Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal?
Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%) Paniksyndrom med agorafobi (6-7%) Specifik fobi (10-15%) Social fobi (10-15%) Tvångssyndrom (1-3%) Posttraumatiskt stressyndrom (7-8%) Generaliserat ångestsyndrom (4-6%) (USA)
Panikattack: en upplevelse av plötslig och mycket stark ångest där kroppen signalerar stark fara utan att det finns något yttre hot. Kommer ofta oväntat och ångesten stegras mycket snabbt. (10% av befolkningen) Man kan drabbas av en enda panikattack, några få eller återkommande attacker. Vid återkommande attacker kan man få diagnosen paniksyndrom. (3 4%) Paniksyndrom med agorafobi: Man uppfyller samtliga kriterier för paniksyndrom. Utöver det uppvisar man agorafobiska undvikanden och rädsla.
Man ska ha haft fyra av nedanstående symtom för att det ska bedömas som en fullständig panikattack: Hjärtklappning eller hastig puls Svettning Darrning eller skakning Känsla av att tappa andan, andnöd eller snabb andhämtning Kvävningskänsla Tryck över bröstet eller bröstsmärtor Illamående eller orolig mage Ostadighetskänslor, yrsel eller matthet Overklighetskänslor Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig Rädsla för att dö Domningar eller stickningar Kraftig rodnad
Torgskräck : Ångest över att vara på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller pinsamt att fly ifrån eller där det kan vara svårt att få hjälp vid panik. Ex: vara i folksamlingar, stå i kö, vara på en bro, åka med buss, tåg eller bil. De undvikta situationerna uthärdas med markant stress eller ångest eller kräver närvaro av en person som ger stöd. Agora grek. torg
Handikappande rädsla för sociala situationer. Vardagliga saker som att jobba, gå i skolan, åka buss och handla är ofta jobbiga. Situationer där uppmärksamheten riktas mot personen kan vara speciellt jobbiga Leder till ökad isolation. Ond cirkel.
A. Överdriven rädsla eller oro (förväntansångest) inför ett antal olika händelser eller aktiviteter (t ex skol- eller arbetsprestationer) flertalet dagar under minst sex månader. B. Svårigheter att kontrollera oron. C. Rädslan och oron förknippas med tre eller fler av följande sex symptom (av vilka några funnits med i bilden flertalet dagar de senaste sex månaderna). Obs: hos barn behöver bara ett av symptomen förekomma. (1) Rastlös, uppskruvad eller på helspänn (2) lätt att bli uttröttad (3) svårt att koncentrera sig eller tom i huvudet (4) irritabel (5) muskelspänning (6) sömnstörning (svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig och otillfredsställande sömn)
Biologisk sårbarhet Psykologisk sårbarhet, tidigt förvärvad, t.ex. genom anknytningsproblematik. Svårigheter att tolerera osäkerhet. Låg problemlösningsförmåga kombinerat med att patienten i stunden uppfattar orostankar som just problemlösning. Metaoro: patienten oroar sig för att hon oroar sig mycket. Detta blir ett självförstärkande beteende. Oron är ett undvikandebeteende och fungerar kortsiktigt ångestlindrande genom att låta personen undvika obehagliga tankar som annars skulle komma upp.
Individen har upplevt en eller flera händelser som karakteriseras av död eller hot om död, allvarlig skada, våldtäkt, eller sexuella övergrepp mot barn. Individen har upplevt fruktan, hjälplöshet eller skräck i samband med händelsen. Individen återupplever händelsen på minst ett av följande sätt: Påträngande plågsamma minnesbilder av händelsen. ʺFlashbacksʺ; att individen upplever det som om händelsen upprepas, i vaket tillstånd Mardrömmar om händelsen Starka emotionella eller kroppsliga reaktioner vid stimuli som påminner om händelsen, så kallade ʺtriggersʺ.
Individen är personlighetsförändrad: undviker aktiviteter, platser, personer eller tankar som är förknippade med händelsen, eller är känslomässig stum, har förlorat intresset för eller känner avstånd till andra. Individens sympatiska nervsystem är överaktivt vilket leder till sömnstörningar, irritabilitet eller vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och benägenhet att hoppa till vid oväntade ljud.
EMDR eller traumafokuserad KBT Exponering genom samtal centralt: man går igenom händelserna många gånger. Målet är att individen skall påverkas allt mindre av de plågsamma inträngande minnesbilderna. Viktigt att komma åt den personliga innebörden av händelsen; det är vanligt att individen upplever irrationell skuld eller självförakt. Detta ingår ofta i en ond cirkel som underhåller sjukdomen. Medicinering är ofta nödvändig, t.ex. mot depression eller för att minska överretlighet i nervsystemet.
KBT Samtal på psykodynamisk eller humanistisk grund Mediciner Utbildning, t.ex. vid generaliserad ångest och panikattacker Egen träning Operation för att blockera nerver