Levnadsvanor och cancer. Sölvi Vejby



Relevanta dokument
Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Goda levnadsvanor gör skillnad

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Dina levnadsvanor din hälsa

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsosamma levnadsvanor

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Rekommendationer från Hälsorådet

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Prevention och behandling vid

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Fysisk Aktivitet och KOL

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Cancerrehabilitering. Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Goda levnadsvanor gör skillnad

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Teori - Mat och näring

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Vi bygger för cancervården

Testa dina levnadsvanor!

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Levnadsvanor inför operation

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Levnadsvanor i praktiken

God mat för äldre Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Fri från tobak i samband med operation

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

KOL och rökavvänjning

4. Behov av hälso- och sjukvård

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

Sluta med tobak och få en bättre hälsa

Matprat i primärvården

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Transkript:

Levnadsvanor och cancer Sölvi Vejby

Om man ger varje individ en passande mängd näring och motion, icke för lite och icke för mycket, skulle man ha den säkraste vägen till hälsa Hippokrates, 406-370 f.kr

Du skall med jämna mellanrum taga dig lätt kroppsrörelse intill en tredjedel av dagen. Både den som äter för mycket och för litet förstör så småningom sin kropp. Veklighet försvagar kroppen. Tobaksrök, snus, tuggtobak äro alla giftiga. Brännvin är ett förgift för dig. Läkekonst utan diet gör föga nytta. En dåre är den som sätter sin lit till medicin, om dieten har förmåga att hjälpa. (Utdrag ur Linnés 136 levnadsregler 1733)

Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs beständigt. Det kallas i Enköping att ha liggkatarr och är en mycket utbredd och smittosam sjukdom som kureras av doktorn med strängt arbete Att vila är att göra något annat Sköt den fysiska träningen! Härda kroppen, ty den friska kroppen är det bästa värn mot de sjuka nerverna! Men allt med förstånd idrott men icke rekordsport!

Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av diabetes typ 2 30 % av all cancer kan förebyggas med rökstopp, ett minskat riskbruk av alkohol, tillräcklig fysisk aktivitet och bra matvanor

Hälso och sjukvården skall genomsyras av ett hälsofrämjande arbete Socialstyrelsens Hälsofrämjande och förebyggande insatser kan vara betydligt mer effektiva än Nationella sjukdomsbehandlande riktlinjer och möjliggör åtgärder som motverkar och främjar hälsa för sjukdomsförebyggande (SKL) metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor

Varför nationella riktlinjer? I Sverige har 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män minst en ohälsosam levnadsvana. beror 20 % av den samlande sjukdomsbördan på ohälsosamma levnadsvanor. av de som dör av kronisk sjukdom har 90 % en sjukdom som går att förebygga och behandla Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande arbete i vården Socialt utsatta grupper har oftare ohälsosamma levnadsvanor. Vi har inte råd att inte jobba förebyggande

Hälsofrämjande cancervård Varför skall vi prata om levnadsvanor med cancerpatienter?

Nationella cancerstrategins 5 mål 1. Minska risken att insjukna i cancer 2. Förbättra omhändertagandet av patienter med cancer 3. Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter diagnos 4. Minska regionala skillnader i överlevnadstid 5. Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid

Ett vårdprogram med fokus på levnadsvanor

Ny patientlag Läkarfokus Kallelser Upptagningsområde Patient/invånarfokus Inbjudan/Dialog Valfrihet Ställer krav på information och nytt förhållningssätt!

Förtydligat krav på information. Patientlagen 3 kap. Information 1 Patienten ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Tunnelseende i vården Så lätt att fokusera på behandlingen - döda bakterien, ta bort tumören, byta ut höften, ge cellgifter, ge insulin, följa rutiner etc.

Vilka är riskerna? Infektioner Dålig sårläkning Muskelsvinn/sarkopeni Trycksår Smärtor Långa vårdtider Lång rehabilitering

Omvårdnadspersonal bör ha ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga vården uppmuntra och stödja patienter i att utöva fysisk aktivitet under sin cancerbehandling Källa: Vårdprogram cancerrehabilitering

Fysisk aktivitet

Riktlinjer säger : Vuxna 18 -> Rör dig varje dag 30 minuter, måttligt ansträngande 150 min / vecka Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka Går att dela upp Kombinera med styrketräning Undvik att sitta stilla länge

Stillasittande tidsålder Sömn Stillasittande Fysisk aktivitet med låg intensitet Fysisk aktivitet med måttlig intensitet

De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom ~ Edward Stanley 1826-1893

Fysisk aktivitet Fysisk funktion och livskvalitè förbättras Färre biverkningar av behandling Minskad trötthet Ökad/bibehållen muskelmassa Förlängd överlevnad/minskad återfallsrisk? (Källa: Doyle m.fl., Rajarajeswaran & Vishnupriya, Holick, Meyerhardt)

Hälsofrämjande slutenvård

It appears that exercise is more effective at preventing loss of muscle than of restoring lost muscle mass Källa: The underappreciated role of muscle in health and disease, Wolfe R, 2006

Hur anpassar vi då vården och vårdmiljön?

Fysisk aktivitet på vårdavdelning Anamnes - individuell vårdplan Uppmuntra patienten att vara fysiskt aktiv under vårdtiden Skapa naturlig fysisk aktivitet samt skapa rutiner för att detta sker redan vid inskrivningen Uppmuntra patienten att sitta uppe så mycket som möjligt på dagen Uppmuntra patienten till egenvård, t.ex. bädda sängen Skapa utrymme för fysisk aktivitet på avdelningen

Otillräcklig fysisk aktivitet - åtgärd Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination (FaR) och/eller stegräknare särskild uppföljning

Nutrition

Helhetsgrepp om nutritionen Två sidor av samma mynt! Viktigt för patienter på sjukhus!

Malnutrition är ett tillstånd som uppkommer av ett för litet, för stort eller obalanserat intag av energi, protein eller andra näringsämnen och som leder till mätbara ogynnsamma effekter på vävnader, organ, kroppskonstitution, kroppsfunktioner och kliniska behandlingsresultat Källa:Elia et al. Total energy expenditure in the elderly. Eur J Clin Nutr 2000;54 S3:S92-S103

Matcirkel och tallriksmodellen Fem råd från livsmedelsverket 1. Frukt och grönt 500 g per dag 2. Fullkorn 3. Fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan 4. Flytande margarin eller olja 5. Nyckelhålsmärkta livsmedel

Måltidsordningen Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor 40

33% av patienterna på sjukhus är undernärda

Kost/matvanor Välnutrierad patient under behandlingstiden Regelbundna anpassade måltider Kostregistrering Kaloririk mat och dryck vid malnutrition sond? Kostråd vid cellgifts och strålbehandling Kostråd som del av rehabiliteringen

Nutrition på vårdavdelning Men prat om maten och vikten av att äta hjälper inte alltid. Servera i stället små aptitstimulerande mellanmål och energirika drycker, helst utan att fråga vad patienten vill ha Källa: Vårdprogrammet Cancerrehabilitering

Tobak

Cigaretten en liten kemiska fabrik 8000 kemiska ämnen Varannan rökare dör i förtid Rökare förkortar livet med 10 år Rökning kostar samhället minst 30 milj årligen

Passiv rökning och ohälsa Akuta besvär i näsa, ögon, hals och luftvägar 30% högre risk för infarkt även vid kort exponering 30% högre risk för lungcancer 40-80% högre risk för KOL Barn särskilt utsatta astma, bronkit och öroninflammation

Strålbehandling och rökning Källa: Cancerfondens hemsida

Postoperativa komplikationer för rökare Försämrad och försenad sårläkning Sårinfektioner Anastomosläckage Pulmonella komplikationer Pseudartosutveckling Frekvent intensivvård

Rökning Sämre strålbehandlingsresultat Sämre cytostatikaeffekt Fler biverkningar Fördröjd läkning och fler komplikationer postoperativt Ökad risk för sekundär cancer Rökslut ger allmänt bättre hälsa och livskvalitet (Källa: Cooley et al)

Alkohol

Standardglas

Riskbruk Veckokonsumtion Intensivkonsumtion/Berusningsdrickande

Kvinnor = 10 <

Män = 15 <

Cancerkoden säger max 7 standardglas

Alkohol Följsamhet till behandling Interaktioner med läkemedel Påverkan på organ Bidrar till nedstämdhet Kan förstärka fatigue Lokal smärta Ökar risken för sekunder och ny primär cancer

Stora individuella skillnader i vikt, ålder, levnadsvanor Vad vet vi egentligen om en ny patient??

Riskbeteende Sådant man gör och ägnar sig åt trots att det finns risker även om man är medveten om riskerna. Ett riskbeteende som man själv styr över upplevs som mindre farligt än sådana risker som man inte kan kontrollera. Köra bil upplevs tryggare än flyg, dricka alkohol mindre hotfullt än miljögifter och avgaser trots att det är mångdubbelt skadligare.

Informera, argumentera få honom att FÖRSTÅÅÅ!!

Uppmuntra ett positivt beteende istället för att försöka minska ett negativt beteende!

Värdegrund för omvårdnad Främja patientens hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande

Utmaningar Egna känslor och värderingar Brist på kunskap Brist på motiverande strategier Fysiska miljön Dåliga erfarenheter Rutiner saknas

God omvårdnad vid sjukdom K R A M ost ökning lkohol otion

Jämlik vård Alla personer med cancersjukdom bör ha rätt till samma information kring levnadsvanornas påverkan på behandlingsresultatet oavsett vart i landet man söker vård

Enkla råd Kvalificerat rådgivande samtal ALLA Särskilt utbildad personal ALLA

"God hälsa är mer värd än största rikedom" Medicus curat, natura sanat Tack för uppmärksamheten!