6. INFORMATION OCH FOLKBILDNING

Transkript

1 Från Högskolan i Halmstads utvärdering, delrapport tre i december Här kan du läsa om åtgärden och hur arbetet går i förhållande till målen. 6. INFORMATION OCH FOLKBILDNING (bild från kommunens hemsida, från Marinfestivalen) Inspiration och metodutveckling Kommunens klimatinvesteringsprogram (Klimp) har sannolikt en dubbel klimateffekt. Dels tekniska utvecklingsprojekt som reducerar utsläpp, dels genom att inspirera andra att ändra sitt beteende. I syfte att stimulera Halmstadbor till klimatsmartare beteende utvecklar och utvärderar Information och folkbildning metoder om kunskapsspridning. Åtgärden samordnar även övriga klimp-åtgärders informationsinsatser och är en del av annan kommunal kommunikation till allmänheten. Mål Det finns flera mål för Information och folkbildning: att Halmstadbornas kunskaper ökar om de miljöproblem som vi själva orsakar i vår vardag, främst med avseende på transporter och energianvändning. att kopplingen mellan individens beteende och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser är synliggjord. att kopplingen mellan verksamhetens klimatpåverkan och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser är synliggjorda. att Halmstadbor och Halmstads näringsliv är mer motiverade till mer energieffektivt smarta val. att informationen leder till en ökad produktion av lokala biobränslen. 1

2 Måluppfyllelse Efter inledande planeringsarbete ökar aktiviteterna sedan våren 2008 i omfattning. Under planeringsperioden samarbetade samordnaren bland annat med Högskolan i Halmstad. Både med Lars Palm, som exempelvis har skrivit boken Handbok i klimatkommunikation utgiven av klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner, och två studentgrupper. Studenterna skrev uppsats om klimatkommunikation, varav en grupp riktades mot företag och en mot allmänheten. Efter inledande kunskapsinhämtning och planering påbörjades fler aktiviteter från 2008 och framåt. Utställningar Det har arrangerats flera utställningar. Ofta i samarbete med Mobilitetskontoret, den andra informationsåtgärden i Klimp-programmet. En strategi vid valet av utställningsplatser har varit att dra nytta av befintliga folksamlingar. Två exempel är avslutningen av poesitävlingen Poetry slam i maj 2008 och Andersbergsfestivalen, den senare under tre år, På Sopoperan 4-14 september 2008 samlades alla projekt inom Klimp i en gemensam utställning. En annan större utställning var i samband med Kretsloppet i maj 2009, cykelrundan med stationer där föreningar och organisationer berättar om sin verksamhet. Denna gång i samband med Andersbergsfestivalen. Kretsloppet, med samma uppläggning och vid Andersbergsfestivalen, arrangerades även under Marinfestivalen i juli 2009 var ett annat större tillfälle där Klimp-programmet presenterades. Förutom utdelning av informationsmaterial deltog drygt 900 personer i en frågetävling. Allmänheten kunde även under juli 2010 ta del av Klimp-programmet. Denna gång med nära 1000 personer som svarade på tipsfrågor. Många fler var inne i utställningstältet och tog del av material om exempelvis mat och odling. En skillnad jämfört med 2009 var att Klimp denna gång hade ett eget tält, då delades tält med HEM (Halmstad Energi och Miljö AB). En skärmutställning med broschyrer om Klimp-projekten har under olika perioder visats i rådhuset. Samordnaren var också medarrangör under trafikantveckan (läs mer om denna i avsnitt om Mobilitetskontoret) i september 2009 och i september Informationsmaterial Informationsmaterial om Klimp-projekten har tagits fram i två omgångar. Dessa delas ut vid utställningar, men också vid bibliotek och olika aktiviteter. Klimp var temat för stadskontorets årliga miljöalmanacka, som i januari 2009 gick ut till alla hushåll och företag. Även i miljöalmanackan 2010 hade Klimp en betydande del av informationen. Exempel på annan information är en artikel om Klimp för tidning till alla hushåll i samband med Sopoperan, artiklar i kommunens tidning Hjärtefrågor, också den till alla hushåll i kommunen. Information om Klimp har även spridits i både klimatsmartkampanj och energismartkampanj, mer om dem längre fram. 2

3 Klimatsmart Kampanjen Klimatsmart är en av de större informationssatsningarna. Problemet är att i de kommunala gymnasie- och högstadieskolorna slängs mycket mat, berättas i den sammanfattande rapporten om kampanjen. Idén föddes då kommunens måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren på stadskontoret. Elevernas beteende skulle ändras och matavfallet minska i skolorna. Kampanjens tre teman blev: Ät bra må bra, Ät mer grönt och Kasta inte mat. En arbetsgrupp från måltidsservice, naturskolan, barn- och ungdomsförvaltningen, miljösamordnare, HEM, Hallands Hushållningssällskap tillsattes, koordinerat av samordnaren från Klimp. En praktikant inom Klimp hjälpte till under Tre vägningsomgångar av matavfall genomfördes Totalt, enligt rapporten, minskade matsvinnet från elevernas matsalar med 13 %. Detta motsvarar en matkostnad på nära kr och ger en minskning av CO2- utsläppen med nära 7 ton. Men fortfarande kastas 46 ton mat per år från elevmatsalarna i Halmstad. Det valdes olika sätt att marknadsföra kampanjen. En broschyr togs fram om, bland annat, behovet av förändring för att skapa en hållbar värld och att mat kastas i onödan. Skyltar placerades ut i matsalarna tillsammans med nya affischer. En känd fotbollsspelare från Halmstads BK hade engagerats för att informera, en seriestriptävling genomfördes och en tävling för deltagande skolor var huvudnumret i kampanjen. I matsalarna redovisade måltidspersonal (via tabeller) de dagliga mängderna avfall. Klimatsmartkampanjen deltog i EU:s kampanj Europa minskar avfall - med aktioner sista veckan i november 2009 för att minska avfall. Klimatsmartprojektet var med på deras hemsida över alla deltagande projekt i kampanjen. Halmstads del var ett föredrag om matavfall där Österledsskolan, vinnare i kampanjen, firades. Nästa steg i Klimatsmart-kampanjen arbetar med två utvalda låg- och mellanstadieskolor. Inom ramen för de tre teman Ät bra må bra, Ät mer grönt, Kasta inte mat görs riktade satsningar. Personalen ute i skolmatsalarna har, i oktober 2010, blivit kontaktade och arbetet har påbörjats. Kommunikationsplan och stort intresse En kommunikationsplan med omvärldsanalys, analys av målgrupper, kommunikationsmål, budskap, analys av intressenter och aktörer m.m. verkar ha varit en faktor som bäddade för en lyckad kampanj med stort genomslag i media till exempel Hallandsposten, Dagens nyheter, TV4 Halland, Västnytt och i nyhetsbrev från Naturvårdsverket - och engagerade deltagare från ett stort antal skolor. Nätverket mellan de fem samarbetskommunerna (det s.k. KKKVH; Kristianstad, Karlskrona, Kalmar, Växjö och Halmstad) har också visat stort intresse för kampanjen. 3

4 Ny energismart kampanj De större informationsprojekt/kampanjer som genomförs är Sopoperan (2008), Kretsloppet ( ), Marinfestivalen ( ), Klimatsmartkampanjen ( ) och Miljöalmanackan ( ). Energismartkampanjen sjösattes under Energikampanjens syfte, enligt en sammanfattande rapport av samordnaren, är att uppmärksamma kommuninvånare på vårt energislöseri och skapa mötesplatser med tips för att skapa ett energismart samhälle. Informationen spreds via studiebesök och föredrag, musik och dans, skolaktiviteter och utställningar. Kampanjen pågick mellan 23 januari och 27 mars 2010, med Earth Hour som avslutning. I kampanjen deltog flera organisationer och företag, högskola och skolor. Arrangörer var ABF, Derome Förvaltning AB, Energikontoret Region Halland, Högskolan i Halmstad, HEM, HFAB, Kvibille allförening, Miljöforum Halland, Studieförbundet Vuxenskolan, Studieförbundet Sensus och Svenska kyrkan. Varje aktör ansvarade för sitt bidrag och Klimp för samordning och marknadsföring. Totalt deltog cirka 2000 personer, förutom klasser i HEM:s skolprojekt Klimatuppdraget och i energirådgivningens årliga projekt för åk 4 6: Energispaningen. Flera elever arbetade med energifrågorna, bland annat förbereddes ett minifullmäktige i rådhuset på tema miljö. Kampanjen marknadsfördes genom programblad och affischer som distribuerades via, bland annat, biblioteken, turistbyrån, annonser i dagspressen, webbsidor, kommuninterna nyhetsbrevet Insidan och Hjärtefrågor samt inom de övriga aktörernas organisationer. Kampanjen uppmärksammades i media, såväl i TV som i lokalpressen. Planering pågår för en fortsättning våren 2011 med samma uppläggning. Handbok för klimatkommunikation Åtgärden ska utveckla informationsverktyg för klimatfrågor och identifiera effektiva kommunikationskanaler för att uppnå målen. Där en del är stadskontorets nyligen framtagna kommunikationsstrategi. Informationsverktyget, som är på väg att färdigställas, är främst en handbok för klimatkommunikation. Den är en manual med kontaktuppgifter och förslag till arbetssätt, i syfte att få tips och bli inspirerad till nya utvecklingsprojekt. Det finns förslag till mätmetoder, grunder för en kommunikationsplan, kontakter på Högskolan och förvaltningar inom olika områden m.m. Handboken ska vara en praktisk hjälp för utvecklingsprojekt, inte en teoretisk modell. Andra tips är erfarenheter från nätverken, olika typer av information och kommunikation för att öppna upp arenor. Även reflektioner om en s.k. aktivitetscoach, en person som hjälper andra att driva projekt för att kunna få mer genomfört. Information och nätverksbygge Samordnaren har under hela perioden nätverkat med olika aktörer för att nå nya målgrupper. Ett exempel är frukostmöte och andra träffar med Anders Stegmark vid Teknikcentrum (TEK). Både för att informera om Klimp, men också för att, bland annat, diskutera företagens behov av utbildning om energieffektivisering. Diskussioner har även förts med till exempel Region Halland, Miljöforum Halland och Högskolan i Halmstad. Både för att informera om Klimp och för att hitta möjliga samarbeten. 4

5 Samordnaren har också nätverkat med Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF), Utbildningsförvaltningen (UF), föreningar och studieförbund. Både för att lära mer om planerade arrangemang, men även för möjliga samarbeten. En ledstjärna är att skapa samarbeten om gemensamma intressen och att försöka se brett. Om det exempelvis görs skolinsatser även försöka nå andra än lärarna, som skolmatspersonal och skolsköterskor. Vilket gör att kampanjen sannolikt får både ökad bredd och kanske också ökat djup. Administration och samordning av Klimp-åtgärder En arbetsuppgift är att stötta övriga Klimp-projekt med rapportering till Naturvårdsverket och annan administration. Biogas ur matavfall har behövt mest stöd, bland annat om möjligheten till förändrad åtgärdsbeskrivning. Samarbete har i flera aktiviteter skett med Mobilitetskontoret. Träffar för kunskapsspridning mellan åtgärderna har hållits ungefär en gång i kvartalet. Ofta hos åtgärden, till exmpel biogasanläggningen i Plönninge och Kristinehedsverken. Ett annat var vid Falkenbergs nya biogasanläggningen i Gödastorp (för övrigt också det ett Klimpprojekt). I november kommer åtgärdsgruppen att besöka platsen för och ta del av information om den nya avpaketeringsanläggningen inom åtgärden Biogas ur matavfall. Hemsida Hemsidan är ett viktigt verktyg för information. Både gällande allmän information/fakta om klimatfrågor och mer specifikt om klimp. Viss frustration skapades när utlovade förändringar för hela kommunens hemsida dröjde. Under våren 2010 har en av samordnarens uppgifter varit Klimp-sidans lay-out inför lanseringen av den nya webportalen för Halmstads kommun. Samordnaren är numera också huvudpublicist för hela samhällsbyggnadsenhetens hemsida. Kommentar Samordnarens arbetsuppgifter varierar och sker tillsammans med många personer och organisationer. Den första tiden bestod främst av inläsning av Klimp-åtgärderna, planering av sätt att kommunicera och nätverksbyggande. Planeringsarbetet verkar ha givit frukt. Samordnaren upplever att hon har funnit ett fungerande arbetssätt och intresserade partners, till exempel inom klimatsmart- och energismartkampanjen. Hon upplever att ny kunskap skapats och erfarenheter vunnits om hur kommunen kan kommunicera miljösatsningar och arbeta med miljöstrategiskt arbete utåt mot omgivande samhället. Kunskap som bör tas tillvara. Effekter Vilka effekter har aktiviteterna lett till? Åtgärden handlar främst om metodutveckling inom klimatkommunikation. Att utveckla verktyg för mer träffsäker kommunikation och därmed större möjligheter till påverkan. 5

6 Det görs i åtgärden en uppdelning mellan mål om genomförande och det åtgärden syftar till att åstadkomma på längre sikt. Det arbetas med alla mål i åtgärdsbeskrivningen (beskrivs nedan). Det svåraste verkar vara att ta fram realistiska och mätbara mål för informationsinsatserna. Utveckla ett informationsverktyg för klimatfrågor Identifiera effektiva kommunikationskanaler Ta fram realistiska och mätbara mål för informationsinsatserna Ta fram metoder för att kommunicera klimatarbetet Det finns fem s.k. effektmål för projektet, dvs. det insatserna ska leda fram till. Där tanken är att effekterna ska bli större på sikt, när metoderna för klimatkommunikation har utvecklats. Effektmålen beskrivs nedan och insatser i förhållande till dem sammanfattas: att Halmstadbornas kunskaper ökar om de miljöproblem vi själva orsakar i vår vardag, främst avseende transporter och energianvändning. Det arbetas i riktning mot målet. Bland annat via energi- och klimatsmartkampanj, utställningar, Marinfestivalen, miljöalmanackan och aktiviteter om transporter i samarbete med Mobilitetskontoret. Livsmedel, energianvändning och transporter har under perioden varit prioriterade områden. Men har kunskapen hos Halmstadbor ökat? att Halmstadbor och Halmstads näringsliv är mer motiverade till mer energieffektivt smarta val. Det arbetas i riktning mot målet. Informationsinsatser riktade mot näringslivet har främst genomförts tillsammans med Teknik- och kompetenscentrum. Men om motivationen ökat är svårt att värdera. att kopplingen mellan individens beteende och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser är synliggjord. Åtgärden arbetar i målets riktning, där ett av flera budskap i kampanjerna har varit individens möjligheter, särskilt via ändrade mat och resvanor, att minska utsläppen. Även detta möter svårigheter att värdera, då inte begreppet synliggjord har definierats eller spridningens omfattning. att kopplingen mellan verksamhetens klimatpåverkan och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser är synliggjorda. Återigen: det är svårt att bedöma målet, men arbete sker i målets riktning. Bland annat har företag informerats om vinster med energieffektivisering och kommunanställda har i en kampanj fått tips om mer energisnålt arbete. 6

7 att informationen leder till ökad produktion av lokala biobränslen. Även här ett mål med svårbedömd innebörd. Hur kan information leda till produktion av biobränslen? Och i så fall vilka bränslen? Vad är lokalt? Åtgärden tolkar det enligt följande: mer information om biogasanläggningen på Plönninge kan leda till att fler blir intresserade av biogasutveckling. I olika aktiviteter har det informerats om biogas. Främst till allmänheten, ingen riktad informations till vissa målgrupper. Sammanfattande måluppfyllelse oktober 2010 för alla målen i information och folkbildning = 80 % Sammanfattningsvis om resultaten Effektmålen pekar mer ut en riktning än preciserar vad som ska uppnås. Åtgärden arbetar i riktning mot målen, men de breda målformuleringarna gör det besvärligt att veta vad som egentligen ska uppnås. Vid starten av Klimp pågick organisationsförändringar på stadskontoret som påverkade arbetet, och det tog tid att skapa nya arenor för samtal och samarbete om klimatkommunikation. Men efter den inledande perioden har det, ofta tillsammans med Mobilitetskontoret, skapats insatser som leder i riktning mot målen. Där två kampanjer, främst Klimatsmart men till viss del också energismart, har fått uppmärksamhet i media och i andra kommuner. Orsaker till måluppfyllelse? Vid projektets start var kommunen mitt inne i en omstrukturering, där bland annat miljöombuden inte fanns kvar. Nya grupper fick inte heller skapas. Klimp-projektet hamnade i ett sorts vakuum, utan förankring eller stödgrupp. Mycket tid gick till att förankra arbetet och bygga samarbetsgrupper. Från 2008 och framåt har nya arenor och kanaler skapats som lett till nya kampanjer och projekt. Nya vägar till samarbete med organisationer både inom och utom kommunen, verkar ha varit en av de viktigaste orsakerna till åtgärdens utveckling i riktning mot målen. Det verkar också finnas en insikt hos fler att det finns behov av beteendeförändringar. Nätverken och de olika arenorna har varit mycket viktiga. Det har skapats mer kontakter och fler aktiviteter på olika ställen. Jag upplever det som att det har byggts upp förtroende och intresse för att delta, vilket gör det lättare att gå vidare med fler insatser. Men det är en färskvara, det måste underhållas. 7

8 Känner att jag är i coach-läge nu, att stötta andra att göra projekt, försöka få igång verksamheter runt om. Att stötta i det extra som ingen har tid till, t ex gemensam marknadsföring, kunna samla och köra igång aktiviteter. Var och en har fullt upp med sitt eget jobb. Andra orsaker? Tror det finns en allmän insikt om miljöfrågorna, det är mer accepterat idag. Vi verkar vara överens om att vi har problem att lösa, fler resonerar idag om HUR vi ska lösa dem Något att uppmärksamma? Samordnaren upplever att både Klimp-programmet som helhet och den egna åtgärden är på rätt väg, utan några betydande hinder för att uppnå måluppfyllelse. Fram till programmets slut i maj 2011 genomförs bland annat en ny energismartkampanj och en ny omgång inom kampanjen klimatsmart. Exempel på utmaningar fram till programmets slut är att ta tillvara erfarenheter från Klimp, nå mer kunskap om hur informationsinsatser kan mätas och finna lösningar om hur miljöstrategiskt arbete utåt i kommunen kan utvecklas. Hur kan erfarenheter tas tillvara? Ett vanligt fenomen är att tillfälliga resurser skapas för att driva enskilda projekt. En engagerad projektledare anställs, tillfälliga grupper skapas, något anläggs eller konstrueras. Sedan tar pengarna slut, projektledaren slutar och de tillfälligt sammansatta grupperna upplöses. Kvar finns det som har skapats, ibland en kortare tid ibland längre, men ofta försvinner kunskap och kompetens ur organisationen. Det finns en uppenbar risk att detta kan hända efter Klimp. Särskilt för de två informationsåtgärderna. Det har inte funnits någon naturlig koppling till kommunens ordinarie verksamhet, utan åtgärderna har legat vid sidan av. Det har inte funnits någon särskild styrgrupp med representanter från andra verksamheter som reflekterar över hur vunna erfarenheter kan tas tillvara. För en hållbar användning av offentliga resurser är detta viktig del. Går det - under den tid som återstår - att skapa nya arenor för samtal om hur fyra års erfarenheter av Klimp-programmet kan tas tillvara? Det behöver finnas någon som jobbar permanent med de miljöstrategiska frågorna utåt, sedan kan det komma till EU-medel, Klimp eller liknande som gör att det under en period görs mer. Men det är viktigt med kontinuitet, annars får man börja om från början med planer, kontakter m.m. Det är därför t ex Malmö och Lund är så framgångsrika. Det är ett resursslöseri annars. 8

9 Mer miljöstrategiskt arbete utåt i kommunen? Inom Klimp, och kanske är det vanligt även gällande andra kommunala miljösatsningar, har det varit fokus på kommunens egna verksamheter. Denna informationsåtgärd har vänt sig utåt. En erfarenhet är att kommunen bör bli bättre på att strategiskt arbeta för att underlätta miljöförbättrande insatser i hela kommunen, inte bara internt. Det arbetas på olika sätt till viss del med detta, men det kan vara utvecklingsområde. Det behövs denna funktion framöver. Någon som kan arbeta med miljöstrategiskt arbete utåt, att få igång nätverk, starta gemensamma projekt, för att engagera folk utanför rådhuset. Av den geografiska kommunens energianvändning sker en större del av privatpersoner och företag än av den offentliga sektorn. Hur kan informationsinsatsernas påverkan mätas? Ett flertal kampanjer och aktiveter har genomförts, men vilken effekt har dessa insatser fått? Aktiviteter kan beskrivas och antalet medverkande kan räknas, men det är oklart om insatserna leder till nya insikter för beteendeförändring. Kanske kan detta vara en utmaning vid fortsatt utveckling av metoder för klimatkommunikation - dvs. hur mäts förändring? 9