årsredovisning 2010 bygdens bästa bank sedan 1884

årsredovisning 2010 bygdens bästa bank sedan 1884 Storgatan 8 www.virserumssparbank.se 0495-310 15

Innehållsförteckning VD kommenterar...3 Sparbanksstämman...7 Förvaltningsberättelse...8 Fem år i sammandrag...11 Resultaträkning...13 Balansräkning...14 Kassaflödesanalys...16 Redovisnings- och värderingsprinciper...17 Noter till resultaträkningen...23 Noter till balansräkningen...28 Finansiella risker...34 Kapitaltäckning...45 Företagsstyrning...47 Utgående mandatperioder...49 Revisionsberättelse...50 Sparbankens huvudmän, styrelse, revisorer & personal...51 Kontorsförteckning...55

VD kommenterar Det är med stolthet vi kan läsa Virserums Sparbanks årsredovisning. I spåren av den finansiella kris som rått borgar resultatet för en fortsatt god utveckling och en trygg framtid. Virserums Sparbanks grundläggande uppdrag är att verka för en stark utveckling i Dackebygd. Vi verkar för en sund ekonomisk utveckling inom vårt lokala verksamhetsområde. Ewa Andersen, VD Virserums Sparbank är den lokala banken i Virserum och Järnforsen. Vi driver inte kontor, vi driver bank. Vår övertygelse är att det är av yttersta vikt att ha en bank på orten, som dessutom styrs av lokala beslutsfattare. Vi förstår den lokala marknaden. Vårt grundläggande uppdrag är att verka för en stark utveckling i Dackebygd. Vi vill fortsätta att verka för en sund ekonomisk utveckling i vårt lokala verksamhetsområde. Vi ser det därför som mycket viktigt att vara välinformerade om den lokala ekonomiska utvecklingen. Det är med stolthet jag kan konstatera att rörelseresultatet 2010 slutar på knappa 15 miljoner, helt i jämförelse med 2009 års resultat om man bortser från de redovisningstekniska effekterna som då fanns. Vi har att i framtiden leva efter nya regler på det finansiella området, vilket gör att bankerna kommer att behöva mer och bättre kapital. Därför känns det tryggt att kunna lägga 2010 års resultat till reservfonden och därmed öka kapitalbasen. Det gynnar bygden på så vis att banken även i fortsättningen kan medverka till investeringar och annan verksamhet i bygden. Nya regler på likviditetsområdet är också under implementering. Bankerna tvingas hålla mer likviditet för att möta en eventuell nedgång på finansmarknaden. Detta är regler som tillkommit i spåren efter finanskrisen. Vi kan konstatera att Virserums Sparbank står sig väl och är en av landets allra starkaste banker ekonomisk. En trygghet som alla borde känna sig stolta och glada över. 2010 kan sammanfattas som återhämtningens tid för de lokala företagen. En tuff tid skulle hämtas tillbaka. Jag känner att de allra flesta har klarat av återhämtningen. Det kan konstateras att den absoluta lågkonjunkturen inte blev så långvarig som de värsta pessimisterna förutspådde. Emellertid har två bistra vintrar drabbat en del av de företag som är mycket väderberoende. Dessa har fortfarande en mycket besvärlig situation. Då är det värdefullt med en bank som förstår de lokala behoven. Konjunkturellt är riktningen stark, samtidigt som den inte kommit till normala nivåer. Det faktum att vi brottas med ungdomsarbetslöshet är besvärande och detta kan naturligtvis långsiktigt få negativa sociala och ekonomiska effekter. Dessutom måste vi i 3

VD kommenterar vårt område se till att vi har arbete som är attraktiva för ungdomar. Annars riskerar vi att bli en alltmer åldrande befolkning. Det är en svår kombination, att både skaffa attraktiva arbeten och att dessutom få ungdomar att vilja välja dessa arbeten. Det är en utmaning. Räntan diskuteras allmänt numera. Bankerna är pressade både på inlåningssidan, där kunder önskar högsta möjliga avkastning, men även på utlåningssidan, där kunderna önskar lägsta möjliga ränta. Det är en ekvation som är svår att lösa. Det låga ränteläget har gjort att många lånat upp stora belopp, som kan bli svårt att klara av vid ett högre ränteläge. De som blir värst drabbade är naturligtvis personer boende i storstäderna, där huspriserna ligger på en nivå som inte är att likna vid priserna i vårt område. Kortsiktigt, det närmsta året, är jag optimistisk, men oroar mig allt mer för hushållens höga skuldsättning och för den reaktion som kommer när räntenivåerna börjar hamna på en normal nivå igen. Man kan lyckligtvis skönja en något lägre utlåningstakt på den svenska marknaden. Det är emellertid en svår balansgång, för investeringarna får ju inte stanna av, Då riskerar också tillväxten att stanna av. Under 2010 har vi arbetat med det s k förbättringsarbetet. Detta skall så småningom leda till att vi får mer tid över, så att vi kan träffa många fler kunder än vi kan idag. Vi skall ha fler rådgivningar, vilket förhoppningsvis kommer leda till att förenkla och förbättra den ekonomiska situationen för kunden. Det är när tjänstemannen träffar kunden som tilliten till varandra skapas och samhörigheten stärks. Vi värnar om det långsiktiga samarbetet. Att stötta de lokala projekten är en viktig del i Sparbankens kulturarv. Det är därför mycket roligt att konstatera att vi till stor del medverkat till den lokala utvecklingen i bl a följande sammanhang: Belysning i Dackestupet Virserums Möbelindustrimuseum Café Eken på Konsthallen VSGF innebandy VSGF Hockey OK Hjorten Alpina VSGF/JAIK Fotboll TRÄ 2010 Bouleklubben Smalspåret Virserums Musikdagar Ung Företagsamhet i Hultsfreds Kommun Föreningen Stinsen Ung Företagsamhet i Kalmar Län Kvällssykretsen Dackespelen Edvardssons Park PRO Dessutom har Virserums Sparbank medverkat till att Prolympia kunde starta sin verksamhet i Virserum. Vi vill önska alla stort Lycka Till i deras arbete och samtidigt tacka för det samarbete vi har. Global konjunktur Den globala ekonomin återhämtade sig, som sagts, snabbare än förväntat under 2010 efter finanskrisen och dess efterföljande effekter. Jämfört med år 2009 växte världsekonomin med knappt 5%. Om vi tittar runt om i världen har vi däremot inte en stadig grund att stå på. Mycket är styrt av den låga räntan. Till den kan vi lägga en expansiv finanspolitik i många länder. Detta leder till att finansgrunden på många håll i världen blir bräcklig. Då finns en risk att återhämtningen slår tillbaka och situationen blir svårbemästrad. Det kan också få till följd att skillnaderna i olika delar av världen blir än större än de varit. Som vi alla vet sker den allra starkaste expansionen i världen i Bric-länderna, med Kina, Indien och Brasilien som de mest tongivande. En fördel för dessa länder är att de inte är lika skuldsatta som många av länderna i det vi kallar västvärlden är. Kina, Indien kännetecknas av en enorm köpkraft. Detta medverkar till att skjuta tillväxten i höjden. I t ex Kina finns numera en strategi att man köper västerländska bolag för att erhålla dess kunskap och teknologi. Detta medför att utländskt kapital tillförs, fastighetspriserna och matpriser stiger i höjden. Till slut kan man känna sig orolig för utvecklingen. Det är mot den bakgrunden intressant att beakta Kinas nya femårsplan. I denna sänker Kina sitt tillväxtmål till 7 procent 4

VD kommenterar per år, att jämföra med utfallet på 11,1 procent under den senaste femårsplanen. Man skall göra upp med korruptionen inom statsapparaten och utjämna en del av de stora inkomstskillnader som uppstått under de senaste åren, styrt av tillväxten. Frågan är bara om de lyckas. Man kan även vänta sig en allt högre delaktighet av Kina m fl på den inhemska västerländska marknaden. Då är det viktigt att vi är förberedda på hur vi skall ta emot en sådan utveckling. På den nordiska marknaden har året utvecklats starkt. Det har skett en tillväxt som klart överstiger många andra länder i Europa. Valutorna har klarat sig bra, i vissa fall kanske för bra, framför allt mot Euron. Detta gör att det kan bli svårare för svenska företag att exportera eftersom kronkursen gör att varorna blir markant mycket dyrare. stiga. Jag vill tacka styrelse, huvudmän och personal för år 2010. Nyckel till framgång är kompetenta och engagerade medarbetare. Att alltid ha kunden i cent rum och visa respekt för både kunder och kollegor är starka framgångsfaktorer. Jag vill också tacka våra kunder för det förtroende vi känner från Er. Tillsammans bygger vi framtiden så att vi kan fortsätta att stärka varumärket Virserums Sparbank Bygdens Bästa Bank för en stark framtid i Dackebygd. Ewa Andersen, VD Svensk ekonomi BNP växte under 2010 med dryga 5 procent. Vi har idag en av Europas starkaste ekonomier, med en statsskuld som 2010 landar på ca 40% av BNP. Många nämner oss som en tigerekonomi. Det förefaller felaktigt eftersom tillväxten måste ses som en återhämtning av ett tidigare kraftigt tapp. Man kan konstatera att återhämtningen i de regioner som drabbades hårdast under den värsta krisen, såsom västra Götaland, men även vi här i Smålansregionen, har klarat sig bra. Här i vårt område finns ett stort antal underleverantörer till fordonsindustrin. En ökning på den marknaden i västra Sverige gör att även vår region klarar sig bättre. Riksbanken för nu en penningpolitik som skall syfta till en åtstramning. Under 2010 höjdes styrräntan med 1%. Man kan ha olika åsikter om detta, men det stramar helt klart åt, och det är huvudsyftet. Dessvärre följer inte övriga världen med så differensen till andra länder blir större, vilket oftast driver upp kronkursen ytterligare. Svårigheter kan då, som tidigare nämnts, drabba exportmarknaden. Framtiden Tillsammans med styrelse och personal känner jag en stark framtidstro. Konjunkturen är stark både i landet, men också i vårt verksamhetsområde. Den tenderar att öka, om än inte i samma takt som tidigare, eftersom vi räknar med att räntorna kommer 5

Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Ränteutvecklingen i Sverige Börsutvecklingen, 2005=100 Börsutvecklingen, 2005=100 6

Sparbanksstämman Styrelsen och verkställande direktören för Virserums Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2010, Sparbankens 126:e verksamhetsår. Sparbanksstämman med huvudmän äger rum fredagen den 6 maj 2011 kl 18.00 på Hotell Dacke. Övre raden fr. vänster: Christer Tuvö, Börje Karlsson (ordförande), Åke Sandstedt Mittenraden: Lars Rosander, Marianne Larsson, Torbjörn Wirsenius Längst ner: Rune Bjurhem, Ewa Andersen (VD) 7

Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning Virserums Sparbank (533200-5247) är en inom Hultsfreds Kommun verksam fristående sparbank. Vi ska vara en självständig, stark och lokalt förankrad fullservicebank. Vi står för djup kunskap, starka och långsiktiga relationer med våra kunder. Vi vill verka för ett gott ekonomiskt klimat i vårt verksamhetsområde. Vårt mantra är Bygdens bästa bank för en stark framtid i Dackebygd. Våra kunder skall känna trygghet. Vi är en stark bank som står väl rustade för framtiden. Siffror inom parentes avser 2009. Affärsvolym Sparbankens förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgick vid årets slut till 1 624 161 tkr (1 542 597 tkr) en ökning med 5%. Utlåning Sparbankens totala utlåning uppgick vid årets slut netto till 423 948 tkr (425 767 tkr). Av sparbanken för medlade lån till Spintabgruppen, uppgick vid årets slut till 258 898 tkr. (241 000 tkr). Nyutlåningen under året uppgick till 108 493 tkr (146 821 tkr). Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten uppgick vid årets slut till 502 630 tkr (467 258 tkr), en ökning med 8 %. Förmedlade fonder Virserums sparbanks kunder hade vid årets slut förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och i Swedbank Försäkring AB till ett marknadsvärde av 289 653 tkr (250 641 tkr). Problemengagemang Sparbankens problemengagemang, d v s oreglerade fordringar på krediter förfallna till betalning med mer än 60 dagar eller där andra omständigheter föreligger som medför osäkerhet i fråga om kreditens återbetalning uppgick vid årets slut till 3 046 tkr. Händelser efter balansdagen Inga händelser av sådan art att det skulle påverka årsredovisningen eller förvaltningsberättelsens utformning har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Riskaptit och likviditetsrisk Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning effektivt skall förvalta balansräkningen. Sparbankens idé bygger på att utlåningen skall matchas av inlåningen. Det är emellertid ofrånkomligt att möta likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa skall begränsas på ett sådant sätt att banken inte riskerar att kunna uppfylla sina åtaganden. Banken skall enligt fastställda policy ha en likviditetsreserv som klarar en period av 30 dagar och får lägst uppgå till fem procent av inlåningen vid normala förhållanden. Dessutom skall likviditetsreserven beräknas utifrån s.k. stressade scenarier. 8

Förvaltningsberättelse Information om risker Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för flera olika risker som är kopplade till sparbankens verksamhetsområde. En närmare beskrivning av dessa risker framgår av not. Resultat Rörelseresultatet minskade med 21 % och uppgick till 14 887 tkr (18 909 tkr). Detta förklaras delvis av att utdelningen på Swedbankaktierna uteblev. Resultatet har vidare påverkats av kreditförluster som under året drabbat banken på 643 tkr (1 370 tkr). Räntenettot vilket är en stor del av resultatet har under året ökat med 4% och uppgick vid årets slut till 21 129 tkr (20 363 tkr). I räntenettot ingår den ränta banken får på sina likvida medel. Virserums Sparbank erhåller provision på bl. a förvaltade medel hos fondbolag baserat på stockens marknadsvärde. Provisioner netto uppgick vid årets slut till 5 028 tkr (4 579 tkr). Övriga intäkter uppgick till 233 tkr (5 243 tkr). Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 11 526 tkr (11 109 tkr). En ökning med 4 % varav personalkostnader 6 247 tkr (6 122 tkr) eller 54 % (55%). Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner blir 13 106 tkr (14 278 tkr). Prognos Vi förväntar oss att affärsvolymen under 2011 ökar marginellt. Detta främst med tanke på den konjunktur vi befinner oss i. Vi ser en ökad konkurrens på marknaden och en något lägre kreditefterfrågan. Sparbankens resultat förväntas 2011 uppgå till 16 miljoner före kreditförluster. En bidragande orsak till den höga prognosen är en förväntad utdelning på Swedbankaktierna. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2010 kr. 13 105 502:38 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Överföring till reservfonden kr. 13 105 502:38 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbanken interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 4,24 (4,10). Kapitalbasen upp-går efter föreslagen vinstdisposition till 147 705 tkr (140 338 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 34 845 tkr (34 190tkr). Specifikationen av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital och likviditet såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 9

Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2010 2009 2008 2007 2006 Volym Medelomslutning (MO) 705 988 650 967 626 286 591 470 503 388 Förändring under året, % 8,5 3,9 5,9 17,5 6,5 Affärsvolym, ultimo 1 624 161 1 542 597 1 366 250 1 358 377 1 221 007 Förändring under året, % 5,3 12,9 0,6 11,3 12,9 av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % ( 72% 2006-2007 ) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 29,96 28,74 25,61 30,69 27,60 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav 4,24 4,10 4,71 4,95 - Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar - - - - 43,27 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar - - - - 43,27 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,99 3,13 3,88 3,51 3,37 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,90 2,16 2,02 2,11 2,10 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 1,05 1,30 0,81 1,18 1,11 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,26 7,72 3,58 6,62 6,60 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,43 0,35 0,42 0,44 0,47 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,45 0,40 0,60 0,44 0,47 Jämförelsetalen för 2006 är ej omräknade enligt IFRS. 10

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr 2010 2009 2008 2007 2006 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 61,72 79,06 100,00 0,00 100,00 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,28 0,35 0,41 0,05 0,00 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 0,15 0,33 1,35 0,01 0,00 Övriga uppgifter Medelantal anställda 8 8 7 7 7 Antal kontor 2 2 2 2 2 Personalkostnader i % av MO 0,88 0,94 0,92 0,96 1,18 11

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr 2010 2009 2008 2007 2006 Resultaträkning Räntenetto 21 129 20 363 24 269 20 764 16 969 Provisioner, netto 5 028 4 579 4 579 4 986 4 380 Nettoresultat av finansiella transaktioner 666 1 203-3 649-633 18 Övriga intäkter 233 5 243 2 238 2 077 2 740 Summa intäkter 27 056 31 388 27 437 27 194 24 107 Allmänna administrationskostnader 10 235 9 951 10 193 10 705 9 936 Övriga rörelsekostnader 1 291 1 158 1 348 1 385 1 308 Kreditförluster 643 1 370 4 870-45 109 Summa kostnader 12 169 12 479 16 411 12 045 11 353 Rörelseresultat 14 887 18 909 11 026 15 149 12 754 Bokslutsdispositioner, netto 3 046-1 644-133 2 949 3 117 Skatter -4 827-2 987-2 786-4 645-3 897 Årets resultat 13 106 14 278 8 107 13 453 11 974 Balansräkning Kassa 3 008 3 681 3 712 3 341 2 479 Utlåning till kreditinstitut 126 227 111 024 166 596 185 787 192 285 Utlåning till allmänheten 423 948 425 767 370 418 330 589 293 447 Räntebärande värdepapper 95 274 60 921 58 945 30 145 9 822 Aktier och andelar mm 73 229 58 414 31 831 53 972 22 525 Materiella tillgångar 711 732 843 923 997 Övrigt 1 153 2 926 3 127 417 522 Summa tillgångar 723 550 663 465 633 125 604 536 522 077 Skulder till kreditinstitut 173 592 2 460 1 256 759 Inlåning från allmänheten 502 630 467 258 460 061 412 208 370 844 Övriga skulder 2 030 2 130 8 495 3 878 3 255 Summa skulder och avsättningar 504 833 469 980 471 016 417 342 374 858 Obeskattade reserver 6 925 9 971 8 327 8 194 11 143 Eget kapital 211 792 183 514 156 129 179 638 136 076 Summa skulder, avsättn och eget kapital 723 550 663 465 635 472 605 174 522 077 Jämförelsetalen för 2006 är ej omräknade enligt IFRS. 12

Resultaträkning Resultaträkning, tkr Förändring i procent Not 2010 2009 Ränteintäkter 23 197 22 763 Räntekostnader 2 068 2 400 Räntenetto 1 21 129 20 363 3,8 Erhållna utdelningar 2 49 5 060 Provisionsintäkter 3 5 414 4 943 Provisionskostnader 4 386 364 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 666 1 203 Övriga rörelseintäkter 6 184 183 Summa rörelseintäkter 27 056 31 388-13,8 Allmänna administrationskostnader 7 10 235 9 951 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 16 93 111 Övriga rörelsekostnader 8 1 198 1 047 Summa kostnader före kreditförluster 11 526 11 109 Resultat före kreditförluster 15 530 20 279-23,4 Kreditförluster, netto 9-643 -1 370 Rörelseresultat 14 887 18 909 Bokslutsdispositioner 10 3 046-1 644 Skatt på årets resultat 11-4 827-2 987 Årets resultat 13 106 14 278-8,2 Rapport över totalresultat, tkr Periodens resultat 13 106 14 278-8,2 Övrigt totalresultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 15 172-1 507 Periodens övrigt totalresultat 15 172-1 507 Periodens totalresultat 28 278 12 771 13

Balansräkning Balansräkning, tkr Tillgångar Not 2010 2009 Kassa 3 008 3 681 Förändring i procent Utlåning till kreditinstitut 12 126 227 111 024 Utlåning till allmänheten 13 423 948 425 767-0,4 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 14 95 274 60 921 Aktier och andelar mm 15 73 229 58 414 Materiella tillgångar 16 - Inventarier 133 134 - Byggnader och mark 578 598 Övriga tillgångar 17 202 18 Aktuell skattefordran 65 1 622 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 886 1 286 Summa tillgångar 723 550 663 465 9,1 14

Balansräkning Balansräkning, tkr Skulder och eget kapital Not 2010 2009 Förändring i procent Skulder till kreditinstitut 19 173 592 Inlåning från allmänheten - Inlåning 20 502 630 467 258 7,6 Övriga skulder 21 885 873 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 1 145 1 257 Summa skulder 504 833 469 980 Obeskattade reserver 23 6 925 9 971 Reservfond 171 914 157 636 Fond för verkligt värde 26 772 11 600 Årets resultat 13 106 14 278 Summa eget kapital 24 211 792 183 514 15,4 Summa skulder och eget kapital 723 550 663 465 9,1 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 25 29 729 36 450 Åtaganden 26 46 149 43 925 Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- Fond för Årets Totalt eget fond verkligt v resultat kapital Ingående eget kapital 2010-01-01 157 636 11 600 14 278 183 514 Vinstdisposition/ Avsatt till reservfonden 14 278-14 278 Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 15 172 15 172 Årets resultat 13 106 13 106 Årets övriga totalresultat 15 172 Årets totalresultat 28 278 Utgående eget kapital 2010-12-31 171 914 26 772 13 106 211 792 15

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, tkr 2010 2009 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 14 887 18 909 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner 684 1 070 Av-/nedskrivningar 93 111 Kreditförluster -672 1 390 Intäkt som ej genererat inbetalning 0-5 060 Betald inkomstskatt -4 827-2 987 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 10 165 13 433 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten 1 819-55 349 Ökning av värdepapper Ökning av inlåning från allmänheten 35 372 7 197 Minskning av skulder till kreditinstitut 419 1 868 Förändringar av övriga tillgångar/skulder 1 599-6 503 Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 374-39 354 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 20 000 12 000 Investeringar i finansiella tillgångar -54 353-26 381 Förvärv av materiella tillgångar -72 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -34 425-14 381 Årets kassaflöde 14 949-53 735 Likvida medel vid årets början 114 113 167 848 Likvida medel vid årets slut 129 062 114 113 I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavande. I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen utdelning 49tkr (5 060tkr), erhållen ränta 23 197tkr (22 764tkr) och erlagd ränta 2 068tkr (2400tkr). 16

Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, ifall inget annat anges. Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 mars 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 6 maj 2011. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vararimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redo visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Förändrad rapportstruktur RFR 2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt ( annual improvements process ) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över föränd- 17

Redovisnings- och värderingsprinciper ringar i eget kapital. Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på eget kapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Sparbanken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013 eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. 18

Redovisnings- och värderingsprinciper Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkt. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, Pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument inbäddade derivat och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när 19

Redovisnings- och värderingsprinciper rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar till innehavaren. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller 20

Redovisnings- och värderingsprinciper Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapital - belopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minsk - ning en ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive 1. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp) eller 2. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 60 dagar. Som objektiva belägg på att nedskrivningshehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 21

Redovisnings- och värderingsprinciper Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Inventarier Inventarierna har avskrivits planenligt med 20 % på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Byggnad och mark Fastigheten avskrivs med skattemässigt högsta tillåtna belopp. Komponentavskrivning har ej använts då utredning visar att det rör sig om försumbara belopp. Mark avskrivs ej. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 22

Noter till resultaträkningen 1 Räntenetto 2010 2009 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 1 507 1 173 Utlåning till allmänheten 19 952 19 365 Räntebärande värdepapper 1 738 2 219 Övriga 0 6 Summa 23 197 22 763 Räntekostnader In- och upplåning från allmänheten 2 068 2 271 varav kostnad för insättargaranti 200 179 Räntebärande värdepapper 0 44 Övriga 0 85 Summa 2 068 2 400 Summa räntenetto 21 129 20 363 Räntemarginal 2,87% 2,99% Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver Placeringsmarginal 2,99% 3,13% Räntenetto i % av MO Medelränta på utlåningen 5,38% 4,04% Medelränta på inlåningen 0,83% 0,22% 2 Erhållna utdelningar Swedbank 0 5 031 Övriga 49 29 Summa 49 5 060 3 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 954 800 Utlåningsprovisioner 1 507 1 567 Inlåningsprovisioner 72 141 Provisioner avs utställda finansiella garantier 299 412 Värdepappersprovisioner 1 824 1 475 Avgifter från kredit- och betalkort 151 67 Övriga provisioner 607 481 Summa 5 414 4 943 23

Noter till resultaträkningen 24 4 Provisionskostnader 2010 2009 Betalningsförmedlingsprovisioner 3 4 Värdepappersprovisioner 293 295 Övriga provisioner 90 65 Summa 386 364 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar -241 94 Räntebärande värdepapper 808 0 Andra finansiella instrument 99 976 Valutakursförändringar 133 Summa 666 1 203 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Via RR Via RR Finansiella tillgångar till verkligt värde via RR 567 1 070 Valutakursförändringar 99 133 Summa 666 1 203 6 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter 179 183 Övriga 5 0 Summa 184 183 7 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden 3 763 3 641 - sociala avgifter 1 371 1 322 - kostnad för pensionspremier 650 565 - andra pensionskostnader 0 0 - avsättning till vinstandelsstiftelse 161 183 - övriga personalkostnader 302 411 Summa personalkostnader 6 247 6 122 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon 335 307 - IT-kostnader 2 510 2 494 - revision 297 293 - hyror och andra lokalkostnader 124 103 - fastighetskostnader 349 385 - övriga 373 274 Summa övriga allmänna administrationskostnader 3 988 3 829 Totalt 10 235 9 951