Advokatsamfundet är således positiv till det framlagda förslaget men vill oaktat detta framföra vissa synpunkter.

Transkript

1 R-2008/0247 Stockholm den 30 maj 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/4949 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 februari 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Inledning Remissen avser förslag till lag om prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Lagstiftning motsvarande den föreslagna finns redan i ett antal länder. Vidare har såväl EU som OECD utarbetat riktlinjer för prissättningsbesked. För svensk del har regeringen tidigare meddelat prissättningsbesked genom så kallade ömsesidiga överenskommelser. Det kan konstateras att det föreligger behov av en reglering av prissättningsbesked för att skapa större säkerhet bland annat avseende domstolar, Skatteverkets och näringsidkarens bundenhet av lämnade besked. Den osäkerhet som idag föreligger kan i vart fall till viss del reduceras genom den föreslagna lagstiftningen. Advokatsamfundet är således positiv till det framlagda förslaget men vill oaktat detta framföra vissa synpunkter. Förutsägbarhet Idén med prissättningsbesked är bland annat att uppnå en förutsägbarhet. Skatteverket har därvid förbehållit sig rätten att inom ramen för en ansökans prövning kunna genomföra bland annat taxeringsrevision för att på egen hand eftersöka information. Den eftersträvade förutsägbarheten förutsätter emellertid att skattskyldiga lämnar svar på erhållna frågor och lämnar den information som erfordras. Om ytterligare information är erforderlig och den inte tillhandhålls av den skattskyldige, alternativt inte tillhandhålls i

2 2 sådan form eller på sådant sätt att Skatteverket gör bedömningen att den är tillförlitlig, kan Skatteverket avvisa begäran om prissättningsbesked. Någon ytterligare befogenhet kan inte anses erforderlig och kan snarare leda till att skattskyldiga avstår från att söka prissättningsbesked p.g.a.. en oro att av den skattskyldige tidigare tillämpad prissättning befinns felaktig med risk för eftertaxering och skattetillägg. Ett alternativ som skulle kunna råda bot på sistnämnda oro är att information som lämnas i samband med en ansökan om prissättningsbesked automatiskt skall vara att likställa med en frivillig rättelse och därmed i och för sig kunna läggas till grund för en ändrad taxering men i så fall utan risk för skattetillägg. Regleringen i övrigt skulle kunna ske utifrån gällande rätt om frivillig rättelse. Här nedan lämnas synpunkter på enskilda frågor med angivande av referensnummer. Specifika bedömningar hänför sig till numreringen i remissen. I övriga delar har Advokatsamfundet inga synpunkter på förslagen. 6.2 Omfattningen av ett prissättningsbesked. Det normala prissättningsbeskedet, innebär ett civilrättsligt avtal mellan parterna, dvs. den skattskyldige och Skatteverket i föreliggande förslag. Om Sverige skall införa lag om prissättningsbesked och kunna tillämpa den krävs att parterna skall erhålla motsvarande trygghet, dvs. ett bindande avtal. Skatteverket redovisar uppfattningen att bindande avtal i en skattefråga inte existerar i Sverige. Därtill anför Skatteverket att ett sådant avtal torde strida mot Regeringsformens bestämmelser. Skatteverket redogör inte närmare för varför det skulle strida mot Regeringsformen. I Sverige finns förhandsbesked i skattefrågor vilket dels är bindande, dels medför en möjlig förutsägbarhet för skattskyldiga. Den första frågan är därför varför inte motsvarande reglering som vid förhandsbesked skall tillämpas. Fördelen är att de skattskyldiga erhåller bindande besked. Vidare kommer ansökan att behandlas oberoende av Skatteverkets överväganden och därmed mer objektiv. Det föreslagna förfarandet där Skatteverket dels erhåller utredningsbefogenheter, dels blir kravställaren avseende information, men också är den som avgör om prissättningsbesked skall lämnas eller inte, och slutligen villkoren för prissättningen ställer stora krav på Skatteverkets kompetens tillika objektivitet. Den känsla som inträder är att Skatteverket i promemorian valt att föreslå synnerligen långtgående utrednings befogenheter, vilka starkt kan ifrågasättas ur rättsäkerhets synvinkel. I praktiken innebär förslaget att den skattskyldige skall

3 3 lämna all information som Skatteverket begär såväl avseende nutid, framtid som förfluten tid. Denna information inskränks inte enbart till skattefrågor utan avser, såvitt kan bedömas, i princip naturligtvis inom ramen för frågeställningen vad Skatteverket finner lämpligt att begära. Det kan mot denna bakgrund övervägas om inte prissättningsbesked - istället för på föreslaget sätt - skall hanteras inom ramen för förhandsbesked enligt lagen om förhandsbesked i skattefrågor. Därvid bör lagen om förhandsbesked i skattefrågor justeras så att den även skall kunna tillämpas på förhandsbesked i bedömningsfrågor som rör prissättningsbesked. 6.4 Handläggande myndighet. I beaktande av vad som anförts ovan kan ifrågasättas om inte förfarandet enligt lagen om förhandsbesked är lämpligare än det föreslagna. Den erfarenhet och kompetens som Skatteverket byggt upp och har, kan även vid förfarande inför rättsnämnden komma till användning och tillämpas. Skatteverket anför såvitt avser en från Skatteverket fristående myndighet att den i så fall måste få revisionsbefogenhet. Frågan är varför. Det förutsätts att den skattskyldige lämnat sanna och erforderliga uppgifter. Först om detta skett föreligger ett underlag för ett bindande prissättningsbesked. Det är därför inte nödvändigt att det organ som fattar prissättningsbesked har revisionsbefogenhet. 6.5 Uni eller - bilaterala prissättningsbesked Advokatsamfundet delar uppfattningen att bilaterala prissättningsbesked är att föredra. 6.7 Förmöten Förmöten torde vara erforderliga och skall därför vara obligatoriskt, för att effektivisera och begränsa tidsåtgången i ärenden om prissättningsbesked. Det är nödvändigt att lagstiftaren anger med tydlighet hur förfarandet vid förmöten skall vara. Skatteverkets serviceskyldighet utövas i allt för stor utsträckning som pekpinnar/instruktioner åt den skattskyldiga. För att förmöten skall få rätt form och för att uppnå rätt dialog krävs att bägge parter bidrar och att frågor de facto diskuteras. Det sätt på vilket Finansinspektionen hanterar motsvarande dialog torde kunna utgöra en lämplig referens för hur dialogen skall ske Kompletterande information. Advokatsamfundet tillstyrker förslaget, utom såvitt avser rätten till taxeringsbesök och taxeringsrevision.

4 4 Risken för att dessa kommer att avhålla skattskyldiga från att ansöka om prissättningsbesked är uppenbar. Härvid kan även anföras att den förutsägbarhet som eftersträvas stark undergrävs när den skattskyldiges, såvitt denne bedömt riktiga historiska överväganden skall granskas. 6.9 Hinder mot att meddela prissättningsbesked Advokatsamfundet delar Skatteverkets uppfattning Avgifter Det framgår av remissen inget bärande skäl för varför inte en avgift skall tas ut. De frågor som ställs och komplexiteten kräver omfattande insatser. I förhandsbesked utgår avgift och det finns en taxa som skulle kunna tillämpas Innehållet i prissättningsbesked. Redogörelsen är saklig. Det är dock tveksamt om ett lämnat besked skall kunna upphöra att gälla överhuvudtaget, men framför allt retroaktivt. För att förhandsbesked skall ha den styrka och förutsägbarhet som är grundstenen för detsamma är det aldrig acceptabelt att ett förhandsbesked skall kunna upphöra retroaktivt. Att ny lagstiftning eller skatteavtal skall ändra redan ingångna prissättningsbesked är vidare tveksamt. Den skattskyldiga som begärt prissättningsbeskedet har under upp till två år tagit fram all information som krävts. Denne har haft förmöten och sannolikt även anpassat prissättning, logistik m.m., utifrån prissättningsbeskedet för den avtalade perioden. I beaktande av detta är det inte rimligt att ett meddelat prissättningsbesked skall kunna undanröjas p.g.a. ändrad lokal lagstiftning. Advokatsamfundet menar mot denna bakgrund att prissättningsbesked skall vara bindande för bägge parter oberoende av ändrad lagstiftning. Frågan är om motsvarande synsätt skall appliceras på ändrade skatteavtal. Vid ändringar i skatteavtal torde samma synsätt kunna appliceras som vid lagändringar, dvs. meddelat prissättningsbesked gäller i enlighet med dess lydelse. Om ett skatteavtal sägs upp är det rimligt att i undantagsfall besked återkallas, men då med iakttagande av viss uppsägningstid. Föreslagen reglering i övrigt har Advokatsamfundet inget att erinra mot, utom såvitt avser effekten av ett återkallande. Eftersom ett återkallande på föreslaget sätt skall ske med retroaktiv verkan från och med den första dagen under det första beskattningsåret och ett antal år redan passerat vid återkallande tidpunkten, kan sannolikt inte bokslut och taxeringar med

5 5 däri gjorda dispositioner ändras. Det är således inte rimligt, om ens möjligt, att genomföra ett återkallande med retroaktiv effekt avseende räkenskapsår där bokslut ej kan ändras. Om näringsidkaren har lämnat oriktig uppgift är problemet detsamma som i ett civilrättsligt avtal, dvs. näringsidkaren har sannolikt lämnat den information som han fått uppgift om att lämna och som han uppfattat att han skall ha lämnat. Om det i den informationen finns felaktiga eller orimliga uppgifter skall självklart taxeringslagens bestämmelser kunna tillämpas. Det är dock mer tveksamt om en utelämnad uppgift skall ha samma rättsverkan. I det föreliggande förslaget, och med erfarenhet från handläggning av internprissättningsfrågor, kan konstateras att materialet blir näst intill oöverskådligt på grund av omfattningen men också tidsåtgången. En uppgift som lämnats kan till exempel ha lämnats vid ett förmöte, muntligen. För förutsägbarheten och syftet med prissättningsbesked föreslås därför att utelämnad uppgift ej skall innebära oriktig uppgift Särskilt skydd för lämnade uppgifter Ur rättsäkerhetssynpunkt är det väsentligt att uppgifter som lämnats i en ansökan om prissättningsbesked endast får användas för beskedets lämnande och fortlevnad. Materialet och ställningstagandet skall därför behandlas på samma sätt och med samma sekretess som gäller och tillämpas i frågor om förhandsbesked. Det kan noteras att det svenska systemet med bindande förhandsbesked och därtill hörande sekretess är unikt i världen. Endast ett fåtal stater har motsvarande reglering. I de flesta europeiska stater förekommer en dialog med skatteförvaltningarna och överenskommelse av mer eller mindre bindande karaktär. Motsvarande ordning finns inte i Sverige. Den jämförelse som görs med andra stater blir därför missvisande. Med beaktande av att de uppgifter som lämnas är av mycket känslig art och avser näringsidkarens bedömningar i förfluten tid såväl som i framtiden bör ett särskilt skydd införas. Skrivningen i remissen som föreslås, dvs. att Skatteverket inte får använda uppgift om denna annars inte hade varit tillgänglig eller möjlig för Skatteverket att begära in, är därför alltför långtgående. Skrivningen innebär egentligen att inga uppgifter omfattas av det särskilda skyddet, eftersom Skatteverket vid en revision i praktiken har möjlighet att ta del av allt som rör en näringsidkare Taxeringslagen Taxeringslagen och taxeringsrevision

6 6 På sätt anförts ovan avstyrker Advokatsamfundet denna rätt. Ett prissättningsbesked är ett ömsesidigt avtal som är bindande endast om de uppgifter som ligger till grund för detsamma är riktiga. Om en skattskyldig lämnat oriktiga alternativt ofullständiga eller inga uppgifter är risken att ansökan avvisas eller avslås. Dessa möjligheter är tillfyllest Omprövning och överklagande av taxeringsbeslut. Prissättningsbesked skall för att få den tyngd och förutsägbarhet som eftersträvas vara bindande. Med detta följer att om ett prissättningsbesked erhållits och åberopats gäller det för bägge parter. Det måste starkt ifrågasättas även om Advokatsamfundet förstår skälen att ett prissättningsbesked skall få en retroaktiv verkan, måhända långt utöver vad en skattskyldig har anledning att anta. Ordningen med prissättningsbesked måste vara att det avser de år som sökanden begär, inte några andra vare sig retroaktivt eller i en framtid Prissättningsbesked och skattetillägg På sätt anförts ovan skall förslagsvis lämnade uppgifter vara att jämställa med uppgifter som lämnats inom ramen för en frivillig rättelse, varav följer att de ej skall vara skattetilläggsgrundande Ersättning för kostnader Advokatsamfundet delar uppfattningen att var och en bär sina kostnader. Dock är Advokatsamfundet av uppfattningen att ansökan om prissättningsbesked kan vara avgiftsbelagd varvid utgångspunkten skall vara nuvarande avgifter i ansökan om förhandsbesked. En fråga som inte behandlas är om kostnaden för den skattskyldige är skattemässigt avdragsgill eller ej. Advokatsamfundet är av uppfattningen att kostnaden skall vara avdragsgill. Sammanfattning Advokatsamfundet anser att förslaget till införande av en lagstiftning om prissättningsbesked är väl genomarbetat och skall genomföras.

7 7 Advokatsamfundet har i detta yttrande anfört synpunkter i syfte att dels uppnå den bundenhet av prissättningsbesked som måste anses erforderlig, dels för att uppnå sekretess och dels slutligen för att den skattskyldige skall kunna uppleva att ansökan inte skall användas på ett felaktigt sätt. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg