Inledning till praktisk filosofi - Introduktion



Relevanta dokument
2/13/11. Argumentationsanalys. Användningsområden. Användningsområden. Användningsområden. Okej det är viktigt, men hur gör man då?

Introduktion till argumentationsanalys

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Inledning till praktisk filosofi - Den beskrivande analysen

IPF 2: Argumentationens struktur

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Moralisk oenighet bara på ytan?

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Den värderande analysen

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Argumentationsanalys. Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys. Beskrivande argumentationsanalys. När argumentationsanalys?

Moralfilosofi. Föreläsning 5

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Introduktion till etik (2)

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Moment 4: Metoder för dataanalys 4. 2 Textanalys

2. Innehåll. Obligatoriska moment:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

7. Moralisk relativism

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

ISBN Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna!

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Moralfilosofi. Föreläsning 11

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Öppna frågans argument

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Resonemang & argumentation

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 16

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

1. Öppna frågans argument

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Kommunikation för dataloger (DA3013)

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

Kapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet.

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Innan vi kan besvara frågan om huruvida vår förmåga att fälla moraliska omdömen är en produkt av det naturliga urvalet

Hemtentamen: Politisk Teori 2

BUSN37, Företagsekonomi: Forskningsstrategi, 7,5 högskolepoäng Business Administration: Research Strategy, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOPA31, Juridik i socialt arbete 1, 15 högskolepoäng Legal Issues in Social Work 1, 15 credits Grundnivå / First Cycle

PM för kurs i Vetenskapsteori

Logik: sanning, konsekvens, bevis

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

NATURALISM, NON-NATURALISM ELLER MISSTAGSTEORI? BERGSTRÖM OCH OLSON OM NORMATIVA SKÄL

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Utformning av resultatdiskussion

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Postprint.

Elevens namn:... Kurs/klass:... År: Veckor. Lärare i kursen:... Tel.nr.. Praktikplats:... Handledare:... Tel.nr.

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Utbildningsplan för magister/master. KOMMUNIKATÖRSPROGRAMMET med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Moralfilosofi. Föreläsning 6

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Etik, fördjupningskurs 15 hp

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Tro på dig själv Lärarmaterial

Urban Futures öppna forskarskola

Biståndets vara eller inte vara

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Transkript:

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion Marco Tiozzo marco.tiozzo@gu.se Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

Argumentation vs. retorik

Välgrundade uppfattningar Välgrundade uppfattningar är avgörande när man vill veta något. För att veta något måste man uppfylla följande tre villkor: (1) man skall tro det (2) det skall vara sant (3) man ska ha goda skäl för att tro det

Argumentationsanalys: färdigheter i kritiskt tänkande Argumentationsanalys är en metod som hjälper oss att förstå komplexa argumentationer och hjälper oss bedöma arguments beviskraft. Syftet med argumentationsanalysen är att tillhandahålla verktyg som förbättrar förmågan att identifiera argument. förmågan att bedöma argumentens beviskraft förmågan att se vidare implikationer av ett visst argument. förmågan att identifiera argumentativa bedrägligheter (fallasier). förmågan att i tal och text framställa argument, dvs., att klart och tydligt argumentera för en tes.

Kursen 6 tillfällen om 2-3 timmar Innehåll: Föreläsningar kombinerat med övningar Schemat finns på gul.gu.se (bekanta er med denna plattform!) Litteratur: Argumentationsanalys: Färdigheter för kritiskt tänkande (Gunnar Björnsson m.fl. Stockholm, Natur & Kultur 2009) Examination: hemtentamen

Kursens syfte -Att tillägna sig en filosofisk attityd, eller ett filosofiskt tillvägagångssätt för att möta texter. - Introducera en sorts filosofisk metod som kan hjälpa er att klargöra själva sakinnehållet i olika diskussioner och texter. - Hjälpa till att förstå, värdera, och kunna bidra till argumentationer inom alla ämnen. Är argumentationsanalys alltid bra att använda? Tänk på kontexten!

Lektionsupplägg Tillfälle 1: Inledning till delkursen (Inledning) Tillfälle 2: Grundläggande semantik (Kapitel 1+ sid. 113-126) Tillfälle 3: Beskrivande analys (Kapitel 2 & 3) Tillfälle 4: Värderande analys (Kapitel 4) Tillfälle 5 och 6: Beskrivande och värderande analys (Kapitel (5)

Examination Tes: Jag bör studera filosofi Uppgifter: (1) Precisera ovanstående påstående (2) Argumentera för och/eller emot denna tes (3) Genomför en beskrivande och värderande analys av din egen argumentation utifrån den metodik som presenteras i läroboken. Omfattning: Max 3 sidor.

Paus

Argument Argument är påståenden som har som sin uppgift att tillhandahålla skäl att antingen acceptera eller förkasta andra påståenden. Exempel: (1) Straffen för oöverlagda våldsbrott bör höjas. (2) Högre straff skulle markera hur allvarliga dessa brott är. (3) Hårda straff förebygger inte sådana våldsbrott.

Pro-argument En del argument är avsedda att ge oss skäl att acceptera ett annat påstående, de kan sägas vara argument för detta andra påstående och kallas därför pro-argument. Exempel: T: Straffen för oöverlagda våldsbrott bör höjas. P: Högre straff skulle markera hur allvarliga dessa brott är.

Contra-argument Andra argument är avsedda att ge oss skäl att förkasta ett annat påstående, de kan sägas vara argument för mot detta andra påstående och kallas därför contraargument. Exempel: T: Straffen för oöverlagda våldsbrott bör höjas. C: Hårda straff förebygger inte sådana våldsbrott.

Beviskraft Att ett argument är bra innebär att det har stark beviskraft gentemot ett påstående, dvs. att det ger goda skäl att acceptera eller förkasta ett påstående. Ett arguments beviskraft beror på dess hållbarhet och relevans. Def. 1: Beviskraften hos ett pro-argument P för ett påstående T är ett mått på hur goda skäl P ger oss att acceptera T. Def. 2: Beviskraften hos ett contra-argument C mot ett påstående T är ett mått på hur goda skäl C ger oss att förkasta T.

Exempel T: Samhället bör verka för att fler skall bli veganer. P1: Veganer är aldrig sjuka. P2: Det finns fler veganer i Indien än i Sverige. P3: Vegankost ger en betydande minskning av risken för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar

Hållbarhet Def. 3: Hållbarheten hos ett påstående är ett mått på den grad av tilltro som vi har skäl att ha till påståendet. När ett argument saknar hållbarhet saknar det också beviskraft. Exempel: T: Aidsepidemin är en av de mest omfattande epidemierna i vår tid. P: 95% av jordens befolkning bär på hiv.

Relevans Def. 4: Relevansen hos ett pro-argument P för ett påstående T är ett mått på hur goda skäl P skulle ge oss för att acceptera T om vi antog att P vore riktigt. När ett argument saknar relevans saknar det också beviskraft. Exempel: T: Aidsepidemin är en av de mest omfattande epidemierna i vår tid. P: Aids sprids via överföring av virus.

Faktuella påståenden och normativa påståenden Ett faktuellt påstående är ett påstående om att något visst sakförhållande faktiskt har förelegat, föreligger eller kommer att föreligga. Ett normativt påstående är ett omdöme om att det vore önskvärt att något visst sakförhållande kom till stånd, eller att vi bör vidta en viss åtgärd, eller att vissa handlingar är moraliskt oacceptabla osv. Riktigheten hos normativa påståenden kan sällan eller aldrig fastställas med okontroversiella metoder. Medan ett faktuellt påstående antingen är sant eller falskt, så är det mindre rimligt att säga att ett normativt påstående är sant eller falskt.

Hållbarhet hos faktuella påståenden (1) 2 + 2 = 4. (2) Alla ungkarlar är ogifta. (3) Det finns människor. (4) Jorden är klotformad. (5) Rökning är cancerframkallande. (6) Imorgon kommer det att regna. (7) Två dagar efter att Julius Caesar fyllt tre år vaknade han på mage. (8) Alla människor är högerhänta. (9) 2 + 2 = 5.

Relevans hos argument för faktuella påståenden Exempel: T: Pär är tvåbent. P: Alla människor är tvåbenta, och pär är en människa. T: Jupiter har månar. C: Det finns bara sju fönster (öppningar) i människohuvudet (ögonen, öronen, näsborrarna samt munnen).

Hållbarhet hos normativa påståenden Hur tar man ställning till hållbarheten hos ett normativt påstående? (1) Det är alltid fel att döda en oskyldig människa (2) De som är mer begåvade bör ha högre lön än de som är mindre begåvade. (3) Nedladdning av copyrightskyddade filer för eget bruk är moraliskt sett oproblematiskt.

Relevans hos argument för normativa påståenden Exempel: T: U-hjälpen bör koncentreras till de baltiska staterna snarare än till mer avlägsna stater. P: Det ligger i människans natur att vara mer benägen att hjälpa dem som står henne kulturellt och geografiskt närmare än andra. Normativ bakgrundsuppfattning?

Några berömda filosofiska argument - Akilles och sköldpaddan (Zenon) - Theseus skepp (Aristoteles) - Drömargumentet (Chuang-tse m.fl.) - Jag tänker alltså finns jag (Descartes) - Det ontologiska Gudsbeviset (Thomas av Aquino) - Pascals våg (Pascal) - Den öppna frågans argument (Moore) - Det kinesiska rummet (Searle) - Upplevelsemaskinen (Nozick) - Violinisten (Thomson)