Ansvarig utgivare: Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF Författare: Rosmarie Sundström Illustratör: Linnea Paulsson Grafisk form: Rosmarie Sundström Tredje upplagan Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2012 (Uppdaterad 2014) Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF är intresseorganisationen och mötesplatsen för cirka 7000 gluten- och laktosintoleranta barn och unga. www.scuf.se info@scuf.se
I guiden Sammanfattning 7 Demokratiskt 9-17 Demokratisk process 10-11 Styrdokument 12 Ändamål och målgrupper 13 Forum och kanaler 14-16 Svenska Celiakiförbundet 17 Professionellt 19-34 Texter 20-22 Språkliga råd 21 Namnet 22 Bilder 24-28 Bli en bättre fotograf 25 Samtycke till bild 27 Upphovsrätt till bild 28 Layout 30-34 Vår logotyp 32 Administrera hemsidan 33 Tryckt material 34 Engagerat 37-52 Medlemsrekrytering 38 Hitta motivationen 39 Värvarmanus 40 Påverkansarbete 42 Planera ert arbete 43 Regeringens handikappolitik 46 Diskriminering 47 Livsmedelsinspektion 49 Media 50 Krisplan 52 Kontakt 52
6
Sammanfattning I denna guide ges grundläggande information och kunskap om det som har med just SCUF:s kommunikation att göra. Allt för att vi förtroendevalda och anställda bättre ska uppnå våra mål. Vi förtroendevalda och anställda i SCUF har fått i uppgift att kommunicera med SCUF:s interna och externa målgrupper. Utifrån olika syften sänder vi ut och mottar vi budskap. Till vår hjälp använder vi oss av olika kanaler och tar vi plats i olika forum. Genom dessa kanaler och i dessa forum sker vår kommunikation eneller tvåvägs. Vi sprider budskap som når vår målgrupp som i sin tur väljer att kommunicera med oss tillbaka eller inte. Kommunikationen sker i grund och botten utifrån SCUF:s styrdokument. Våra årsmöten har gett oss olika uppgifter som bygger på att en viss kommunikation ska ske, i en viss tidpunkt, till en viss målgrupp och genom en viss kanal och/eller i ett visst forum. Om det är fråga om en omfattande kommunikation tar vi fram mer detaljerade planer för kommunikationen. I kommunikationen använder vi oss även av vår dokumentation av verksamheten, dokumentsmallar, grafiska profil samt fakta om gluten- och laktosintolerans. Den här guiden är framtagen som ett stöd till oss förtroendevalda och anställda i SCUF. Att kommunicera kan tyckas vara en självklarhet som sker utav sig automatiskt. Men desto mer vi kan ha kolla på och styr vår kommunikation ju bättre blir vi på att uppnå våra mål. Klyschan Tillsammans blir vi starkare har verkligen med framgångsrik kommunikation att göra. Om vi är många som kommunicerar det samma, är chansen större att vi uppnår stora mål som exempelvis ett ökat medlemsantal, aktiviteter för alla eller politiska beslut. Vi syns och hörs! 7
8
Demokratiskt Demokratiskt 9
Demokratiskt Demokratisk process All kommunikation som sker i SCUF utgår från den demokratiska processen. Därför är det väldigt viktigt att vi är insatta i och deltar aktivt i denna process. Annars står kommunikationen stilla. Vi förtroendevalda och anställda har både ett ansvar att själva vara med i SCUF:s demokrati och se till så att våra medlemmar är det. Vi ska se till så att det är medlemmarna som styr organisationen genom förbundsårsmötet och regionernas årsmöten. Vad vi gör i SCUF och vad vi säger att SCUF tycker bestäms av årsmöten i styrdokument. Men bara för att årsmötet tar beslut så betyder inte det att SCUF är helt demokratsikt. Vad som sker innan och efter årsmötena är minst lika viktigt. Om fler medlemmar känner sig delaktiga i den demokratiska processen med styrdokumenten tar de också mer ansvar och ställer upp till att bli förtroendevalda. Under årsmötena tas ju inte bara beslut om styrdokument utan väljs även styrelser, revisorer och valberedningar. Delaktighet och engagemang Styrelserna ska genomföra årsmötens beslut, revisorerna ska kontrollera att styrelsen gör sitt jobb och valberedningarna ska ta fram förslag på personer till styrelser och revisorer åt nästkommande årsmöten. Alla valda oavsett uppdrag har en mycket viktig roll i SCUF. Då behöver vi också engagerade medlemmar som tar på sig detta ansvar. Det blir även lättare för oss förtroendevalda och anställda att genomföra våra uppdrag om det finns fler delaktiga medlemmar med i processen. Om vi får in fler idéer, tankar, erfarenheter, kompetenser och så vidare blir både underlagen till besluten och besluten bättre. 10
Demokratiskt Med fler delaktiga medlemmar har även vi större möjligheter att sprida vår kunskap och erfarenhet vidare. SCUF blir på så sätt inte lika beroende av ett fåtal personer och står inte heller och stampar kvar på samma ställe i organisationsutvecklingen. Därför ska vi skapa forum för möten, utbyte och dialog och därför ska vi uppmana, stödja och uppmuntra medlemmarna att ta plats. Det bör ske hela tiden på ett förebyggande sätt. För att bli bättre på just detta behöver vi utöka och förbättra vår kommunikation. Det är vad den här guiden handlar om. Att påverka ett årsmöte Det finns många sätt att påverka årsmöten och därmed ha inflytande över vad SCUF nationellt eller regionalt ska göra och tycka. Så fort vi märker att en medlem har en idé eller en fråga som bör tas upp på ett årsmöte ska vi uppmuntra och stödja detta. Vi ska visa att det inte är svårt att skriva en motion. Allra helst bör vi ha tillgång till en mall med rubrik, bakgrund, motivering, förslag till beslut och avsändare. Och göra det till en aktivitet eller en del av en aktivitet att tänka ut förslag och skriva motioner (motionsstuga). Vi bör även uppmuntra och stödja medlemmar till att åka som ombud eller observatörer på årsmöten. Ett bra knep är att få det till en rolig aktivitet men berätta även om vikten av årsmötet och vad de har för ansvar, och hjälp dem att förbereda sig. Om det är något som någon tycker ska förändras eller förbättras i förbundet är det mycket viktigt för förbundets utveckling att detta tas upp genom ett förslag till förbundsårsmötet. Hjälps vi alla åt blir vi snabbare och bättre på att åstadkomma det som vi vill med förbundet. 11
Demokratiskt Styrdokument Förutom stadgarna är verksamhetsplanen, strategin, budgeten och den politiska plattformen förbundets styrdokument. Stadgarna fastslår förbundets ändamål, vem som kan vara medlem, hur förbundsårsmötet ska fungera och hur förtroendevalda ska arbeta fram till nästa förbundsårsmöte. I stadgarna står det vilka datum det är som gäller för inlämning av motioner och propositioner till årsmötet, samt nomineringar till valberedningen. En nominering är ett förslag på vem en/flera medlem/ar eller en/flera region/er vill ska sitta i förbundsstyrelsen eller vem som ska vara revisor. Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet och genomför förbundsårsmötets beslut fram till nästa förbundsårsmöte. Revisorerna kollar så att styrelsen gör sitt jobb och berättar det på nästa årsmötet. Verksamhet och politik I verksamhetsplanen står det att vi ska rekrytera fler medlemmar, öka vår mångfald, utbilda oss själva och medlemmar, bedriva ett påverkansarbete, anordna läger, använda oss av och utveckla våra kommunikationskanaler samt samarbeta med andra intresseorganisationer och nätverk. I budgeten bestäms hur förbundets pengar ska fördelas mellan olika verksamheter som till exempel läger, hemsidan, påverkansarbete och medlemsvärvning. Helt enkelt hur mycket pengar som läggs på var och att utav det som står i verksamhetsplanen att vi ska göra. I den politiska plattformen beskrivs de problem som gluten- och laktosintoleranta möter, vilka konsekvenserna de har och hur de kan lösas. Där fastslås att diskriminering av gluten- och laktosintoleranta är att vi serveras sämre mat, utsätts för gluten eller laktos, vi nekas vår medicin eller tvingas betala för medicinens merkostnader. 12
Demokratiskt Ändamål / målgrupper Enligt SCUF:s stadgar är ändamålet med vår kommunikation: V att organisera gluten- och laktosintoleranta barn och ungdomar V att arbeta för deras intressen, sprida information och genom olika aktiviteter ge gemenskap V att upprätthålla kontakten och samarbetet med Svenska Celiakiförbundet Vår huvudmålgrupp är alltså gluten- och laktosintoleranta barn och ungdomar 0-35 år gamla. Dem når vi direkt men även genom andra. För att vi ska göra vårt arbete krävs det att vi kommunicerar med vår interna målgrupp medlemmarna. Vi behöver även kommunicera med en rad externa målgrupper. Internt V gluten- och laktosintoleranta V aktiva (deltar på olika sätt), passiva (deltar inte) eller stödjande (de över 35 år som kan vara stödmedlemmar) V barn, ungdomar och unga vuxna (25-35 år) V lika och olika ur ett mångfaldsperspektiv Externt V potentiella medlemmar (gluten- och laktosintoleranta 0-35 år) V diskriminerade gluten- och laktosintoleranta (0-35 år) V nydiagnostiserade och andra som vill veta mer om intolerans V Svenska Celiakiförbundet och andra organisationer/nätverk V föräldrar till våra medlemmar/potentiella medlemmar V politiker, politiska tjänstemän och myndigheter V producenter och butiksinnehavare V dietister, läkare och forskare V skolpersonal och elev- och matråd V kaféer, restauranger, hotell och resebolag 13
Demokratiskt Kanaler / forum För att vi ska nå ut med våra budskap till våra olika målgrupper använder vi oss av olika kanaler och forum för kommunikation. V medlemsutskick som vykort eller brev V Magazinet: sista sidan i Svenska Celiakiförbundets tidning V Bulletinen V hemsidan: www.scuf.se V Facebook V nyhetsbrev V informationsmaterial som affisch, folder och pins om SCUF V informationsmaterial med fakta om gluten- och laktosintolerans V profilmaterial som kläder, tygväska och klistermärke V Svenska Celiakiförbundets länsföreningars tidningar och utskick V media I dessa kanaler och forum sker vår kommunikation en- och/eller tvåvägs. Båda formerna av kommunikation är lika viktiga. Exempel på envägs Sarah har nyligen fått reda på att hon inte tål laktos. Nu har hon många frågor om sin laktosintolerans som hon vill få svar på. Hon gör en sökning på Internet och hittar en länk till SCUF:s hemsida där hon sedan läser om laktosintolerans. Hon känner sig sedan nöjd med det och läser inte något mer om SCUF på hemsidan. Exempel på tvåvägs Ett årsmöte bestämmer i sin verksamhetsplan att ett läger ska äga rum under året. Den valda styrelsen bestämmer sig sedan för att medlemmarna ska bjudas in till lägret via ett vykortsutskick. När medlemmarna sedan får vykortet bestämmer sig en del för att åka på lägret och styrelsen tar emot anmälningar. 14
Demokratiskt För att det ska bli en tvåvägskommunikation och för att vi ska nå fler målgrupper än en är det viktigt att använda sig av flera kanaler samtidigt. Att använda fler kanaler innebär att målgrupper påminns vilket gör att fler tar till sig budskapet. Att nå så många medlemmar som möjligt är även vår demokratiska skyldighet. Till årsmöten måste samtliga medlemmar få en kallelse. Som medlem har man rätt att få veta vad som händer under året så att man har möjligheter att delta. Hemsidan Vid ett medlemsutskick nås alla i sin målgrupp men genom hemsidan kan vi även nå de som funderar på att bli medlemmar. Hemsidan har varje dag flera unika besökare så det är viktigt vad gäller medlemsrekryteringen att hemsidan används. Det ska synas på hemsidan vad som hänt och händer i SCUF. Magazinet Magazinet är ett alternativ för att nå alla medlemmar eftersom alla medlemmar får Bulletinen. Magazinet kan även användas som en påminnare om budskap på ett vykortsutskick. Genom Magazinet når vi även de cirka 2000 mellan 0-35 år som enbart är medlemmar i Svenska Celiakiförbundet och inte i SCUF. Många föräldrar är dessutom medlemmar åt sina barn och då nås de enbart av Magazinet om det är en aktivitet för en viss åldergrupp. 15
Demokratiskt Facebook, Twitter och nyhetsbrev Facebook, Twitter och nyhetsbrev är ett mycket effektivt sätt att hålla kontakten med redan aktiva medlemmar. Precis som hemsidan är det där viktigt att hela tiden uppdatera med det som händer och har hänt. Dock får inte Facebook, Twitter eller nyhetsbrev ersätta medlemsutskick eftersom det är viktigt att alla medlemmar får chansen att delta i verksamheten. På Facebook finns två grupper för SCUF nationellt: en fanpage Svenska Celiakiungdomsförbundet och en grupp SCUF. På vår fanpage lägger vi ut nationella nyheter och events samt skickar meddelanden. Även region flera av regionerna har egna grupper för sin verksamhet. Gå även med i Svenska Celiakiförbundets och SCF:s länsföreningars sidor. SCF finns både på Facebook och Twitter. Facebook, Twitter och nyhetsbrev är ett väldigt bra sätt att få in besökare till hemsidan. Så gör det till vana att länka till hemsidan för mer information. Informations- och profilmaterial Informationsmaterial om SCUF är användbart för att rekrytera medlemmar och för att i olika sammanhang synas utåt. På informationsmaterial är det viktigt att hemsidan syns tydligt så att de som är intresserade hittar vidare. Förutom information om SCUF är det viktigt att vi ha material som informerar om gluten- och laktosintolerans. Profilmaterial är också bra för att synas utåt men även för att bygga upp en gemensam identitet och visa på vem som är ansvarig från SCUF för en viss aktivitet. 16
Svenska Celiakiförbundet Ett utav SCUF:s ändamål är att samarbeta med vårt moderförbund Svenska Celiakiförbundet, SCF. Vi ska bjuda in SCF till möten och aktiviteter, samt informera SCF om vad SCUF gör. I stort sett alla som är medlem i SCUF är det även i Svenska Celiakiförbundet, SCF. Men av SCF:s medlemmar i åldern 0-35 år är det cirka 2000 som ännu inte är medlemmar i SCUF. Att bli medlem i SCUF är ett aktivt val som inte sker per automatik när någon blir medlem i SCF. Många känner tyvärr inte till detta och av den enkla anledningen förlorar SCUF många medlemmar. År 2010 var det ytterligare cirka 1000 SCF-medlemmar i åldern 0-35 som inte var medlemmar i SCUF. Genom en lyckad vykortskampanj gick de även med i SCUF. Nu får vi fortsätta att försöka få in fler men det här är något som vi alltid måste arbeta med, både i SCUF och SCF. Använd SCF:s kanaler Det finns många skäl för oss att använda SCF:s informationskanaler. Nästan en tredjedel av SCF:s medlemmar är med i SCUF (cirka 7000 av 24 000) och många av SCUF:s medlemmars föräldrar är med i SCF. Framför allt når vi dem som är 0-35 år men inte är med i SCUF än. Nationellt ger SCF ut tidningen Bulletinen till alla medlemmar och driver hemsidan www.celiaki.se. På hemsidan har länsföreningarna egna sidor och de ger även ut egna tidningar och har andra medlemsutskick. Så ta kontakt med SCF:s länsföreningar! 17
18
Professionellt Professionellt 19
Professionellt Texter Som förtroendevald eller anställd skriver du många formella och icke-formella texter till olika målgrupper. När du gör det finns det en hel del att tänka på. Faktum är att det ställs höga krav på texter som du lämnar ifrån dig. Om texten innehåller många stavfel eller är svår att ta till sig går det faktiskt ut över bilden som mottagaren har av dig och SCUF. Hur kan en veta om det en bjuds in till är bra om texten inte är det? När vi publicerar en litterär text som inte är skriven av en anställd på SCUF ska vi ange vem som har skrivit texten. Detta för att vi ska följa lagen om upphovsrätt. Läs mer om upphovsrätt på sidan 28. Tips för bättre texter 20 V skriv din text i Word där du kan se stavfel och grammatiska fel V se din första text som en kladd för att få med allt innehåll som du sedan ska skriva rent V föreställ dig hur din mottagare vill ha texten, exempelvis vad det är som är så bra med just den här aktiviteten V var inte så intern/personlig i ditt språk om det du skriver ska läsas av flera tusen personer V skriv inte för långa texter eftersom de tar tid att läsa och då kanske mottagaren missar viktig information V sträva efter en enkel och tydlig text V hitta en balans mellan att vara personlig och formell V låt någon annan läsa igenom din text för du blir lätt blind för din egen text V härma liknande texter V ta bort onödiga ord, upprepningar och undvik långa meningar V använd korta rubriker V undvik negativt laddade ord
Professionellt Språkliga råd Här är några allmänna råd för ett professionellt språk: Ordet region är inte en del av namnet i våra regioner och ska därför skrivas med ett litet r om ordet inte inleder en mening. GUSS och D.Ö.W är förkortningar och skrivs därför med versaler. Norr, Syd, Väst och Öst är hela namn och skrivs därför med stor begynnelsebokstav. Var noga med att inte skriva glutenallergi eftersom det är en intolerans. Använd helst inte förkortningar som t.ex., m.m. och etc. i löpande text. Men det är bra om det är ont om plats som på ett vykort. Använd då även förkortningarna e-post och kl.. Telefonnummer skrivs så här: 08-730 05 60 eller 0706-73 11 92. Skriv procent istället för % och och istället för &. Ange webbadresser utan http:// Skriv inte SCUFs eller SCUF s. Rätt är SCUF:s. I löpande text skrivs siffror mellan ett och tio med bokstäver, om det inte är datum eller tider. Skriv ut hela datumet 23 mars istället för 23/3. 21
Professionellt Namnet En mycket viktig del av vår kommunikation är hur vi säger och förklarar vår organisation. När vi gör det behöver vi använda mer än bara namnet eller förkortningen. När vi i olika sammanhang säger och skriver SCUF för första gången är det viktigt att inte enbart säga förkortningen SCUF utan även hela namnet Svenska Celiakiungdomsförbundet. I löpande text ska namnet se ut så här Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF Eftersom celiaki är en medicinsk term är det hos allmänheten inte känt att celiaki är det samma som glutenintolerant. Dessutom är SCUF även för laktosintoleranta. Lägg därför gärna till följande till namnet: Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF för gluten- och laktosintoleranta barn och unga Det är viktigt att vi använder en och samma förklaring till vad SCUF är för en organisation och vad SCUF gör. Ofta finnas det fördomar om olika typer av organisationer så det är inte självklart att alla faktiskt vet vad just SCUF är och gör per automatik. Om du kort vill förklara SCUF Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF är mötesplatsen och intresseorganisationen för gluten- och laktosintoleranta barn och ungdomar. I SCUF samlas över 7000 gluten- och laktosintoleranta barn och ungdomar. SCUF verkar för ett tillgängligt samhälle, fritt från diskriminering av gluten- och laktosintoleranta. 22 Syftet med just denna beskrivning är att SCUF ska framstå som en stor ungdomsorganisation och att tillgänglighet som är centralt inom funktionshinderpolitiken även ska gälla för gluten- och laktosintoleranta.
23
Professionellt Bilder I vår kommunikation ska vi använda oss av både text och bild. Det är dock viktigt att vi väljer passande bilder. För att kunna göra det behöver vi ta många egna bilder på våra aktiviteter. En bild säger mer än tusen ord finns det ett ordspråk som lyder. Många gånger fungerar bilder som förstärkare av känslor. Skriver vi exempelvis att sommarlägret blir jättekul är det fler som tror på det om de får se en bild på några som har just jättekul på ett sommarläger. Bilder kan även berätta det som vi inte får plats med i texten, exempelvis hur det ser ut på en specifik plats. Med en bild är det lättare att föreställa sig hur aktiviteten kommer att bli. För att få fler aktiva medlemmar är det väldigt viktigt att vi kommunicerar med bilder. Men precis som slarviga texter, kan fel bild göra ett dåligt intryck. I värsta fall bestämmer sig personen för att inte läsa texten ens. Det kan hända om det exempelvis är bilder på små barn gällande en aktivitet för ungdomar. Bilder kan även ta ner intrycket av texten eller störa läsaren om de är placerade rörigt. Välj därför bilder med omsorg. Desto fler bilder du har att välja mellan ju större chans är det att någon av dem är bra. Många aktiviteter som ni har upprepar sig år efter år. En bra idé är då att fotografera till exempel pepparkaksbaket så att ni nästa år har bilder att använda er av. De bilder som ni tar är även bra att lägga ut på hemsidan så att de som inte kom på aktiviteten kan se hur kul det var. Då är det större chans att de nästa gång hänger med. Även de som var med på aktiviteten tycker att det är kul att synas på hemsidan eller i Magazinet. OBS! Missa inte att läsa om upphovsrätten på sidan 28. 24
Professionellt Bli en bättre fotograf Det är inte i första hand att en har en superdyr systemkamera som gör en till en bra fotograf. Även med en vanlig kamera kan en ta snygga bilder om en vet lite om hur en gör. Det första som du ska tänka på är att ha tillräckligt med ljus. Ställ dig frågor som: Går det att ta bilden på ett ljusare ställe? Finns det lampor att tända? Kan jag fotografera under dagen istället för på kvällen? Är ljuset dåligt blir bilden ofta suddig. Självklart kan man använda blixt men risken är att blixten lyser upp för mycket eller inte räcker till. Försök så långt det går att undvika att använda blixt. Om du har en systemkamera med en blixt som fälls upp kan du antingen ställa in att blixten inte ska användas eller så kan du hålla nere blixten med handen. Det viktiga blir då för att undvika suddiga bilder att hålla kameran still, alternativt se till så att motivet inte rör sig. Ta många olika bilder Det andra du ska tänka på är att ta många bilder på samma motiv och att du då tar bilder från varierande vinklar och avstånd. Om du har tio bilder är chansen mycket större att en av dem är riktigt bra än om du bara tog en bild på motivet. Olika vinklar är bilder ur till exempel grod- och fågelperspektiv. Du kan ta bilden underifrån eller ner från en höjd. Om du exempelvis ska fota ett hela rum kan du ställa dig på en stol i ena hörnet av rummet så att du får med det som annars kan skymmas. Grovperspektiv är inte så lämpligt om du ska fotografera människor eftersom de kan se konstiga ut. Ta bilder på människor därför rakt 25
Professionellt framifrån. Placera motivet gärna så att ljuset kommer på ansiktet från sidan, för då syns konturerna i ansiktet bättre. Om du ska dokumentera exempelvis en utbildningshelg kan du ta bilder vid olika tillfällen som under själva utbildningen och när ni äter middag. När du ska publicera många bilder på samma gång (ett bildreportage) är det bra att ha olika typer av bilder, som porträtt, översikt av rummet, närbild och gruppbild. Läs på och hitta inspiration Precis som allt annat här i livet gäller det att öva för att bli en bättre fotograf. På biblioteket kan du låna böcker som på ett enkelt sätt berättar vad du kan tänka på. Du kan även lära dig mycket genom att titta i böcker eller tidningar med snygga bilder och anlysera vad det är som gör att du gillar bilderna eller inte. 26
Professionellt Samtycke till bild Vid tre olika tillfällen måste du som fotograf enligt lag ha samtycke från dem du avbildar. Om bilden ska användas i reklam, när det gäller porträtt och vid risk för kränkning. I SCUF ska vi dock alltid se till att ha samtycke från dem som avbildas. Våra medlemmar eller medlemmarnas föräldrar (om det rör sig om minderåriga) ska känna sig trygga när de deltar i vår verksamhet. De ska få information om fotograferandet och ha möjlighet att avstå. Vi informerar därför alltid i våra inbjudningar att vi kommer att fotografera och i vilket syfte vi gör detta, alltså var bilderna kommer att publiceras. Vi skriver även att den som inte vill vara med på någon utav bilderna ska ange detta i anmälan, och att man även på plats kan säga till om en inte vill vara med på bild. Sedan under själva aktiviteten ska vi tydligt visa att vi fotograferar. Även om en i anmälan inte har angett att en inte vill bli avbildad ska en kunna avstå från varje bild. Både innan bilden är tagen och fram tills dess den publiceras. Även ska en kunna få bilden borttagen från hemsidan eller vårt arkiv, så att den inte används igen. Om någon inte vill vara med på en bild enligt ovan ska bilden alltså raderas helt och hållet. Det kan i värsta fall bero på att personen lever under skyddad identitet, att den lever under hot från någon som därför inte får veta var personen befinner sig. För att vi ska kunna följa detta måste den som fotograferar vara informerad om allt detta innan. Använd er av vår bildpolicy på www. scuf.se/foto.pdf när ni informerar er fotograf. Bilder som har tagits av en fotograf som inte är insatt i policyn ska helt enkelt inte användas. 27
Professionellt Upphovsrätt till bilden När ni använder er av en bild i exempelvis ett utskick eller på hemsidan måste ni fått godkänt från fotografen först. I annat fall kan fotografen kräva skadestånd. Alltid när ni ska använda en bild måste ni se till så att ni följer lagen om upphovsrätt. Det betyder att den som fotograferar alltid äger bilden oavsett om SCUF äger kameran, om det inte är så att fotografen är anställd av SCUF, för då äger SCUF bilden. Använd därför aldrig bilder som ni hittat på Internet om det inte tydligt framgår att bilden är fri att använda. Men det kan vara så att fri bara gäller i privata sammanhang och inte vid marknadsföring, så kolla alltid med fotografen ändå. Om fotografen inte är anställd av SCUF behöver ni ingå ett skriftligt avtal med fotografen om att ni har rätt att använda bilden/bilderna. När ni sedan publicerar bilden ska det vid bilden framgå vem som har tagit den. Är det en anställd av SCUF skriver ni Foto: SCUF och är det någon annan skriver ni i stället för SCUF namnet på fotografen. Om ni skulle använda en bild utav att ni får göra det för fotografen eller om ni skulle missa att skriva med fotografens namn vid publicering kan fotografen kräva skadestånd. Om ni till exempel köper en bild för femhundra kronor att använda på en affisch men sedan använder bilden på hemsidan istället har fotografen rätt att få betalt för det plus ett skadestånd för olovlig användning. Om ni vill veta mer om vad som gäller enligt lagen kan ni läsa om det på Fotografernas förbund, www.sfoto.se/tio-fragor-om-lag-och-ratt. Tänk på att det är samma upphovsrätt som gäller för illustrationer. 28
29
Professionellt Layout För att de budskap som texter och bilder förmedlar ska nå sin mottagare behövs en bra layout. I SCUF använder vi i layouten våra logotyper, färger och typsnitt. De typsnitt och färger som används i SCUF har vuxit fram från vår logotyp, Kakmonstret och väggfärgerna i Scufferiet. Logotypen är till största del gjord i typsnittet Bauhaus, så det använder vi till rubriker i vår layout. Den gröna färgen är från logotypen, den rosa från Kakmonstret och den gula och grå från Scufferiet. Till dessa finns även en blå. Genom att layouta med logotypen, färgerna och typsnittet signalerar vi tydligt att det rör sig om budskap från SCUF. Det är viktigt för att mottagaren ska sätta in budskapet i rätt sammanhang. Om en medlem till exempel har varit på ett läger och nu får ett vykort om ett nytt, ska han/ hon snabbt koppla att det rör sig om just ett scuf-läger till. Rubrik, ingress och brödtext När du layoutar en text ska du ha med huvudrubrik, ingress och brödtext (med eventuella mellanrubriker). Huvudrubriken är oftast den som läsaren tar till sig först, om det inte är en stor bild i fokus. En bra rubrik sammanfattar vad texten handlar om. Den fångar samtidigt mottagarens intresse för att fortsätta att läsa. Om du gör reklam för en aktivitet kan du utgå från det som lockar deltagare mest. Undvik att göra för långa rubriker, ofta räcker några få ord som sträcker sig lite längre än mitten av sidan. Storleken på en huvudrubrik bör vara omkring 24 till 36 på en A4 och i fet stil. Du kan även använda dig av två huvudrubriker som samspelar med varandra. Då kallas den andra rubriken för medryckare. Den ska vara mindre i storlek och inte i fet stil. 30 Efter rubriken kommer ingressen. Den ska också sammanfatta innehål-
Professionellt C0 M100 Y0 K0 C6 M15 Y91 K0 C73 M67 Y65 K80 C50 M0 Y0 K0 C27 M15 Y80 K0 R222 G0 B123 R237 G197 B24 R18 B18 B18 R99 B198 B245 R183 G181 B66 let och fånga läsarens intresse. Skillnaden är att ingressen är mycket längre än rubriken. Den bör dock inte vara längre än tre till fyra rader. Istället för att sammanfatta innehållet finns även varianten att ingressen är en inledning. Prova dig fram till det som passar just din text bäst. När även ingressen blivit läst hoppas vi att mottagaren väljer att läsa vidare. Texten som då följer kallas för brödtext. För att den ska vara lätt att ta till sig bör den delas upp i kortare stycken på max fem rader. Det är även bra om du har en tom rad mellan styckena. Då upplevs inte texten lika lång och kompakt. För att ytterligare underlätta för läsaren kan du lägga in mellanrubriker. Bauhaus, Times New Roman och Arial Ingressen och mellanrubrikerna ska vara i SCUF:s typsnitt Bauhaus och i fet stil. De ska även vara i en något större storlek än brödtexten, omkring storlek fjorton till sexton. Brödtexten ska vara i det lättlästa typsnittet Times New Roman och i storlek tolv. Om du inte har tillgång till typsnittet Bauhaus ska du använda Times New Roman eller Arial i rubriker och ingresser eftersom dessa inte konkurrerar med Bauhaus och är lättlästa. Färgerna Tänk på att en ljus färg syns bättre på en mörk färg och tvärt om. Om ni till exempel har vit text så syns den bäst på rosa och grå. Välj hellre svart text på gul, blå och grön. Använd dock den gröna loggan på vit bakgrund men undvik gul och blå bakgrund. 31
Professionellt Vår logotyp Vår logotyp SCUF ska synas på framsidan och/eller baksidan av allt material som vi sprider. Helst ska namnet och förklaringen av det finnas med i anslutning till loggan. Så långt det går ska vi använda vår gröna logga. I andra hand ska vi använda vår svarta, som när den gröna färgen inte syns på bakgrunden. Som vi var inne på tidigare säger vårt namn inget för dem som inte vet vad celiaki är och i namnet saknas laktosintolerans. Använd därför loggan i ett sammanhang där ni har med gluten- och laktosintoleranta. Samarbete med SCF Då Svenska Celiakiförbundet, SCF nyligen tagit fram en ny logga har vi valt att göra om vår egen så att de två ska fungera ihop. Om ni vill använda er av SCF:s logga måste ni fråga dem om lov först. 32
Professionellt Administrera hemsidan Det är endast behöriga som kan administrera, skriva inlägg och skapa events med mera på hemsidan. För att få behörighet ska du kontakta kansliet. Under + Nytt högst uppe i den vågräta menyn når du verktygen för att lägga upp ny text, bild eller event med mera. För att din text ska bli publicerad på rätt ställe ska du i verktyget, under Kategorier välja rätt kategori. Tänk på om ditt inlägg eller sida ska gå att kommentera av besökare eller inte. Detta klickas i under Diskussion i verktyget. För regioner Varje region har sin egen regionsida. Inloggningsuppgifter till dessa sidor får varje region av kansliet. De rubriker som finns på varje regionsida är de som ska hållas av alla som administrerar dessa sidor. När någon sida eller något inlägg har uppdateras kommer detta synas till höger på hemsidan Senaste uppdateringar. På http://scuf.se/regioner finns en lathund till administration av regionsidorna. Skapa events När du lägger till ett event är det bara att fylla i allting. Tänk däremot på om det ska gå att kommentera eventet eller inte. Detta klickas i under Diskussion. Glöm inte att fylla i rätt kategori under Kategorier så att det hamnar rätt i kalendern. Det ska även fylls i till vilken mailadress som anmälningarna från formuläret ska skickas till. Om du behöver hjälp är det bara att höra av sig till SCUF:s verksamhetsutvecklare på kansliet. Kontaktuppgifter hittar ni på hemsidan. 33
Professionellt Tryckt material Det kan skilja mycket i pris beroende på vad man väljer att använda för slags tryckt material. Förutom de ekonomiska aspekterna är det bra att tänka på miljön. Innan ni beställer nytt material är det bra om ni först kollar vad som redan finns. Via www.scuf.se kan ni beställa bland annat kläder och tygpåsar. På SCUF:s kansli finns även kuvert. Att göra reklam för en aktivitet eller årsmöte är bäst att göra genom att beställa ett vykortsutskick av kansliet. Det är billigare både i tryckkostnad och arbetstid (ett arbetsmoment istället för tre) jämfört med kuvert. Den mindre pappersmängden är också bättre för miljön. Från det att ni gör beställningen av vykortet tar det tre veckor för kansliet att skicka ut det till medlemmarna. Så var ute i god tid med planering av aktiviteterna och beställningen. Räkna även med ytterligare en vecka innan sista anmälningsdatum. Planera gärna flera aktiviteter på en och samma gång, som exempelvis allt som ska hända under året eller under våren. Ni tjänar mycket på att göra ett utskick istället för två, pengar som kan gå till något roligare. Trycka själva Ta in offerter från mer än ett tryckeri. Det kan skilja mycket i pris mellan olika. SCUF:s informatör kan här hjälpa till. Om materialet inte digitaltrycks kan det kosta mycket mer med 4-färgstryck än 2-färg. Om ni ska ha med bild/illustration i tryck ska den vara högupplöst (300 dpi). Tänk därför på att använda rätt inställningar (large) på kameran när ni fotograferar eller ändra bilden till högupplöst på datorn (men då minskar även storleken på bilden). 34 Om ni vill ha hjälp med tryckt material är det bara att kontakta SCUF:s informatör. Han/hon kan InDesign och Photoshop, och har tillgång till SCUF:s logotyp, typsnitt, bilder och färger.
35
36
Engagerat Engagerat 37
Engagerat Medlemsrekrytering Av alla glutenintoleranta barn och ungdomar som fått sin diagnos är det ungefär hälften som är med i SCUF. När det gäller laktosintoleranta är det ännu fler som inte är medlemmar. Att SCUF har cirka 7000 medlemmar är väldigt bra om en ser till hur många medlemmar andra ungdomsorganisationer har. SCUF är det största handikappungdomsförbundet. Men om vi ser till att vi endast når hälften av alla diagnostiserade glutenintoleranta barn och unga och långt färre laktosintoleranta borde vi vara betydligt fler. För varje medlem får SCUF ökade intäkter i form av bidrag och medlemsavgifter. År 2009 var det exempelvis nästan 500 kronor per medlem vilket skulle bli 500 000 kronor för tusen medlemmar. Det är mycket pengar att ordna aktiviteter, projekt och påverkansarbete för. Bredda er verksamhet Lika viktigt som det är att öka medlemsantalet i sig är det att öka förbundets mångfald. Enligt vårt mångfaldsprojekt behöver vi arbeta med de hinder som gör att killar, personen med utländsk bakgrund och laktosintoleranta inte engagerar sig i SCUF. Att rekrytera medlemmar handlar inte bara om att exempelvis dela ut informationsmaterial om SCUF på lämpliga ställen. Det handlar lika mycket om att utveckla den befintliga verksamheten som i nuläget mest består av att ordna aktiviteter för gemenskap och rekreation. Anledningen till att någon blir medlem i SCUF är ju flera. Några vill åka på läger medan andra vill förändra situationen på sin skola. För att då vara ett förbund för fler behöver vi i SCUF prova andra typer av aktiviteter som exempelvis påverkansarbete. 38 Förutom att ha bra kommunikation är en utveckling av verksamheten den mest långsiktiga lösningen för att få och behålla fler medlemmar.
Engagerat Hitta motivationen Att värva medlemmar är i sig enkelt men kan vara svårt att motivera sig till. Om du till exempel sätter upp affischer på en skola eller lägger ut en bunt foldrar på ett kafé är det inte en aktivitet vars resultat visar sig med en gång. Ett sätt att hitta den motivation som krävs är att sätta upp både kort- och långsiktiga mål att arbeta mot. Kortsiktiga mål (när, var, hur, vem, vad): - var ni ska synas - hur mycket ni ska dela ut/sätt upp - vad för slags material - vem/vilka som ska göra det - när det ska göras Strategiska platser att synas på är exempelvis skolhälsovården, sjukhus, vårdcentraler, dietister, skolköket, restauranger och kaféer. Långsiktiga mål (varför): - hur många fler medlemmar - vad ger så många nya medlemmar Face to face För att göra det hela roligare kan ni hitta på ett prova på -event eller värva medlemmar på exempelvis en festival. Det sägs att den mest effektiva formen av värvning är Face to face vilket innebär att ni helt enkelt lockar folk att prata med er eller att ni själva tar kontakt. Undvik alltså att delta ut material på måfå utan ge till dem som visar intresse. 39
Engagerat Värvarmanus Hur väcker ni då intresse? Ja, det viktiga är att ha ett budskap med en tydlig avsändare. Läs på innan vad SCUF är för en organisation och vad ett medlemskap ger. Följ sedan manuset nedan. Lika viktigt är att ha ett positivt bemötande. Tror du på det du säger så gör andra det. 1. Ta kontakt genom frågan: Är du gluten- eller laktosintolerant? 1.1 Om svaret är ja frågar du: Känner du till Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF? 1.2 Om svaret är nej frågar du: Känner du någon annan som är gluten- eller laktosintolerant? 1.2.1 Om svaret är nej på 1.2 säger du: Om du någon gång skulle träffa en gluten- eller laktosintolerant vore det toppen om du då kunde tipsa om oss. 2. När du fått kontakt ska du berätta om SCUF och vad ett medlemskap ger. Försök få till samtal snarare än monolog. Säg att du väldigt gärna vill att personen ska gå med. Berätta om nästa roliga aktivitet. Fråga vad han/hon själva skulle vilja få ut av ett medlemskap. Tipsa om hemsidan. Berätta varför du själv är medlem. 3. Ge dem material där de kan läsa mer och bli medlemmar. 4. Önska dem välkomna som medlemmar och säg att du ser fram emot att träffa dem på nästa aktivitet. 40
Engagerat Öva på er själva Självklart ska ni inte stå och läsa ur manus utan det ska komma naturligt. Öva därför på er själva innan. Förbered er också på att svara på frågor om gluten- och laktosintolerans. Viktigt är att ni inte ställer diagnoser utan hänvisa alltid till läkare. Även om symptomen stämmer kan det bero på något annat som behöver behandlas på sitt sätt. 41
Engagerat Påverkansarbete Samhället kan verkligen bli bättre för gluten- och laktosintoleranta. För att behandlingen ska fungera måste den också vara tillgänglig. Men många har inte ens fått sin diagnos. Vi ska enligt stadgarna arbeta för gluten- och laktosintoleranta barn och ungas intressen och sprida information om gluten- och laktosintolerans. Det gör vi också på många olika sätt men vi kan alltid bli bättre och göra ännu mer. Så här långt har SCUF haft ett stort mål med sitt påverkansarbete: att alla diagnostiserade glutenintoleranta ska få merkostnadsersättning oavsett bostadsort och ålder. År 2009-2010 hade SCUF även ett projekt för att påverka kaféer runt om i landet med hjälp av Kakmonstret. I SCUF:s verksamhetsplan kan du se vad SCUF gör för påverkansarbete just nu och framöver. Ladda ner den via www.scuf.se. Som vi skrev i början av den här guiden så är det medlemmarna som bestämmer vad SCUF ska tycka i olika frågor. Förbundsårsmötet har antagit en politisk plattform som är på en väldigt övergripande nivå. I den finns en problembeskrivning och krav på de högst ansvariga att arbeta för vår sak. Ladda gärna ner den på www. scuf.se och använd den som utgångspunkt. Vi behöver nu utveckla vår politiska plattform till att omfatta olika områden. Exakt hur det ska gå till bestäms i verksamhetsplanen så påverka gärna den på förbundsårsmötet eller åk på de nationella träffar som finns för att prata med förbundsstyrelsen. Eftersom förbundet har växt mycket på senare år finns det nu större möjligheter att arbeta med fler påverkansfrågor. Men oavsett vad som sker nationellt bestämmer varje region själv över sitt påverkansarbete. Det finns även mycket som man kan göra som enskild medlem. 42
Engagerat Planera ert arbete Om ni vill göra ett påverkansarbete behöver ni tänka igenom allting och prata ihop er genom att göra en plan. Att göra en plan är en process där ni börjar stort och avslutar specifikt. När ni har gjort planen kommer ni ha de svar som ni behöver för att sätta igång med arbetet. Steg 1: Hitta problem och lösningar inom områden Om ni redan vet vilken specifik fråga som ni vill arbeta med kan ni gå vidare till Steg 3. I annat fall börjar ni med att lista de stora områden som ni skulle kunna tänka er att påverka inom. Det kan exempelvis vara skola, konsumtion, behandling, äta ute och så vidare. Att börja stort öppnar för en demokratisk process där ni kan hämta in vad medlemmarna tycker inom varje specifikt område. Vilka är problemen och hur skulle de kunna lösas? Steg 2: Prioritera en fråga När ni nu har en problembeskrivning och lösningar ska ni prioritera vilken fråga som ni ska arbeta med. Det kan exempelvis vara att skolmaten ska bli bättre eller att matbutikerna ska sänka sina priser. Desto mer specifika ni är ju lättare har ni sedan att gå vidare. Välj därför ut en fråga och inte flera på samma gång. När ni sedan har lyckats med att påverka i frågan eller kört helt fast, kan ni gå vidare till nästa. 43
Engagerat Att förändra situationen i stort tar flera år. Därför kan det vara skönt att veta att förändringen sker på många ställen runt om i landet samtidigt. Det är så opinion bildas som kan användas till att påverka nationella beslutsfattare. Haka därför gärna på frågan som SCUF har nationellt. Steg 3: Gör en detaljerad plan för frågan När ni har valt ut er specifika fråga ska ni göra en detaljerad plan där ni kartlägger läget och hur ni ska arbeta med den. Frågor som ni behöver svar på: V Vad är problemet/problemen? V Vad har vi för mål med arbetet? V Vad har vi för budskap? V Vilka är våra förutsättningar? V Vem kan vi samarbeta med? V Vad har de som vi vill påverka för åsikter i frågan? V Vilka aktiviteter vill vi göra? V När, var och hur ska det göras, och vem ska göra vad? I ett påverkansarbete är det bra att använda sig av flera metoder för att få igenom sin sak. Börja gärna med att lyfta fram argument och sprid kunskap innan ni går på och anklagar beslutsfattare. Ni kan skicka information i brev, e-post eller själva berätta om frågan under ett möte. Men visar de inte förståelse för er sak eller vilja att hjälpa till bör ni trycka på. I det läget blir det viktigt att utveckla argument och bygga upp allianser. Har ni verkligen lyft fram de tyngsta argumenten på bästa sätt? Vem eller vilka skulle beslutsfattarna lyssna på mer än er? 44
Engagerat Steg 4: Dokumentera Samla era erfarenheter, framgångar och motgångar, i text och bild så att ni kan berätta om ert arbete för andra i förbundet. Det sprider nya idéer, utvecklar SCUF:s arbete och skapar nytt engagemang. 45
Regeringens funktionshinderpolitik Här ges en kort beskrivning av hur regeringens funktionhinderpolitik ser ut just nu. Använd er gärna av dessa mål och inriktningar i ert påverkansarbete: delaktighet, mångfald och självständighet. År 2000 bytte dåvarande regering helt perspektiv i sin funktionshinderpolitik. Från att enbart ha talat om funktionsnedsatta som patienter antog riksdagen nu en handlingsplan där funktionsnedsatta i första hand skulle ses som medborgare med rättigheter och skyldigheter. I denna handlingsplan finns tre övergripande mål med funktionhinderpolitiken som handlar om att utforma samhället, utifrån mångfald, så att alla funktiondnedsatta kan delta fullt ut, oavsett kön. Detta arbeta ska sedan inriktas på att se och ta bort hinder för delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande, oavsett ålder. Handlingsplanen är tillsammans med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och diskrimineringslagen de styrdokument som regeringen har i sitt arbete. Utifrån dessa har myndigheter fått i uppgift att verka för funktionsnedsatta. Handisam är den myndighet som ska samordna de andra myndigheternas arbete. Totalt är det 22 olika strategiska myndigheter som sätter upp egna mål. Dessa mål sammanställs av Handisam som sedan lämnar det som förslag på strategi till regeringen. Handisam följer sedan upp och stödjer arbetet på olika sätt. Myndigheten arbetar även med metoder för landsting och kommuner samt att Sverige ska efterleva FN-konventionen. Läs mer www.handisam.se. I regeringen ligger ansvaret för funktionhinderpolitiken hos barn- och äldreministern på socialdepartementet. Läs mer på www.regeringen.se. Prenumerera på departementets nyhetsbrev så får du reda på vad som händer i funktionhinderpolitiken. 46
Diskriminering Ännu vet vi inte så mycket om diskrimineringstiftningen skyddar gluten- och laktosintoleranta mot diskriminering eller inte. Det behövs helt enkelt att fler gör anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen, DO och eller Barn- och elevombudet, BEO på Skolinspektionen. Om det kommer in fler anmälningar testas inte bara lagarna kring detta utan myndigheterna får upp ögonen för om det finns brister i en lag som behöver rättas till. Samtidigt kan vi som förbund trycka på i frågan på ett helt annat sätt, visa på eventuella brister och använda fällande domar för att trycka på för förändring i samhället. I diskrimineringslagen fastslås att ingen får diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning. Vidare finns det olika former av diskriminering som särbehandling, kränkas i sin värdighet, kränkas sexuellt eller drabbas av negativa bestämmelser eller handlingssätt. Ökad kunskap behövs Socialstyrelsen definierar en funktionsnedsättning så här: En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Både gluten- och laktosintolerans ryms alltså. Men ännu är kunskapen om intoleranser och allergier som funtionshinder får låg. Därför är det viktigt att berätta om sin sjukdom i anmälan, att det är ett varaktigt tillstånd under lång tid och på vilket sätt det hindrade ens funktionalitet i vardagen att drabbas av diskrimineringen. År 2010 lämnade en utredning förslag till regeringen om att också bristande tillgänglighet ska vara en form av diskriminering. Med bristande tillgänglighet menas att den som är ansvarig för en verksamhet också ska se till så att den är tillgänglig. 47
Gör en anmälan Om någon misstänker att denne har blivit diskriminerad ska denne göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. Blanketter som ska användas då finns på www.do.se. Rör det sig om diskriminering i förskolan och skolan ska anmälan göras till Barn- och elevombudet: http://www.skolinspektionen.se/sv/beo/ För att få hjälp och rådgivning i diskrimineringfall går det även att vända sig till sin lokala antidiskrimineringsbyrå. De erbjuder rådgivning och driver även enskilda diskriminieringsfall. Mer information finns på http://adbsverige.se Anmäl även om du är tveksam till om det är ett fall eller inte, för det avgör dem bättre än du. Skulle det sedan visa sig att de vill driva ditt fall skulle det hjälpa många andra i samma situation om de fick reda på att det faktiskt räknas som diskriminering. Förebyggande arbete Enligt diskrimineringslagen måste arbetsgivare, högskolor och skolor arbeta förebyggande så att diskriminering inte sker. Läs mer på DO:s hemsida: http://do.se/sv/forebygga-diskriminering/ och BEO:s. 48
Livsmedelsinspektion Enligt livsmedelslagen är det verksamhetsutövaren som ansvarar för att maten är säker och att konsumenten inte luras. Verksamhetsutövaren måste ha kontroll över sin verksamhet. Att restauranger, matsalar, kaféer, gatukök och butiker har det kontrolleras i sin tur av kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Där arbetar livsmedelsinspektörer med att kontrollera bland annat lokaler, märkning och hygien. Vad gäller gluten- och laktosfritt finns det extra höga krav på sådant som märkning, kunskap, hygien och anläggningen för produktion. Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att leva upp till kraven. Om det inte sker kan det bli förelägganden, förbund eller eventuellt vite. Läs mer om detta här: http://www.slv.se/sv/grupp2/livsmedelsforetag/ sarskilda-naringsandamal/fri-fran-livsmedel/ Påtala brister Om det är något som en tycker är dåligt eller fel kan en kontakta sin kommuns livsmedelsinspektör. Det kan röra sig om att ett kafé har en otydlig märkning eller att en fått i dig fel mat fast du sagt till vid beställning på en restaurang. Tänk dock på att du som drabbats inte får någon ersättning för det utan att livsmedelsinspektören enbart kan påverka den bristande verksamheten i sig. Men att rätta till verksamheten gör att inte andra drabbas. Om du vill få ett skadestånd ska du göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, som vi skrev om på föregående sidor. 49
Media I sitt påverkansarbete är det alltid bra att vända sig till media. Om ni får in en artikel kan fler få reda på er sak och tycka som ni. Det sätter extra press på politikerna eller någon annan aktör som ni påverkar. Innan ni kontaktar redaktioner behöver ni dock förbereda er på vad ni vill berätta, vilka frågor som kan komma och vad ni ska svara på dem. Utgå från frågeställningarna: när, var, hur, vem, vad och varför? När ni är i kontakt med en reporter är det viktigt att ni är tydliga med vem det är som du representerar och vems erfarenheten eller åsikten är. Är det SCUF nationellt, en specifik region eller är det bara dig själv. Det är ocså viktigt att det som du säger om gluten- och laktosintolerans stämmer. Så läs på innan på www.scuf.se. Eller hänvisa till hemsidan om du känner dig osäker eller be om att få återkomma. Om du är representant för SCUF nationellt eller regionalt är det viktigt att du i första hand baserar dina svar på fakta och inte enbart på dina egna erfarenheter. Journalister vill gärna ställa personliga frågor om hur du själv upplever det att vara glutenintolerant. Om inte det är syftet med intervjun ska du istället svara det du vet om gluten- och laktosintoleranta som grupp. Pressmeddelanden SCUF nationellt skickar ut pressmeddelanden via www.mynewsdesk. com/se/. De har en gratistjänst där en kan välja vilken region som meddelandet ska skickas till. Med det når en alla på en gång. Hur ett pressmeddelande kan se ut ser du på nästa sida. Det viktigaste är att hålla sig kort och att ha med en person som uttalar sig. Den personen ska sedan ställa upp på att bli intervjuad. 50 Om ni behöver hjälp är det bara att kontakta SCUF:s informatör.
Pressmeddelande 2010-06-11 Gluten- och laktosintoleranta barn testar kaféer Att fika är ingen självklarhet för gluten- och laktosintoleranta. Men det vill projektet Kakmonstret nu ändra på. Kakmonstret ställer tillsammans med gluten- och laktosintoleranta barn krav på landets kaféer att bli tillgängliga. I nästa vecka åker Kakmonstret ut på sommarturné och Jönköping är en av de städer som Kakmonstret först stannar i. Det stora rosa monstret kommer att mötas upp av gluten- och laktosintoleranta barn som tröttnat på att det inte finns fika för dem. Kakmonstret och barnen har till varje kafé med sig en lista med fyra kriterier som de vill ska vara uppfyllda. Om kaféet lever upp till alla kriterier belönas kaféet med ett diplom. Då finns det ett grundutbud som kaféet informerar väl om. Under det år som projektet nu har pågått har inte ens hälften av de fyrtio kaféer vi besökt levt upp till alla kriterier. I grund och botten saknas kunskap hos personalen. Det vill vi ändra på genom att informera dem om hur de kan öka sin tillgänglighet, säger Rebecka Prentell projektledare. Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF som driver projektet arbetar för att unga gluten- och laktosintoleranta inte ska diskrimineras i samhället. Det handlar om de grundläggande rättigheterna god hälsa, tillgång till mat och delaktighet i samhället. Vi arbetar för att ingen ska nekas mat, få sämre mat, tvingas betala mer för sin mat eller utsätts för mat som de blir sjuka av. För gluten- och laktosintoleranta är den gluten- och laktosfria dieten den enda medicin som finns och då måste den vara tillgänglig i samhället, säger Rebecka Prentell. Läs mer om otillgängliga kaféer på www.scuf.se Samling: 17 juni framför Sofiakyrkan kl. 15.00 Kontakt: Rebecka Prentell, projektledare, 0702-29 96 71 Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) är intresseorganisationen och mötesplatsen för över 7000 barn och unga 0-35 år med gluten- och laktosintolerans. 51