Alingsås Vision 2019 Stärka Alingsås Varumärke Huvudstrategier är boende, arbete och lärande. Visionen pekar också på att utveckla Alingsås till en modern mötesplats
Utbildningens Hus Mötesplats för lärande Mötesplats för lärande och kompetensutveckling - gemensam mottagning med information och vägledning, studieplatser, grupparbetsrum, datorer och olika kommunikationsmedia samt café (april) och restaurang. Utbildningens Hus erbjuder full konferensservice med bl.a Sparbankssalen som är utrustad med senaste tekniken.
Utbildningens Hus Mötesplats för lärande Vuxenutbildningen i Alingsås grundläggande, gymnasial och yrkesinriktad utbildning Campus Alingsås eftergymnasial, akademisk och kvalificerad yrkesutbildning
Campus - arena för flera inriktningar Mötesplats för lärande Mäklare mellan behov och efterfrågan Motor för utveckling och tillväxt Fulla högskoleprogram BCP, Lärarprogram, Teknikerprogram, IT-program Fristående högskolekurser - kompetensutvecklingsalternativ E-kurser Uppdragsutbildning internt Föreläsningar Yrkeshögskola EU-projekt (t.ex. Erasmus+)
Pågående program och kurser VT-15 Butikschefsprogrammet (Skövde) Lärarprogram (förskollärare, grundlärare, ämneslärare) (Karlstad) Byggproduktionsingenjör (Yrkeshögskola, Folkuniversitetet) Program vård sjuksköterska, receptarie, tandhygienist m.fl. Övriga program IT, ekonom, produktutveckling, polis m.fl. Fristående distanskurser och e-kurser
Antal studerande på Campus (dvs eftergymnasialt) År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal 76 231 310 530 556 677 623 711 666 595 625 Genomförda tentor under 2014 1034 personer som skrev 211 olika tentor fördelade på 126 pass (snitt 4 timmar)
Framtidsfråga; Hur ska vi på bästa sätt kunna bidra till den framtida strategiska kompetensförsörjningen och utvecklingen i kommunen?
Arbetslivet: företag och offentlig verksamhet Kompetensbehov Näringslivsenhet Framtid Alingsås Näringslivspolitiskt råd Campus Kompetensmäklare KOBRA Kompetensmäklare Analys Behovsbaserad utbildning TC VOC Programråd Utbildning Alströmer Vux Campus Efterfrågade utbildningar Arbetslivet: företag och offentlig verksamhet
Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen består av tre skolformer: - Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. - (191 elever hos Jensen, 119 på vård och omsorg, 6 lärlingar, 45 på grundläggande nivå) - Utbildning i svenska för invandrare (SFI). (179 elever) - Särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå (Särvux). (17 elever)
Aktuellt inom vuxenutbildningen i Alingsås (sid 1) - Ökning av antalet elever på SFI från 125 hösten 2013 till 179 februari 2015. Orsaker: fler flyktingar till Alingsås samt att individer boende på asylboende har rätt att påbörja SFI då de fått PUT. - Lärling Kommer inte erbjuda några nya starter. Har i dagsläget igång 3 lärlingar inom handel och 3 inom bageri/restaurang. - SFI statsbidrag vi har av Skolverket beviljats 505 tkr för att under 2015 införa studiehandledning på modersmålet i utbildningen. Har utpekats som framgångsfaktor av GRINT. Är nu igång med tigrinja, arabiska, thai, dari, romani, serbiska, engelska och ryska. - Vård från augusti också validering också för de som har minst ett års arbetslivserfarenhet inom den sociala omsorgen samt fortsatt ökning av antalet distanskurser. Med validering och distanskurser har vi ökat antalet elever på våra vård- och omsorgsutbildningar från c:a 75 våren 2014 till 119 februari 2015.
Aktuellt inom vuxenutbildningen i Alingsås (sid 2) - Webbaserad kurs i bedömning och betygssättning samtliga lärare och rektor genomgår under våren kursen som är framtagen av Skolverket tillsammans med Karlstad universitet, med professor Christian Lundahl som vetenskaplig ledare. Kursen genomförs i stor utsträckning tillsammans på studiedagar med målsättningen att främja likvärdig bedömning och betygssättning inom skolenheten. - Vklass Vi har sedan augusti 2014 tillgång till en gemensam lärplattform. Idag kan vi med hjälp av denna erbjuda distanskurser inom vård och omsorg men med fortsatt utvecklingsarbete kommer vi kunna erbjuda elever att läsa mer flexibelt också inom SFI och de grundläggande kurserna. Implementeringsarbetet samordnas av en av förstelärarna på vuxenutbildningen.
Validering Alingsås kommun
Validering Väst (Vård och omsorg, Bygg och anläggning, Restaurang och storhushåll, Industritekniska programmet & Handels och administrationsprogrammet)
Antagningsprocessen: Minst ett års arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg, eller motsvarande kunskaper och kompetens som individen har skaffat sig på annat sätt. (intyg på detta skickas med i ansökan) Valideringshandledare
Upplägg för validering i Alingsås kommun Introduktion & kartläggning (ca 2 veckor) Validering teoretisk och praktisk (ca 5-6 veckor) Två- och trepartssamtal Dokumentation underlag för den teoretiska valideringen
Studier efter validering Heltid (CSN) Kursmål som ej validerats läser validanden direkt efter valideringen flexibelt upplägg Distansupplägg av övriga kurser för att uppnå 1500p Utbildningstid (ca 7-10 månader)
Validanden: Stärkt självförtroende Ökad motivation Ökad möjlighet till anställning Ekonomisk vinst Utbildningsanordnaren: Flexibelt arbetssätt individuellt upplägg Kommunen: Studieplatser kan nyttjas av flera
SAM 3.0 Behovsanalys vad kommunerna svarat på frågor från projektledningen för SAM 3.0 PROJEKTLEDNINGENS FRÅGOR TILL KOMMUNERNA Vi vill alltså veta era behov/resultat av uppföljning och som kan stödja ert framtida planeringsarbete. Vi vill att de kategoriseras under följande fyra rubriker: Struktur (antal elever, lärartäthet, pengar etc.) Process (lärande, återkoppling mellan lärare och elev, studieplanering, trygghet etc.) Resultat (betyg, avbrott, återbud etc.) Effekt (sysselsättning, måluppfyllelse, social inkludering, personlig utveckling, självkänsla, motivation etc.) Om du upplever det svårt att klämma in dina/era behov under rubrikerna ovan, kommer här en räddningsplanka: Övriga behov VILKA KOMMUNER SOM SVARAT Följande kommuner har svarat: Ale Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Följande kommuner har inte svarat: Alingsås Göteborg Tjörn Öckerö BESKRIVER FRÄMST VAD SOM ÄR VIKTIGT ATT FÖLJA UPP Ale (beskriver kort vad som är viktigt att följa upp) Mölndal (beskriver vad som är viktigt att följa upp + systembrist) BESKRIVER FRÄMST DET HÄR SKULLE VI ÖNSKA Partille (det här skulle vi önska) BESKRIVER FRÄMST SÅ HÄR GÖR VI Härryda (så här gör vi + funderingar vad man skulle kunna mäta) Kungsbacka (så här gör vi + nämner att de arbetar med att vidareutveckla effektstudier) Kungälv (så här gör vi + nämner utvecklingsområde) Lerum (så här gör vi) Lilla Edet (så här gör vi + nämner behov av vidareutveckling) Stenungsund (så här gör vi + nämner önskemål) www.splitvisionresearch.se 1
SAM 3.0 SPLITVISION RESEARCHS REFLEKTION RUNT KOMMUNERNAS BEHOV Nedan följer en kort reflektion runt de behov som är inlämnade och listade i detta dokument. För att bättre kunna följa och utveckla sin verksamhet efterfrågar majoriteten av kommunerna beskrivningar av hur resultaten ser ut och varför resultaten ser ut som de gör. Med andra ord finns det ett tydligt behov av att kunna koppla ihop resurser, aktiviteter, prestationer och effekter. I underlaget ser vi att flera kommuner använder olika begrepp för samma sak (se exempelvis kolumnen resurser i tabellerna). För lättare samverkan inom verksamhetsutveckling finns det stora vinster av att använda sig av gemensamt definierade begrepp. I materialet kan vi se att det finns ett behov av att kunna jämföra de pedagogiska verksamheterna kommuner emellan. För att det ska vara möjligt krävs det att det finns en enhetlig hantering och märkning av data inom GR, så att det går att ta ut jämförbar data ur systemet. I dag krävs mycket manuell hantering, vilket gör arbetet alltför tidskrävande. I underlaget kan vi utläsa ett behov av att göra så kallade A/B- tester av olika utbildningar, olika pedagogiska insatser och olika stödinsatser. I många fall är elevunderlaget i den enskilda kommunen för litet för att effekter ska kunna mätas på ett kvalitetssäkrat sätt. Genom att samverka kommuner emellan, i de fall där det går, kan man erhålla ett större elevunderlag och därmed en säkrare analys. Sammantaget ser vi att de kommentarer kommunerna har gett i Behovsanalysen ligger i linje med det som SAM- projektet önskar uppnå. Nedan följer först tabeller med information kring vad kommunerna har svarat att de har för behov utifrån så här gör vi. Därefter följer tabeller med information kring vad kommunerna har svarat att de har behov utifrån så här önskar vi. I vilken kolumn som respektive svar har sorterats in under har gjorts utifrån vår tolkning av kommunernas svar. Beroende på hur man tolkar uppgifterna skulle svaren även kunna sorteras in i andra kolumner. Förhåll er gärna öppet till vår tolkning, då det inte enbart finns en sanning. Kommentarerna i tabellerna är indelade utifrån Verksamhetslogik (Programteori), se illustration nedan. Utöver kolumner med resurser, aktiviteter, prestationer, effekter och nytta finns även en kolumn som markerar verksamhetsutveckling. www.splitvisionresearch.se 2
SAM 3.0 :2%;/3<(2)/-"'&;* 1'+2(+'()!"#$%&'&'() *('+&,#-.'() /0'"&'() 12/9-)3)* 345,)!"#$%&'()*+*,#-&).&/&"0*12/23%4(5*6--*%&'()/*%2/2%.275* 8885/#-&).&/&"0%2/23%4(5/2* www.splitvisionresearch.se 3
SAM 3.0 KOMMUNERNAS SVAR - SÅ HÄR GÖR VI Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Antal elever (Mölndal, Stenungsund) Antal deltagare på Särvux (Härryda) Antal kursdeltagare till respektive kurs (Kungsbacka, Kungälv, Lerum) Antal unika individer på Gy/Gruv/Sfi (Kungsbacka) Helårsplatser (Mölndal) Andel antagna elever och andel antagna elever i andra kommuner (Lilla Edet) Ekonomi (Kungälv) Kostnader Kostnad gruv samt gy vux, kr/inv (Kungsbacka) Kostnad genomförda poäng Gy/Gruv samt kostnad genomförda närvarotimmar på Sfi samt kostnad IKE (Kungsbacka) Resurspersonal, schema, antal lektioner, handledning, användning av orienteringskurser (Ale) Andel lärare med pedagogisk examen (Lerum) Lärartäthet Andel individer, 24 år eller yngre samt 25 år eller äldre och andel kvinnor och män (Kungsbacka) Antal erbjudna kurser på Gruvoch GY-nivå för fristående kurser inom allmänna ämnen (Lerum) Återbud följs upp av SYV och administratör. (Lilla Edet) www.splitvisionresearch.se 4
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här gör vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Antal pedagogiska kartläggningar (Kungsbacka) Antal pedagogiska kartläggningar (Kungsbacka) Elevers studieomfattning i kurspoäng (Mölndal) Antal undervisningstimmar per vecka för Särskild undervisning för vuxna (Lerum) Individuell studieplan (Kungälv, Stenungsund) Stenungsund nämner även modersmålsstöd och mentorsystem för de elever som behöver Kursutvärdering (Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund) Återkoppling mellan lärare och elev är viktig (Mölndal) Betyg kontra resultat på nationella prov kurser där det finns krav på NP (Ale) Analys av de insatser vi har inom särskilt stöd, nivåbedömningar (Kungsbacka) Mäter elevnöjdhet (NKI) redovisas per utbildningsinriktning (Lerum) Varje elev har en individuell studieplan som man har upprättat tillsammans med Studieoch yrkesvägledare (SYV) och som finns i Alvis. (Lilla Edet) Varje lärare träffar elever enskilt för uppföljning/återkoppling av arbete i kursen. (Lilla Edet) När SYV träffar elev under pågående studier tar man alltid fram planen som är en grund för planeringen. (Lilla Edet) Andel kursdeltagare som slutfört kurs per skolform (Lerum) Andel kursdeltagare i GY /Gruv /Sfi som slutfört kurs (Härryda) Lärsträcka på sfi (Ale) Avbrott och återbud (Härryda, Mölndal, Stenungsund) Varje lärare träffar elever enskilt för uppföljning/återkoppling av arbete i kursen. (Lilla Edet) När SYV träffar elev under pågående studier tar man alltid fram planen som är en grund för planeringen. (Lilla Edet) Andel kursdeltagare som slutfört kurs per skolform (Lerum) Andel kursdeltagare i GY /Gruv /Sfi som slutfört kurs (Härryda) Lärsträcka på sfi (Ale) Avbrott och återbud (Härryda, Mölndal, Stenungsund) Avbrottsstatus/ orsaker till avbrott (Ale, Härryda, Kungsbacka) Andel kursdeltagare som avbrutit kurs per skolform (Lerum) www.splitvisionresearch.se 5
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här gör vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Avbrott följs upp av SYV och administratör. (Lilla Edet) Utvärderings- och uppföljningsenkäten kompletteras med två frågor i mitten av respektive period på plats beträffande hur man upplever det stöd man får från lärarna. (Lilla Edet) Andelen avbrott ska minska är ett politiskt satt mål från vår nämnd. (Lilla Edet) Andelen avbrott ska minska är ett politiskt satt mål från vår nämnd. (Lilla Edet) Uppföljning av resultaten följs kontinuerligt upp. Betygsstatistik finns och analyseras för att jobba med förbättringar. (Lilla Edet) Genomförda poäng på Gy/Gruv/Sfi (Kungsbacka) Betyg (Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal) Antal satta betyg/år för Särskild undervisning för vuxna (Lerum) Andel godkända betyg (Kungälv, Lerum) Genomsnittlig betygspoäng för Gruv, Gy (Lerum) Studieresultat per studieväg på Sfi (Lerum) Andel Kursdeltagare i gy vux som vid årets slut slutfört kurs (Kungsbacka) Andel elever från en yrkesutbildning som har sysselsättning 6 mån efter avslutad utbildning (Härryda, Lerum) Effektundersökning ndg yrkesutbildning (Kungälv) För gymnasiala yrkeskurser görs uppföljning. (Lilla Edet) X X www.splitvisionresearch.se 6
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här gör vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Varje period skickar vi ut en större utvärderings och uppföljningsenkät beträffande de teoretiska kurserna. Vi skickar också ut en enkät ett år senare. (Lilla Edet) www.splitvisionresearch.se 7
SAM 3.0 KOMMUNERNAS SVAR - SÅ HÄR ÖNSKAR VI Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Se tydliga siffror som exempelvis visar antal elever, fördelning kvinnor män samt antal utrikesfödda. På sikt kan man då analysera utbildningar över tid och se indikationer i tid. (Partille) Är det någon X skillnad om man väljer att gå på lektioner eller läsa flexibelt? (Ale) Varje elev har en individuell studieplan som man har upprättat tillsammans med Studie- och yrkesvägledare (SYV) och som finns i Alvis. Detta är ett verktyg som har behov av vidareutveckling. (Lilla Edet) Inom vuxenutbildningen saknas kurspoäng för Sfi samt delar av Särvux (har jag för mig). Detta upplever jag som en systembrist. (Mölndal) En tydlig bild över X varje utbildning kring betygsfördelning, antal avbrott samt anledning till avbrottet. (Partille) Betygsresultat och avhopp. Finns möjlighet att arbeta med andra kommuner för att utveckla resultatanalysen. Ibland känns underlaget vid enheten för litet. (Härryda) X Användning av datorer i undervisningen (Ale) Användning av datorer i undervisningen (Ale) Användning av nivåtester (väljer elever att läsa kurs enligt rekommendation?) (Ale) Användning av nivåtester (väljer elever att läsa kurs enligt rekommendation?) (Ale) www.splitvisionresearch.se 8
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här önskar vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Återkoppling, studieplanering innan man påbörjar sina studier (hur mycket hjälp, vägledning får man), studieplanering under studier, introduktion till kurser, validering (Ale) Återkoppling, studieplanering innan man påbörjar sina studier (hur mycket hjälp, vägledning får man), studieplanering under studier, introduktion till kurser, validering (Ale) X Frågor kring kartläggning, individuell studieplanering är viktiga. Upplever eleverna att deras eventuella meriter/förkunskap er tas tillvara? Får man den hjälp man behöver? Får elever som själva upplever att de är i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver? Motsvar ar utbildningen de förväntningar man hade på innehållet innan man började? (Partille) Svar på frågan om hur attraktiv/relevant man själv upplever att utbildningen man sökt är. Är det ett 1:a hands val eller kom det långt ner på önskelistan? För att kunna analysera om kunden tycker att vi har attraktiva utbildningar? (Partille) Frågor kring kartläggning, individuell studieplanering är viktiga. Upplever eleverna att deras eventuella meriter/förkunskaper tas tillvara? Får man den hjälp man behöver? Får elever som själva upplever att de är i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver? Motsvarar utbildningen de förväntningar man hade på innehållet innan man började? (Partille) Svar på frågan om hur attraktiv/relevant man själv upplever att utbildningen man sökt är. Är det ett 1:a hands val eller kom det långt ner på önskelistan? För att kunna analysera om kunden tycker att vi har attraktiva utbildningar? (Partille) X www.splitvisionresearch.se 9
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här önskar vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling För att kunna använda våra lärarresurser på ett effektivare sätt, med ett ökat behov av speciallärar- och specialpedagogko mpetens, så borde antagningsprocess en även innefatta ett område där tidigare åtgärder och särskilt stöd för eleven blir känt i ett tidigt stadium. Idag sker det ingen naturlig överlämning mellan t.ex. Gy och Vux. Om elevens behov blir kända i ett tidigt stadium, så har vi bättre möjlighet att använda rätt verktyg och för eleven sparar det både tid och CSNpengar. För att kunna använda våra lärarresurser på ett effektivare sätt, med ett ökat behov av speciallärar- och specialpedagogkom petens, så borde antagningsprocesse n även innefatta ett område där tidigare åtgärder och särskilt stöd för eleven blir känt i ett tidigt stadium. Idag sker det ingen naturlig överlämning mellan t.ex. Gy och Vux. Om elevens behov blir kända i ett tidigt stadium, så har vi bättre möjlighet att använda rätt verktyg och för eleven sparar det både tid och CSN-pengar. För att kunna använda våra lärarresurser på ett effektivare sätt, med ett ökat behov av speciallärar- och specialpedagogko mpetens, så borde antagningsprocess en även innefatta ett område där tidigare åtgärder och särskilt stöd för eleven blir känt i ett tidigt stadium. Idag sker det ingen naturlig överlämning mellan t.ex. Gy och Vux. Om elevens behov blir kända i ett tidigt stadium, så har vi bättre möjlighet att använda rätt verktyg och för eleven sparar det både tid och CSNpengar. Vad det gäller de gymnasiegemensamma ämnena, så fattar vi beslut om vilka kurser som skall vara när-, flex eller distansundervisning när första antagningen har skett. Detta innebär en oerhört flexibel personal. Vi har därför behov av att förändra vår antagning, med nivåtest, studieoch yrkessamtal, planering av ev. ORK-kurser för eleven FÖRE start. Skulle även vilja se en uppföljning kring hur flexibel man upplever utbildningen eller snarare om man skulle önska större flexibilitet? Idag är det ganska statisk struktur med en traditionell klass och start- och slutdatum. (Partille) Vad det gäller de gymnasiegemensamma ämnena, så fattar vi beslut om vilka kurser som skall vara när-, flex eller distansundervisning när första antagningen har skett. Detta innebär en oerhört flexibel personal. Vi har därför behov av att förändra vår antagning, med nivåtest, studie- och yrkessamtal, planering av ev. ORK-kurser för eleven FÖRE start. Skulle även vilja se en uppföljning kring hur flexibel man upplever utbildningen eller snarare om man skulle önska större flexibilitet? Idag är det ganska statisk struktur med en traditionell klass och start- och slutdatum. (Partille) Vad det gäller de gymnasiegemensamma ämnena, så fattar vi beslut om vilka kurser som skall vara när-, flex eller distansundervisning när första antagningen har skett. Detta innebär en oerhört flexibel personal. Vi har därför behov av att förändra vår antagning, med nivåtest, studieoch yrkessamtal, planering av ev. ORK-kurser för eleven FÖRE start. Skulle även vilja se en uppföljning kring hur flexibel man upplever utbildningen eller snarare om man skulle önska större flexibilitet? Idag är det ganska statisk struktur med en traditionell klass och start- och slutdatum. (Partille) X www.splitvisionresearch.se 10
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här önskar vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Hur fungerar studieplaneringen, hur följs den upp? Vad ser eleven för vits med studieplanen och hur blir den en integrerad bild av lärande för att föra elevens utveckling framåt. Jag är nyfiken på om man kan mäta detta... Hur ser återkopplingen ut för elever, betyg, bedömning mm. Hur påverkar det flexibla upplägget möjligheten att lyckas. (Härryda) Hur fungerar studieplaneringen, hur följs den upp? Vad ser eleven för vits med studieplanen och hur blir den en integrerad bild av lärande för att föra elevens utveckling framåt. Jag är nyfiken på om man kan mäta detta... Hur ser återkopplingen ut för elever, betyg, bedömning mm. Hur påverkar det flexibla upplägget möjligheten att lyckas. (Härryda) Hur fungerar studieplaneringen, hur följs den upp? Vad ser eleven för vits med studieplanen och hur blir den en integrerad bild av lärande för att föra elevens utveckling framåt. Jag är nyfiken på om man kan mäta detta... Hur ser återkopplingen ut för elever, betyg, bedömning mm. Hur påverkar det flexibla upplägget möjligheten att lyckas. (Härryda) X En komplikation i detta är att många elever i dagsläget ansöker i nära anslutning till planerad start. I England har forskning visat att de elever bland de unga vuxna som söker i god tid visar sig ha större förutsättningar att slutföra sina studier. Den här forskningen borde kunna gå att applicera på svenska förhållanden, alternativt att en liknande studie görs med indikatorer som ansökningsdatum, slutförd kurs och effektuppföljning efter ett halvår. Ledde kursen/erna till fortsatta studier eller arbete? En komplikation i detta är att många elever i dagsläget ansöker i nära anslutning till planerad start. I England har forskning visat att de elever bland de unga vuxna som söker i god tid visar sig ha större förutsättningar att slutföra sina studier. Den här forskningen borde kunna gå att applicera på svenska förhållanden, alternativt att en liknande studie görs med indikatorer som ansökningsdatum, slutförd kurs och effektuppföljning efter ett halvår. Ledde kursen/erna till fortsatta studier eller arbete? En komplikation i detta är att många elever i dagsläget ansöker i nära anslutning till planerad start. I England har forskning visat att de elever bland de unga vuxna som söker i god tid visar sig ha större förutsättningar att slutföra sina studier. Den här forskningen borde kunna gå att applicera på svenska förhållanden, alternativt att en liknande studie görs med indikatorer som ansökningsdatum, slutförd kurs och effektuppföljning efter ett halvår. Ledde kursen/erna till fortsatta studier eller arbete? En komplikation i detta är att många elever i dagsläget ansöker i nära anslutning till planerad start. I England har forskning visat att de elever bland de unga vuxna som söker i god tid visar sig ha större förutsättningar att slutföra sina studier. Den här forskningen borde kunna gå att applicera på svenska förhållanden, alternativt att en liknande studie görs med indikatorer som ansökningsdatum, slutförd kurs och effektuppföljning efter ett halvår. Ledde kursen/erna till fortsatta studier eller arbete? En komplikation i detta är att många elever i dagsläget ansöker i nära anslutning till planerad start. I England har forskning visat att de elever bland de unga vuxna som söker i god tid visar sig ha större förutsättningar att slutföra sina studier. Den här forskningen borde kunna gå att applicera på svenska förhållanden, alternativt att en liknande studie görs med indikatorer som ansökningsdatum, slutförd kurs och effektuppföljning efter ett halvår. Ledde kursen/erna till fortsatta studier eller arbete? X www.splitvisionresearch.se 11
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här önskar vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Vanliga resultat att följa upp är förstås betyg och avbrott. Vanligt är nog att ta reda på resultat, kanske göra en sammanställning, men sedan inte analysera eller värdera och förslå åtgärder. Skolinspektionen har vid flera tillfällen pekat på den bristfälliga uppföljningen inom vuxenutbildningen. Staten har ju uppmärksammat detta bl a genom den nya skollagen som tydligare markerar huvudmannens ansvar. För något år sedan presenterades ju också Allmänna råd angående systematisk uppföljning. (Mölndal) Vanliga resultat att följa upp är förstås betyg och avbrott. Vanligt är nog att ta reda på resultat, kanske göra en sammanställning, men sedan inte analysera eller värdera och förslå åtgärder. Skolinspektionen har vid flera tillfällen pekat på den bristfälliga uppföljningen inom vuxenutbildningen. Staten har ju uppmärksammat detta bl a genom den nya skollagen som tydligare markerar huvudmannens ansvar. För något år sedan presenterades ju också Allmänna råd angående systematisk uppföljning. (Mölndal) Vanliga resultat att följa upp är förstås betyg och avbrott. Vanligt är nog att ta reda på resultat, kanske göra en sammanställning, men sedan inte analysera eller värdera och förslå åtgärder. Skolinspektionen har vid flera tillfällen pekat på den bristfälliga uppföljningen inom vuxenutbildningen. Staten har ju uppmärksammat detta bl a genom den nya skollagen som tydligare markerar huvudmannens ansvar. För något år sedan presenterades ju också Allmänna råd angående systematisk uppföljning. (Mölndal) X Flexibilitet, hur flexibla är vi? När vill eleverna läsa? Erbjuder vi rätt saker? Hur ser förhållandet ut mellan arbetsmarknadens behov och elevens enskilda önskemål? Behov av och uppföljning av särskilt stöd, hur väl fungerar det? Vad kan vi göra bättre? Vad ser eleven som positivt i det särskilda stödet? (Härryda) Flexibilitet, hur flexibla är vi? När vill eleverna läsa? Erbjuder vi rätt saker? Hur ser förhållandet ut mellan arbetsmarknadens behov och elevens enskilda önskemål? Behov av och uppföljning av särskilt stöd, hur väl fungerar det? Vad kan vi göra bättre? Vad ser eleven som positivt i det särskilda stödet? (Härryda) Flexibilitet, hur flexibla är vi? När vill eleverna läsa? Erbjuder vi rätt saker? Hur ser förhållandet ut mellan arbetsmarknadens behov och elevens enskilda önskemål? Behov av och uppföljning av särskilt stöd, hur väl fungerar det? Vad kan vi göra bättre? Vad ser eleven som positivt i det särskilda stödet? (Härryda) X www.splitvisionresearch.se 12
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här önskar vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Att mäta betygoch avbrottsstatistik är svårt att få några sanna siffror bakom. Om våra elever inte når måluppfyllelse, så försöker vi i möjligaste mån (om inte CSN säger stopp) att förlänga studietiden för eleven inom aktuell kurs. Detta innebär att vi har få F eller streck i våra kurser. Att mäta betygoch avbrottsstatistik är svårt att få några sanna siffror bakom. Om våra elever inte når måluppfyllelse, så försöker vi i möjligaste mån (om inte CSN säger stopp) att förlänga studietiden för eleven inom aktuell kurs. Detta innebär att vi har få F eller streck i våra kurser. Att mäta betygoch avbrottsstatistik är svårt att få några sanna siffror bakom. Om våra elever inte når måluppfyllelse, så försöker vi i möjligaste mån (om inte CSN säger stopp) att förlänga studietiden för eleven inom aktuell kurs. Detta innebär att vi har få F eller streck i våra kurser. Att mäta betyg- och avbrottsstatistik är svårt att få några sanna siffror bakom. Om våra elever inte når måluppfyllelse, så försöker vi i möjligaste mån (om inte CSN säger stopp) att förlänga studietiden för eleven inom aktuell kurs. Detta innebär att vi har få F eller streck i våra kurser. X Önskvärt är att kunna se hur det har gått, inte bara direkt efter avslutad utbildning utan kanske efter att det gått en tid? Vad fick utbildningen för effekt? Är eleverna i arbete och i så fall arbetar dem inom det område de studerat? Finns behovet på arbetsmarknaden? Intressant också att höra vad branscherna säger? Vad har utbildningen gett eleverna för andra saker om det till exempel inte har lett till arbete? (Partille) Vi önskar/behöver ha djupare uppföljning inom detta område [Effekt (sysselsättning, måluppfyllelse, social inkludering, personlig utveckling, självkänsla, motivation etc.)] liknande den uppföljning som görs för gymnasiala yrkeskurser. (Lilla Edet) Vi skickar också ut en enkät ett år senare. Den skulle kunna göras mer omfattande för att följa upp vad studierna resulterat i. (Lilla Edet) Önskvärt är att kunna se hur det har gått, inte bara direkt efter avslutad utbildning utan kanske efter att det gått en tid? Vad fick utbildningen för effekt? Är eleverna i arbete och i så fall arbetar dem inom det område de studerat? Finns behovet på arbetsmarknaden? Intressant också att höra vad branscherna säger? Vad har utbildningen gett eleverna för andra saker om det till exempel inte har lett till arbete? (Partille) www.splitvisionresearch.se 13
SAM 3.0 Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar Så här önskar vi) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Nytta Verksamhets- utveckling Effekter av utbildning är komplexa. På nationell nivå tror jag exempelvis IFAU gör ett mycket bra jobb. På lokal nivå kan vi också undersöka effekter men vi tvingas nog att utgå från den enskildes uppfattning och upplevelse. Sådant kan mycket väl fungera som indikator men det räcker inte för att kunna bedöma effekter i ett samhällsperspektiv. (Mölndal) Effekter av utbildning är komplexa. På nationell nivå tror jag exempelvis IFAU gör ett mycket bra jobb. På lokal nivå kan vi också undersöka effekter men vi tvingas nog att utgå från den enskildes uppfattning och upplevelse. Sådant kan mycket väl fungera som indikator men det räcker inte för att kunna bedöma effekter i ett samhällsperspektiv. (Mölndal) Möjlighet att få jobb. Utbildningen har påverkan för framtiden. (Härryda) [Koppla till resurs. Vad har eleverna för mål och vilka effekter kan samhället förvänta sig av vissa elever?] [Kopplas till aktivitet för att mäta effekt] Vi behöver veta mer om elevinflytande och till vilken grad utbildningen har haft påverkan för elevens framtid. Jag anser också att det är viktigt att fundera över vad man kan ha elevinflytande över och vad som regleras av skollagen mm. (Härryda) Effektutvärderingarna är av största vikt, eftersom man bara kan förstå nuläget i backspegeln. Inom GRyrkutbildningarna, samt genom VoC-rådet genomförs det löpande effektutvärderingar, men vi behöver även bli bättre på att analysera övriga utbildningar. I dagsläget får jobblinjen ett fokusöverslag, men personlig utveckling är även det ett mål för våra vuxna elever enligt Skollagen. Effektutvärderingarna är av största vikt, eftersom man bara kan förstå nuläget i backspegeln. Inom GRyrkutbildningarna, samt genom VoC-rådet genomförs det löpande effektutvärderingar, men vi behöver även bli bättre på att analysera övriga utbildningar. I dagsläget får jobblinjen ett fokusöverslag, men personlig utveckling är även det ett mål för våra vuxna elever enligt Skollagen. www.splitvisionresearch.se 14
Delrapport SAM 3.0 Vuxenutbildningsnätverket April 2015
Vad som skett under hösten 2014? Möten med 5 olika tekniska konsulter (Qbransch, Find Wise, Optiva, ForeFront, In Use) - Kan vi använda oss av databas/datalager? - Sondering kring begreppet Big Data (otraditionella datakällor) - Hur fungerar en app? - Sondering av visualiseringsprogram Hur använder vi SUN-koder för att kategorisera Möte med Linköpings universitet Möten med kvalitetsgruppen Gemensam uppföljning av yrkesutb. samordnings- och kvalitetsvinster
Vad har skett under våren 2015? - Fortsatta möten med tekniska konsulter - Hur data samlas in, hur data lagras, på vilket sätt data tas ut tre olika frågor - Prediktiv data ge stöd till scenarior om olika utfall - Identifiera kundresan, affärsförmågan, ITförmågan (person, process, system) - Automatisering insamling av data, återkoppling av resultat, analys av resultat
Kick off 12 mars Skolverket Resultatanalys (Jonas Ö) God resultatkultur (Jonas M) Teknikpresentation - det nya hur man samlar in information Forefront
SAM 3.0 Konsult Splitvision Fältperiod 1-3 (6 mars 15 juni) Intervjuer med elever, Skolverket och tjänstemän Intervjuer med elever och tjänstemän Intervjuer med tjänstemän (chefer) och politiker Målgruppsstudie klar 15 juni Påbörja effektkartläggning Effektkartläggning Sammanställer effektkartan efter att målgruppsundersökningen är klar. Tar fram och sammanställer behov, förväntningar och värderingar Definierar åtgärder, lösningar och prioriteringsordning