Delårsrapport 2 Luleå Kommun Jan - aug 2013
Innehållsförteckning Inledning... 1 Intern kontroll... 2 Förvaltningsberättelse januari augusti... 3 Prognos måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort... 19 Prognos Måluppfyllelse av nämndernas styrkort... 22 Kommunledningsförvaltning... 23 Arbetsmarknadsförvaltning... 25 Räddningstjänst... 27 Stadsbyggnadskontor... 29 Barn- och utbildningsnämnd... 31 Fritidsnämnd... 33 Hamnstyrelse... 35 Kulturnämnd... 37 Miljönämnd... 39 Socialnämnd... 41 Teknisk nämnd... 43 Övriga nämnder... 45 Luleå Kommunföretag AB... 46 Luleå Energi AB Koncernen... 47 Lulebo AB... 49 Luleå Lokaltrafik AB... 52 Luleå Renhållning AB... 54 Luleå Bogserbåts AB... 56 Luleå Expo AB... 58 Nordiskt FlygTeknik Centrum AB... 60 Kronan Exploatering AB... 62 Redovisningsprinciper... 63
Inledning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet, nämnder, samt de kommunala bolagens bidrag till kommunstyrelsens måluppfyllelse. Det huvudsakliga syftet med delårsrapporten är att göra en prognos för hur kommunens fastställda mål (se strategisk plan och budget 2013-2015) uppnås vid årets slut. Delårsrapporten innehåller således både uppföljning av helheten (kommunstyrelsens styrkort) samt delarna (nämndernas och bolagens styrkort). Strukturen för delårsrapporten bygger på kommunens styrmodell med fyra perspektiv: Medborgare/kund/brukare, Utveckling, Medarbetare samt Ekonomi. Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I begreppet hållbarhet finns tre aspekter: Social, Ekonomisk och Ekologisk hållbarhet. De tre hållbarhetsaspekterna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Tillsammans påverkar de styrningen och uppföljningen i alla fyra perspektiv. Rapporten är indelad i tre avsnitt: Förvaltningsberättelse januari-augusti I förvaltningsberättelsen presenteras omvärldsfaktorer i respektive perspektiv som påverkar kommunens planering och uppföljning. Förvaltningsberättelsen avslutas med en prognos över kommunens ekonomiska resultat samt koppling till balanskravet och uppfyllelse av de finansiella målen. Prognos- Måluppfyllelse av kommunstyrelsens styrkort I detta avsnitt redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnder och bolag bidrar till att de gemensamma målen (kommunstyrelsens mål) uppnås vid årets slut. Detta presenteras i fyra perspektivanalyser. Perspektivanalyserna är grundade på kommentarer som nämnder och bolag lämnat in avseende bedömda effekter av planerade, pågående eller genomförda aktiviteter som stödjer kommunstyrelsens mål i de fyra perspektiven. Prognos Måluppfyllelse av nämndernas och bolagens styrkort Här redovisar nämnderna och bolagen den bedömda måluppfyllelsen vid årets slut, vilket åskådliggörs genom färgsättning av målen i styrkortet. Nämnderna och bolagen har också getts möjlighet att kommentera måluppfyllelsen. Varje nämnd har gjort en egen delårsuppföljning, där presenteras en fördjupad analys till varje mål i styrkortet. Den som är intresserad kan på ett enkelt sätt ta del av nämndernas delårsuppföljningar på nämndens hemsida. Luleå kommuns delårsrapport publiceras på kommunens hemsida, www.lulea.se. 1
Intern kontroll Målet med ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet innebär bland annat att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställt uppdrag och mål. Parallellt med de fastställda utvecklingsmålen i styrkortet ska den interna kontrollen tillse att den löpande verksamheten följer de lagar, föreskrifter, riktlinjer och avtal som gäller. En förutsättning för ständiga förbättringar är en fungerande intern kontroll. I likhet med kommunens styrmodell följs den interna kontrollen upp på både kommunstyrelse och nämnds nivå. Varje år antas en internkontrollplan för kommunstyrelsen och genom denna plan formuleras obligatoriska kontrollmoment som gäller för samtliga nämnder. Detta medför en enhetlig utgångspunkt för kommunens interna kontroll. Nämnden ska således utöver sina egna kontrollmoment även utföra kontroller enligt kommunstyrelsens kontrollplan. Årets obligatoriska kontrollmoment är: Informationsuppdatering: Tillgängliggjord information på våra webbplatser är korrekt och aktuell Nämndernas resultat av de interna kontrollerna sammanställs efter årets slut. 2
Förvaltningsberättelse januari augusti Medborgare/kund/brukare Perspektivet är av en extern karaktär och syftar till att göra prioriterade insatser för dem vi finns till för, det vill säga kommuninvånarna. Inriktningen är att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Trender och förändringar som påverkar Luleå kommun under 2013 De sex kommunövergripande programmen, Luleås nya översiktsplan, som bygger på Riktningar och Vision Luleå 2050 är antagna av kommunfullmäktige under våren. Innehållet i dessa program, mål och principer kommer att styra den kommunala verksamheten i Luleå under de kommande åren En ny OECD-rapport visar att inkomstklyftorna i Sverige har ökat. Sverige är nu på 14:e plats från att tidigare varit bäst. I Malmö har en kommission lett ett arbete för att ta fram strategier och mål hur Malmö kan minska skillnader i hälsa. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med kommuner, landsting och regioner också arbetat med den ojämlika hälsan och tagit fram en rapport. Ytterligare arbete på samma tema pågår i ett antal regioner och kommuner. De mätningar av luftkvalitén som görs i Luleå centrum visar att miljökvalitetsnormerna överskridits. Kommunen har blivit ålagd av Naturvårdsverket att ta fram en åtgärdsplan för att klara normerna. Luftkvalitén kommer att få konsekvenser för hur trafik, parkering, resor, byggnation mm ska hanteras för centrumhalvön. Fordon som är laddhybrider kommer mer och mer. Även bussar provas nu i Göteborg. För oss kan det betyda att vi i framtiden behöver snabbladdningsstationer i exempelvis parkeringshusen. Certifiering av byggnader och stadsdelar kommer mer och mer. Det ses som en marknadsföringsfördel för både fastighetsägare och kommuner. Internationella system finns nu översatta till svenska förhållanden. Intern klimatkompensation har fortsatt att växa i olika kommuner. Nu finns fler erfarenheter och goda resultat i form av förändrat resbeteende för tjänsteresor. Ekosystemtjänster har fått en ökad synlighet. Regeringen har gett ett utredningsuppdrag med syftet att få med värdet av ekosystemtjänster i olika beslutsunderlag. Detta kan vara något som vi behöver ha med i våra beslutsunderlag. Att dela tjänster och produkter ökar. Med ny teknik har flera system för detta byggts upp. Klädbibliotek, coachsurfing, verktygspooler är exempel på sådana varor. Detta är en ny typ av företagsutveckling, även traditionella företag lägger till en delningstjänst för att öka sin försäljning. Men även olika former av kunskap hanteras som en så kallad open source. Hur kan en kommun medverka i denna utveckling? 3
Befolkningsutveckling Befolkningen i Luleå kommun har ökat med 254 personer under årets åtta första månader. Detta innebär att den 31 augusti bodde det 75 159 personer i Luleå kommun. Ökning beror av ett positivt flyttnetto, plus 87 personer. Födelsenettot är också positivt med plus 167 personer. Årets befolkningskurva följer fjolårets relativt väl efter halvårsskiftet, med ett plus av 613 invånare. Prognosen strävar efter ett födelsenetto på plus 129 personer och ett plus på flyttnettot med plus 221 personer för att nå till målet plus 350 personer 2013-12-31. Hittills i år ligger folkmängden lite under prognosens 74 255 vid årets slut. Med en fortsatt ökad inflyttning och att födelsetalet fortsätter att vara så positivt, kommer målet att nås relativt lätt. 75 300 75 100 74 900 Antal personer 74 700 74 500 74 300 74 100 73 900 73 700 2012 2013 31-jan 28-feb 31-mar 30-apr 31-maj 30-jun 31-jul 31-aug 30-sep 31-okt 30-nov 31-dec 2013 74 875 74 899 74 970 74 925 74 922 74 794 74 841 75 159 2012 74 430 74 436 74 496 74 479 74 454 74 372 74 333 74 537 74 768 74 803 74 885 74 904 Sysselsättningsutveckling Hitintills under 2013 har det skett en minskning av den totala arbetslösheten i Luleå. Detta gäller även för ungdomar under 25 år där arbetslösheten också minskat jämfört med motsvarande period under 2012. Antalet lediga arbeten som anmälts till Arbetsförmedlingen har ökat under 2013 jämfört med föregående år. Till och med vecka 35, 2012 anmäldes 2 914 lediga arbeten till Arbetsförmedlingen i Luleå att jämföra med 3 604 under 2013 en ökning med 690 lediga platser. Vid en jämförelse av arbetsmarknadsläget mellan vecka 35, 2013 med motsvarande vecka 2012 kan konstateras att den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa plus de som är inskrivna i någon form av arbetsmarknadspolitiskt program) har minskat med 303 individer i Luleå, från 3 546 till 3 243 individer. Beträffande arbetslösa ungdomar under 25 år har arbetslösheten minskat med 119 individer, från 999 till 880 individer. Detta innebär att av det totala antalet arbetslösa utgör de under 25 år nästan 1/3, eller 27 %. Den enda grupp av de arbetslösa som ökat under 2013 är de som har någon form av funktionsnedsättning. Denna grupp har ökat med 40 individer och uppgår i dagsläget till 892 individer. Tittar man på gruppen arbetslösa som varit utan arbete i långa perioder så kan det konstateras att det i Luleå är 1 161 individer som i september 2013 varit utan arbete i mer än 12 månader varav 678 individer varit utan arbete i mer än 24 månader. 4
Eftersom ohälsotalet (antalet sjukskrivna plus individer med aktivitetsersättning eller sjukersättning) också påverkar sysselsättningsläget i kommunen kan konstateras att denna grupp fortsätter att minska i antal i såväl landet som helhet som i Luleå. Under perioden augusti 2012 till augusti 2013 har ohälsotalet i Luleå gått ner med 3 %. Från i genomsnitt 26,2 dagar per person och år till 25,5 dagar per person och år. Denna minskning ligger helt inom området sjuk- och aktivitetsersättning medan sjukskrivningarna ökar i omfattning. Utveckling Perspektivet pekar på hur verksamheten måste utvecklas för att klara de externa åtagandena. Inriktningen är att tydliggöra betydelsen av ett systematiskt kvalitetsarbete. Ständiga förbättringar Ständiga förbättringar är ett koncept som beskriver hur allt hänger ihop och upprepas enligt ett visst mönster. På så sätt ges möjligheten att, genom lärande av det utförda, hela tiden bli lite bättre. Processorientering Processorienteringens tre faser identifiering, kartläggning och utveckling syftar till att förbättra effektivitet och innehåll med avseende på behoven. Att kartlägga arbetsflöden och ta ett initiativ till processorientering skapar en tydligare bild av verksamheten som helhet och visar hur medarbetarna kan bidra till resultatet. Detta skapar förutsättningar för att samarbeta och för att uppnå ständiga förbättringar. Vid interna mätningar för 2009-2011 har konstaterats att processorienteringen ännu tydligare blivit ett stöd i utvecklingsarbetet. Det är dock fortfarande svårt att använda det som stöd för att mäta effektivitet. Grunden för effektivitetsmätningar behöver utgå från att identifiera rättvisande nyckeltal. Servicedeklarationer och synpunktshantering För att utveckla kvaliteten i våra tjänster utger Luleå kommun servicedeklarationer. En servicedeklaration förtydligar kommunens insats och är både ett löfte och en upplysning om vad medborgarna kan förvänta sig av kommunen. En deklaration ska vara aktuell, trovärdig och alltid genomförbar under normala omständigheter. Den är en viktig signal även inne i verksamheten så att det finns en enhetlig uppfattning om den aktuella servicenivån. Under 2013 har det hittills kommit in cirka tio synpunkter per månad kopplad direkt till de servicedeklarationer som kommunen har. Detta är i nivå med det antal som kom in under 2012. Utöver denna hantering finns det även särskilda system för felanmälan som också tar emot synpunkter. Energieffektivisering Luleå kommun verkar för ett hållbart samhälle. Därför arbetar vi aktivt med att sänka den egna energiförbrukningen. Kommunen har tagit fram en strategi och en handlingsplan för energieffektivisering med mål för år 2014 och år 2020. Det är främst kommunens fastigheter och transporter som involveras. Den största delen av energieffektiviseringen handlar om nya tekniska lösningar, men även om ett förändrat beteende. Det övergripande målet är att nå 20 procent energieffektivisering för Luleå kommunkoncerns verksamheter per 2020 (med 2009 som basår). För att kunna minska kostnaderna för energi inom kommunen är det viktigt fokus att effektivisera elanvändningen. Bland annat genom att konvertera direktverkande el till fjärrvärme eller liknande uppvärmningsformer. Energikostnaden inom Luleå kommun är totalt cirka 109 mkr/år. Tekniska förvaltningen står för ca 90 procent av den totala kostnaden, varav ca 65 procent av den totala kostnaden går till fastigheters energikostnader. Från 2011 till 2012 har kommunens energianvändning per uppvärmd ytenhet minskat med 3,4 procent. 5
Tillgänglighet Nåbarhet, tillträde, tillgång, inflytande och påverkan är fem dimensioner i tillgänglighetsbegreppet. Tillgänglighet omfattar allt från bemötande och information till fysiska miljöer och hjälpmedel. Det gäller att arbeta med vidsynthet för att förstå hur denna kedja kan utvecklas sett ur medborgarens synvinkel. Ett kommunövergripande nätverk arbetar med frågor för förbättrad tillgänglighet och upprättande av mätbara mål för området. En kartläggning har skett där respektive förvaltning/bolag redovisat hur deras tillgänglighetsarbete bedrivs. Den totala sammanställningen visar tydligt att Luleå kommun arbetar aktivt med att implementera tillgänglighetsperspektivet i sitt arbete. Svaren visar på engagemang och att medvetenhet kring ämnesområdet finns. Tillgänglighetsperspektivet finns med i översiktsplan, utbildningar har genomförts, insatser för att driva på privata fastighetsägares arbete för att öka tillgängligheten i butiker och andra offentliga lokaler har genomförts och samråd med brukarorganisationer har ökat. Humanas tillgänglighetsbarometer ligger till grund för att årligen granska och sammanställa hur Sveriges kommunala verksamheter utmärker sig gällande tillgänglighetsfrågor. Luleå kommun förbättrade sin ranking från 140:e plats 2011 till 13:e plats 2012. E-tjänster Luleå kommun har i samklang med Strategi för esamhället ambitionen att förenkla och öka tillgängligheten till kommunens service och tjänster. En kanal för detta är e-tjänster som innebär att medborgarna själva kan fylla i elektroniska formulär/blanketter via nätet. Fördelarna med detta är att man kan få korrekt ifyllda formulär och en snabbare ärendehantering. Medborgarna ges samtidigt möjlighet att följa sina ärenden. Under 2013 kommer kommunen att fortsätta publiceringen av e-tjänster på www.lulea.se. Medarbetare Perspektivet handlar om att utveckla medarbetarna och organisation, så att yttre mål och inre utveckling ska vara möjlig. En gemensam värdegrund är en plattform som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Frisktal i Luleå kommun För framgångsfaktorn God arbetsmiljö och hälsa finns indikatorn Frisknärvaro, vilket avser medarbetare med ingen frånvaro eller som varit frånvarande p.g.a. sjukdom mindre än 8 dagar. Värdet för perioden januari augusti 2013 var 75,3 % och är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Diagrammet visar dock att antalet medarbetare med 0 dagars sjukfrånvaro har ökat och andelen med 1-7 dagar har minskat något jämfört med 2012. 6
7
Sjukfrånvaro Luleå kommuns totala sjukfrånvaro har ökat. För perioden januari augusti 2013 uppgick den till 5,2 %, en ökning med 0,2 procentenheter i jämförelse med motsvarande period 2012. Långtidsfrånvaron, nyckeltal 2, har ökat med 2,2 procent jämfört med samma period 2012. 8
Nyckeltal 2 Nyckeltal 3 Nyckeltal 4 Nyckeltal 5 Nyckeltal 6 Nyckeltal 7 Förvaltning 2012 jan-aug 2013 jan-aug 2012 jan-aug 2013 jan-aug 2012 jan-aug 2013 jan-aug 2012 jan-aug 2013 jan-aug 2012 jan-aug 2013 jan-aug 2012 jan-aug 2013 jan-aug Luleå kommun 31,6 33,8 5,6 5,8 3,0 3,1 4,0 3,5 4,7 4,6 5,4 6,0 Arbets marknads förv 25,8 25,9 4,1 3,7 5,1 2,7 0,6 0,4 5,2 2,5 7,0 6,3 Barn- och utbildningsförv 31,6 35,6 4,8 4,8 2,4 2,7 4,3 3,5 3,4 3,7 5,2 5,1 Fritidsförvaltningen 42,6 12,0 1,8 3,0 2,7 2,8 2,1 3,0 1,0 1,7 3,6 3,9 Hamnförvaltningen 0,0 0,0 1,2 1,4 1,2 1,0 0,0 0,8 1,0 0,8 1,4 1,5 Kommunledningsförv 28,9 37,9 3,9 4,9 1,0 1,1 2,8 1,6 2,8 3,3 2,6 3,7 Kulturförvaltningen 25,4 8,0 4,2 2,5 2,6 1,9 0,6 1,1 2,3 2,4 5,4 2,4 Miljökontoret 0,5 0,0 2,7 1,8 1,8 2,0 1,1 0,6 3,3 2,3 0,5 0,5 Räddningstjänsten 0,5 4,8 0,9 0,2 1,8 1,7 0,0 1,1 1,6 2,1 2,3 1,0 Socialförvaltningen 32,4 35,0 6,7 7,5 4,7 5,0 5,5 4,9 6,6 6,5 6,4 8,4 Stadsbyggnadskontoret 22,8 9,8 4,9 1,8 1,1 2,9 1,0 6,2 3,1 1,3 4,8 2,7 Tekniska förvaltningen 35,1 25,5 6,0 4,3 2,0 2,7 4,3 3,0 3,6 2,8 4,1 4,1 Nyckeltal 2: Sjukfrånvarotimmar >59 dagar / Totalt antal sjukfrånvarotimmar Nyckeltal 3: Sjukfrånvarotid / Ordinarie arbetstid, Kvinnor Nyckeltal 4: Sjukfrånvarotid / Ordinarie arbetstid, Män Nyckeltal 5: Sjukfrånvarotid / Ordinarie arbetstid, åldersgrupp 29 år eller yngre Nyckeltal 6: Sjukfrånvarotid / Ordinarie arbetstid, åldersgrupp 30-49 år Nyckeltal 7: Sjukfrånvarotid / Ordinarie arbetstid, åldersgrupp 50 år eller äldre 9
Ekonomi Perspektivet handlar om att hushålla med ekonomiska resurser och därmed skapa förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för att klara de externa åtagandena. Samhällsekonomi Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som nationellt. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har gradvis stärkts och SKL bedömer att konjunkturen blir starkare framöver även om återhämtningen initialt blir svag. I USA finns tydliga tecken på en tillväxt i ekonomin. Sysselsättningen stiger och läget på bostadsmarknaden har stabiliserats. Statliga budgetåtstramningar håller dock tillbaka tillväxten i år men nästa år ser ljusare ut. När det gäller konjunkturen i Europa är bedömningen att den håller på att bottna och att en försiktig återhämtning inleds under hösten. Eftersom två tredjedelar av svensk export går till Europa får detta en stark inverkan på utvecklingen för svensk exportindustri. Bedömningen är att svensk BNP i år växer med 1,1 procent vilket t är samma låga tillväxttal som 2012. Tillväxtprognosen för 2014 har justerats ned något till 2,4 procent men skatte-underlagsprognosen har trots det ändrats endast marginellt jämfört medföregående prognos (april). Skatteunderlaget växer med 3,5 procent 2013 och med 3,2 procent 2014. Trots svag tillväxt i svensk ekonomi under 2012 och 2013 har sysselsättningen något överraskande fortsatt att växa, om än betydligt långsammare än åren närmast före. Att arbetslösheten ändå fortsätter att öka förklaras av att arbetskraften har ökat snabbare än sysselsättningen. SKL:s bedömning är att den förbättring som förväntas ske i ekonomin i år, inte är tillräckligt stark för att snabbt få fart på sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten. Arbetslösheten håller sig kvar på drygt 8 procent under 2013. Först under 2014 sker en mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden. Den nya prognosen innebär inte någon stor revidering av beräknat resultat för sektorn 2013 och 2014. Kommuner och landsting väntas i år hamna på ett sammanlagt överskott på knappt en miljard.. För kommunerna beräknas överskottet bli dryga 5 miljarder medan landstingen beräknas få ett underskott på mellan 4 och 5 miljarder. Det låga resultatet i landstingen beror främst på omräkning av pensionsskulden till följd av förändrad kalkylränta. I kommunerna slår ränteförändringen inte lika hårt och medför motsvarande kostnadsökning på 3 miljarder kronor. Den marginella resultatförbättringen 2014 jämfört med tidigare prognos förändrar inte bilden av att många kommuner och landsting, med nu kända statliga tillskott, väntas redovisa underskott nästa år. Periodens ekonomiska läge Kommunens periodresultat Periodens resultat för kommunkoncernen visar ett positivt resultat med 257 mkr vilket är 36 mkr lägre än samma period föregående år. Kommunen (exklusive bolagen) redovisar ett positivt periodresultat på 169 mkr vilket är 78 mkr högre än budget. Verksamheternas resultat (jmf med budget) på 5,7mkr är ett saldo av förvaltningarnas över- respektive underskott (se nämndernas driftsredovisning på nästa sida). Både nettot av skatteintäkter och generella statsbidrag (+7mkr) och saldot av finansiella intäkter och kostnader (+10,2mkr) är bättre än budget. I verksamhetens nettokostnad ingår en utbetalning från AFA på +72 mkr samt semesterlöneskulden per 130831. 10
Nämndernas resultaträkning januari augusti Kommunen Koncernen Utfall Budget Avvik. mot Utfall (tkr) 2013-08 2013-08 bu 2013-08 2012-08 Avvik. mot bu 2012-08 Utfall Utfall 2013-08 2012-08 Verksamhetens intäkter 1 379 132 1 274 927 104 205 1 442 274 103 479 2 490 215 2 435 406 Verksamhetens kostnader -3 579 840-3 518 752-61 088-3 524 005-11 439-4 400 023-4 232 018 Avskrivningar -171 469-189 333 17 864-160 121 11 879-296 032-284 408 Verksamhetens nettokostnad -2 372 177-2 433 158 60 981-2 241 852 103 919-2 205 840-2 081 020 Skatteintäkter 2 187 249 2 174 337 12 912 2 116 165 27 780 2 187 249 2 116 165 Generella statsbidrag 354 458 360 386-5 928 335 600-3 060 354 458 335 600 Finansiella intäkter 9 120 11 000-1 880 21 038 11 371 8 105 11 321 Finansiella kostnader -9 343-21 490 12 147-12 526 12 517-86 591-89 400 Resultat 169 307 91 075 78 232 218 425 152 527 257 381 292 666 Nämndernas driftsredovisning januari - augusti Kommunen Utfall Budget (tkr) 2013-08 2013-08 Avvik. mot bu 2013-08 Avvik. mot bu 2012-08 KS/Kommunledningsförvaltning -100 808-104 186 3 378 8 043 KS/Arbetsmarknadsförvaltning -60 813-62 523 1 710 2 572 KS/Räddningsnämnd -32 470-32 041-429 1 342 KS/Byggn nämnd/stadsbyggn kontor -17 965-19 556 1 591 7 033 KS/Stadsbyggnadskontor/Kollektivtrafik -48 607-50 019 1 412 1 399 Barn- och utbildningsnämnd -995 120-1 007 970 12 850 7 468 Fritidsnämnd -122 296-122 670 374 366 Hamnstyrelsen 3 066 4 866-1 800 2 573 Kulturnämnd -62 076-61 890-186 1 585 Miljönämnd -5 192-6 168 976 399 Socialnämnd -928 120-914 541-13 579-11 767 Teknisk nämnd -126 574-126 360-214 525 Övriga nämnder -8 219-7 839-380 -611 Delsumma nämndernas utfall -2 505 194-2 510 897 5 703 20 927 Finansförvaltning: 2 674 501 2 601 972 72 529 131 600 varav: Ska tteintä kter 2 187 249 2 174 337 12 912 27 781 Generella statsbidrag 354 458 360 386-5 928-3 060 Finansiella intäkter och kostnader -222-10 490 10 268 23 888 Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravgifter 45 251-19 922 65 173 89 963 Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt 0-617 617 353 Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov 0-667 667 315 Medel för strategiska utvecklingsinsatser 0-620 620 2 667 Återförda kapitalkostnader 259 178 288 899-29 721-22 186 Realisationsvinster/-förluster m.m. 57 0 57 0 Avskrivningar -171 469-189 333 17 864 11 879 Avvikelse mot budget 169 307 91 075 78 232 152 527 11
Kommunens resultat 2013 jämfört med 2012 Kurvan för resultatutvecklingen 2013 avviker negativt jämfört med föregående år. Kurvornas utseende beror på semesterlöneskuldens årliga utveckling samt utdelningen från AFA 2012 och 2013. 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0-50 000-100 000-150 000 Jan feb mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 2013 12
Kommunens balansräkning januari augusti BR DELÅR PERIOD (tkr) Utfall 2013-08 Utfall 2012-08 Budget 2013 Utfall 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 720 382 4 324 867 4 566 314 Maskiner och inventarier 112 423 103 761 106 608 Pågående nyanläggningar 380 347 251 896 277 639 Finansiella anläggningstillgångar 40 878 43 438 40 789 Summa anläggningstillgångar 5 254 030 4 723 962 5 444 000 4 991 350 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 5 786 5 910 36 469 Kortfristiga fordringar 474 102 596 212 449 716 Kortfristiga placeringar 4 037 4 237 4 237 Kassa och bank 249 215 200 Summa omsättningstillgångar 484 174 606 574 717 000 490 622 SUMMA Tillgångar 5 738 204 5 330 536 6 161 000 5 481 972 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 3 879 846 3 837 615 3 742 000 3 710 585 Därav årets resultat 169 307 218 426 26 000 0 Avsättningar Avsatt till pensioner 185 517 138 024 165 000 156 436 Övriga avsättningar 72 697 74 213 74 000 72 740 Skulder Långfristiga skulder 316 210 98 740 1 194 000 106 762 Kortfristiga skulder 1 283 934 1 181 944 986 000 1 435 449 Summa avsättningar och skulder 1 858 358 1 492 921 2 419 000 1 771 387 SUMMA eget kaptital, avsättningar och skulder 5 738 204 5 330 536 6 161 000 5 481 972 13
Investeringsredovisning Nedan ses utfall per augusti jämfört med den reviderade budgeten för 2013. 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 Utfall till och med avsl. månad 2013 Reviderad budget 2013 300 000 200 000 100 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bolagens resultaträkning, januari - augusti Luleå Renhållning AB Luleå Luleå Expo Bogser- AB båts AB Luleå Luleå Lulebo AB Luleå Kommunföretag Energikon- Lokaltrafik AB cernen AB Nordiskt Kronan FlygTeknik- Exploatering Centrum AB AB Lulekraft AB 100% Rörelsens intäkter 660 077 452 409 72 428 74 745 20 942 9 809 13 200 198 626 Rörelsens kostnader -1 453-500 839-262 579-26 463-36 171-6 590-6 896-7 845-426 -186 212 Personalkostnader 0-57 709-26 340-40 258-23 521-7 020-3 566-6 283-561 -8 796 Avskrivningar 0-45 987-57 711-5 121-5 637-2 777-26 -522-8 796 Summa kostnader -1 453-604 535-346 630-71 842-65 329-16 387-10 488-14 650-203 804 Rörelseresultat -1 453 55 542 105 779 586 9 416 4 555-679 -1 450-987 -5 178 Finansiella intäkter 24 030 3 512 846 170 433 197 74 Finansiella kostnader -3 283-1 519-76 258-1 506-34 -8-3 -1 692 Resultat efter finansiella poster 19 294 57 535 30 367-750 9 849 4 752-713 -1 458-990 -6 796 Resultat 2012-08-31 19 068 64 020 23 563 1 583 3 779 5 468-984 218-50 -10 016 Förändring 226-6 485 6 804-2 333 6 070-716 271-1 676-940 3 220 14
Ekonomisk årsprognos Kommunens resultatprognos Den framtagna prognosen för kommunen pekar på ett positivt helårsresultat på 77,6 mkr vilket är ca 52,3 mkr bättre än budget. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget beräknas uppgå till -35 mkr. RR Kommunen (tkr) Årsprognos Budget Avvik. mot Utfall 2013 2013 bu 2013 2012 Verksamhetens intäkter 1 967 359 1 912 390 54 969 999 164 Verksamhetens kostnader -5 440 010-5 389 480-50 530-4 337 089 Avskrivningar -260 000-284 000 24 000-248 246 Verksamhetens nettokostnad -3 732 651-3 761 090 28 439-3 586 171 Skatteintäkter 3 276 745 3 261 505 15 240 3 152 085 Generella statsbidrag 531 686 540 579-8 893 500 305 Finansiella intäkter 18 100 16 500 1 600 41 620 Finansiella kostnader -16 300-32 235 15 935-16 495 Resultat 77 580 25 259 52 321 91 344 15
Nämndernas prognoser DRIFT (tkr) Årsprognos 2013 Budget 2013 Avvik. mot bu 2013 Utfall 2012 KS/Kommunledningsförvaltning -156 271-156 280 9-142 517 varav EU-projekt -15 323-15 323 0-17 070 KS/Arbetsmarknadsförvaltning -93 710-93 784 74-90 137 KS/Räddningsnämnd -48 412-48 062-350 -47 347 KS/Byggn nämnd/stadsbyggn kontor -104 502-104 362-140 -100 849 Barn- och utbildningsnämnd -1 515 886-1 511 955-3 931-1 503 390 Fritidsnämnd -183 650-184 005 355-176 065 Hamnstyrelse 5 050 7 300-2 250 13 470 Kulturnämnd -92 835-92 835 0-95 812 Miljönämnd -9 251-9 251 0-8 959 Socialnämnden -1 397 428-1 371 812-25 616-1 337 731 Teknisk nämnd -192 723-189 540-3 183-198 293 Övriga nämnder -11 699-11 759 60-11 069 Delsumma nämndernas utfall -3 801 317-3 766 345-34 972-3 698 699 Finansförvaltning: 68 666 5 256 63 410 112 528 varav: Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravg mm -62 479-141 237 78 758-14 859 Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt -925-925 0 0 Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov -1 000-1 000 0 0 Medel för strategiska utvecklingsinsatser -930-930 0 0 Återförda kapitalkostnader 394 000 433 348-39 348 420 982 Realisationsvinster/-förluster m.m. 0 0 0-45 349 Avskrivningar -260 000-284 000 24 000-248 246 Verksamhetens nettokostnad -3 732 651-3 761 089 28 438-3 586 171 För mer information om nämndernas prognoser se respektive nämnds egen delårsuppföljning. Bolagens resultatprognos Luleå kommunföretag AB Lulebo AB Luleå Lokaltrafik AB Luleå Renhållning AB Luleå Bogserbåts AB Luleå Expo AB Luleå Energikoncernen Nordiskt Kronan FlygTeknik- Exploatering Centrum AB AB Lulekraft AB 100% Rörelsens intäkter 0 1 034 159 803 579 111 000 112 110 28 050 13 387 19 900 334 600 Övriga rörelsekostnader -2 700-943 349-678 285-108 000-100 710-24 700-15 337-21 664-1 999-326 900 Rörelseresultat -2 700 90 810 125 294 3 000 11 400 3 350-1 950-1 764-1 999 7 700 Finansiella intäkter 25 030 5 386 1 688 250 575 300 10 100 Finansiella kostnader -4 900-2 470-111 562-2 250-25 -52-1 -3 600 Resultat efter finansiella poster 17 430 93 726 15 420 1 000 11 950 3 650-1 992-1 764-2 000 4 200 16
Nämndernas investeringsprognos NÄMND/FÖRVALTNING Årsprognos 2013 Rev. budget 2013 Avvik. mot rev. bu 2013 Budget 2013 i strat. plan Verksamhetsinvesteringar KS/Kommunledningsförvaltning 10 000 10 000 0 9 200 KS/Arbetsmarknadsförvaltning 400 700-300 700 KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst 9 029 9 029 0 5 300 KS/Byggnadsnämnd/Stadsbyggnadskontor -5 301-8 941 3 640-1 140 Barn-och utbildningsnämnd 11 000 13 000-2 000 12 000 Fritidsnämnd 58 073 58 073 0 31 550 Hamnstyrelse 18 000 24 100-6 100 47 100 Kulturnämnd 1 000 1 955-955 1 500 Miljönämnd 250 250 0 150 Socialnämnd 17 000 21 696-4 696 10 700 Tekniska nämnden 654 198 732 344-78 146 565 075 Exploateringsverksamhet 0 0 68 565 Summa nettoinvestering 773 649 862 206-88 557 750 700 Årsprognosen för kommunens investeringar beräknas uppgå till 774 mkr och pekar således på en lägre investeringsvolym med 88,5 mkr jämfört med reviderad budget. För tekniska nämnden visar prognosen att 89 % av investeringsbudgeten på 732 mkr kommer att förbrukas. Avvikelsen som beror på tidsförskjutningar i projekten, som bland annat uppstått på grund av överklagningar, kommer att hanteras under 2014. 900 800 700 600 500 400 300 Utfall investeringar 2001-2012 samt prognos 2013 (mkr) 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 p. 2013 17
Uppföljning av god ekonomisk hushållning Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har skärpts. I dessa betonas att varje kommun ska formulera tydliga och mätbara finansiella och verksamhetsmässiga mål i sin verksamhetsplan och budget och att dessa ska följas upp. Enligt balanskravet ska kommunens budget vara balanserad, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om ett negativt resultat uppstår ska det negativa resultatet regleras under de närmaste tre följande åren. Årsprognosen, som delårsrapporten visar, tyder på ett positivt resultat vilket innebär att Luleå kommun klarar det lagstadgade balanskravet under 2013. För att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har kommunen fastställt långsiktiga finansiella mål och även följande mål för år 2013: Resultatet för kommunen ska vara större än 0. Enligt prognosen kommer målet att uppnås då den pekar på ett positivt resultat på 77,6 miljoner kronor. För djupare analys se kommentar under nästa avsnitt prognos - måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort, ekonomi. 18
Prognos måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort På följande sidor redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnderna bidrar för att kommunstyrelsen kommer uppnå målen för 2013 vid årets slut. Perspektivanalyserna är grundade på kommentarer som nämnderna lämnat in avseende planerade, pågående eller genomförda aktiviteter som stödjer kommunstyrelsens mål i de fyra perspektiven. 19
Medborgare/Kund/Brukare Mål för att bidra till en prioritering av barn och ungas hälsa och livsstil Mål för varierande former av dialog och medverkan i samhällsutvecklingen Mål för att skapa förutsättningar för 10 000 fler Luleåbor Mål för att utveckla Luleå som attraktiv kuststad med stöd av varumärkesstrategin Mål för förbättrat företagsklimat med stöd av handlingsplanen Mål för förbättrade värden i medborgarenkät och kundmätningar Analys Aktiviteter har genomförts men för att uppnå målet behöver barn och ungas hälsa och livsstil prioriteras i ännu större utsträckning. De flesta verksamheter har möjlighet att inom sina uppdrag ge förutsättningar för en god hälsoutveckling för barn och unga. Ett flertal goda informationsinsatser beskrivs och även en del nya grepp vad gäller dialog. Tyngdpunkten ligger dock ännu på information. Ambitionen finns att under hösten ha kommit längre med nya dialogformer. De allra flesta verksamheter har satt upp mål inom området och genomfört ett flertal aktiviteter. Om målen ger avsett resultat är ännu inte klart inom flera områden. Arbetet pågår i de flesta verksamheter med olika insatser där några är mer och andra mindre aktiva. Det sammantagna arbetet behöver dock få ytterligare en genomgång av varumärkesstrategin för att koppla rätt aktiviteter till genomförandet Samtliga verksamheter berörs men arbetar olika aktivt med handlingsplanen. Det finns aktiviteter kvar att göra. Vissa verksamheter arbetar intensivt medan andra har svårare att se sin roll. Till stora delar handlar arbetet om ett förbättrat företagsklimat om förändringar av befintlig kultur, vilket tar tid att åstadkomma. Resultatet från årets Insiktsmätningar förbättrad jämfört med föregående. Luleå kommun har generellt sett bra värden i medborgarenkäten. Det blir fler och fler som använder enkäter som en utgångspunkt för analys av förbättringsområden. Det lär dock ta ett tag innan insatta åtgärder får verkan och återspeglar sig i förbättrade värden som kan mätas systematiskt. Utveckling Mål som effektiviserar verksamheten Mål för lägre energiförbrukning/-användning i verksamheten Mål för förbättrad tillgänglighet med avseende på nåbarhet, tillgång, tillträde, inflytande och/eller påverkan Analys De flesta redovisar planerade insatser för att se över verksamhetsprocesser och stödsystem. Genomgången av detta kommer att ta tid och effekter kan inte ses förrän tidigast under nästa verksamhetsår. Fortsatt arbete sker med att effektivisera energianvändningen i de kommunala fastigheterna. Under 2012 minskade energianvändningen med 3,4 % per ytenhet jämfört med 2011. Det pågår arbete med att tydliggöra energiförbrukningen via monitorer inom vissa av kommunens lokaler, att medvetandegöra möjligheterna att minska flyg-/bilresor samt att använda distansöverbryggande teknik vid möten. Det saknas emellertid säkra mätetal för att styrka en bestående lägre energianvändning. Huvuddelen av verksamheterna redovisar konkreta åtgärder kopplat till förbättrad e-service/förbättrade e-tjänster. Några verksamheter anger att öppettiderna anpassats efter behoven. Tillgänglighetsnätverket arbetar med frågor för förbättrad tillgänglighet och upprättande av mätbara mål för området. En kartläggning har skett där respektive förvaltning/bolag redovisat hur deras tillgänglighetsarbete bedrivs. Den totala sammanställningen visar tydligt att Luleå kommun arbetar aktivt med att implementera tillgänglighetsperspektivet i sitt arbete. Under november/december 2013 kommer Handisam skicka ut en enkät för att mäta kommunens arbete med att snabba på arbetet för att öka tillgängligheten. 20
Medarbetare Mål för att klara verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning Mål för att förbättra/bibehålla värden för frisknärvaro/sjukfrånvaro Mål för att ge goda förutsättningar att utöva ledarskap Mål som säkerställer att den gemensamma värdegrunden kännetecknar verksamheten Analys Verksamheterna beskriver att de arbetar med kompetensförsörjningsfrågan via analyser av det kompetensbehov de kommer att ha i framtiden samt via individuella kompetensutvecklingsplaner. Verksamheterna bör få stöd av den kommungemensamma mall som tagits fram för att kartlägga kommande behov av kompetens. En kommunövergripande plan kommer att tas fram under hösten med förvaltningarnas planer som underlag. Samtliga verksamheter uppger att man har frågan under ständig bevakning. Trots att många verksamheter inte försämrat sina värden sedan föregående år, så försämras värdena på kommunbasis. Beslut har tagits kring en handlingsplan för hälsofrämjande arbetsplatser 2014-2016. Handlingsplanen torde stödja arbetet med att förbättra värdena. Verksamheterna beskriver åtgärder i form av introduktion och utbildningar för sina chefer. Verksamhetsöversyner och organisatoriska förändringar för att skapa bättre förutsättningar har gjorts inom vissa verksamheter. Samtliga chefer har individuella utvecklingsplaner. Några har påbörjat dialog kring att ha balans och må bra i sitt ledarskap, en dialog som kommer att fördjupas ytterligare, då det är ett av delområdena i handlingsplanen för hälsofrämjande arbetsplatser. Alla verksamheter beskriver någon form av aktivitet. Utbildningar och dialog vid arbetsplatsträffar nämns som några exempel. Ekonomi Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav Mål för förbättrad kostnadseffektivitet Analys Förvaltningarnas och bolagens uppdrag är att klara verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav och därmed bidra till att kommunens resultatmål uppnås. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget beräknas uppgå till -35 mkr vilket betyder att några nämnder prognostiserar underskott vid årets slut. Kommunens budgeterade skatteintäkter baserades på Sveriges kommuner och landstings (SKL) skatteunderlagsprognos i oktober 2012. I SKL:s augustiprognos 2013 märks en förbättring i slutavräkningarna för 2012 och 2013 vilket innebär att skatteintäkterna beräknas bli 15 mkr högre än budgeterat. Generella statsbidragen uppvisar dock ett sämre utfall än budgeterat med - 9 mkr. Övriga poster inom finansförvaltningen visar ett sammanlagt överskott på 81 mkr vilket till största delen förklaras av återbetalning av premier från AFA med 72 mkr samt resultateffekter av lägre upplåning än budgeterat. De sammanlagda effekterna av ovanstående innebär att kommunen förväntas redovisa ett positivt resultat på +77,6 mkr vid årets slut. De flesta nämnder och bolag har valt att formulera mål kring köptrohet och en effektiv inköpsprocess. En sammanvägning av prognoserna visar att målen kommer att uppnås vid årets slut. I nämndernas rapportering är det inte alltid tydligt hur man arbetar med köptrohet och vilka aktiviteter som genomförs för att uppnå målen. Nyckeltalet köptrohet bör användas kontinuerligt i verksamheterna för att skapa förståelse och engagemang för en förbättrad kostnadseffektivitet. 21
Prognos Måluppfyllelse av nämndernas styrkort På följande sidor presenteras nämndernas prognostiserade måluppfyllelse. I likhet med tidigare år har varje nämnd, på ett uppslag, sammanfattat den bedömda måluppfyllelsen vid årets slut. Förutom styrkortet kan nämnderna själva välja vad man vill lyfta fram på sitt uppslag. Alla nämnder har utöver denna sammanfattade redogörelse upprättat egna delårsuppföljningar. Där redovisas mera djupgående kommentarer för varje mål och perspektiv. Även kommentarer kring nämndernas pågående arbete med interna kontroller redovisas i nämndens egna delårsuppföljning. 22
Kommunledningsförvaltning Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Delårsrapporten för kommunledningsförvaltningen baserar sig på verksamheteten inom sex kontor med egna uppdrag enligt ovan. Förvaltningens chefsforum har aktivt bidragit till att knyta ihop förvaltningens olika delar. Vad gäller förvaltningens uppdrag att svara för övergripande samordning, planering och uppföljning samt råd- och stödgivning har kontoren bidragit, utifrån sina ansvarsområden. Kommunledningsförvaltningens uppföljning av pågående och planerade insatser för att nå målen i styrkortet indikerar att samtliga mål, utom målet för sjukfrånvaron, kommer att vara helt eller delvis uppfyllda vid årets slut. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter 47 870 66 576 Verksamhetens kostnader -146 301-217 259 Nettoinvestering 2 562 10 000 Kapitalkostnader -2 376-5 588 Nettokostnader -100 807-156 271 Kommunbidrag 104 185 156 280 Årsbudget 10 000 Resultat 3 378 9 Avvikelse 0 23
Styrkort Medborgare/Kund/Brukare Mål för att bidra till en prioritering av barn och ungas hälsa och livsstil Mål för varierande former av dialog och medverkan i samhällsutvecklingen Mål för att skapa förutsättningar för 10 000 fler Luleåbor Mål för att utveckla Luleå som attraktiv kuststad med stöd av varumärkesstrategin Mål för förbättrat företagsklimat med stöd av handlingsplanen Antalet aktiviteter (evenemang etc) riktade mot unga ska öka jämfört med 2012 Antalet fysiska och virtuella mötesplatser ska öka jämfört med 2012 Ökade insatser för praktikplatser, exjobb mm riktade mot elever och studenter Samtliga medarbetare inom KLF ska ha god kännedom om varumärkesstrategin Samtliga kontor genomför aktiviteter kopplade till handlingsplanen Mål för förbättrade värden i medborgarenkät och kundmätningar Förbättrat resultat i KLF:s kundmätningar jmf med 2012 Utveckling Mål som effektiviserar verksamheten Kontorens huvudprocesser ska vara genomgångna med identifierade förbättringsområden Mål för lägre energiförbrukning/-användning i verksamheten Minskad pappersförbrukning jämfört med 2012 Ökat antal telefonmöten och videomöten jämfört med 2012 Mål för förbättrad tillgänglighet med avseende på nåbarhet, tillgång, tillträde, inflytande och/eller påverkan Medarbetare Förbättrad upplevd tillgänglighet jämfört med kundmätning 2012 Mål för att klara verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning Genomföra aktiviteter enligt HR-strategin Mål för att förbättra/bibehålla värden för frisknärvaro/sjukfrånvaro Frisknärvaron ska uppgå till minst 75 % Sjukfrånvaron ska vara högst 3 % Mål för att ge goda förutsättningar att utöva ledarskap Mål som säkerställer att den gemensamma värdegrunden kännetecknar verksamheten Ekonomi Genomföra aktiviteter enligt HR-strategin Förbättrat resultat i medarbetarenkäten jämfört med mätning 2012 Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav Resultat > 0 Mål för förbättrad kostnadseffektivitet Förbättrad köptrohet jämfört med 2012 24
Arbetsmarknadsförvaltning Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Den positiva utvecklingen för arbetsmarknaden har hållit i sig under årets första fem månader och arbetslösheten har fortsatt att sjunka. Ungdomsarbetslösheten står dock fortsatt för en hög andel av den totala arbetslösheten. Satsningar på ungdomar är därför fortsatt prioriterat. Förvaltningen arbetar systematisk enligt nollvisionen mot ungdomsarbetslöshet såväl i ordinarie verksamhet som i projektform med att få unga till studier och arbete. Inom projektet VÅGA ska ungdomar tillsammans med näringslivet och andra aktörer vara medskapande till att utveckla arbetsmarknaden. Även feriejobb har genomfört aktiviteter som främjar ett sådant perspektiv såsom sommarlovsentreprenörer och särskilda projekt inom stadsbyggnad och IT. Sociala företag har som ändamål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. Behovet av sociala företag är därför stort. Ett utkast till en ny stödstruktur med syfte att tydliggöra hur kommunen skall stötta dessa företag är därför framtagen. Näringslivsanpassade utbildningar och ökade möjligheter för kommunmedborgare att studera i Luleå är viktiga förutsättningar för Luleås attraktionskraft. Under året kommer dialog med arbetslivet kring kompetensbehov i regionen samt hur samverkan i länet ska organiseras att prioriteras för att leda fram till framgångsrika satsningar inom yrkeshögskolan. Vuxenutbildningen kommer under året att arbeta med att skapa fungerande strukturer, processer och rutiner samt uppdragsutbildningar både för Luleå kommun och externt. Samverkan pågår med Umeå universitet så att ytterligare en utbildningsomgång av socionomprogrammet kan lokaliseras till vuxenutbildningen i Luleå. Femkantens vuxenutbildningar kommer, för att ytterligare kunna dra fördelar av varandra i regionen, utöka sin samverkan och en samordnare kommer att rekryteras. Förvaltningen gör i dagsläget en stor verksamhetsöversyn med en övergripande processkartläggning utifrån förvaltningens målgrupper för att förbättra flödet mellan de olika verksamheterna och i processerna. Nya uppföljningssystem kommer att tas fram för att ge underlag till ytterligare förbättringsområden. Vuxenutbildningen har infört en webbaserad klagomålshantering där tiden för åtgärd är maximalt två veckor. Redovisning sker i internkontrollen för 2013. Med beaktan av ovanstående förändringsarbete och analys av verksamheten kommer förvaltningen att identifiera kompetensbehovet nu och i framtiden. Detta i syfte att kunna ta fram en handlingsplan för att säkra den strategiska kompetensförsörjningen. Förvaltningens frisktal och sjuktal har förbättrats under perioden. Vidtagna åtgärder och hälsofrämjande insatser bedöms ge effekt. Förvaltningens resultat för perioden ett överskott på 1709 tkr. Prognosen för året är ett resultat enligt budget utan större avvikelser. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter 64 447 98 852 Verksamhetens kostnader -124 774-191 832 Nettoinvestering 187 400 Kapitalkostnader -487-730 Nettokostnader -60 814-93 710 Kommunbidrag 62 523 93 784 Årsbudget 700 Resultat 1 709 74 Avvikelse 300 25
Styrkort Medborgare/Kund/Brukare Mål för att bidra till en prioritering av barn och ungas hälsa och livsstil Delar av ungdomssatsningen implementeras i vuxenutbildningens ordinarie verksamhet. En gemensam plan med aktiva insatser för barn och ungas livsstil tas fram för integrationsavdelningen. Ta fram gemensamma insatser/ modell för att främja aktiv fritid i våra praktikverksamheter. Mål för varierande former av dialog och medverkan i samhällsutvecklingen Genomföra särskilda insatser för arbetslösa ungdomar som främjar deras hälsa och livsstil. Utveckla modell för hur ungdomar kan vara medskapande till att utveckla arbetsmarknaden. Utöka dialogen med förvaltningens målgrupp genom sociala medier. Tidsanspassade studieformer/utbud efter behov. Utöka den uppsökande verksamheten. Mål för att skapa förutsättningar för 10 000 fler Luleåbor Vidareutveckla utslussningsverksamhet för ensamkommande barn. Behovsanpassad utbildning mot näringslivets/ marknadens behov. Ytterligare utbildningsprogram till Luleå. Mål för att utveckla Luleå som attraktiv kuststad med stöd av varumärkesstrategin Mål för förbättrat företagsklimat med stöd av handlingsplanen Mål för förbättrade värden i medborgarenkät och kundmätningar Göra informationsinsatser samt marknadsföra av verksamheter/ projekt i linje med varumärkesstrategin. Verka för att fler sociala företag startas. Genom samverkan mellan ungdomar och näringslivet skapa tillväxt och förbättrat företagsklimat. Förbättra våra kundmätningar. Utveckling Mål som effektiviserar verksamheten Öka antalet personer i arbetsmarknadsinriktade insatser som går till arbete och studier. Effektivisera intagningen av deltagare till samhällsorienteringen. Mål för lägre energiförbrukning/-användning i verksamheten Mål för förbättrad tillgänglighet med avseende på nåbarhet, tillgång, tillträde, inflytande och/eller påverkan Åtgärdsplan för mer energieffektiv verksamhet tas fram. Utöka områdena i tillgänglighetsplanen att omfatta mer än den fysiska tillgängligheten. Medarbetare Mål för att klara verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning Handlingsplan för strategisk kompetensförsörjning tas fram. Mål för att förbättra/bibehålla värden för frisknärvaro/sjukfrånvaro Frisknärvaro: Mer än 72 % av månadsanställd personal ska ha < 8 sjukdagar. Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro < 4 % av total arbetstid. Mål för att ge goda förutsättningar att utöva ledarskap Mål som säkerställer att den gemensamma värdegrunden kännetecknar verksamheten Gemensam utbildningsinsats för förvaltningens ledningsgrupp. Förbättrade resultat jämfört med mätning 2012. Ekonomi Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav Mål för förbättrad kostnadseffektivitet Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav. Förbättrad köptrohet till kommunens ramavtal. Effektivitetsåtgärder vidtas i enlighet med utvärdering av effektutvärderingsmodell/nyckeltal. 26
Räddningstjänst Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Periodens resultat för räddningstjänsten uppgår till -429 tkr. Prognosen fram till årets slut visar ett negativt resultat på -350 tkr. Under året har flera personer har gått i pension och dessa tjänster har inte ersatts fullt ut vilket har medfört att tillsynerna inte har utförts enligt plan vilket ger lägre intäkter. Höstens bränder i studentboenden medförde ökade kostnader för räddningsinsatser och kommer att ge kostnader för utredningar samt att personalen på samhällsskyddsavdelningen inte kommer att utföra de ordinarie tillsynerna. Tillsynerna under hösten kommer istället att inriktas mot studentboenden vilket ger lägre intäkter. Räddningstjänsten känner en viss oro för myndighetsutövningen enligt Lagen om skydd mot olyckor. Under tre år har räddningstjänsten begärt utökade resurser för det förebyggande arbetet på grund av en kraftigt ökad arbetsbelastning som till största delen beror på Luleås expansion. Detta bidrar också till att det är svårt att genomföra tillsynsplanen för 2013. Risk och säkerhet redovisar ett 0-resultat. En ny organisation har införts fr.o.m. 1 mars 2013. I denna är cheferna för avdelningarna Räddning och Samhällsskydd direkt underställda räddningschefen. Detta gäller även för avdelningarna Administration samt Risk och säkerhet. Med denna förändring hoppas man att ansvaret mellan cheferna är tydligare samt att kontakten mellan medarbetaren och dess närmaste chef har underlättats. Under 2013 har arbetet med att utveckla samverkanscentralen och funktionen inre befäl fortsatt. Under våren har samtliga medarbetare inom räddningstjänsten medverkat i en dag där medskapandeprocessen stod i fokus. Arbetet kommer att fortsätta under 2013 och 2014. Syftet är bl.a. att stärka Luleå kommuns värdegrund inom räddningstjänsten samt att alla medarbetare ska bidra för att agera och arbeta medskapande i helheten och delarna. I juni har två nya basbilar med miljömotorer av senaste klassen att levererats. Dessa kommer att tas i bruk under hösten. Under våren har Luleå kulturskola genomfört en teaterföreställning som innehöll en brand- och säkerhetsutbildning för barn. I stort sett alla barn i årskurs 2 och 3 i Luleå har sett denna föreställning. För att minska antalet bostadsbränder deltar räddningstjänsten i kampanjen "Aktiv mot brand" tillsammans med MSB och flera andra aktörer. Annonsering har bl.a. skett på bussar. Räddningstjänsten har också genomfört bostadstillsyner i flerfamiljshus och information om brandskydd och säkerhet till ett flertal bostadsrättsföreningar. Detta kommer att fortsätta till hösten. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter 3 659 6 606 Verksamhetens kostnader -35 115-53 118 Nettoinvestering 7 512 9 029 Kapitalkostnader -1 014-1 900 Nettokostnader -32 470-48 412 Kommunbidrag 32 041 48 062 Årsbudget 9 029 Resultat -429-350 Avvikelse 0 27