R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57). Advokatsamfundet avstyrker förslagen i de delar och med den motivering som följer nedan. Advokatsamfundet tillstyrker dock förslaget gällande förstärkt företagsstyrning. 1. Övergripande synpunkter Betänkandet innebär på en rad punkter att Sverige inför en strängare lagstiftning inom området än vad som gäller inom EES i övrigt. Enligt Advokatsamfundets mening har det dock inte presenterats övertygande skäl för en sådan reglering. Den övergripande utgångspunkten bör vara att så stor likformighet som möjligt ska åstadkommas mellan medlemstaterna och att det endast ska införas strängare regler när detta är särskilt påkallat. Härmed är det också viktigt att de föreslagna bemyndigandena inte används till att införa än mer långtgående regler än vad EU-direktiv och lag kräver. Advokatsamfundet ifrågasätter behovet av en tillfällig lösning i avvaktan på ny pågående EU-reglering, därtill en lösning som på grund av tidsbrist dessutom riskerar att bli undermålig och under alla omständigheter inte kommer att omfatta all den tjänstepensionsverksamhet som bedrivs i Sverige. Advokatsamfundet är härutöver, vilket har anförts i remissvar i andra lagstiftningsärenden, kritiskt till att Finansinspektionen i så stor omfattning ges rollen att
2 vara lagstiftare, utredare och domare på en och samma gång. Mot detta kan visserligen hävdas att Finansinspektionens beslut kan överklagas, men såsom Advokatsamfundet tidigare har påpekat, är försäkrings- och andra finansmarknadsfrågor ofta så komplicerade och tekniska att förvaltningsrätten med sin nämndemannamedverkan inte på ett rättssäkert sätt kan avgöra den här typen av mål. Beträffande Finansinspektionens roll i övrigt hänvisas till Advokatsamfundets yttrande den 26 november 2014 (R-2014/1728) över Utkast till lagrådsremiss Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet (Fi 2014/3173). Advokatsamfundet har i ovan nämnt yttrande uttalat sig om annat som också har bäring på nu ifrågavarande betänkande. Som komplement till detta yttrande hänvisas således till vad samfundet i relevanta delar uttryckt i detta tidigare yttrande. 2. Särskilda kommentarer till betänkandet Nedan redogörs närmare för Advokatsamfundets kommentarer till betänkandets olika avsnitt. Med anledning av förslagets genomgripande karaktär och komplexitet har samfundet valt att begränsa sitt yttrande till sådana delar av förslaget som samfundet bedömt vara av särskilt intresse utifrån de rättssäkerhets- och andra intressen som samfundet har att bevaka. 2.1 Frågan om tjänstepensionsföretags slutenhet Betänkandet innebär att den slutenhet som kännetecknat all tjänstepensionsverksamhet i Sverige, som drivs vid sidan av försäkringsbolagens verksamhet, blir frivillig. Mot bakgrund av undantagsbestämmelsen för tjänstepensionsverksamhet i Solvens IIdirektivets artikel 9.2, där slutenheten framhålls, kan Advokatsamfundet inte finna att utredningen har anfört tungt vägande skäl till varför slutenheten fortsatt inte ska gälla. Advokatsamfundet noterar i sammanhanget att direktivet till utredningen bara tar sikte på reglering av de tjänstepensionsinstitut som bär risk. Det innebär att det inte föreslås några förändringar för pensionsstiftelser, där fortsatt slutenhet kommer att råda utifrån hur den beskrivits i stiftelsernas ändamålsparagrafer. 2.2 Solvens II eller IORP Frågan hur de båda direktiven förhåller sig till varandra har varit föremål för omfattande diskussioner, senast i samband med Solvens II-utredningens betänkande (SOU 2011:68). Betänkandet behandlar direktivens inbördes förhållande mycket kortfattat, men vad som dock bör anses vara klarlagt är att inget direktiv är överordnat det andra. I efterhand får konstateras att den svenska implementeringen av det första tjänstepensionsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP I)) blev mindre lyckad. Genom den option som Sverige beslöt att utnyttja kom försäkringsbolagen i många fall att få delade bestånd och har därmed, sedan implementeringen, varit tvungna att följa två olika regelverk.
3 Betänkandet föreslår nu en renodling och en möjlighet till ombildning under en begränsad tid. När fristen för ombildning löpt ut förefaller det inte längre vara möjligt att övergå från ett regelverk till ett annat. Advokatsamfundet ställer sig frågande till varför möjlighet till sådan övergång ska vara tidsbegränsad. Generellt bör så små barriärer som möjligt mellan regelverken eftersträvas. 2.3 Förstärkt solvensreglering och företagsstyrning Enligt Advokatsamfundet har utredningen inte framfört bärande skäl till att föregå utvecklingen inom EU när det gäller kapitalkraven för tjänstepensionsinstitut. Det arbete som pågår inom EU i denna del, bör avvaktas innan förslaget läggs till grund för nationell lagstiftning. Advokatsamfundet tillstyrker dock förslaget gällande förstärkt företagsstyrning, eftersom det borgar för ett ökat kundskydd. Mot bakgrund av det omfattande regelverk tjänstepensionsinstituten fortsatt kommer att omfattas av och de sanktionsmöjligheter Finansinspektionen har (som dessutom förefaller utökas i förhållande till vad som nu gäller för understödsföreningar), ställer sig Advokatsamfundet emellertid frågande till varför utredningen inte föreslår en förstärkning även när det gäller vilka funktioner som ska ingå i de s.k. centrala funktionerna. Häri bör således även ingå regelefterlevnad/ compliance. För att inte onödigt tynga de mindre instituten måste omfattningen av dessa funktioner dock styras utifrån proportionalitetsprincipen. Advokatsamfundet har i tidigare remissvar uttryckt att proportionalitetsprincipen bör lagfästas, detta gäller alltjämt. Advokatsamfundet instämmer i att även de personer som upprätthåller centrala funktioner ska lämplighetsprövas. Dock ska lämplighetsprövningen ta sikte på vederbörandes erfarenhet och kunskap att upprätthålla respektive funktion och inte dennes förmåga att styra företaget. 2.4 Uppdragsavtal (outsourcing) I betänkandet föreslås att ett utkast till uppdragsavtal ska ges in till Finansinspektionen i god tid innan avtalet ingås. Enligt Advokatsamfundets uppfattning påminner detta om den förhandsprövning som tidigare skulle ske av Finansinspektionen. Eftersom sådan möjlighet inte längre finns, bör det vara tillräckligt att anmäla ett undertecknat avtal och att anmälan ska ske innan avtalet ska börja gälla. 2.5 Överlåtelse av tjänstepensionsbestånd I motsats till vad utredningen föreslår anser Advokatsamfundet att tjänstepensionsbestånd ska få överlåtas mellan tjänstepensionsföretag och försäkringsbolag och vice versa. Som förslaget ser ut nu ska det gå att överföra värdet av enskild tjänstepensionsförmån mellan associationsformerna men inte bestånd, vilket är en begränsning som Advokatsamfundet inte finner något skäl till.
4 2.6 Information Informationskraven bör styras utifrån den förmån som tillhandahålls och således vara identiska oberoende av om tjänstepensionsförmånen tillhandahålls av ett försäkringsföretag (som lyder under försäkringsrörelselagen (2010:2043) (FRL)) eller ett tjänstepensionsinstitut (som lyder under den föreslagna tjänstepensionsrörelselagen). Härvid bör en uppdelning göras mellan vilken information som tjänstepensionstecknaren (arbetsgivaren) ska erhålla och vilken information den tjänstepensionsberättigade (arbetstagaren) ska erhålla. 2.7 Tjänstepensionsfrämmande verksamhet Enligt förslaget får ett tjänstepensionsföretag som omvandlats trots det principiella förbudet mot att driva annan verksamhet än tjänstepensionsverksamhet fortsätta förvalta ett bestånd av privata försäkringar om: 1. beståndet av försäkringar ingick i företagets verksamhet vid tiden för ansökan om ombildning, 2. beståndet av försäkringar förvaltas i uteslutande syfte att slutregleras så snart det är möjligt, och 3. de åtaganden som följer av beståndet utgör en ringa andel av företagets samlade åtaganden. Advokatsamfundets uppfattning är att den föreslagna lagtexten är oklar, dels gällande uttrycket i uteslutande syfte att slutregleras så snart det är möjligt, dels vad som avses med ringa andel. Samfundet tolkar slutregleras som att beståndet får behållas, men att någon nyteckning inte får ske. Ett förtydligande från lagstiftaren är nödvändigt i denna del. Uttrycket ringa andel är vagt och skapar osäkerhet. Även i denna del efterfrågas ett förtydligande. 2.8 Övergångsregler De nuvarande understödsföreningarna bedriver verksamhet under en upphävd lag och till stora delar Finansinspektionens upphävda föreskrifter och allmänna råd. De ska senast vid utgången av 2017 antingen ha ansökt om att bli försäkringsförening enligt FRL eller vid samma tidpunkt påbörjat likvidation av sin verksamhet. Det är därför angeläget att ny rörelselagstiftning kommer till stånd för dessa institut. Utvecklingen inom EU bör dock avvaktas i de delar den inte är klarlagd, så att Sverige inte skapar en reglering som sedan i väsentliga avseenden skiljer sig från vad som kommer att gälla i övriga Europa för liknande institut. Utredningen föreslår att försäkringsföretag som bedriver blandad verksamhet, som avser tjänstepensionsförsäkring, ska ha möjlighet att fr.o.m. den 1 januari 2016 i förtid övergå från att tillämpa FRL till att antingen tillämpa den nya försäkringsregleringen (som bygger
5 på Solvens II) eller den föreslagna tjänstepensionsrörelselagen (TPRL). Advokatsamfundet anser att även nuvarande understödsföreningar, som avser att i framtiden tillämpa TPRL, ska ges motsvarande möjlighet till förtida tillämpning av TPRL fr.o.m. den 1 januari 2016. De skäl som utredningen anför måste anses vara lika relevanta för understödsföreningarna. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg