Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Relevanta dokument
SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Skolmåltidens kvalitet i Stockholms stad

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014

Skolmåltidens kvalitet läsåret 2015/16

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!

Kosten kort och gott

Denna rapport baseras på svar från 5 kommunala grundskolor som har använt verktyget SkolmatSverige under läsåret 2018/19.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Ej genomförda nivåer omsluts av en prickad linje. Mindre bra Mycket bra Ev.kom. Ok, men inte optimalt. Uppfyller sannolikt inte SNR

Kost i skola och barnomsorg

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

Kartläggning av svenska skolmåltider 2011

Möjliga resultat för Måltidsutbud: Bra lunchutbud!, Ok, men inte optimalt lunchutbud samt Mindre bra lunchutbud.

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Skolmåltidens kvalitet 2013/14

Genomförda nivåer eller enkäter omsluts av en hel/färgad linje. Ej genomförda nivåer omsluts av en prickad/grå linje.

Genomförda kategorier omsluts av en hel/färgad linje. Ej genomförda kategorier omsluts av en prickad/grå linje.

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Genomförda nivåer eller enkäter omsluts av en hel/färgad linje. Ej genomförda nivåer omsluts av en prickad/grå linje.

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet

Kostpolicy - för förskola och skola

Ej genomförda nivåer omsluts av en prickad linje. Mindre bra Mycket bra Ev.kom. Ok, men inte optimalt. Uppfyller sannolikt inte SNR

Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola, rev

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

Till vårdnadshavare 1

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Läsa och förstå text på förpackningar

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Kostpolicy för Örkelljunga kommun

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Bra mat för hela familjen

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola

NACKAS KOMMUNALA SKOLOR

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Riktlinjer för kost inom förskola och skola

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

Tjollan. Presentation Skolrådet Tolvåkerskolan Måltidsservice. Måltiden i centrum. Tolvåkerskolan skolrestaurang.

Tio steg till goda matvanor

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Mat och måltider i förskola och grundskola

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet

Bra måltider i skolan

Kostpolicy för Gnosjö kommun

OSBY. Utbildningsnämndens arbetsutskott. KOMMUN ^tu on Tid: tisdag den 11 november 2014 klockan 13:30. Plats: Näringslivscenter i Osby

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för mat i skolan

Organisation Kvalitet

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Bra mellanmål på fritids

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Att läsa på. matförpackningar...

Kost för unga idrottare

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Verksamhetsplan Skolmåltid

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Transkript:

Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Verktyget Bilaga 14TEK5-1

Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa de bästa förutsättningarna för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen. Utvecklingen har skett sedan 1 i samråd med experter, myndigheter och centrala aktörer inom området och är kommersiellt obundet. Nästan en tredjedel av alla grundskolor har kopplat upp sig.

Bilaga 14TEK5-1 Hur utläser man resultatet? Hur tolkar man en? För varje bedömd fråga kan skolan få, 1 eller. = Bästa möjliga - bra gjort! 1 = Ok, men inte optimalt - kan förbättras = Mindre bra - kanske någonting skolan kan jobba med?

Bilaga 14TEK5-1 Lunchutbud Lagad mat erbjuds varje dag 1 Skolans Ev.kom. rätter eller fler som alla får ta av En rätt som alla får ta av En lagad rätt serveras inte varje dag Salladsbuffé med minst 5 komponenter erbjuds Bröd och smörgåsfett* erbjuds Varje dag Varje dag Varje dag, men färre än 5 komponenter Inte varje dag Inte varje dag Mjölk* och vatten erbjuds Varje dag Inte varje dag Söta drycker erbjuds sällan Mindre än 1 gång/månad 1 gång/månad eller mer Söta bakverk eller glass erbjuds sällan Mindre än 1 gång/månad 1 gång/månad eller mer GRUNDUTBUD Bra! Ok, men inte optimalt Mindre bra * Oavsett sort.

Bilaga 14TEK5-1 Specialkost 1 Skolans Ev. kom. Alla elever som har behov av en medicinsk specialkost 1 får en särskilt anpassad rätt Ja Nej Alla elever med behov av övrig specialkost får en lämplig utformad rätt Ja Nej 1 Här menas en kost utan gluten, ägg, mjölkprotein, laktos och/eller fisk. Här menas en vegetarisk, vegansk eller halal kost. Om en elev inte kan äta ett eller flera livsmedel bör dessa ersättas med näringsmässigt likvärdiga livsmedel, och helst i en rätt som liknar den ordinarie rätten.

Bilaga 14TEK5-1 Frukostutbud 1 Skolans Ev. kom. En mjölkprodukt (t ex mjölk, fil, yoghurt) eller likvärdigt alternativ erbjuds Mer sällan eller aldrig En cerealieprodukt (t ex flingor, müsli, gröt, bröd) erbjuds Mer sällan eller aldrig Frukt, bär eller grönsaker erbjuds (ej juice) Mer sällan eller aldrig FRUKOSTUTBUD Bra! Ok, men inte optimalt Mindre bra

Bilaga 14TEK5-1 Mellanmålsutbud 1 Skolans Ev. kom. En mjölkprodukt (t ex mjölk, fil, yoghurt) eller likvärdigt alternativ erbjuds Mer sällan eller aldrig En cerealieprodukt (t ex flingor, müsli, gröt, bröd) erbjuds Mer sällan eller aldrig Frukt, bär eller grönsaker erbjuds (ej juice) Mer sällan eller aldrig MELLANMÅLSUTBUD Bra! Ok, men inte optimalt Mindre bra

Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSveriges Näringskriterier SkolmatSverige bedömer skollunchens näringsriktighet utifrån näringskriterier: o o o o Fettkvalitet Fiber/fullkorn Järn Vitamin D De näringsämnen som visat sig bristfälliga i svenska barns matvanor och som kan vara svåra att uppnå vid planering av meny och recept. Alla 4 näringskriterier omfattar flera delkriterier, och alla behöver inte nödvändigtvis vara uppfyllda. Den samlade bedömningen inom varje kriterium redovisas längst ner i respektive tabell. Om ett eller flera inte uppfylls rekommenderas en justering av menyn

SkolmatSveriges Näringskriterier Bilaga 14TEK5-1 Vitamin D Skolans 1 Ev. kom. Fet fisk serveras* 3 dagar på 4 veckor eller oftare dagar på 4 veckor Mindre än dagar på 4 veckor 1 Matfett vid matlagning är D- vitaminberikat Mer sällan eller aldrig 1 Smörgåsfett är D- vitaminberikat Mer sällan eller aldrig Mjölk som måltidsdryck är D- vitaminberikad Mer sällan eller aldrig Mjölk i matlagning är D- vitaminberikad Mer sällan eller aldrig VITAMIN D Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Uppfyller sannolikt inte SNR SNR, Svenska näringsrekommendationer. *Delkriteriet väger tyngre i totalbedömningen. 1 Fet fisk 1 dag under 4 veckor uppfyller inte delkriteriet men bidrar med till totalbedömningen.

Fet fisk serveras Fettkvalitet Bilaga 14TEK5-1 1 Ev. kom. 3 dagar på 4 veckor eller oftare dagar på 4 veckor Mindre än dagar på 4 veckor Skolans Som smörgasfett erbjuds Som matfett i matlagningen används Dressing/röra baserad på olja erbjuds Dressing/röra med mejeriprodukt över 15% fetthalt erbjuds Korv serveras Nyckelhålsmärkt korv (max 1% fett) serveras Mejeriprodukter med fetthalt 3% eller mer alternativt ost med fetthalt % eller mer används i matlagningen i mängder om kg eller mer per 1 portioner* Nyckelhålsmärkt lättmargarin, ej över 43% Endast flytande margarin/olja Smörgåsfett med högst 43% fett, även andra sorter förekommer Både hårt matfett/smör och flytande margarin/olja Enbart smörgåsfett med över 43% Endast hårt matfett/smör Varje dag 1-4 dagar/vecka Mindre än 1 dag/vecka Aldrig 1-3 gånger/månad 1 gång/vecka eller oftare Högst 3 dagar på 4 veckor korv serveras/alt korv serveras ej 4 dagar på 4 veckor 5 dagar på 4 veckor eller oftare Mindre än hälften av -3 dagar på 4 veckor 4-6 dagar på 4 veckor 7 dagar på 4 veckor eller oftare Som mjölk till måltidsdryck erbjuds Enbart lättmjölk Enbart mellanmjölk alt mellanmjölk och lättmjölk Standardmjölk FETTKVALITET Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR *Delkriteriet väger tyngre i totalbedömningen.

Järn Bilaga 14TEK5-1 Blodpudding/lever serveras* 1 Skolans Ev. kom. 1 dag på 4 veckor eller oftare Mindre än 1 dag på 4 veckor En rätt med kött, fisk eller fågel serveras* 16- dagar på 4 veckor 1-15 dagar på 4 veckor -11 dagar på 4 veckor Andel vegetariska rätter med järnrik proteinkälla (tex baljväxter, sojaprotein, huvuddelen ägg)* 1 Baljväxter i salladsbuffén vanligtvis När pasta serveras erbjuds fulkornsvarianter** 8-1% 6-79% Mindre än 6% sorter eller fler 1 sort Förekommer inte Mindre än hälften av 1 När bröd serveras erbjuds fulkornsvarianter Mindre än hälften av JÄRN Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR *Delkriteriet väger tyngre i totalbedömningen. **Delkriteriet väger mindre tungt i totalbedömningen. 1 Om skolan erbjuder en vegetarisk rätt 1 gång/vecka eller mer sällan bidrar inte delkriteriet till totalbedömningen.

Bilaga 14TEK5-1 Fiber/fullkorn 1 Skolans Ev. kom. Salladsbuffén innehåller vanligtvis* Minst 3 grova sorter (inkl baljväxter) grova sorter (inkl baljväxter) Färre än grova sorter (inkl baljväxter) När pasta serveras erbjuds fulkornsvarianter Mindre än hälften av Aldrig När ris serveras erbjuds fulkornsvarianter Mindre än hälften av Aldrig När bröd serveras erbjuds fulkornsvarianter Mindre än hälften av Bulgur, quinoa, korngryn, matvete eller fullkornscouscous serveras FIBER/FULLKORN 4 dagar på 4 veckor 1-3 dagar på 4 veckor Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR dagar på 4 veckor 1 *Delkriteriet väger tyngre i totalbedömningen.

Summering Bilaga 14TEK5-1 1 Skolans Ev. kom. Vitamin D SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Fettkvalitet SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Järn SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Fiber SNR Kan ha problem att uppfylla SNR TOTALBEDÖMNING Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR SNR = Bra! Kan ha problem att uppfylla SNR = Ok, men skolan bör göra vissa justeringar i matsedeln = Mindre bra; skolan bör justera matsedeln