4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning antas enligt förslag i kommunstyrelsens tjänsteutlåtande daterat den 4 november 2013. 2. Lokala riktlinjer för resultatutjämningsreserv antas enligt förslag i kommunstyrelsens tjänsteutlåtande daterat den 4 november 2013. 3. Reservering av överskott upparbetade från och med 2010 tillåts i Huddinge kommun. 4. Resultatutjämningsreservens ingående balans fastställs till 352 500 tkr, i enlighet med beslutade lokala riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Sammanfattning Från och med den 1 januari 2013 har förändringar i kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning beslutats. En nyhet i kommunallagen är att fullmäktige ska beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. Om kommunen beslutar att utnyttja möjligheten att bygga upp en så kallad resultatutjämningsreserv för att själv kunna utjämna intäkter över tid, ska hanteringen av en sådan reserv omfattas av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att mål och delmål för sund ekonomi i Mål och budget är kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning och att mål och delmål för nöjda invånare, hållbar samhällsutveckling samt attraktiv arbetsgivare i Mål och budget är kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår också att resultatutjämningsreserv införs och att de lokala riktlinjerna för resultatutjämningsreserv i Huddinge utgår från de allmänna riktlinjer som beskrivs i SKL:s RUR i praktiken. Det gäller reservering, som också kopplas till kommunens resultatmål (Årets POSTADRESS Välj förvaltning... BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB
4 november 2013 KS-2013/1409.189 2 (9) resultat ska vara positivt exklusive exploateringsvinst), disponering och utformning av balanskravsutredning. Resultatutjämningsreservens ingående balans föreslås fastställas till 352 500 tkr, det vill säga del av de överskott som upparbetats under åren 2010-2012. Beskrivning av ärendet Från och med den 1 januari 2013 har förändringar i kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning beslutats. En nyhet i kommunallagen är att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. Om kommunen beslutar att utnyttja möjligheten att bygga upp en så kallad resultatutjämningsreserv för att själv kunna utjämna intäkter över tid, ska hanteringen av en sådan reserv omfattas av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Bakgrund I kommunlagen och i lagen om kommunal redovisning regleras att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Sedan tidigare framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kallade balanskravet. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras under de närmast följande tre åren. I lagen har det sedan tidigare också framgått att det i budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, och att det för ekonomin ska anges motsvarande finansiella mål. Finanskrisen 2008 och den efterföljande ekonomiska krisen drabbade hela samhällsekonomin hårt. Kommuner och landsting drog ner på sin verksamhet för att klara balanskravet och staten bidrog med särskilt konjunkturstöd för att motverka neddragningar i verksamheten och en minskad sysselsättning. Utifrån detta konstaterades att det fanns behov av förändringar som förbättrar förutsättningarna för kommuner och landsting att möta starka nedgångar i samhällsekonomin. Regeringen tillsatte en utredning och förändringar i kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning har beslutats att gälla från och med den 1 januari 2013. Det främsta syftet med lagändringarna är att kommuner och landsting ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom möta konjunkturvariationer. Detta har skett genom att tillskapa en möjlighet att bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver (RUR) inom ramen för det egna kapitalet. Om en kommun vill tillämpa denna möjlighet ska man besluta om hur hanteringen av denna reserv ska gå till, vilket ska framgå av riktlinjerna för god ekonomiskt hushållning för kommunen. En nyhet i kommunallagen (8 kap 1 ) är också att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
4 november 2013 KS-2013/1409.189 3 (9) Nyheter i lagstiftningen Det främsta syftet är alltså att kommuner och landsting ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. Kommunallagen - Lagen anger nu att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. - Om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommuner och landsting i balanskravsutredningen reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Lagen om kommunal redovisning - Lagen anger nu att det är obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning. - Sedan tidigare finns det krav på att förvaltningsberättelsen ska innehålla utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Nytt är att detta preciseras och att även den ekonomiska ställningen ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. - RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan i den till bokföringen sidoordnade balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning I kommunallagen regleras att fullmäktige ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. För verksamheten och för ekonomin ska mål anges som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Det är den enskilda kommunen som själv väljer hur dessa ska formuleras. En god ekonomisk hushållning är inte närmare förtydligat i lagen men beskrivs i lagrådsremissen som att på olika sätt skapa goda förutsättningar för att i ett mer långsiktigt perspektiv klara den kommunala verksamheten och ekonomin, även om det uppstår olika typer av störningar, t.ex. i form av försämrade skatteintäkter. Det är alltså tydligt att riktlinjerna ska avse det strategiska och mer långsiktiga perspektivet. Om kommunen avser att ha en RUR måste fullmäktige, i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning, ange hur reserven ska hanteras.
4 november 2013 KS-2013/1409.189 4 (9) Resultatutjämningsreserv (RUR) Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. Med RUR kan kommunen undvika kortsiktiga neddragningar vid en tillfällig intäktsdämpning. Reservering till RUR Kommunallagen anger en miniminivå för att kommunen ska få göra reservering till en RUR. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen: - den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjustering som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning - om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättning får ske istället uppgå till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning Man kan strikt följa lagstiftningens miniminivå, men det kan också vara så att kommunen utifrån de finansiella målen kommer fram till att gränsvärdena för avsättning till RUR ska vara högre. Disponering av RUR I kommunallagen framgår att medel från en RUR får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Hur uttag ska ske regleras inte närmare utan ska beslutas på lokal nivå av respektive kommun. Enligt förarbetena kan en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, användas som riktvärde för när ett uttag får göras ur en RUR. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravet ska uppgå till noll. Balanskravsutredning I förvaltningsberättelsen ska, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärdering göras om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning är uppfyllda. Det blir obligatoriskt att göra en balanskravsutredning, där årets resultat efter balanskravsjusteringar redovisas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) föreslår i sin skrift RUR i praktiken att man därefter, i förekommande fall, redovisar förändring av RUR. Av balanskravsutredningen ska Årets balanskravsresultat framgå. Om kommunen vill göra öronmärkning av överskott, till exempel avsättning till pensionsreserv,
4 november 2013 KS-2013/1409.189 5 (9) föreslås denna post placeras mellan Årets resultat efter balanskravsjusteringar och Årets balanskravsresultat. Om fullmäktige hänvisar till synnerliga skäl för att inte reglera ett balanskravsresultat så föreslår SKL att denna post hanteras på motsvarande sätt som en öronmärkning. Balanskravsutredningen kompletteras med eventuellt negativt balanskravsresultat att reglera från tidigare år. Exempel på en balanskravsutredning (SKL RUR i praktiken) Årets resultat +100 samtliga realisationsvinster -10 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet +4 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter +3 orealiserade förluster i värdepapper +1 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjustering +98 medel till resultatutjämningsreserv -28 medel från resultatutjämningsreserv 0 medel till pensionsreserv -5 synnerliga skäl (t ex ändrad RIPS-ränta) +5 Årets balanskravsresultat +70 Balanskravsunderskott från tidigare år -50 Summa +20 Balanskravsresultat att reglera 0 Budget och tillämpning under året av RUR Enligt författningskommentarerna bör besluten om att reservera till respektive disponera medel från RUR i första hand fattas i samband med beslut om budget. I budgeten redovisas en motsvarande balanskravsutredning som anger de justeringsposter som utifrån budgetförutsättningarna är aktuella. Vid behandling av delårsrapporter kan det sedan bli aktuellt att besluta om omprövning av reservering respektive disponering. Ikraftträdande Lagändringarna gäller från och med 1 januari 2013. Under 2013 är det möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010 till en
4 november 2013 KS-2013/1409.189 6 (9) RUR. En ingående balans ska då beräknas och beslutas av fullmäktige under 2013. Därefter är det inte möjligt att retroaktivt reservera medel. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige ska, enligt kommunallagen, fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar nedan förslag till sådana riktlinjer. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår också att Huddinge kommun inrättar resultatutjämningsreserv enligt den nya lagstiftningen och beslutar om reservering av del av de goda resultat som kommunen hade under åren 2010-2012. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning I Mål och budget beslutar kommunfullmäktige om Ett hållbart Huddinge Mål 2030. Här beskrivs en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid för Huddinge år 2030. Genom ett strategiskt arbete med de årliga mål, medel och uppdrag som beslutas i Mål och budget arbetar kommunen på kort sikt för att nå målsättningarna i Ett Hållbart Huddinge Mål 2030. Kommunstyrelsens förvaltning konstaterar att de av kommunfullmäktige beslutade målen i Mål och budget motsvarar de riktlinjer som avses i lagen. Därför föreslås att mål och delmål för sund ekonomi i Mål och budget är kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning och att mål och delmål för nöjda invånare, hållbar samhällsutveckling samt attraktiv arbetsgivare i Mål och budget är kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Det är också dessa mål som följs upp i årsredovisningen och ligger till grund för utvärdering av om mål för god ekonomisk hushållning är uppfyllda. Resultatutjämningsreserv Kommunstyrelsens förvaltning föreslår också att Huddinge kommun inrättar resultatutjämningsreserv enligt den nya lagstiftningen och beslutar om reservering av del av de goda resultat som kommunen hade under åren 2010-2012. Det är viktigt att de lokala riktlinjerna för hur reserven ska hanteras tar sin utgångspunkt i kommunens ekonomiska ställning, även i ett långsiktigt perspektiv. God ekonomisk hushållning handlar om att ha en resultatnivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Intäkterna ska därför i ett längre perspektiv överstiga kostnaderna för att kommande generationer inte ska få betala för överkonsumtion idag. Huddinge kommun växer och med det följer ett ökat demografiskt tryck på kommunen när fler efterfrågar kommunala tjänster. Behovet av investeringar bedöms öka och med det ett ökat finansieringsbehov. För att skapa bra förutsättningar att möta dessa utmaningar är det viktigt att ha god ordning på ekonomin, med en positiv
4 november 2013 KS-2013/1409.189 7 (9) resultatnivå. Tumregeln för god ekonomisk hushållning är att resultatet bör vara 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Huddinge har idag ett finansiellt ekonomiskt mål uttryckt som att Årets resultat ska vara positivt exklusive exploateringsvinst. Målet är högre än lagens minimikrav enligt balanskravet, men inte i nivå med tumregeln för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att de lokala riktlinjerna för resultatutjämningsreserv i Huddinge utgår från de allmänna riktlinjer som beskrivs i SKL:s RUR i praktiken. Det gäller reservering, som också kopplas till kommunens resultatmål (Årets resultat ska vara positivt exklusive exploateringsvinst), disponering och utformning av balanskravsutredning. Lokala riktlinjer för resultatutjämningsreserv i Huddinge kommun Resultatutjämningsreserv i Huddinge kommun är avsedd att utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna, med syfte att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan medel i resultatutjämningsreserv disponeras för att täcka ett negativt resultat, så att balanskravet blir i balans. Disposition ska inte göras för att täcka strukturella underskott eller nivåhöjande kostnader. Disposition får inte heller göras för sänkning av utdebiteringen. - Regler vid reservering: o Reservering till resultatutjämningsreserv får göras med ett maximalt belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat enligt kommunens ekonomiska mål eller den del av årets resultat efter balanskravsjustering som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. o Maximalt 10 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning får avsättas till resultatutjämningsreserven. - Regler vid disponering: o Riktvärdet för när det är tillåtet att disponera medel ur resultatutjämningsreserven är när den årliga tillväxten i det underliggande skatteunderlaget i riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren.
4 november 2013 KS-2013/1409.189 8 (9) o Beslut om att disponera medel från resultatutjämningsreserven beslutas i samband med kommunfullmäktiges beslut om budget. Beslut om disponering följs upp och, vid behov, revideras i samband med kommunfullmäktiges beslut om delårsrapport och årsredovisning. Avsättning för åren 2010-2012 Under 2013 är det möjligt att reservera överskott avseende åren 2010-2012. En ingående balans ska då beräknas och beslutas av fullmäktige under 2013. Därefter är det inte möjligt att retroaktivt reservera medel. Beräkning av reservering 2010-2012 Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning 2010 2011 2012 4 224,5 4 385,4 4 529,6 42,2 43,9 45,3 Årets resultat 243,6 245,3 172,7 samtliga realisationsvinster -0,1-0,8-0,9 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 0,0 0,0 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter 0,0 0,0 0,0 orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjustering 243,5 244,5 171,7 exploateringsverksamhet -47,6-110,8-17,4 Årets resultat enligt ekonomiska målet 195,9 133,7 154,3 Maximal reservering 153,7 89,8 109,0 Ackumulerad reservering 153,7 243,5 352,5 För åren 2010-2012 kan maximalt 352,5 mnkr avsättas till resultatutjämningsreserven. Årets resultat enligt det ekonomiska målet för varje enskilt år överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Den ackumulerade avsättningen för åren 2010-2012 understiger 10 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att avsättningen för åren 2010-2012 beslutas till 352,5 mnkr.
4 november 2013 KS-2013/1409.189 9 (9) Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomichef Ralph Strandqvist Budgetansvarig Bilagor Bilaga 1: Ändringar i kommunallagen Bilaga 2: Ändringar i lagen om kommunal redovisning