Klimatsmart Bakgrund Idén till kampanjen Klimatsmart föddes då kommunens Måltidsservice uppmärksammade att mycket mat slängdes i de kommunala skolorna. Måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren på stadskontoret och gemensamt bestämdes då att genomföra en informationskampanj för att göra resursslöseriet synligt. Kampanjens mål var att minska matavfallet i de kommunala gymnasie- och högstadieskolorna samtidigt som eleverna skulle börja reflektera över det egna beteendet. Kampanjen hade tre teman: Ät bra må bra, Ät mer grönt och Kasta inte mat. Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp, med Klimp-samordnare Marianne Olovson som koordinator. Inför kampanjen togs en kommunikationsplan fram av Erik Kvarnling som då studerade kommunikation på Högskolan i Halmstad. Denna plan var en väsentlig förutsättning för ett strukturerat genomförande av kampanjen. Foto: martin Landin Klimat smart kampanj 19 januari - 8 februari En arbetsgrupp bestående av Eva Kjörling Måltidsservice, Iréne Bergman barn- och ungdomsförvaltningens miljösamordnare, David Hoff, skolinformatör på HEM, Eva Hessel från Hallands Hushållningssällskap samt Marianne Olovson, kommunens kommunikatör i klimatfrågor. Medhjälpare var även Catrine Karlsson som praktiserade på Klimp under 2009 och som delvis utformat denna rapport. Kasta inte mat Ät bra må bra Ät mer grönt MÅLTIDSSERVICE STADSKONTORET För att etablera kontakt ute på skolorna besöktes matråd och personal ute på alla de kommunala högstadie- och gymnasieskolorna inför kampanjen. Ett informationsbrev skickades ut till all måltidspersonal, lärare och rektorer, där kampanjen beskrevs närmare. Alla skolor ställde sig mycket positiva och bestämde sig för att vara med i kampanjen, som då kom att omfatta cirka 7000 elever på 10 högstadieskolor och 3 gymnasieskolor. Under 2009 genomfördes tre vägningsomgångar av matavfallet ute på skolorna. Totalt hade matsvinnet från elevernas matsalar minskat med 13 procent under kampanjen 2009. I genomsnitt kastades det vid vägningarna detta år 38,8 gram mat per portion. I november 2010 genomfördes ytterligare en vägningskampanj på tio högstadieskolor och två gymnasieskolor. Genomsnittligt kastades då 38,6 gram mat per portion i elevmatsalarna, resultatet höll alltså i sig. Här ges en översikt av vad som inkluderats under kampanjen Klimatsmart.
Klimatsmart del 1-4 Del 1, januari 2009 Det första vägningstillfället pågick tre veckor i januari 2009 och detta var starten för kampanjen. För denna första del av kampanjen hade en broschyr tagits fram med information om kampanjen och konkreta miljötips. Högstadieskolorna och gymnasieskolorna fick varsin variant av broschyren, anpassad efter stadium.. Tre olika affischer hade tagit fram, med kampanjens tre teman: Ät bra må bra, Ät mer grönt och Kasta inte mat och dessa var uppsatta i skolmatsalarna. Mindre skyltar med uppmaningar t.ex. Tack för att du kastar så lite och Ta gärna en gång till, var strategiskt placerade i matsalen. Klimatsmart-kampanjen var utformad som en tävling skolorna emellan, där den skola som minskade sitt matavfall mest per portion vann. Priset var att ordna en festlig måltid för eleverna på skolan, efter deras önskemål. Resultatredovisning genomfördes genom att serveringspersonal dagligen noterade vikten på matavfallet i en tabell som var väl synlig för eleverna. I gymnasieskolorna var en känd fotbollsspelare från HBK engagerad och informerade i elevmatsalarna under lunchtid om vikten att äta bra för att klara av att prestera bra. För högstadiet ingick en seriestripstävling i kampanjen. Här kunde eleverna vinna biobiljetter genom att skicka in seriestrippar med ett av kampanjens teman. Lektionsmaterial fanns tillgängligt på kommunens webbplats för de lärare som var intresserade av att arbeta vidare med infallsvinkeln miljö och mat. Klimat smart Tack för att du kastar så lite! Del 2, maj 2009 Den andra vägningsomgången varade i två veckor under maj 2009. Denna omgång var i det mindre formatet och hade mer karaktär av en kontrollvägning. De mindre skyltarna placerades ut på strategiska ställen i skolmatsalen och resultatredovisning via tabeller där måltidspersonal noterade de dagliga mängderna avfall synliggjordes för eleverna. Vägningarna föregicks inte av någon informationskampanj. Klimat smart Tack för att du kastar så lite! Klimat smart Tack för att du kastar så lite!
Del 3, oktober 2009 Denna del av kampanjen inleddes med att Marianne Olovson och David Hoff besökte de flesta kommunala högstadie- och gymnasieskolor innan terminen påbörjats och berättade om Klimatsmart-kampanjens upplägg under hösten. Lärarna informerades även om vilka möjligheter det fanns för att inkludera kampanjens tema i undervisningen. Denna omgång av Klimatsmart fokuserades det förutom på minskningen av matsvinnet även på temat Ät mer grönt i ett försök att skapa klimatsmarta matvanor, Denna vägningsomgång påbörjades sista veckan i september och pågick i tre veckor. Återigen var det en tävling skolorna emellan och den skola som minskade matavfallet mest per portion vann. Inför denna vägningsomgång togs nya affischer fram och även en ny broschyr, som denna gång tog upp resursslöseriet och konceptet ekologiska fotavtryck, för att visa på hur våra dagliga matvanor påverkar resursanvändning och koldioxidutsläpp i stort. Återigen redovisades resultaten till eleverna dagligen genom att serveringspersonal noterade mängden slängd mat. Del 4, november 2010 Under vecka 46 47 2010 genomfördes en vägningskampanj som förbereddes med information till både undervisande personal och måltidspersonal och med en informationsbroschyr ut till eleverna. Matavfallet i skolmatsalarna vägdes och redovisades för eleverna dag för dag på en affisch ovanför soptunnan. I ett skolområde vägdes även matavfallet från köken. Skolorna tävlade igen med varandra om minsta matsvinnet per ätande elev i elevmatsalarna. Vecka 47 ingick Klimatsmart i den europeiska kampanjen Europa minskar avfallet. 2. Resultat Enkät Några veckor efter den första vägningsomgången skickades en enkät ut till ett antal klasser på såväl högstadiet som gymnasiet. 484 högstadieelever och 68 gymnasieelever besvarade enkäten. Då utformningen på kampanjen skiljde sig åt mellan högstadiet och gymnasiet gjorde även enkäten det. Enkäten skickades ut skriftligt till klassföreståndarna för en klass i vardera åk 7, 8 och 9 på varje högstadieskola, samt till 1 klass i åk 1, 2 och 3 till alla gymnasieskolor. Besvarandet av enkäten blev därför helt beroende av att respektive klassföreståndare tog fram enkäten på en klassföreståndartimme, därför går det inte att utläsa någon korrekt svarsfrekvens.
En av de viktigaste frågorna som enkäten inkluderade var om eleverna kastade mindre mat under kampanjen. 52 procent av högstadieeleverna och 57 procent av gymnasieeleverna svarade ja på denna fråga. 84 procent av de högstadieelever som svarat att de kastade mindre mat under kampanjen uppgav att de fortsatte att kasta mindre mat även efter kampanjen. För gymnasiet var denna siffra ännu bättre, 92 procent som angett att de kastade mindre mat under kampanjen sade sig fortsätta med detta även efter det kampanjen avslutats. På frågan vad eleverna tyckte om kampanjen som helhet så svarade de som följer: Mkt Bra OK Dåligt Mkt Bra Dåligt Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Mycket bra 87 18.2 2 Bra 208 43.4 3 Varken bra eller 136 28.4 dåligt 4 Dåligt 19 4.0 5 Mycket dåligt 29 6.1 Total: 479 100.0 Antal obesvarade: 6 Minskat matavfall Redan år 2008 innan kampanjen hade startat genomfördes vägningar av matavfallet från skolorna i Halmstad, vilket gav en bas att utgå ifrån. Klimatsmart-kampanjen kunde på ett konkret sätt påvisa resultat i antal kilon som matavfallet minskat på skolorna. I den första omgången minskade matavfallet från skolorna med 11 procent. Getingeskolan var den skola som hade minst matsvinn per portion. Skolan slängde före kampanjen 28,1 gram/portion och efter avslutad kampanj 24,2 gram/portion, detta var en minskning på 14 procent. Då Getingeskolan redan från början var bra på att inte kasta mat så var förändringen inte den procentuellt största. Den största minskningen i procent stod Kattegattgymnasiet för, som minskade sitt matavfall med hela 26 procent. Getingeskolans vinst bestod av en festlig Valborgsbuffé, diplomutdelning och musikunderhållning i matsalen. Den andra vägningsomgången som genomfördes i maj, visade att resultatet från kampanjen bestod. Mängden matavfall låg generellt sett kvar på den lägre nivån. Resultatet från oktoberkampanjen blev att totalt, räknat från ursprungsvärdet före januarikampanjen, hade matsvinnet i skolmatsalarna minskat med 13 procent. 38,8 gram mat per portion kastades från elevmatsalarna.
Vinnare för denna omgång var Österledskolan i Oskarström. Detta firades med en festlig lunchbuffé för elever och lärare med musik och diplomutdelning som ägde rum i Österledskolans matsal. Resultatet från november 2010 bekräftade det tidigare resultatet från år 2009, det vill säga ingen ytterligare förändring har skett. Matsvinnet låg kvar på 38,6 gram per portion tidigare resultat 38,8 gram per portion. Nio högstadieskolor och två gymnasieskolor deltog. Fyra skolor kunde inte delta på grund av ombyggnationer av matsalarna och provisoriska lokaler. En annan förändring mot år 2009 var att en del skolor börjat med skalpotatis, så på det viset ökades det vägda matsvinnet från skolmatsalarna. Getingeskolan vann igen, och firades med tacobuffé, blommor och diplom, som delades ut av kostchefen. Sammanställning av matavfallskampanjen nov 2009 Antal Avfall Gram/portion Förändring Gram matsvinn /portion Skola ätande i kg efter Före Efter i procent 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 Österled 6 378 154 32,2 24,08-25% Fyllinge 6 074 147 30,4 24,22-20% Getinge 8 217 210 28,1 25,51-9% Gullbrandstorp 5 270 139 27,7 26,28-5% Brunnsåker 7 337 207 28 28,21 1% Trönninge 5 401 177 23,3 32,81 41% Furulund 6 025 200 35,6 33,19-7% Östergård 7 791 276 35,90 35,44-1% Hallägra 5 325 224 51,8 42,10-19% Stenstorp 2 548 118 50 46,11-8% Sture 9 493 497 56 52,35-7% Sannarp 6 885 373 59,7 54,10-9% Kattegatt 12 133 725 86,7 59,75-31% Totalt 88 877 3 445 Mätningar hösten 2008 visade att varje elev i elevmatsalarna i genomsnitt kastade 44,7 g 2009 efter kampanjen är matsvinnet per elev i genomsnitt 38,8 g, en minskning på 13 % Hösten
minst en i veckan! vi ökat vår kötti Sverige med s djurhållning v de globala utthusgaser. er grönsaker, ris och pasta producerat na d proteinkälla a alternativ om miljönbov t ens hemsida. tad.se mstad.se/klimat Vilka vinster ger Klimatsmart? Klimatsmartkampanjen hade tre teman, Ät bra- må bra, Ät mer grönt och Kasta inte mat. Alla tre punkterna är viktiga och bidrar tillsammans till bättre hälsa och minskade koldioxidutsläpp. Under Klimatsmartkampanjen 2009 minskades matsvinnet i skolmatsalarna med 13 procent jämfört med år 2008, från Njut av sommaren 44,7 gram per ätande elev till 38,8 gram per ätande elev. lev klimatsmart! Under vägningsomgången under Klimatsmartkampanjen hösten 2009 var det 6850 ätande elever per dag. Enligt skolverket är det 173 skoldagar per läsår. Detta ger 1 185 050 portioner per år. Minskningen blir 6873 kg per år, vilket motsvarar 17 180 portioner á 400 gram. Detta motsvarar en matkostnad på 137 500 kr beräknat på 8 kr per portion. Det motsvarar också en minskning av CO2- utsläppen med 6873 kg per år, cirka 7 ton, beräknat på Unilevers beräkning där traditionell skolmat motsvarar CO2 utsläpp med cirka 1 kg CO2 per kg mat. En annan vinst var det ökade samarbetet mellan olika personalgrupper på skolorna och också att måltidspersonalens viktiga roll i skolans arbete lyftes fram. Det nätverk mellan olika förvaltningar och bolag som arbetade fram kampanjen har också öppnat för nya samarbetsområden. 3. Sidospår Seriestripsutställning Klimatsmart-kampanjens första del inkluderade en seriestripstävling för högstadiet. Eleverna tävlade med teckningsbidrag utifrån Klimatsmart-kampanjens teman. De bästa seriestripparna från teckningstävlingen bildade en skärmutställning som ambulerade mellan skolornas bibliotek och som även ställdes ut på påskmarknaden i Lilla Böslid. De vinnande seriestripsbidragen belönades med biobiljetter. Uppmärksamhet i media Klimatsmart-kampanjen fick stor uppmärksamhet i media. Den lokala dagstidningen Hallandsposten, TV4 Halland och lokalradion följde kampanjen med positivt intresse. Många kommuner har också visat intresse för kampanjen, till exempel genomförde Laholms kommun en liknande kampanj. Även Naturvårdsverket, Avfall Sverige och Offentliga affärer har lyft fram kampanjen som ett gott exempel Europa minskar avfallet Klimatsmart-kampanjen ingick i det europeiska projektet Europa minskar avfallet som pågick under vecka 48, 21 29 november 2009. Denna europeiska satsning består av en kampanjvecka som ute i Europa kallas för European Week for Waste Reduction,
EWWR. Inom projektet betonas speciellt vikten av att förhindra att avfall uppkommer och vikten av att minska halterna av farliga ämnen i avfallet. Fokus på årets vecka låg på hushållsavfall, vilket gjorde att Halmstads Klimatsmart-kampanj, med syfte att minska mängden matavfall från skolorna, låg helt i linje med EU-kampanjen November 2010 sammanföll en vägningsvecka med Europa minskar avfallets vecka, vilket uppmärksammades, och Klimatsmartkampanjen deltog även detta år. I sitt nationela pressmeddelande för att propagera för veckan använde sig Avfall Sverige av Halmstads klimatsmartkampanj som gott exempel. 27 november 2010 hade Klimp, HEM och Halmstads City en utställning i ett tält bredvid granen på Stora torg. Där visades på skolornas KliMATsmart-kampanj och hur mycket mat som kastas i hushållen en matkasse av fyra. Barnen fick dekorera stora pepparkakor för att ha till julklappar, och det fanns information om andra klimatsmarta julklappar. Ett hundratal personer deltog i en tipstävling. Trygghetsvärdar Arbetsförmedlingen genomförde under 2010 ett projekt för arbetssökande, de så kalllade Trygghetsvärdarna. Tanken var att Trygghetsvärdarna skulle vara en extra resurs ute på skolorna och även i matsalarna. Innan de startade fick de genom Naturskolan en utbildning som inkluderade bl.a. miljö och avfall. 4. Slutsatser av Klimatsmartkampanjen Den praktiska delen av kampanjen som sker i skolmatsalarna har fungerat mycket bra. Måltidspersonalen har över lag varit mycket engagerad och gjort ett fantastiskt jobb. Utskickade affischer och skyltar har satts upp, vägningarna har genomförts och rapporterats dagligen till eleverna. Eleverna tyckte generellt att kampanjen var bra, som kan avläsas ur enkäten, men påpekade att man inte lyft matfrågorma på lektionerna i någon större utsträckning. Informationsbrev skickades ut till olika lärarkategorier inför kampanjerna för att stimulera till att ta upp kampanjens teman i olika ämnen. Man kan utgå från mat och klimat vare sig man undervisar i språk, NO, SO eller matematik mm. Lärarna var principiellt positiva, men i praktiken var det lite som togs upp på lektionerna. Våra uttalade förhoppningar med kampanjen var just att kombinera teorin på lektionerna med praktiken i matsalen på lunchrasten, men så blev det inte. En vidareutveckling av konceptet vore att erbjuda studiedagar för olika lärarkategorier, och ta fram konkreta tips och lektionsförslag.
5. Klimatsmart-konceptet lever vidare Getingeskolan som vann första vägningsomgången har blivit en pilotskola. Måltidsservice testar här om det är möjligt att inom givna ramar erbjuda mer vegetarisk mat, laga mer mat på skolan och att använda fler närproducerade råvaror. I den mån råvaror är närproducerade märks detta ut, så att eleverna i matsalen vet varifrån maten kommer. Personalen i Getingeskolans kök har fått möjlighet att vid olika tillfällen inspireras till vegetarisk matlagning. Studiebesök till en gymnasieskola i Halmstad som lagar mycket vegetarisk mat ska genomföras. Ett företag som riktar in sig på klimatsmart skolmat ska delta i skolans kök för att inspirera och serva med recept. Kommunfullmäktige i Halmstad beslutade i april 2011 att satsa på klimatsmart mat i skolorna, enligt följande punkter: Beslut i kommunfullmäktige den 22 april 2011: Mat som serveras i kommunalt finansierad verksamhet ska vara mer klimatvänlig, och som ett led i detta ska konsumtionen av grönsaker, frukt och baljväxter öka och vegetariska alternativ framhållas. Lokalt producerad mat ska väljas i den mån detta går att förena med lagen om of fentlig upphandling. All måltidspersonal i kommunalt finansierad verksamhet ska erbjudas kompetensutveckling om vilken mat som är lämpligast ur klimatsynpunkt. Kommunens Måltidsservice har lagt in i sin verksamhetsplan att vägningar av matsvinn i både elevmatsalar och kök ska ske under två perioder per år, och uppföljning ska ske för att fortsätta minska matsvinnet. Vid frågor kontakta Måltidsservice eller Samhällsbyggnadskontoret