Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade att de svenska eleverna i årskurs 8 presterade signifikant sämre än vad de deltagande eleverna i årskurs 7 gjorde i 1995 års undersökning. En av Skolverkets (2009) centrala förklaringar till svenska elevers generella kunskapsförsämringar över tid, är att eleverna i allt större utsträckning har lämnats ensamt ansvariga för sitt lärande. Det är möjligt att se tydliga likheter mellan denna generella problembild och hur det explicit ser ut i den svenska matematikundervisningen. Sveriges matematikresultat i TIMSS Källa: Fredriksson och Vlachos (2011). Reformer och resultat: Kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? Rapport till Finanspolitiska rådet 2011:3. Stockholm: Stockholms universitet. Sammanställningen baseras på resultat från PIRLS och TIMSS där de internationella medelvärdena normerats till 500 med standardavvikelsen 100. Statens granskningar Enligt Skolinspektionens granskning (2010) av matematikundervisningen i gymnasieskolan så dominerar elevernas egna arbete lektionstiden. Lärarna tycks enligt granskningen ha fastnat i ett upplägg 2

med korta gemensamma genomgångar för att sedan övergå till enskilt arbete i läroboken. Dessutom finner Skolinspektionen att kursplanen har en svag styrning av undervisningen och att rektor inte tar sitt övergripande ansvar för uppföljning och utveckling av undervisningen. I granskningen framkommer också många exempel på skolor där matematikundervisningen fungerar mycket bra, där lärarna arbetar med flera olika metoder för att skapa större matematisk förståelse hos samtliga elever. De statliga insatserna för att förbättra elevernas matematikkunskaper spänner från att se till att alla lärare är behöriga i ämnet och för skolformen, till att rikta ytterligare tidsmässiga resurser till ämnet. Sådana förändringar tar dock tid innan de får effekt, varför det också är mycket viktigt att lärarna ges möjligheter att tillsammans i kollegiet samt på skolan vidareutveckla undervisningen och metodiken. Statens satsningar på matematiken Matematiklyftet. Skolverket har fått i uppdrag att stärka matematikundervisningen genom det så kallade matematiklyftet. Fram till juni 2016 ska alla matematiklärare få möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik. Detta ska ske via matematikhandledare som Skolverket utbildar. Utökad undervisningstid. Regeringen har beslutat att undervisningstiden i matematik ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Det innebär att den minsta garanterade undervisningstiden i grundskolan ökas med motsvarande timmar. Skolverket föreslår att dessa matematiktimmar främst ska ligga i lågstadiet. Referenser Fredriksson och Vlachos (2011). Reformer och resultat: Kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? Rapport till finanspolitiska rådet 2011:3. Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolinspektionen (2010). Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. Rapport 2010:13. 3

Röster om matematikundervisningen Jakob Hultgren går andra året på samhällsvetenskapliga programmet på Södra Latin i Stockholm, 2:e vice ordförande i Sveriges elevkårer Vad kännetecknar bra matematikundervisning? Det som kännetecknar bra matematikundervisning är att den är genomtänkt, pedagogisk och anpassad efter elevernas förutsättningar. Det är viktigt att lärare ser alla elever i klassen och förstår vilka förutsättningar och behov de har. Det är viktigt att man i matematikundervisningen fokuserar på att ha riktigt bra genomgångar och inte låta eleverna räkna på själva. Många elever är missgynnade av det. Detta kräver kunniga och skickliga lärare. Vilka är de största utmaningarna för svensk matematikundervisning? Att få alla elever i klassrummet att förstå att få med alla elever på tåget. Den största utmaningen ligger i att få alla elever, oavsett deras bakgrund eller deras förutsättningar, att lyckas med matematiken. Vad skulle du vilja genomföra för förändringar av undervisningen? För det första anser jag att undervisningstiden i matematik måste utökas. En kurs på 100 poäng måste motsvara 100 undervisningstimmar. Det gör det inte i dag och jag vet att detta är en viktig fråga för många gymnasieelever. Det är också viktigt att skolan erbjuder olika former av stödåtgärder, allt från stödresurser i undervisningen till mattestugor och läxhjälp. Det har återigen att göra med att alla måste få chansen att lyckas, oavsett vilka dina föräldrar är och så vidare. 4

Sanna Wettergren matematiklärare vid Engelbrektsskolan i Stockholm och genomgår forskarutbildning för lärare vid Stockholms universitet där hon forskar om lärares samtal om bedömning Vad kännetecknar bra matematikundervisning? Bra matematikundervisning kännetecknas bland annat av tydlighet, fokus på förmågor och kunskaper samt ett engagemang och intresse för ämnesdidaktisk utveckling. Skickliga lärare med bra ämneskunskaper samt varierade arbetssätt är också viktigt. Vilka är de största utmaningarna för svensk matematikundervisning? En stor utmaning är att hitta en bra balans mellan fokus på undervisning och dokumentation av elevers kunskaper. Här menar jag att bedömningen måste bli en del av undervisningen. Bedömningen är en återkoppling på min undervisning på vad som fungerat så jag kan justera den. Bedömningen är också en möjlighet att göra eleverna delaktiga och aktiva i sitt eget lärande. Detta är inte specifikt för matematik utan säkert en utmaning för alla ämnen. Vad skulle du vilja genomföra för förändringar av undervisningen? Utveckla det kollegiala lärandet med mina matematikkollegor, genom att auskultera i varandras klassrum för att ta del av varandras undervisning. Även fördjupade ämneskunskaper är viktigt att satsa på, till exempel ser jag fram emot att ta del av den matematiksatsning som bland annat Skolverket gör. 5

Mats Björkstrand gymnasielärare i matematik och kemi, ämnesansvarig för matematik vid Tullinge gymnasium Vad kännetecknar bra matematikundervisning? Genomgångar på 30-45 minuter per 90 minuters lektion med tydlig struktur och dialog med eleverna kring stoffet. Läraren tar upp många exempel där olika fallgropar diskuteras. Därefter individuell träning inklusive läxa. Lektionen efter gås de uppgifter som eleverna haft svårigheter med igenom inför hela klassen. Här finns ofta mycket att utnyttja i sin dialog med klassen. Vilka är de största utmaningarna för svensk matematikundervisning? Höj statusen på läraryrket. Legitimation i all ära, men det handlar även om lönen och arbetsvillkoren. Det behövs duktiga, kompetenta matematiklärare som kan utveckla eleverna. Matematikundervisningen måste fungera från årskurs 1 i grundskolan till årskurs 3 i gymnasiet i en kontinuerlig progression. Felas det någonstans i kedjan får detta konsekvenser för eleverna. Att hitta och ta tillvara de positiva, effektiva inlärningshöjande ingredienserna i IKT men samtidigt inte tappa bort den viktiga rollen som läraren har i sin undervisning. Vad skulle du vilja genomföra för förändringar av undervisningen? Jag är medveten om att allt går att förbättra och tittar på att införa IKT på vissa delar av undervisningen. Onekligen finns det bra resurser att tillgå, men dessa måste varje lärare studera och implementera i sin egen professionella undervisning. 6

Maria Melander rektor vid Karlbergsgymnasiet i Åmål, en skola som lyfts fram som ett gott exempel på välfungerande matematikundervisning av Skolinspektionen Vad kännetecknar bra matematikundervisning? Det krävs en engagerad lärare som kan sätta matematiken i ett sammanhang. Ett varierat arbetssätt och att skapa en förståelse hos eleven oavsett om det gäller abstrakt matematik eller praktisk matematik. Vilka är de största utmaningarna för svensk matematikundervisning? Att lärarna använder sig av relevant forskning och får eleverna intresserade och en förståelse för att matematik är viktigt. Många ungdomar har tappat tron på sin egen förmåga för att "matte är svårt". Vad skulle du vilja genomföra för förändringar av undervisningen? Mer praktisk matematik kopplat till elevernas studieplan och större samarbete mellan lärare. 7

Lämna ditt bidrag till matematikutvecklingen! Det är matematiklärarna själva som vet vad som måste göras för att vi ska kunna vända den negativa trenden. Vi vill därför att du bidrar med dina idéer till hur matematikundervisningen i Sverige ska ta betydande steg framåt. Vilka politiska reformer måste till? Vilka möjligheter måste lärarna ges? Alla bidrag sammanställs av Lärarnas Riksförbund och kommer att finnas tillgängligt via Lärarnas Riksförbunds forum för matematik och naturvetenskapliga ämnen. Lämna ditt bidrag på lr.se/framtidensmatte. Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 201211 12-11