom Össeby-Garns, Angarns och Vada socknar. De var färdiga strax före jul 1919. Redan året efter, 1920, fick K E Karlsson med sitt arbetslag i uppdrag att planera och bygga nätet för Markim-Orkestas Elektriska Distributionsförening samt ledningsnätet i Vallentunas Distributionsförening. K E Karlsson och hans arbetslag satte igång arbetena i början av juni 1920. Den 11 november 1920 var det dags att släppa på spänning på nätet som levererade el till cirka 30 jordbruksfastigheter och omkring 100 villor. På sommaren 1922 erbjöds K E Karlsson anställning som föreningsmontör i Vallentuna och Markim-Orkesta elektriska distributionsföreningar. I början fick K E Karlsson cykla inom det vidsträckta området. 1924 inköptes en Harley Davidsson med sidovagn för att K E Karlsson lättare skulle kunna ta sig runt till anläggningarna. K E Karlsson blev senare chef för Vallentuna Elverket ekonomiska förening och gick i pension 1963, men var kvar i styrelsen fram till 1977. Gunnar Karlsson, K E Karlssons äldste son, var anställd vid Vallentuna Elverk fram till sin pensionering 1983. Håkan Karlsson, K E Karlssons barnbarn, anställdes 1974. Då hade han redan sommarjobbat i många år, mest med att köra skottkärra vid kabelläggning. Numera träffar ni honom när han sköter om vägbelysningen i Vallentuna. 1938 var också Kårsta Elektriska Distributionsförening klar med sitt elnät. Vid den landsomfattande kommunreformen 1952 bildades Vallentuna storkommun av ett antal kringliggande områden. 1961 slogs Markim-Orkesta Elektriska Distributionsförening samman med Vallentuna Elektriska Distributionsförening och tog namnet Vallentuna Elverket ekonomiska förening. Ytterligare kommunsammanslagningar till Vallentuna kommun skedde 1971 vilka ledde till ytterligare sammanslagning av Kårsta och Össeby-garns Elektriska Distributionsföreningar med Vallentuna Elverk ekonomiska förening. Totala antalet elkunder uppgick då till 6 804 stycken. Avreglering av elmarknaden Elmarknaden i Sverige avreglerades 1996. Avregleringen av elmarknaden innebar att nät och elhandelsverksamheterna inte kunde drivas i samma juridiska organisation. Vallentuna Elverk valde då att starta ett dotterbolag för elhandel, Vallentuna Energi AB, samt låta nätverksamheten vara kvar i den ekonomiska föreningen. Ombildning till aktiebolag och notering på AktieTorget Under åren 2000 och 2001 genomfördes en omvandling från ekonomisk förening till aktiebolag, Elverket Vallentuna AB. En viktig orsak var att en del medlemmar ville sälja sina andelar till marknadsvärde. Efter aktiebolagsbildningen visade det sig mycket svårt att få till stånd en inofficiell handel i Elverket Vallentuna AB. Vallentuna Elverk AB noterades därför på AktieTorget och den första handelsdagen var den 19 mars 2002. Sedan den 1 november 2007 har AktieTorget Finansinspektionens tillstånd att driva en handelsplattform för värdepapper och står därmed under inspektionens tillsyn. Strax efter notering bytte Vallentuna Elverk AB namn till Elverket Vallentuna AB. Dotterbolaget Vallentuna Energi AB bytte namn till Elverket Vallentuna El AB 2004. Elverket Årsredovisning 2011 7
Ägare och aktien Många av våra ägare är också kunder. Cirka 40 procent av aktiekapitalet i Elverket ägs lokalt av mindre ägare som också är kunder i Elverket. Våra aktieägare är också våra kunder Elverket grundades genom att bönder och andra näringsidkare i Vallentuna kommun bildade ekonomiska föreningar för att kunna förse sina verksamheter med el. För att göra det möjligt att köpa och sälja andelar i Elverket ombildades bolaget till ett aktiebolag och noterades 2002 på Aktietorget. Än idag är många av våra ägare också kunder. Cirka 40 procent av aktiekapitalet i Elverket ägs lokalt av mindre ägare som också är kunder i Elverket. Aktieägare Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2011 till 1 182 stycken (1 194). Aktien Elverkets aktier noteras på Aktietorget. Antalet aktier uppgick den 31 december 2011 till 6 480 000 (6 480 000). Kursen på aktien noterades till 41,10 kr på årets första börsdag och till 37,20 kr på årets sista börsdag med en högsta notering på 47,00 kr den 5 april och lägsta notering på 32,60 kr den 18 juli och 26 augusti. Kursutveckling 1 april 2007 31 mars 2012 Kr 65 Elverkets tio största ägare enligt aktieboken 2011-12-31 55 Antal Innehav Röster Marknadsvärde Namn aktier (%) (%) (Tkr) E.ON Sverige Aktiebolag 2 814 423 43,43 43,43 98 505 Vallentuna kommun 687 600 10,61 10,61 24 066 45 35 25 Görel Bergdahls Konsultaktiebolag 115 870 1,79 1,79 4 055 15 Vallentuna församling 82 200 1,27 1,27 2 877 Uppsala Akademiförvaltning 69 600 1,07 1,07 2 436 KB 5 2007 2008 Elverket Vallentuna 2009 OMX Stockholm Utilities_PI 2010 2011 2012 Källa: SIX Telekurs Össeby församling 55 500 0,86 0,86 1 942 Ölund, Per-Erik 51 000 0,79 0,79 1 785 Johansson, Ulla 37 550 0,58 0,58 1 314 Elverket Vallentuna - okända ägare 36 450 0,56 0,56 1 276 Öberg, Örjan 30 100 0,46 0,46 1 054 8 Elverket Årsredovisning 2011
Vision, affärsidé och strategier Vår Vision Vårt personliga engagemang skapar långsiktigt värde. Det betyder att vi bryr oss om våra kunder, våra aktieägare, vår personal och vårt samhälle. Vi är övertygade om att det är det som gör skillnaden i vår strävan att skapa värde för såväl kunder som aktieägare och personal. Vår Affärsidé Elverket är ett energibolag som erbjuder val frihet genom att vara bra på skräddarsydda lösningar och att vara smarta tillsammans med våra kunder. Vi vill kunna erbjuda energilösningar som passar den enskilda kundens behov bäst och som genererar god ekonomisk avkastning för både kunden och Elverket. Dessa lösningar, som bygger på en nära dialog med den enskilda kunden, bidrar dessutom ofta till en förbättrad miljö. Det betyder att vi inser att kunder har olika behov och önskemål beroende på kundens unika situation just nu, kundens energibehov och preferenser. Vi tror att vår vision och affärsidé leder till långvariga kundrelationer. Strategier Kundfokus Elverkets strategi tar sin utgångspunkt i ett fokus på kunden och kundens behov av energilösningar. Vårt koncept smarta tillsammans med kunden betyder att vi bygger lösningar i en tät dialog med kunden. El till ett konkurrenskraftigt pris är bara en del av lösningen, medan innovativa och hållbara lösningar är det som verkligen gör skillnad för kunden och för hela samhället i stort. Att vi på detta vis också aktivt vill bidra till en hållbar framtid är en del av Elverkets strategi om att vara en positiv kraft för alla våra intressenter. Tillväxt genom tydliga erbjudanden En stark kundrelation är förutsättningen för elhandelns existens. Vi ska presentera tydliga och enkla erbjudanden och tillhandahålla personlig och lättillgänglig service på kundens villkor. Elhandelsverksamheten är genom investeringarna i förbättrad förmåga i volymprognosmodellering och prissättning nu förberedd för lönsam tillväxt. Vår plan är att tillväxten ska ske på både privat- och företagsmarknaden. På bredbandssidan erbjuds företag och hushåll i Vallentuna kommun en direktanslutning till vårt fiberoptiska nätverk. Kostnadseffektivitet I vår elnätsverksamhet är intäkten reglerad. Lönsamheten är därför helt beroende av att vi är kostnadseffektiva och kan generera god avkastning på våra investeringar. Förbättrad kostnadseffektivitet kan vi exempelvis uppnå genom samverkan med andra ickekonkurrerande företag avseende standardisering av utrustning, inköp samt delning av fasta kostnader. När det gäller nybyggnad och underhåll av vårt elnät gäller det att vara tillräckligt bra för att upprätthålla en fullgod service. Kompetent organisation Elverkets organisation ska vara effektiv och rätt dimensionerad för uppgifterna vi åtagit oss. Organisationen ska byggas på god kompetens och som har stöd av robusta processer och verktyg. Alla som arbetar på Elverket ska ha tydliga roller, ansvar och mål. Vi fortsätter därför att investera i personalen och i förbättringar av hur vi arbetar. Elverket Årsredovisning 2011 9
Elmarknaden i Sverige Elmarknaden i Sverige avreglerades 1996. Efter avregleringen är nätet skiljt från själva leveransen av el. Elmarknaden domineras idag av tre stora multinationella företag med både produktion, distribution och elhandel: Vattenfall, Fortum och Eon. Därutöver finns cirka 120 andra elhandelsbolag som varierar avseende storlek, geografiskt verksamhetsområde och ägarstruktur. I Sverige finns ett stamnät som staten ansvarar för. Därutöver finns regionala respektive lokala nät. Nätverksamhet ett naturligt monopol Nätverksamheten är idag ett naturligt monopol. Nätägare är ansvariga för sitt nät och kunderna betalar överföringsavgift för tjänsten att få el levererad via nätet. Energimarknadsinspektionen vid Statens Energimyndighet utövar tillsyn över nätföretag. Bland annat granskar de att överföringsavgifterna är skäliga och att kvaliteten i nätet upprätthålls så att elleveranserna kan säkerställas. El som vara Själva elen betraktas som en vara och för denna kan kunderna välja elleverantör. Varje nätägare är skyldig att ha ett avtal med en så kallad anvisad elleverantör, som levererar el till de nätkunder som inte gör ett aktivt val av elleverantör. En elhandlare köper och säljer el. Elen är en vara med speciella egenskaper. Den går inte att lagra och det måste matas in lika mycket i nätet som elförbrukarna tar ut ur nätet i varje ögonblick. Hela det nationella nätet måste vara i balans och detta organiseras så att det finns olika ansvarsnivåer. På den övergripande nivån ansvarar Svenska Kraftnät för hela elsystemets balans. Den andra ansvarsnivån består av de balansansvariga företagen. De har tecknat ett balansavtal med Svenska Kraftnät och ansvarar för att hålla sina företagsbalanser på timbasis. Den tredje ansvarsnivån består av de aktörer som valt att inte teckna egna balansavtal och i stället överlåter detta till ett av de balansansvariga företagen. Elverket har valt att inte teckna eget balansavtal. Fyra elområden Svenska Kraftnät driver det svenska stamnätet och ser till att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på el. Den 1 november 2011 delade Svenska Kraftnät in den svenska elmarknaden i fyra elområden. Gränserna mellan elområdena går där det finns fysiska begränsningar i stamnätet för överföringen av el, de så kallade snitten eller flaskhalsarna i Sverige. I norra Sverige finns ett överskott av elproduktion jämfört med efter- 10 Elverket Årsredovisning 2011
frågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet. Det gör att överföringskapaciteten under vissa timmar då det råder stora elflöden genom Sverige inte alltid räcker till. Innan indelningen av elmarknaden i elområden var det samma elpris i hela Sverige, oavsett hur produktion och förbrukning förhöll sig till varandra. Detta enhetliga pris speglade inte de faktiska skillnaderna i tillgång och efterfrågan som ibland uppstod mellan olika geografiska områden. Med indelningen i elområden följde att olika elområdena kan ha olika elpriser områdespriser vid olika tillfällen. Effekten av införandet av prisområden blev högre elpriser i södra Sverige än i övriga landet. Att införa elområden är ett myndighetsbeslut i linje med EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad, som också ska ge ett starkare elnät. Elområdena ska stimulera till att nya kraftverk byggs där det är underskott på el, och till att elnäten förstärks för att kunna föra över mer el inom Sverige. Hållbarhet och forskning Inom energibranschen sker för tillfället en snabb global utveckling av ny teknologi som understödjer hållbar samhällsutveckling. De kanske mest spännande framstegen sker inom energiproduktion där bränslemixen håller på att förändras globalt från fossila bränslen i riktning mot de så kallade flödande energislagen sol, vind och vatten. Även om det är lång väg kvar sker många lovande framsteg. I Sverige är vår elkonsumtion i stort redan CO2-fri då merparten av vår elproduktion genereras genom vattenkraft och kärnkraft. Investeringar i de så kallade flödande energislagen minskar därför miljöbelastningen i Sverige först när existerande produktionsanläggningar inte längre kan möta marknadens efterfrågan. I dagsläget uppstår denna situation endast några få dagar per år. Vårt svenska elsystem blir alltmer integrerat med våra grannländers och då konsekvenserna av miljöbelastningen är globala kan man hävda att de ekonomiska incitamenten i Sverige för investeringar i de flödande energislagen kommer svenska skattebetalare och energikunder tillgodo. Om detta är det mest miljöeffektiva investeringsalternativet är omtvistat. Oavsett elproduktionens framtida bränslemix är vår bedömning att elens marknadsandel som energibärare kommer att öka över tiden. En orsak till detta är den betydligt större miljöutmaning som uppstår genom transportbehovet av människor och varor, som idag till stora delar är fossilbränsledrivet. Intresset för elfordon ökar och allt fler bilföretag lanserar sina varianter av elbilar. Elfordon är således på frammarsch, initialt via olika hybridlösningar, och då behövs inte bara mer el utan även laddningsinfrastruktur spritt över hela Sverige. Även för behovet av uppvärmning av våra bostäder och arbetsplatser finns betydande miljöförbättringspotential. Här ligger fokus på energibesparing genom energisnålare apparater och applikationer, mer sofistikerad styr- och reglerutrustning och högre krav för nyproducerade byggnader (t.ex. passivhus eller nära-noll byggnader). Vår bedömning är att statsmakterna kommer att initiera incitament för energibesparingsåtgärder även för det existerande fastighetsbeståndet. Inom elnätsverksamheten ställs stora hopp till Smart Gridteknologi som kommer att innebära ökade möjligheter att styra inte bara näten, utan också konsumtionen. Storskaliga försök till lagring av elektricitet genomförs för tillfället. De ekonomiska incitamenten att minska och flytta sin elkonsumtion över tiden kommer att förbättras i och med införandet av timvis mätning och avräkning vilket också kommer att bidra till ökad hållbarhet. I utvecklingen av nästa generations mätningslösningar flyttas teknologigränserna nästan varje dag. Elmarknaden är inne i en period av stora förändringar och kostsamma investeringar. Elen är en vara med speciella egenskaper. Den går inte att lagra och det måste matas in lika mycket i nätet som elförbrukarna tar ut ur nätet i varje ögonblick. Elverket Årsredovisning 2011 11
Affärsområde Elnät 12 Elverket Årsredovisning 2011
Affären: Elverket Vallentuna AB äger och förvaltar nätet för distribution av el i Vallentuna kommun. Elverket är så kallad nätkoncessionsinnehavare inom Vallentuna kommun vilket innebär att det i området inte finns någon konkurrens från andra elnätsbolag. Att vara nätkoncessionsinnehavare innebär också många skyldigheter, bland annat att leverera el till alla som önskar. Bolagets nätverksamhet står under tillsyn av Energimarknadsinspektionen (EI). EIs uppgift är bland annat att se till att kunderna till landets elnätsbolag får en bra elleverans till skäliga avgifter. Detta innebär att verksamheten är ordentligt reglerad och det finns en mängd krav som vi kontinuerligt behöver uppfylla. Elverkets ambition är att ha ett väl fungerande elnät som ger boende, företag och andra organisationer som verkar i området en säker och trygg elleverans. Vi verkar därför i området genom egna resurser som har en god kännedom om förhållandena i kommunen och har därmed goda förutsättningar att kunna förse kunderna med de lösningar som de behöver. Vallentuna är en kommun som under många år har varit under stark tillväxt. Framtidsplanerna i kommunen visar på en ännu högre tillväxttakt med därtill hörande stora byggnationsprojekt. Detta ställer givetvis stora krav på elnätet som är en av de första infrastrukturinvesteringarna som görs i nybyggnationsområden. Affärsområdet erbjuder en del ytterligare tjänster utanför den reglerade nätverksamheten. Till exempel sköter Elverket kommunens belysningsnät samt även för en del föreningar och sam fälligheter. Många av bolagets medarbetare är också boende i kommunen och har därför en god lokalkännedom. Vi tycker att det är viktigt att både vara nära och känna kunden och samtidigt hålla en hög kvalitet på det arbete som vi gör. Arbetet ställer ofta höga krav på våra medarbetare både avseende kompetens och förmåga att arbeta under svåra förhållanden, ofta orsakat av väder. Vi är speciellt stolta över att två av våra montörer visat speciellt hög kompetens och därför blivit uttagna till att ingå i Svenska Kraftnäts insatsstyrka som kan sammankallas vid stora driftstörningar på det nationella stamnätet. Året som gått Under det gångna året har vi implementerat ett nytt affärssystem till stöd och utveckling av verksamheten. Det har inneburet helt nya rutiner för hantering av tidredovisning, lager och fakturahantering. Elverket har under året höjt nätavgiften något mer än tidigare år. Orsaken är att vi måste säkerställa finansieringen av framtida investeringar, både i nät och nya stödsystem, samt ökade kostnader för stam- och regionnät. Prismässigt ligger Elverket trots det bra till vid en jämförelse med andra bolag i Sverige avseende vad kunden betalar för motsvarande tjänster i andra elområden. Energi- och effektförbrukning Året inleddes med en köldtopp i februari som innebar ett mindre överuttag från överliggande regionnät. Senare delen av året blev ovanligt varm vilket också innebar lägre energiomsättning än normalt. Den totala energiomsättningen i Elverkets nät över året var 246 GWh, vilket är 33 GWh lägre än rekordnivån föregående år. Elverkets högsta effektuttag under året var 73,6 MW som noterades i februari, att jämföra med föregående års toppnotering 76,9 MW, som också var ett ovanligt kallt år. Driftstörningar Nätets goda standard har medfört att avbrott och störningar kunnat hållas på en jämförelsevis låg nivå. Under året upplevde vi dock två ovanligt stora oväder i form av stormarna i april (Irma) och december (Dagmar) som drabbade Vallentunaområdet kraftigt. Vår personal ställde upp mangrant och jobbade hårt för att begränsa konsekvenserna för våra kunder. Endast en kund fick längre strömavbrott än 24 timmar vilket var betydligt bättre än flera andra nätbolag lyckades med. Efter stormarna har givetvis följt ett arbete med att mer permanent åtgärda de problem som ovädren ställt till med och så snabbt som möjligt återställa nätets goda grundkvalitet. Antalet driftstörningar under året var 98 stycken (90). Medelavbrottstiden per kund har ökat avsevärt under året. Orsaken till den stora ökningen är de två stora stormarna i april och december samt en störning på överliggande regionnät, vilket ligger utanför vår kontroll. I samband med stormarna har Elverket betalat ut Energi- och effektförbrukning 2011 2010 2009 2008 Energiomsättning 245 790 278 911 245 923 233 924 MWh Högsta effekt 73,6 76,9 62,9 54,4 MW Medelavbrottstid/kund (SAIDI) 241,8 36,4 28,4 31,8 min/kund, år Antal avbrott/kund (SAIFI) 1,81 0,58 0,69 0,47 antal/kund, år Elverket Årsredovisning 2011 13
Under året upplevde vi två ovanligt stora oväder i form av stormarna i april (Irma) och december (Dagmar) som drabbade Vallentunaområdet kraftigt. Vår personal ställde upp mangrant och jobbade hårt för att begränsa konsekvenserna för våra kunder. avbrottsersättning till sju respektive 543 till kunder som haft avbrott längre än tolv timmar. Medelavbrottstiden per kund under året blev 242 minuter varav cirka 177 minuter kan hänföras till de två stormarna och 20 minuter till ett avbrott på överliggande regionnät i mars. Medelantalet fel per kund under året uppgick till 1,8 (0,6). Investeringar och underhåll Den höga nybyggnadstakten inom Vallentuna kommun skapar behov av fortsatta investeringar i nytt nät. Nätbyggnationer hör till de tidiga infrastrukturinvesteringar som görs i nybyggnadsområden. Elnätverksamheten har ökat med 178 nya kunder till totalt 13 820 (13 642) under 2011. Elverkets investeringsprogram med inriktning på att göra ett bra nät ännu bättre fortgår löpande. De totala bruttoinvesteringarna under året uppgick till 20 622 tkr (20 785 tkr). Den övervägande delen av investeringarna under 2011 har varit nybyggnation och nyanslutning främst i exploateringsområdena Kulla, Påtåker och Tegelbruket där också nya nätstationer byggts. Övriga stora projekt är ombyggnaden av stora korsningen i Vallentuna Centrum och förstärkt matning till västra Vallentuna i station Uddra med ytterligare en transformator. Av bruttoinvesteringarna utgör 5 249 tkr investeringar i nytt affärssystem. Omsättning och resultat Den varma hösten har för affärsområdet Elnät gett en minskad energiomsättning i nätet vilket också minskat intäkterna. Volymen för 2011 sjönk tillbaka till 2009 års nivå efter den rekordhöga nivån 2010. Den förväntade energiutvecklingen på grund av tillkommande kunder uteblev till följd av ett varmare väder än normalt. Nettoomsättningen för affärssegmentet elnät uppgick till 96 927 tkr (90 749). Rörelseresultat uppgick till 20 566 tkr (9 758). Resultatförbättringen i elnätsverksamheten beror framförallt på ökade nätavgifter, lägre kostnad för nätförluster och lägre operativa kostnader. Utmaningar och möjligheter Att följa de krav som ställs på nätkoncessionsinnehavare är en resurs- och tidskrävande uppgift som engagerar stora delar av bolaget. Nya krav och regler kommer fortlöpande. Vi strävar efter 14 Elverket Årsredovisning 2011
att fullgöra våra åtaganden mot både kunder och myndigheter på ett effektivt och kvalitetsmedvetet sätt. Vi tar aktivt del i de framtida intressanta och utmanande förändringar som kan komma att påverka vår verksamhet. Elnätsverksamheten står för stora utmaningar i framtiden. Vallen tuna väntas fortsätta att växa kraftigt under kommande år och omfattande investeringar i nytt nät behöver göras, vilket är positivt för oss. För att säkerställa dessa investeringar behöver vi redan nu planera och avsätta kapital. Ny modell för intäktsreglering Elnätsverksamheten är reglerad vilket sker utifrån en tillsyn av Energimarknadsinspektionen (EI). Den tidigare modellen med efterhandsreglering av elnätsintäkter ersätts av en förhandsreglering som trädde ikraft per 1 januari 2012. Det innebär att EI beslutar om bolagets intäkter i fyraårsperioder i förväg. EI har under 2011 beslutat hur stora intäkterna får vara för den första regleringsperioden, 2012-2015, genom en så kallad intäktsram. Elverket har under 2010 och 2011 lagt mycket tid på förberedelser för den nya förhandsregleringen. Den nya modellen innebär att nätbolagen utifrån nätets kvalitet, nätets omfattning, ekonomiska nyckeltal med mera ansöker om vilka intäkter man behöver under perioden 2012-2015 för att bedriva nätverksamhet. Elverket anser att EIs modell i grund och botten är sund med dels ett anslag för drift och underhåll och dels en ränta för det kapital som vi har investerat i vårt elnät. Att anslaget för drift och underhåll årligen kommer att minskas blir naturligtvis tufft men är rimligt givet att det saknas en konkurrenssituation som i andra branscher driver kostnadseffektiviseringar. Att räntenivån för investeringar hamnar på rätt nivå är från ett samhällsperspektiv viktigt då en alltför frikostig räntesats onödigtvis högt belastar företag och privatkunder medan en alltför snål räntesats riskerar att privat kapital inte frigörs för nödvändiga investeringar. I november 2011 publicerade EI sina beslut avseende intäktsram för samtliga elnätsbolag. Intäkterna för elnätsbolagen i Sverige kommer, på sikt, att bli högre än vad de historiskt sett varit. För den nuvarande regleringsperioden 2012-2015 är emellertid EIs beslutade intäktsram för Elverket lägre än vad vi begärde. För det första har EI beslutat om en lägre ränta än vad vi begärde för den kapitalkostnad vi har investerat i vårt elnät. För det andra har man, för att minska kundernas prisexponering, beslutat att stegvis fasa in höjningen av intäktsramen så att full intäkt erhålls först med regleringsperioden som startar 2028. Samhället, genom elnätsföretagen, står inför gigantiska investeringar i elnäten under det kommande decenniet. Inte nog med att vi ska göra vår del av den energiomställning som samhället står inför. Exempel på detta utgör introduktion av timmätning och timavräkning, av smarta elnät, av energibesparingslösningar med mera. Vi ska dessutom investera i nybyggnadsområden och ersätta en stor del av den installerade kapaciteten som faller för ålderstrecket. Vissa beräkningar visar ett investeringsbehov under kommande decennium som uppgår till mer än 300 miljarder kronor vilket gör branschen till den i särklass största investeraren i Sverige. Vi anser att EIs beslut inte är i linje med intentionerna om en rimlig avkastning på det kapital som är investerat och inte heller tar hänsyn till de stora investeringar som elnätsföretagen kommer att behöva göra för att bidra till samhällets omställning mot en hållbar framtid. Att investeringskostnaderna kommer att hamna på kundkollektivet genom höjda nättariffer är beklagligt men alternativet att investeringarna uteblir är oförsvarligt. Att i detta läge begränsa avkastningen på investeringar så att kapitalet riskerar att gå någon annanstans istället är direkt oansvarigt. Elverket har därför tillsammans med ett åttiotal andra elnätsföretag överklagat beslutet och ärendet kommer att behandlas av förvaltningsrätten under hösten och våren. Det diskuteras även ett antal andra framtida förändringar på marknaden som påverkar vår elnätsverksamhet. Ett exempel på dessa är att regeringen har lagt en proposition om timmätning av elförbrukning med introduktion för de kunder som vill den 15 oktober i år. Vi tycker att timmätning är bra och förändringen kommer på sikt att leda till energibesparingar för våra kunder, en lägre miljöbelastning och ett effektivare utnyttjande av samhällets elnätsinvesteringar. För att leda till de positiva effekter om förändrat kundbeteende som statsmakterna hoppas på behövs även en timvis avräkning vilket också kräver investeringar i system som hanterar detta. Givet diskussionen ovan om intäktsregleringen är det i dagsläget oklart hur denna reform ska finansieras. Elverket Årsredovisning 2011 15
Affärsområde Elhandel 16 Elverket Årsredovisning 2011
Affären: Elverket Vallentuna El AB erbjuder elhandelsprodukter och tjänster till kunder inom hela Sverige. Basverksamheten innebär att vi köper in el och säljer vidare till slutkund i olika kundanpassade erbjudanden. För kunder inom Vallentuna kommun är bolaget också anvisningsleverantör för de kunder som inte gör ett aktivt val av elhandelsbolag. Vi erbjuder våra kunder väl anpassade lösningar för olika kundbehov till konkurrenskraftiga priser och med en hög servicenivå. I och med att energipriserna under de sista åren ökat kraftigt finns ett allt större intresse av att hitta lösningar anpassade för olika kundkategorier. Elverkets ambition är att kunna erbjuda olika lösningar för att kunna tillgodose dessa olika kundkategoriers behov och vi tror att utbudet av kundanpassade lösningar kommer att öka alltmer. Anskaffning av el säkras finansiellt för att balansera elprisrisker och valutarisker. För att säkerställa att vi inte tar onödiga finansiella risker och för att säkerställa leveransen till våra kunder följer elhandels verksamheten en riskpolicy. Elhandelsverksamheten motsvarar cirka tre fjärdedelar av hela koncernens omsättning. Året som gått Året 2011 har uppvisat en jämnare prisbild än föregående år med ett högt prisläge under första kvartalet och sjunkande priser sista kvartalet. Vid ingången av 2011 hade den nordiska kraftmarknaden ett stort hydrologiskt underskott jämfört med normala förhållanden. Detta i kombination med kallt vinterväder gav fortsatt höga elpriser under årets första månader. Därefter skedde en kraftig omsvängning i den hydrologiska balansen. Under sommaren och hösten stärktes den hydrologiska balansen kraftigt och är nu på våren 2012 över den normala. Mycket varmare väder än normalt under hösten och inledningen av vintern minskade efterfrågan på el. En lägre efterfrågan i kombination med en stark hydrologisk situation ledde till sjunkande priser på el under årets sista kvartal. Fyra elområden Den 1 november 2011 delade Svenska Kraftnät in den svenska elmarknaden i fyra elområden (se sid 10). Med indelningen i elområden följde högre elpriser i södra Sverige än i övriga landet. Prisökningen var förväntad och har hanterats av Elverket i prissättningen av slutkundsavtal i det så kallade elområde fyra som omfattar södra Sverige. Rustat för ökade marknadsandelar Under 2011 har den levererade volymen till kund minskat jämfört med föregående år. De främsta orsakerna är den extremt milda hösten, vilken har lett till en minskad elförbrukning, samt ett minskat antal kunder. I takt med att leveransprognosen har minskat har en anpassning skett av den prissäkrade kraften för framtida leveranser. Prisjämförelsesidor samt olika förmedlingstjänster får en allt större betydelse för elkunden. Elverket arbetar aktivt med att erbjuda ett attraktivt pris via dessa kanaler. Annonsering på webben får också en allt större betydelse. Under året har Elverket utvecklat sin modell för prissättning till kund och kvalitén i vår prognosmodell har höjts. Det viktiga arbete som har inletts med att skapa en ny verksamhetsstruktur och att kvalitetssäkra verksamhetsprocesserna fortsätter under 2012. En mycket efterfrågad produkt som lanserades under 2011 var Året-Runt-el. Erbjudandet består av ett fast elpris under vintermånaderna och ett rörligt pris resterande månader. Fördelen för kunden är att kunna ha ett rörligt avtal i grunden, men med ett fast pris under den period där risken för pristoppar är som störst. Elverket står väl rustat för att öka marknadsandelarna under 2012. Vi kommer att erbjuda ett antal nya paketerade lösningar inriktade på olika kundbehov under det kommande året. Omsättning och resultat Nettoomsättningen för affärssegmentet elhandel uppgick till 277 806 tkr (384 159). Rörelseresultatet uppgick till 1 743 tkr ( 25 154). Resultatförbättringen i elhandelsverksamheten jämfört med föregående år beror framförallt på att modellen för prissättning till kund har utvecklats samt att kvalitén i prognosmodellen har höjts. Det arbete som har inletts med att skapa en ny struktur och att kvalitetssäkra verksamhetsprocesserna fortsätter. Utmaningar och möjligheter Elverkets främsta utmaning på kort sikt är att fortsätta vara en attraktiv leverantör på elmarknaden. Bland annat undersöker vi möjligheten att introducera ny teknologi som kan hjälpa våra kunder att bättre kontrollera sin energiförbrukning. Ambitionen att vara smarta tillsammans med våra kunder genomsyrar vårt arbete med att hitta de bästa paketerade lösningarna för olika kundbehov. Förändrade regleringar På längre sikt är utmaningen att hantera ett antal förändringar i regleringen av elmarknaden. Regeringen har tillsatt en utredning avseende möjligheterna att ta bort de så kallade tillsvidareavtalen. Avtalstypen innebär att kunden får el levererat utan att ha ingått ett avtal med en elhandlare. Elpriset är följaktligen inte viktigt för Elverket Årsredovisning 2011 17
kunden och varje elhandlare sätter i dessa situationer sitt eget pris. Tillsvidareavtalspriserna ligger i normala fall högre än vad kunden skulle betala då ett avtal är ingånget och detta har bidragit till allmänhetens och medias negativa inställning till branschen. För Elverket är tillsvidareavtal av marginell betydelse då en väldigt liten andel av våra kunder har denna avtalstyp. Faktum är att vi välkomnar att avtalstypen som den är konstruerad idag försvinner. Vi tycker att det är rimligt att kunden måste ingå ett avtal för att få el levererat. Märkligt nog är det inte så idag. Av större vikt för Elverket är att Energimarknadsinspektionen tillsammans med de motsvarande myndigheterna i de andra nordiska länderna har lagt fram ett förslag om en gemensam nordisk slutkundsmarknad med introduktion 2015. Exakt hur detta kommer att genomdrivas är i dagsläget inte klart. Syftet är en fri etableringsrätt för elhandelsföretagen inom övriga nordiska länder för att öka valfriheten och därmed stärka konsumentens position gentemot elhandelsföretagen. I syfte att förenkla för konsumenten föreslås också Elhandelsföretagen bli single point of contact gentemot kunden med respektive elnätsföretag som underleverantör. Vi tycker att syftet med denna reform är vällovligt men tror inte att kostnaden för konsumenterna kommer att minska. Tvärtom. Elhandelsmarginalen i Sverige idag är låg givet det hundratal elbolag som sinsemellan konkurrerar hårt och vi tror inte att denna marginal kommer att kunna minska. Kostnaderna för att introducera förslaget kommer att bli höga och kommer oundvikligen att belasta konsumenterna. Framför allt kommer kostnaderna i relativa termer bli höga för de små bolagen vilket kan leda till utslagning och minskad konkurrens på marknaden. Icke desto mindre kommer naturligtvis vi på Elverket att förbereda oss så att vi kan utnyttja våra specifika fördelar på bästa sätt. Mikroproduktion för bättre miljö Vi tror att så kallad mikroproduktion genom solceller inom några år kan bli en kostnadseffektiv investering för småhusägare. En faktor som bestämmer hur snart man kan nå ett ekonomiskt nollresultat är huruvida statsmakterna kommer att godkänna nettodebitering. Nettodebitering innebär att egenproducerad el på ett förenklat sätt kan kvittas mot konsumtion vid annan tidpunkt, vilket betyder att den ekonomiska nyttan förutom spotpriset också kan inräkna energiskatt och moms. Vi vill vara en aktiv spelare i marknaden för teknologi som sänker energikonsumtionen för våra kunder och därmed bidra till en bättre miljö. Hos några av Elverkets kunder pågår, inom ramen för ett forsknings- och utvecklingsprojekt samordnat av Elforsk, ett fältförsök av en ny teknologi för att styra uppvärmning. Uppvärmning är den stora energiförbrukaren i villor så vi förväntar oss intressanta resultat. Elverket arbetar aktivt för att förenkla för kunder som satsar på mikroproduktion av förnyelsebar el och kommer därför att brett erbjuda så kallad nettodebitering. Nettodebitering betyder att den produktion som kunden genererar köps av elbolaget till samma pris som elbolaget säljer el till kunden för. Endast nettot debiteras kunden. Framtiden kommer också att innebära allt informationsrikare energilösningar. Det innebär både utmaningar och möjligheter för Elverket att bringa förbättrad information till våra kunder. Elverkets främsta utmaning på kort sikt är att fortsätta vara en attraktiv leverantör på elmarknaden. Bland annat undersöker vi möjligheten att introducera ny teknologi som kan hjälpa våra kunder att bättre kontrollera sin energiförbrukning. 18 Elverket Årsredovisning 2011