RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (18) 2010-4 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet sammanträde måndagen den 12 april 2010 i Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Närvarande: Anders Bodin ordf, Görel Cavalli Björkman, Fredrik von Feilitzen, Bo Grandien, Anders Jönsson, Rolf Lindell, Ingvar von Malmborg, Hugo Nordenfelt, Kjell Strandqvist, Ulf Sporrong, Bo Swenson, Mia Torpe (t.o.m. 18); Martin Rörby, rådets sekreterare, Monica Hector handläggare samt Cecilia Skog, handläggare samt protokollförare. Förhinder att närvara hade anmälts av David Neuman. Vid sammanträdet deltog även: Helene Hultberg, Inge Almqvist, Max Goldstein, Daniel Andersson, Emma Byström, Karl Gylje, Alexander Wolodarski, Stadsbyggnadskontoret samt Stefan Hagdahl, SL och Ketil Kindemstam, Tyréns. 1. Val av protokollsjusterare Valdes ledamot U Sporrong att jämte ordförande justera protokollet. 2. Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 10 maj 2010, kl 13.30. 3. Nästa delegationssammanträde Erinrades att rådets delegerade sammanträder den 26 april 2010, 14.00. 4. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde 2010.03.10 sänts ut ojusterat men justerats innan mötets början. 5. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid delegationssammanträde 2010.03.22 justerats i vederbörlig ordning.

SID 2 (18) 6. Rådet: Val av delegationsgrupp Erinrades att ledamot Ulf Sporrong valts till gruppen av naturvårdsdelegerade. 7. Rådet: Krejaren 2, med anledning av glasfasadens utformning, initierat av sekreteraren (SR Dnr 2010-0106) Upptog sekreteraren på eget initiativ ett ärende angående Krejaren 2, med anledning av glasfasadens utformning. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Skönhetsrådet har under lång tid aktivt följt arbetet med utformningen av den nya byggnaden i kvarteret Krejaren 2 vid Östermalmstorg, först som planfråga, senare som bygglovärende. Det var därför med beklagan rådet nu tvingats konstatera att slutresultatet inte ser ut att kunna motsvara de förväntningar som måste ställas på en byggnad i detta centrala läge i staden. Skönhetsrådet har inte godkänt den slutgiltiga lösningen för fasaderna till det nya huset. Det senaste svar rådet avgav gällde den tidigare lösningen med fasader i natursten, som rådet i en bearbetad form tillstyrkte. Detta var dock innan de parallella arkitektuppdragen genomfördes på initiativ av stadsbyggnadsroteln. Senare har rådet visserligen informerats om projektets utveckling, men rådet gavs aldrig tillfälle att yttra sig formellt. Däremot framförde rådets sekreterare till Stadsbyggnadskontoret och det ansvariga arkitektkontoret mycket tydliga krav på att glasfasadens detaljutformning måste bli föremål för fullskaleprov för att man därigenom skulle kunna bedöma färger, skalan på mönstret etc. (Liknande fullskaleprov genomfördes t.ex. för glasfasaderna på Kungsbrohuset.) Skönhetsrådet kallades aldrig till någon avsyning och efter vad rådet nu har kunnat inhämta tycks det som om något sådant prov överhuvudtaget aldrig gjordes. Resultatet har blivit att det vita fasadglaset mellan fönstren med sin grå-lila dekor i olyckligt stor skala fullkomligt ruinerar det samlade fasaduttrycket. För att rädda den situation som nu uppstått beslöt Skönhetsrådet att uppmana Stadsbyggnadsnämnden att i dialog med fastighetsägaren allvarligt undersöka möjligheterna att få ett byte av fasadglaset mellan fönstren på kvarteret Krejaren 2 till stånd. Lämpligen skulle det vita glaset kunna ersättas med odekorerat svart glas, vilket skulle stå fint mot det lite grönmelerade svarta glaset som fasaden i övrigt utgörs av. Givetvis måste ett sådant utbyte dock bli föremål för fullskaleprov före genomförande. Uppdrogs åt kansliet att tillskriva Stadsbyggnadsnämnden.

SID 3 (18) 8. Rådet: Orgelpipan 5, med anledning av givet rivningslov (SR Dnr 2010-0105) Upptogs till behandling ärende initierat av sekreteraren angående Orgelpipan 5, med anledning av givet rivningslov. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Skönhetsrådet har med förvåning konstaterat att Stadsbyggnadsnämnden 2010.03.19 fattat beslut om att bevilja Banverkets ansökan om rivningslov för rubricerade fastighet. Detta finner rådet både anmärkningsvärt och ytterst beklagligt. Byggnaden ifråga stod färdig 1959 och var resultatet av en tävling till vilken några av landets bästa arkitekter inbjudits. Grundprincipen med en lägre, avskärmande volym mellan Klarabergsgatan och Klara kyrkogård hade redan lagts fast med det kontorshus, ritat av Lennart Tham, som under tävlingstiden var under uppförande på granntomten. Den särskilda problematik som de tävlande hade att ta ställning till var istället hur den stadsbildsmässigt viktiga tomten i hörnet Klarabergsgatan - Klara västra kyrkogata skulle kunna bebyggas så att det bevarade skolhuset från 1700-talet fick ett nytt, meningsfullt sammanhang. Prisnämnden, i vilken bl.a. Sven Markelius ingick, förordade förslaget med motto Domus för utförande. Bakom bidraget stod Lennart Tham tillsammans med medarbetaren Leif Olav Moen. Efter vissa bearbetningar, särskilt avseende fasaden mot kyrkogården och takvåningen, uppfördes så huset. Mot öster och väster har huset helt slutna gavlar klädda med vit marmor. Mot Klarabergsgatan i norr uppvisar huset en matematiskt precis curtain wall-fasad i bronsfärgad metall och glas, medan det mot kyrkogården i söder fått en mer murliknande karaktär där en fri fönstersättning tillsammans med stenbeklädnadens skivindelning bildar ett grafiskt mönster. Taket accentueras av en skulpturalt formad, kopparklädd uppbyggnad för fläktrum och hissmaskineri. Sin lilla skala till trots är huset ett av de främsta exemplen i Sverige på tillämpning av Le Corbusiers arkitektoniska idéer. Fasaden mot kyrkogården har därtill ett uttryck som förebådar dagens arkitektoniska ideal på ett sätt som gör byggnaden smått unik. Tillsammans med Thams grannhus vid Klarabergsgatan utgör byggnaden dessutom en omistlig ensemble en dilatationsfog i skarven mellan efterkrigstidens nya citymiljö och det gamla Klaras verkliga hjärtpunkt. Att Stadsmuseet i sin kulturhistoriska inventering enbart klassat huset som gult är en olycklig omständighet som måste betraktas som en ren lapsus. Frågan om rivning har hanterats som två separata ärenden med två olika handläggare på Stadsbyggnadskontoret. Banverket inkom 2009.11.20 med två ansökningar, en avseende rivningslov, en avseende tidsbegränsat bygglov för byggetablering. Det senare ärendet ger ett bedrägligt intryck av något tillfälligt. I

SID 4 (18) (forts. 8) själva verket finns inget tillfälligt över detta en rivning innebär ju tvärt om en permanent förändring. Av ansökningarna framgår att syftet med åtgärderna är att bereda plats för nedgången till den nya Citybanan. Detta är märkligt eftersom en ny, bearbetad plan som innebär att stationsentrén istället förläggs till Orgelpipan 6 (Hotell Continental) i princip redan fanns framme när ansökningarna kom in, även om den då ännu inte behandlats färdigt i den kommunala beslutsapparaten. Banverkets ansökningar remitterades varken till Stadsmuseet eller Skönhetsrådet, detta trots att det borde vara självklart att ge både museet och rådet möjlighet att yttra sig över rivningar av byggnader som ingår i kulturhistoriskt känsliga miljöer eller på annat sätt viktiga stadsbildssammanhang. Redan i samband med att tilläggen till detaljplanerna för Citybanan behandlades 2004 påtalade Skönhetsrådet de höga arkitekturhistoriska och stadsbildsmässiga värdena hos Thams båda byggnader utmed Klarabergsgatan. Under arbetet med den bearbetade planen för Orgelpipan 6 har rådet dessutom i sina yttranden till Stadsbyggnadskontoret flera gånger särskilt betonat betydelsen av huset som nu är aktuellt för rivning. Det ska också framhållas att det knappast är en okänd byggnad det handlar om. Redan 1956 presenterades tävlingsresultatet utförligt i tidskriften Byggmästaren. I den översikt med titeln Ny arkitektur i Sverige som redovisade de bästa byggnaderna som uppförts i landet under 1950-talet fanns huset också självklart med. På senare tid har husets kvaliteter dessutom uppmärksammats av arkitekten Anders Rehnberg i en utställning på, och i en publikation från Arkitekturmuseet. Enligt rådets uppfattning måste en grundläggande princip vara att rivningslov inte beviljas med mindre än att det finns en ny byggnad genomritad till en så pass hög konkretiseringsgrad att det går att ställa denna mot den befintliga d.v.s. man ska kunna göra ett medvetet och övervägt val medan ett val fortfarande är möjligt. I det här fallet har så inte skett. Det fotomontage som finns i de nu överspelade planhandlingarna och som visar en nedgång till Citybanan kan inte betraktas som något annat än en skiss, dessutom av en lösning som inte längre är ett realistiskt alternativ, då stationsnedgången inte ska förläggas hit, utan till grannfastigheten Orgelpipan 6. Beslöt rådet mot bakgrund av vad som framförts ovan att uppmana Stadsbyggnadsnämnden och Banverket (fr.o.m. 1 april 2010 Trafikverket) att skyndsamt inleda diskussioner om hur huset i fråga kan bevaras allt annat vore ett misslyckande som allvarligt kommer att skada förtroendet för såväl de inblandade parterna som för stadsbyggandet i Stockholm i stort. Beslöts ställa skrivelsen i kopia till Fabege, Jernhusen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stadsmuseet, Stockholms stift.

SID 5 (18) 9. Rådet: Tertial 1 2010 (SR Dnr 2010-0131) Erinrades att tertialrapport 1 för 2010 ska vara inlämnad till Stadsledningskontoret den 20 april. Uppdrogs åt ordförande och sekreteraren att utforma tertialrapporten. Anmäldes ärenden enligt bilaga 1. 10. Anmälningsärenden 11. Tummaren 2 och Örby 4:1 m.m., förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0075) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Tummaren 2 och Örby 4:1 m.m., förslag till detaljplan. Helena Hultgren, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som möjliggör ny bostadsbebyggelse längs Bastuhagsvägen inom fastigheten Tummaren 2 samt på parkmark. Sammanlagt handlar det om ca 120 lägenheter fördelade på två byggherrar. Veidekkes förslag med lamellhus vid Bastuhagsvägen innehåller ca 90 lägenheter. Familjebostäder vill ersätta panncentralen vid kv. Tummaren 2 med ett lamellhus samt tillföra ytterligare ett i gårdsrummet mellan befintliga hus. Skönhetsrådet ansåg att en förtätning av området är möjlig men att förslaget bör justeras på några punkter. I Veidekkes del bör det tvärställda huset med gaveln mot Bastuhagsvägen få en annan placering. Bostadshuset bör placeras längs vägen för att följa gängse stadsbyggnadsmönster alternativt anpassas till gång- och cykelbanans sträckning för att förstärka landskapsrummet. Att huset sluter gårdsrummet är, enligt rådet, således ett mindre viktigt motiv om man ser till platsen och planområdet som helhet. Rådet uppskattade vidare att parkeringen förläggs under mark men vill betona vikten av att berget i dagen inte skadas vid schakt- och eventuellt sprängningsarbete. Vidare anser rådet att den sjätte och sista byggnadsvolymen längs Bastuhagsvägens södra sida, närmast kv. Tummaren, bör utgå eftersom gaturummet då sluts på ett sätt som är okaraktäristiskt för området. I den mån de befintliga byggnaderna är parallellt placerade längs gatorna är avståndet större mellan dem och det finns dessutom en bredare zon med förgårdsmark som förstärker detta. Ett ytterligare skäl är att hålla siktlinjen öppen mot nordväst och det fina granskogspartiet. De tillkommande bostadshusen är tänkta att komplettera den befintliga bebyggelsestrukturen men rådets uppfattning är att de föreslagna byggnaderna vid Bastughagsvägen är för höga för att de på ett

SID 6 (18) (forts 11) naturligt sätt ska inlemmas i området. Skönhetsrådet förespråkade därför att de sänks med ett våningsplan. Den arkitektoniska gestaltningen av byggnaderna är visserligen ännu inte färdig men underlaget ger en indikation om hur man tänkt utforma bebyggelsen. Rådet uppfattar gestaltningen som väl torftig och att fasaderna, med de stora fönsterlösa partierna och de högt uppdragna sockelpartierna, bör omarbetas. Avsikten med de höga sockelpartierna är förstås att visuellt försöka minska intrycket av höjderna men effekten i gaturummet kommer bli att man rör sig i ett slags källarplansnivå längs gatan. Familjebostäder önskar dels förtäta gården i kv. Tummaren 2, dels ersätta den gamla panncentralen med ett bostadshus. Rådet ansåg att hus 2 bör utgå eftersom det täpper till upplevelsen av det öppna gårdsrummet, vilket också är ett viktigt planmotiv. Skönhetsrådet motsätter sig inte att panncentralen ersätts med ett bostadshus men det föreslagna huset är för högt i förhållande till grannhusen, särskilt sett från söder. Den fria placeringen gör dessutom att huset inte relaterar till kvartersstrukturen. Beslöt Skönhetsrådet avstyrka hus 2 i kvarteret Tummaren men att i övrigt tillstyrka förslag till detaljplan, dock med ovanstående erinringar om bebyggelseförslaget längs Bastuhagsvägen och hus 1 i kv. Tummaren. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 12. Skålen 22, Vasastaden, förslag till detaljplan för del av fastigheten (SR Dnr 2010-0092) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt skönhesrådets yttrande över Skålen 22, förslag till detaljplan för del av fastigheten. Inge Almqvist, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget medger två gårdstillbyggnader på befintligt studentbostadshus vid Norra Stationsgatan 99. I samband med att planförslaget har remitterats till olika instanser har stadsdelsförvaltningen undersökt om den befintliga byggnaden kan inrymma lokaler för förskola i området. Verksamheten ingår inte i planförslaget men frågan föranledde att kvarterets framtida användning och slitaget på den park som gränsar mot studentboendets innergård kom på tal under sammanträdet. Det har blivit vanligt att stadens försäljning av fastigheter vid ny exploatering medför inkomster till upprustning av grönstruktur i närområdet. Här är fastighetsägaren redan den samma som byggherren vilket förhindrar den typen av

SID 7 (18) (forts 12) avtal mellan en ny köpare och Stockholm Stad. Bostadshusens omland har dock en tendens att privatiseras genom cykelplatser, utemöbler och annat. Redan nu är gränsen mellan studentboendet och parkrummet otydlig och rådet rekommenderar byggherren att lösa cykelparkering inom området på ett smidigare sätt (främst inom byggnaden) och att markera fastighetsgränsen tydligare med t.ex. lägre, välutformade murar. Med hänvisning till att grönytan i Norrbackatäppan kommer att belastas ytterligare av ett utbyggt studentboende ville rådet också väcka frågan om rustning av parkrummet. Frågan är än mer aktuell genom den befolkningsökning inom området som förväntas till det i övrigt parkfattiga Norra Stationsområdet i samband med att stadsdelen byggs ut mot Solna. Eftersom en rustning inte kan ske genom exploatörens försorg bör stadsdelsförvaltningen ges i uppdrag att se över området. Vad gäller detaljplanens förslag till utbyggnad av två byggnadsdelar mot gården fann rådet inget att erinra. Gestaltningsmässigt krävs dock mer av utformningen. Rådet anser att tillvägagångssättet med ett avvikande fasadspråk är riktigt. Däremot ger den indragna 11 våningen, genom sin taklutning och sin karaktär, intryck av att vara högre än den byggnad som den ansluter till. Mötet mellan volymerna bör omstuderas i det översta planet för att ge en smidigare övergång. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan med ovanstående erinran och med det tidigare resonemanget om Norrbackatäppan. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 13. Resare-Bengts plan, Hammarbyhöjden, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0079) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Resare-Bengts plan, Hammarbyhöjden, förslag till detaljplan. Max Goldstein, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som innebär att den befintliga parkeringsplatsen flyttas till andra sidan gatan för att ge plats åt ett flerbostadshus i fyra våningar med 12 lägenheter. Skönhetsrådet ansåg att den föreslagna byggnaden, i storlek och gestaltning, förhåller sig till den befintliga bebyggelsen på ett bra sätt. Flytten av parkeringsplatsen är dock, enligt rådets uppfattning, mer komplicerad och det vore önskvärt om man kunde finna en annan placering. Går inte det måste man inrikta sig på att utforma avgränsningen av parkeringsplatsen på ett omsorgsfullt sätt,

SID 8 (18) (forts 13) t.ex. med stenmurar i stället för de på parkeringar ofta förekommande betongsargarna med klumpiga räcken i trä och metall. Skönhetsrådet kommenterade också att man från stadens sida, i takt med att Stockholm förtätas, måste börja underhålla och sköta parker, grönytor och gemensamma platser bättre. Med fler invånare utsätts dessa ytor för ett mycket större slitage än de gjorde när områdena planerades och bebyggdes. Även naturmark som i dagsläget är vanskött skulle i viss mån kunna kompensera för behovet av naturnära platser förutsatt att den underhålls. Naturmarken mellan kvarteret Bidrottningen och Trollsländan är exempel på slyig och ovårdad mark som rådet anser att man bör röja och städa upp i samband med förtätningsprojektet. Rådet tillstyrker förslag till detaljplan med ovanstående erinran om naturmarken. Uppdrog åt kansliet att besvara ärendet. 14. Sommen 9 m.fl., Årsta, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0117) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Sommen 9 m.fl., Årsta, förslag till detaljplan. Daniel Andersson, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. När stadsdelen Årsta utvecklades under 1940-talet skedde det efter tydliga stadsbyggnadsprinciper. Förordade smalhus i gaturummet och punkthus på höjder har satt volymerna för bostadsbebyggelsen, och tankarna om grannskapsenheter formade de småskaliga bostadsområdenas placering runt det som skulle komma att bli centrum. När området kompletterades med bostadsbebyggelse under 1960-talet fördes en ny skala in men även den i en enhetlig form som bibehöll den proportionerliga karaktär som vi idag känner igen som typisk för Årsta. Området har sedan dess förtätats med flera mindre infill-projekt, ofta med en karaktär som många gånger tillfört området vidare kvaliteter. Kännetecknande är att den starka bebyggelsestrukturen i Årsta är av en så god kvalitet att den mycket väl tål förtätning om förtätningen sker på stadsdelens villkor. Skönhetsrådet efterlyste därför en gestaltningsplan för hela Årsta. Längs Skagersvägen finns kvarteren Anten och Sundsborg vilka klassificerats som gröna av stadsmuseet särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Kvarteren består av s.k. barnrikehus, i det här fallet tre våningar höga smalhus med fasader av rött tegel. Planförslaget presenterar i den här delen ett lamellhus med 33 lägenheter längs Skagersvägen. Huset består av en sockelvåning, tre fulla bostadsvåningar och en kungsvåning.

SID 9 (18) (forts 14) Placeringen blir likt övrig bebyggelse, något indragen från gatan med förgårdsmark, men byggnadens karaktär skiljer sig markant från de omgivande grönklassade husen genom längd och bredd. För rådet stod det klart att byggnaden, även om den utförs med en arkitektonisk gestaltning som avviker från barnrikehusens, ändå måste ha en grundton som stämmer bättre med gatans karaktär. Huset är för långt och för dystert färgsatt. Trots intentionen att låta smalhusets smäckerhet komma till tals i det tillkommande husets volym genom den illusion de indragna balkongerna skapar i gavelpartiet eller den rytm fasaden får med en fönstersättning som lånar drag från sin omgivning kan rådet inte uppfatta huset som annat än allt för avvikande. Enligt rådets mening är det mycket möjligt att bebygga området i det här läget men i en omstuderad form, förslagsvis i två volymer. Det är lätt att uppfatta området vid Vättersberget (Sommen 9) som parkmark. Den gällande detaljplanen för Sommen 9 anger dock allmänt ändamål med en byggrätt som aldrig tagits i anspråk. Idag är området trädbevuxet med huvudsakligen hällmarkstallskog. Planförslaget visar här en husgrupp bestående av fyra fristående byggnadskroppar som vid första anblicken anknyter till den befintliga grupperingen av hus vid Slätbaksvägen. Rådet konstaterade dock under mötet att det är viktigt att behålla den enhetliga karaktären i den här miljön och att färgställningen på de fritt satta balkongerna därför inte tillför kvalitet. Om de kringliggande husen kan beskrivas som något av diskreta stadsvillor ger de föreslagna byggnaderna, genom sin färgsättning och karaktär, ett desto mer dominerande intryck. Karaktäristiskt för alla de projekt som föreslås i planförslaget är att de volymmässigt har svällt till en skala som inte längre är den typiska för Årsta. Rådet förde därför diskussioner under mötet om det skulle vara möjligt med smalare, mer traditionellt utformade och högre punkthus i kvarteret Sommen 9 istället eller om även det här området borde kompletteras med lamellhus vid kullens fot för att spara mer av höjden. Vid Sköntorpsvägen, i kvarteret Åsnen 2, ligger en byggnad som uppfördes för Peugeot under åren 1958-1960, idag inrymmande livsmedelsbutik m.m. samt kontor. Byggnaden i gult tegel ligger i souterräng och har tre av sex våningar synliga mot Sköntorpsvägen. Av de tre vitt skilda projekt som redovisas i planförslaget ser Skönhetsrådet den största utvecklingspotentialen i påbyggnadsprojektet i den här delen. För att bostadskompletteringen på verksamhetsbyggnaden ska bli av bästa kvalitet krävs dock en annan utformning. Den lekfullhet som presenteras mot den innergård som skapas inom byggnaden bör få ta sig uttryck även i gatufasaden. Den stabila murade byggnadsvolymen som finns där idag tål en starkt avvikande påbyggnad som också kan ge området långt högre arkitektoniska kvaliteter än vad förslaget nu visar. Rådet ansåg också

SID 10 (18) (forts 14) att den gavel som visas som sluten i planförslaget p.g.a. det hisspaket som placeras där måste öppnas för att skapa tillgänglighet och genomsläpplighet till gården varför hisslösningen också måste gestaltas på annat sätt. Stockholms byggnadsordning klassar Årsta som en smalhusstad och anger att komplettering kan ske med enstaka hus inordnade i planmönster eller som friare husgrupper utanför den sammanhållna miljön. Med större hänsyn till vad som karaktäriserat Årsta småskalighet och proportionerlighet anser rådet att de tre platserna i planförslaget går att bebygga. Det bör dock ske i annan, omstuderad, utformning än vad som redovisats i det remitterade materialet. Beslöt rådet avstyrka förslag till detaljplan i föreliggande form. Rådet deltar dock gärna i de fortsatta diskussionerna runt kompletteringsbebyggelse i Årsta. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 15. Förrådsbacken 1, Östermalm, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0119) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Förrådsbacken 1, Östermalm, förslag till detaljplan. Emma Byström, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget möjliggör en påbyggnad av det befintliga Nyhetshuset med en våning. Skönhetsrådet ansåg att påbyggnadsprojektet är väl gestaltat och att materialvalen förstärker byggnadens karaktär varför förslag till detaljplan tillstyrktes. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 16. Ekholmen 1 samt Eldholmen 1, Skärholmen, tilläggsisolering och yttre ändring (SR Dnr 2010-0073, 2010-0072) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Ekholmen 1 och Eldholmen 1, Skärholmen, bygglov för tilläggsisolering och yttre ändring. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Bygglovsansökningarna avser tilläggsisolering och yttre ändring av bostadshus i ett s.k. miljonprogramsområde i Skärholmen. Sökande avser i senare skede utföra åtgärden i hela området. Husens gestaltning har i befintligt skick en stark horisontalverkan med längsgående gulbrun puts i fönsterbanden respektive en grå

SID 11 (18) (forts 16) färg i de senare fälten ligger balkongerna med sina fronter i gjuten betong med grov yta. Förslaget innebär att byggnaderna, förutom att de tilläggsisoleras, förses med nya fönster som placeras i samma förhållande till det nya fasadlivet som dagens fönster till det gamla fasadlivet. Balkongfronterna byts ut mot opakt glas och ett skivmaterial används för inklädnad av balkongerna. För att behålla en viss horisontell verkan monteras färgat fasadglas mellan fönsterpartierna och färgskillnaden koncentreras till dessa sektioner och fortsätter inte som nu över hela fasadbredden. Putsade partier skiljer således balkong- och fönsteravsnitten åt. På husens entrésida används skivmaterialet för inklädnad av det indragna fasadpartiet och även här byts fronterna ut mot nya i opakt glas. Skönhetsrådet ansåg att principen för omgestaltningen av miljonprogramhusen är väl genomtänkt och att man har förstått byggnadernas typologi. Förändringarna förvanskar enligt rådet således inte byggnadernas karaktär och gestalt utan tillför ytterligare kvaliteter. Den del av bygglovet som rådet känner tvekan inför är fasadglaspartierna som med sin speglande och blanka yta kan kännas främmande i fasaderna. Ett skivmaterial med mattare yta, kanske en fibercementplatta av något slag bör prövas i stället. Rådet ser fram emot en utvärdering av genomförda åtgärder innan man går vidare med områdets övriga byggnader, i synnerhet vill rådet ha en diskussion om färgsättningen. Det finns ett gestaltningsmässigt problem mellan att å ena sidan behålla området som en sammanhållen bostadsenklav samtidigt som man å andra sidan vill kunna skilja de olika bostadsgårdarna åt. Färgschemat får därför inte bli alltför brokigt utan det är med små medel man bör försöka skapa skillnader som bidrar till att området uppfattas som lite mer småskalig och lättare att orientera sig i. Skönhetsrådet vill därför remitteras byggloven för de återstående byggnaderna när detta blir aktuellt. Rådet ville också påpeka vikten av att de gröna gårdarna ses över och kompletteras med nya växter, buskar och träd där så behövs när byggetableringarna tas bort efter det att arbetena avslutats. Skönhetsrådet tillstyrker bifall till ansökan om bygglov med erinran om fasadglaspartierna. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet.

SID 12 (18) 17. Svea Artilleri, förslag till detaljplan för del av kvarteret (SR Dnr 2010-0087) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Svea Artilleri, förslag till detaljplan för del av kvarteret. Aleksander Wolodarski, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Hänsköts ärendet, efter det att rådet beviljats förlängd remisstid, till delegation för beslut. 18. Spårväg City, ny stadsspårväg i Stockholm (SR Dnr 2010-0110) I ett skrftligt samråd hade SL gått ut med remiss rörande Spårväg City. Ketil Kindestam, Tyréns och Stefan Hagdahl, SL, redogjorde för ärendet. Under föredragningen för Skönhetsrådet presenterades de aktuella planerna för Spårväg City. Spårvägen är planerad att gå från Hornsbergs Strand på nordvästra Kungsholmen, via Fridhemsplan, Stockholms central och Nybroplan till Ropsten i Norra Djurgårdsstaden. Spårväg City kan också komma att kopplas samman med en moderniserad Lidingöbana. Rådet påpekade under föredragningen att det är viktigt att spårvägen dras förbi Stockholms central och att den också i ett senare skede kan dras in i det nya exploateringsområdet vid Gasverksområdet/Husarviken så att inte endast stationen Ropsten försörjer den nya stadsdelen. Gestaltningsfrågorna är ännu inte lösta. Man söker ett nytt eget uttryck något Stockholmskt något som tål att rymma den teknik som behövs och som tål den föränderlighet som systemen kräver. Under föredragningen framkom att det inte ställts estetiska krav vad gäller vagnarnas utformning vilket rådet beklagar. Rådet uppmanade ändå SL att tänka på de estetiska frågorna vid upphandlingen samt att stadsbildsfrågor, som t.ex. placeringen av kontaktledningar över Sergels Torg, verkligen blir prövade i det fortsatta gestaltningsskedet. Skönhetsrådet bistår gärna SL i fortsatta diskussioner vad gäller stadsspårvägens dragning och utformning. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet.

SID 13 (18) 19. Slussen, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0022) Anmäldes formellt beslut av ärende bordlagt vid delegationssammanträde 2010.03.22 ( 4). 20 Årsta 1:1, samråd om program för Årstafältet (SR Dnr 2010-0042) Anmäldes formellt beslut av ärende bordlagt vid delegationssammanträde 2010.03.22 ( 3). 21. Årsta 1:1, Enskede gård 1:1, Västända 1 m.fl., förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0066) Anmäldes formellt beslut av ärende bordlagt vid delegationssammanträde 2010.03.22 ( 2). 22. Värsta Gård 4 m.fl., Solhem, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0059) Anmäldes formellt beslut av ärende bordlagt vid delegationssammanträde 2010.03.22 ( 1). 23. Sekreteraren informerar Sekreteraren kommer inom ramen för ett arrangemang i regi av Folkpartiet den 17 april att delta i en paneldiskussion om stadens kulturmiljöer tillsammans med bl.a. kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt. Den 21 april talar sekreteraren om aktuella stadsbyggnadsfrågor hos Sällskapet Stockholmsakademiker. Borgarrådssekreteraren Henrik Nerlund från Stadsbyggnadsroteln besöker kansliet den 22 april. Sekreteraren meddelade avslutningsvis att han ombetts att ingå i den referensgrupp som Stadsbyggnadskontoret ämnar knyta till arbetet med revideringen av byggnadsordningen och framtagandet av en arkitekturpolicy för Stockholm.

SID 14 (18) 24 Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2010.04.12 Anders Bodin Cecilia Skog Ulf Sporrong vidi: Martin Rörby

SID 15 (18) Bilaga 1 till protokoll 2010-4 10. Anmälningsärenden Plansamråd för Grimsta; från privatperson. (SR Dnr 2010-0045). Stadsbiblioteket; från privatperson. (SR Dnr 2010-0090). Norra Stationsområdet, en dödsfälla; från privatperson. (SR Dnr 2010-0093). Slussen, samrådssvar; från privatpersoner. (SR Dnr 2010-0094), tidigare utsänt. Protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde 2010.03.15 ang 16 Översiktsplan för Stockholms stad promenadstaden (utl. 2010-26). (SR Dnr 2010-0101). Slussen förslaget minskar öppenheten; från privatperson. (SR Dnr 2010-0102) Förslag till detaljplan för Slussen, del av fastigheten Södermalm 7:85 m.fl. i stadsdelen Södermalm och Gamla stan, S-Dp 2005-08976-54; från Samfundet S:t Erik. (SR Dnr 2010-0103), tidigare utsänt. Slussen, yttrande över förslag till detaljplan; från Yimby. (SR Dnr 2010-0109), tidigare utsänt. Slussen, remissyttrande över planförslag, översänt för kännedom; från Atrium Ljungberg AB. (SR Dnr 2010-0111), utsänt. Bygglov besvarade av kansliet Skrapkakan, Bagarfrugatan 3-17, förhandsförfrågan om balkonger. (SR Dnr 2010-0036). Avstyrkt Vitbetan 18, Ljusterögatan 5, Södermalm, yttre ändring av flerbostadshus, balkonger på gatu- och gårdsfasader. (SR Dnr 2010-0044). Avstyrkt/ingen erinran. Svärdet 8, Rosenlundsgatan 44B, Södermalm, ändrad användning av storkök till konferensrum i flerbostadshus, yttre ändringar. (SR Dnr 2010-0060). Avstyrkt.

SID 16 (18) Kungsholmen 1:54, Kungsholms strand 139-145, Kungsholmen, utökning av hamnanläggning/pontonbryggor vid Kungsholms strand, förlängning av befintlig brygga med 60 meter. (SR Dnr 2010-0076). Avstod från yttrande. Gjuteriet 8, Fridhemsgatan 10, Kungsholmen, balkonger mot gård och gata, flerbostadshus. (SR Dnr 2010-0077). Tillstyrkt/avstyrkt. Drabanten 2, Kungsbroplan 1, skyltprogram. (SR Dnr 2010-0081). Tillstyrkt/avstyrkt. Surbrunn8, Vasastaden, balkonger och fönsterdörrar på flerbostadshus. (SR Dnr 2010-0095). Avstyrkt. Östermalm 2:118, tillbyggnad av cafékiosk samt nedgrävning av stödplattor för markis vid uteservering, tidsbegränsat lov. (SR Dnr 2010-0096). Avstyrkt. Kungsholmen 1:54, pråm vid kaj, med hotell/café/restaurang (Albatross), vid M/S Monika, norr om Kungsholms strand 131, tidsbegränsat bygglov 15 år. (SR Dnr 2010-0097). Avstyrkt. Detaljplaner besvarade av kansliet Enskede Gård 1:1, enkelt planförfarande; remiss från Stadsbyggnadskontoret, Johan Filipsson. (SR Dnr 2010-0078). Ingen erinran. Skrivelser besvarade av kansliet Stockholm Water Front. (SR Dnr 2010-0017). Besvarat med rådets yttrande. Slussen, synpunkter på nya förslaget. (SR Dnr 2010-0027), Besvarat med rådets yttrande. Stockholm skyline. (SR Dnr 2010-0041). Besvarat per mail. Halkbekämpningen i Stockholm. (SR Dnr 2010-0055). Vidaresänt till trafikkontoret. Tors torn, bordläggning av frågan i Stockholms kommunfullmäktige. (SR Dnr 2010-0058). Besvarat med rådets yttrande.

SID 17 (18) Ätten 4, ombyggnad av bostadshus i Östbergahöjden. (SR Dnr 2010-0080). Besvarat per mail. Tors torn. (SR Dnr 2010-0082). Besvarat med rådets yttrande. Ullerudsbacken, med anledning av planerad punkthusbebyggelse. (SR Dnr 2010-0083). Besvarat med rådets yttrande. Östermalmstorg, har rådet godkänt fasaden? (SR Dnr 2010-0084). Besvarat per mail. Belysning. (SR Dnr 2010-0086). Hänvisat till trafikkontoret. Norra stationsområdet, vad anser Skönhetsrådet? (SR Dnr 2010-0088). Besvarat med rådets yttrande. Slussen. (SR Dnr 2010-0091). Besvarat med rådets yttrande. Slussen! (SR Dnr 2010-0099). Besvarat med rådets yttrande. Slussen. (SR Dnr 2010-0100). Besvarat med rådets yttrande. Årstastråket, Enskede Gård. (SR Dnr 2010-0104). Besvarat med rådets yttrande. Årstastråket, synpunkter på planförslag; från privatperson. (SR Dnr 2010-0108). Besvarat med rådets yttrande. Slussens framtid; från privatperson. (SR Dnr 2010-0112). Besvarat med rådets yttrande. Slussen; från privatperson. (SR Dnr 2010-0113). Besvarat med rådets yttrande. Synpunkter på Slussen t sbk; från privatperson. (SR Dnr 2010-0114). Besvarat med rådets yttrande. Enskede gård Årstastråket; från privatperson. (SR Dnr 2010-0115). Besvarat med rådets yttrande. Årstastråket samråd; från privatperson. (SR Dnr 2010-0116). Besvarat med rådets yttrande. Slussen yttrande över planförslag; från privatperson. (SR Dnr 2010-0118). Besvarat med rådets yttrande.

SID 18 (18) Slussen. (SR Dnr 2010-0123). Besvarat med rådets yttrande. Synpunkter på Slussen. (SR Dnr 2010-0125). Besvarat med rådets yttrande. Bygg ett nytt Gamla stan vid Slussen. (SR Dnr 2010-0129). Besvarat med rådets yttrande.