Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna vid Uppsala universitet (och i för övrigt i hela riket) har drabbats av en svårförklarlig kräftgång. För att söka en förklaring till detta, har intresset för språk och språkstudier undersökts hos en grupp avgångselever på en gymnasieskola i Uppsala. Undersökningen gick ut på att gruppen, som bestod av både samhällsvetare och naturvetare, fick svara på en enkät. Resultatet blev att det finns intresse för språkstudier vid svenska universitet, men samtidigt lockar studier utomlands allt fler. Det tycks som om en kombination av studier här hemma och studier utomlands vore den ultimata lösningen på problemet. Det är också viktigt att entusiasmera studenterna och visa dem att det faktiskt går att försörja sig på sina språkkunskaper. I detta syfte borde lämpliga föreläsare bjudas in som får förmedla sina erfarenheter. Nytänkande och flexibilitet är vad som krävs av oss språklärare som vill överleva på 2000-talet! Inledning och syfte Rolf Lundén skriver i Språkröret (informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet) nr 1, januari 2001: "Vad är det som händer egentligen? Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Det här är frågor som många av oss inom fakulteten ställer i dessa dagar. Vi har väl alla förklaringar till det som sker, men vad som förvånar är att nedgången är så stor och att den kommer så plötsligt. Borde vi ha kunnat förutse detta, och, om vi hade gjort det, hade vi kunnat vidtaga åtgärder i tid? Vi har märkt att ungdomar gärna läser språk utomlands. Vi har läst att gymnasieungdomar tycker att språk som tyska och franska är svåra och föredrar att läsa andra ämnen. Antagningssiffrorna för VT 2001 är nu klara och visar med förfärande tydlighet att svackan som språkstudierna hamnat i består. Siffrorna för ryska, tyska och franska tyder på lägre tillströmning, men vad som är mer förvånande är att nedgången nu verkar drabba även engelska institutionen." Antalet språkstudenter har alltså minskat kraftigt på senare tid. Detta har medfört svåra tider för institutionerna, som hankar sig fram med ett minimum av studenter och plågas av stränga
sparkrav. Som läget är just nu har särskilt de nyanställda (exempelvis undertecknad!) fått en mycket knepig arbetssituation, där timtjänstgöring och osäkra framtidsutsikter är en regler som i princip saknar undantag. Naturligtvis måste det finnas en förklaring till det stora manfallet från språkutbildningarna. Författaren till artikeln som citeras ovan ger ett par möjliga förslag; t. ex att gymnasieungdomar tycker att språk som tyska och franska är svåra och att de hellre läser språk utomlands. För att ta reda på om dessa påståenden har någon grund, beslutade jag mig för att göra en enkätundersökning bland gymnasieelever som går sista året på Katedralskolan här i Uppsala. Både naturvetare och samhällsvetare är med i undersökningen, eftersom det är intressant att se om uppfattningar skiljer sig åt mellan dessa grupper. Enkäten består av sju frågor, där eleverna bl. a uppmanas att dels reflektera över språk och språkstudier och över sitt framtida yrkesval. Genom att "ta pulsen" på dessa gymnasieelever, hoppas jag kunna få en klarare bild av dessa blivande universitetsstudenters tankar och åsikter om språk och språkstudier. Hur ska jag och mina kolleger vända den negativa trenden och locka tillbaka språkstudenterna till universitetet? Uppenbarligen behöver undervisningen omformas på något sätt men hur? Förhoppningsvis kommer jag med hjälp av enkätsvaren att komma närmare svaret på hur våra språkutbildningar ska anpassas till 2000-talets studenter. Resultat Enkätundersökningen genomfördes i februari 2001 på Katedralskolan i Uppsala. Sammanlagt svarade 86 elever på enkäten. Av dessa går 47 elever på den samhällsvetenskapliga inriktningen (SP) och de övriga 39 på naturvetenskaplig inriktning (NV). Nedan redovisas frågorna, en översikt över svarsfördelningen samt en kort kommentar. Observera att denna undersökning inte gör några anspråk på att vara statistiskt "vattentät"!! FRÅGA 1: Vad tycker du är den största nyttan man har av språkkunskaper? Du får kryssa för fler än ett alternativ! Man kan kommunicera med fler människor 92 % (NV) 100 % (SP) Man kan läsa böcker, se filmer m.m. på originalspråk 38 % (NV) 53 % (SP) Språkkunskaper är ett bra komplement till de flesta yrken 72 % (NV) 77 % (SP) Det är inte så viktigt att kunna språk 0 % (NV) 2,1 % SP) Kommentar: Båda grupper tycker att möjligheten att kommunicera med fler människor är den största nyttan med språkkunskaper. Att det dessutom är ett bra komplement till de flesta yrken var både samhälls- och naturvetare överens om. FRÅGA 2: Inom vilket av dessa områden är det viktigast för dig att ha störst kunskaper? Naturvetenskap/teknik 23 % (NV) 0 % (SP)
Humaniora/språk/samhällsvetenskap 15 % (NV) 81 % (SP) Viktigt med stora kunskaper inom båda områden 59 % (NV) 15 % (SP) Vet ej 2,6 % (NV) 4,3 % (SP) Kommentar: NV-eleverna tycks värdera kunskaper inom både humaniora och naturvetenskap/teknik högre än SP-eleverna. Majoriteten av SP-eleverna tycker att det är viktigast för dem med störst kunskaper inom humaniora/samhällsvetenskap. FRÅGA 3 a: Vilka utländska språk behärskar du själv (förutom svenska)? Engelska 100 % (NV) 100 % (SP) Tyska 46 % (NV) 43 % (SP) Franska 46 % (NV) 53 % (SP) Finska 7,7 % (NV) 13 % (SP) Spanska 5,1 % (NV) 33 % (SP) Kommentar: Språkkunskaperna i andra språk än engelska, tyska och franska är större bland SP-eleverna. FRÅGA 3 b: Har du själv utländsk bakgrund? Ja 21 % (NV) 38 % (SP) Nej 79 % (NV) 62 % (SP) Kommentar: Fler elever med utländsk bakgrund bland SP-eleverna. Sedan beror det ju förstås på hur varje enskild elev definierar "utländsk bakgrund"! FRÅGA 4 a: Tänker du studera vidare efter gymnasiet? Ja 100 % (NV) 98 % (SP)
Nej 0 % (NV) 0 % (SP) Vet ej 0 % (NV) 2 % (SP) Kommentar: I stort sett alla tänker studera vidare efter gymnasiet. FRÅGA 4 b: Om ja på fråga 4 a; vad skulle du vilja studera? NV: Olika civilingenjörsutbildningar. Medicin. Ekonomi. SP: Språk. Juridik. Ekonomi. Historia. Kommentar: Här framgår skillnaden mellan naturvetare och samhällsvetare tydligt. Naturvetarna väljer överlag traditionellt naturvetenskapliga utbildningar och samhällsvetarna föredrar humaniora. Gemensamt för båda grupperna är emellertid det stora intresset för ekonomistudier. FRÅGA 5 a: Skulle du kunna tänka dig att studera språk vid ett svenskt universitet? Ja 69 % (NV) 57 % (SP) Nej 13 % (NV) 30 % (SP) Vet ej 18 % (NV) 13 % (SP) Kommentar: Något förvånande noterar jag det ganska stora intresset för att studera språk vid ett svenskt universitet. FRÅGA 5 b: Om ja på fråga 5 b, vilket/vilka språk skulle du vilja studera? Franska 38 % (NV) 30 % (SP) Engelska 28 % (NV) 19 % (SP) Tyska 21 % (NV) 17 % (SP) Spanska 21 % (NV) 15 % (SP) Italienska 18 % (NV) 11 % (SP)
Kommentar: I båda grupperna noteras ett stort intresse för studier i franska. Kan det möjligen hänga samman med att det är det stora språket inom EU? FRÅGA 6: Varför tror du att allt färre studerar språk vid svenska universitet idag? Du får kryssa för fler än ett alternativ! Dåliga utsikter att få jobb 33 % (NV) 19 % (SP) Jobben är lågavlönade 44 % (NV) 19 % (SP) Det är inte så viktigt med språkkunskaper 7,7 % (NV) 4,3 % (SP) Folk studerar språk utomlands istället för här hemma 82 % (NV) 87 % (SP) Andra orsaker, nämligen: IT-branschen viktigare. Tråkigt. Jobbigt. Ej användbart i framtiden. Leder ej fram till konkret yrke. Vill ej slösa studielån i onödan. Engelska räcker långt. Låga löner. Uppsala trist stad att studera i. Kommentar: Alla är i princip rörande överens om att man numera hellre studerar språk utomlands istället för här i Sverige. "Det är effektivare och ger samtidigt livserfarenhet", påpekar någon. "Europa ligger öppet", säger en annan. De flesta betraktar språkstudier som ett komplement till någon "huvudutbildning". FRÅGA 7: Vilka faktorer är viktiga för dig när du funderar över vad du vill jobba med i framtiden? Du får kryssa för fler än ett alternativ! Välavlönat jobb 79 % (NV) 70 % (SP) Jobbet är roligt 100 % (NV) 100 % (SP) Jobbet ger karriärmöjligheter 69 % (NV) 51 % (SP) Andras åsikter, t. ex föräldrars/kompisars 2,6 % (NV) 2,1 % (SP) Att yrket är flexibelt, t. ex möjlighet att påverka sina 67 % (NV) 55 % (SP) arbetstider Att jag är garanterad jobb efter utbildningen 44 % (NV) 40 % (SP) Att jag får möjlighet att resa mycket 46 % (NV) 68 % (SP) Annat, nämligen: Träffa människor. Intressant. Utmanande och stimulerande. Lärorikt. Utveckla och stimulera personligheten. Lära känna världen. Tycka om yrket ett helt liv. Möjlighet till
vidareutbildning. Slippa hemarbete. Varierande arbetsuppgifter. Möjlighet till karriärombyte. Meningsfullt. Kunna hjälpa andra i samhället. Kommentar: Samtliga elever i båda grupper tycker att deras framtida yrke måste vara roligt. I samhällsvetargruppen noteras ett högre intresse för yrken med resmöjligheter. Lönens storlek är också viktig. Avslutande diskussion De flesta eleverna tyckte att språkkunskaper är viktigt och över hälften kan faktiskt tänka sig att studera språk vid ett svenskt universitet. Men att de "kan tänka sig" att studera språk behöver ju inte nödvändigtvis betyda att de helt säkert kommer att göra det. Då ligger bollen hos oss på språkinstitutionerna nu är det upp till oss att locka hit studenterna. Glädjande nog verkar det i alla fall finnas ett intresse att ta tillvara, trots allt. Hurra! Vad beror då manfallet på? Framför allt beror det på att Europa ligger öppet och många tar chansen att kombinera språkstudier med arbete utomlands. Det är ju naturligtvis inte meningen att vi ska försöka hitta på ett sätt att hindra ungdomarna från att åka iväg. Istället måste vi omforma språkundervisningen. Tidigare strävade man ofta efter att ha så många studenter som möjligt på C- och D-nivåerna. Idag borde man inse att detta är i det närmaste omöjligt att uppnå. Istället borde grundkurserna utformas så att de förbereder ungdomarna för en kommande utlandsvistelse. Man läser ju utomlands för att få helheten dels språkkunskaperna och dels lära känna nya människor och en ny kultur. Vid de svenska universiteten borde vi hjälpa eleverna på deras väg att uppnå helhetssynen, genom att introducera dem till det specifika landets historia, seder och bruk. Ett annat argument som talar mot språkstudier är de dåliga utsikterna att få jobb. De få jobben som ändå finns är vanligen lågavlönade, tycker framför allt naturvetareleverna. Någon menar att det är svårt att överhuvudtaget se vilket slags yrke språkstudier kan leda fram till. Återigen måste det nu bli vårt ansvar att visa på att det faktiskt går att försörja sig på sina språkkunskaper. Hur ska vi visa studenterna detta? Ett bra sätt är att bjuda in "lyckade språkstudenter" och låta dem berätta om sitt yrke och hur de nått dithän. En konkret person kommer man lättare ihåg än en massa vackra ord och löften! De flesta betraktar språkkunskaper som ett komplement till ett huvudyrke. Alltså måste vi i möjligaste mån försöka individanpassa undervisningen. Vad ska den här aktuella studenten arbeta med? Vilka kunskaper och vilket studiematerial är viktigast för just honom/henne? Nyckeln är flexibilitet. Sedan är det ju också viktigt att vi börjar visa massmedia och allmänheten vad vi egentligen pysslar med på institutionerna. Mer av evenemang och aktiviteter för allmänheten är önskvärt för att locka intresse till språkstudier och visa ett ansikte utåt. Sammanfattningsvis verkar det alltså som om en ansiktslyftning är nödvändig för att språkundervisningen ska överleva på 2000-talet. Flera förslag har jag fört fram ovan. Nu gäller det bara att förverkliga detta på respektive språkinstitution. Jag tror och hoppas att vi har det nytänkande och den flexibilitet som krävs!