Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan ge högst 20 poäng. Maximala poängen i förhöret är 40. Modellsvar FRÅGA1 (totalt högst 20 poäng) Besvara antingen fråga 1a eller 1b ur Meeuwisse, Sunesson & Swärd (red.) Socialt arbete. En grundbok. 2006, kapitel 1-3 samt 5-9. Fråga 1a. Skriv ett essäsvar. I kapitel 6 diskuterar Thomas Johansson mötet mellan professionella och klienter. Författaren presenterar en modell kring mötets olika nivåer, redogör för den modellen (7,5p). Diskutera sedan de olika aspekterna av möten i socialt arbete som författaren tar upp (12,5p). Modellsvar: Mötets olika nivåer: -Positionell och strukturell nivå: mötet äger rum inom mer eller minder tydlig och strukturellt definierade ramverk så som regler, förhållningssätt och metoder samt dels ojämnt fördelad makt. Positionella faktorer så som klass, kön eller etnicitet kan bidra till obalansen i mötet. (2p) -Relationell nivå och upplevelsenivå: på relationell nivå handlar mötet om att åstadkomma sociala situationer men det handlar också om påverkan och subtilmakt (mikromakt) som utövas genom gester, blickar, uteblivna hälsningar och andra signaler. (2p) Upplevelsenivån handlar om det äkta, autentiska mötet (enl. Matin Buber) som är levande och präglas av närvaro.(2 p) -Donald Winnicott (psykoanalytiker) och det psykologiska lekområdet där människor experimenterar och får utlopp för fantasin. Skratt, kreativitet och glädje är viktiga ingredienser i terapiprocessen. Syftet med terapin är att skapa utrymme för lek och förändring. (1p) -Det professionella mötet kan studeras på flera nivåer med det är svårt att på en och samma gång se och ta hänsyn till samtliga nivåer. För att vi ska kunna närma oss den komplexitet som kännetecknar möten krävs det olika typer av förståelseramar. (1p) Mötets olika aspekter: -System möter klient Goffmans bok Asylums eller Totala institutioner. I boken som beskriver fallstudier där patienten antingen inordnar sig i eller gör motstånd mot den institutionella strukturen. I boken tar Goffman upp mortifikationsprocessen, den sociala och psykologiska nedbrytningsprocess som startar då en människa placeras i anstaltvård. Kläder och andra personliga ägodelar tas bort. Identiteten går förlorad och patienten förvandlas till en kategori eller objekt. Överlevnadsstrategierna handlar om att utnyttja systemet, lära sig reglerna och rutinerna samt skaffa sig fördelar och förmåner om möjligt. Frizoner upprättas där de intagna kan dra sig undan och ägna sig åt sådant som inte tillåts på anstalten. Vissa blir experter på att använda systemet working withe the system. Goffmans teori har fortfarande stor giltighet. Inom samtida forskning i socialt arbete beskriver man hur människor som söker hjälp startar en resa in i systemet och den vardagliga förståelsen av problemet omdefinieras och blir hanterbart. Risken med att hjälparen omdefinierar och sätter klientens konkreta problem i
större samanhang (söker efter orsaker) kan göra att förtroendet och tilliten tar skada och kontakten bryts. Språk, telefontider, låsta dörrar och andra procedurer leder till en vi-dom-kultur som är vanligt förekommande i litteraturen. Annorlunda exempel på att det går att påverka och förändra det institutionella systemet finns, de strukturella ramarna kring arbetet är inte alltid så strama som de verkar. Det finns rikligt med litteratur som behandlar olika sätt att motverka institutionellt förtryck och strategier för at åstadkomma empowerment. Klienter saknar ofta kunskap om sina rättigheter, vilket skapar en onödig barriär mellan klient och behandlare. Det professionella mötet äger rum i ett avgränsat socialt och kulturellt sammanhang, men dess strukturer är aldrig statiska. De går att förändra. Men det tar tid. För att kunna påverka krävs medvetenhet om hur olika faktorer sätter ramar kring och definierar mänskliga möten.(3p) -Könsstereotypa möten Betydelsen av kön i det sociala arbetet organiseras kring aktiviteter och funktioner. Det sker en uppdelning mellan manliga och kvinnliga sysselsättningar. En man är mera lämpad att ta hand om en aggressiv klient. En polis, gärna man, kan bäst handskas med en strulig kille. Aktiviteter fördelas utifrån en specifik könslogik. I Bäck-Wiklunds studie kring mötet mellan ensamstående mödrar, deras söner och socialtjänsten visade det sig att behovet av en manlig förebild aktualiserades i situationer där modern hade svårt att konrollera sin son. Den fysiska närvaron av en kontaktman kan upplevas viktigt för mödrar och söner. Denna person fungerar som en förbindelselänk mellan den ensamstående mamman och samhället. Uttrycket manlig förebild har blivit allt mera laddat och komplicerat, vilket beror på de ändringar i samhället som skett i synen på familj och kön. Eftersom det inte mera är legitimt att diskutera insatser i form av behov av t.ex. manliga förebilder blir kön en teknik. Man är i socialt arbete medveten om att kön ändras och att manligt respektive kvinnligt är inte statiska kategorier. Trots det styrs praktiken fortfarande i stort av ett förenklat könstänkande. Det i samhället dominerande könstänket griper in i socialt arbete. Det professionella mötet sker inte i ett socialt tomrum utan struktureras utifrån av en viss logik. Föreställningar om kön (men också mångkulturalitet) inverkar på socialt arbete. (3p) -Det terapeutiska mötet Casements exempel på terapeutiska möten visar hur lätt man som professionell fastnar i dogmer och tankar om hur en korrekt behandling ska gå till. Viktigt att undvika alltför låsta uppfattningar om patienten. Genom att utveckla medvetenheten om hur olika föreställningar, attityder och normer inverkar på mänskliga möten är det möjligt att undanröja hinder för kommunikation. T.ex. överföring och motöverföring i terapirummet, handlar om hur önskningar, begär och fantasier kan inverka på terapiprocessen. I den tidigare freudianska analysen var klientens fantasier i fokus, i dag ligger mötet mellan klienten och terapeuten och respektive parten förväntningar och föreställningar i fokus. (3p) -Våldsamma möten Det finns en maktobalansen mellan den professionella och klienten. Klienten är utelämnad och beroende av den professionella. Klienten är tvungen att dela med sig om intim information och i många fall överlämnar patienten sin kropp till behandlaren. I en sådan här situation med en inbyggd spänning kan bristande tillit leda till frustatrion och aggression, vilket i sin tur kan leda till våldsamt beteende. Enligt undersökningar anger ungefär hälften av personalen att de i sitt arbete upplevt våld eller hot om våld under de senaste 6 mån. Många låter bli att anmäla om våldsamma situationer p.g.a. att de upplever skuld och delaktighet i det som skett. Man förklarar våldet med att man misslyckats som professionell. Det är svårt att relatera till och hantera våld från vårdtagaren och det finns få kanaler till stöd. Kvinnor och yngre personer blir oftare utsatta för våld än män och äldre personer. De ekonomiska nedskärningarna har lett till ökad frustration och våld bland bidragstagare. Vid analysen av våldet är det viktigt att diskutera relationen mellan strukturella faktorer, som ekonomiska nedskärningar, under bemanning och outbildad personal, och relationella faktorer. Det är viktigt att det finns handledning och andra metoder för att bearbeta eventuell frustration och aggressioner. Det är också viktigt att dra tydliga gränser när det gäller hot och våld. (3p) -Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns skapade och skapande möten Det skapade möte med strikt roll- och maktfördelning, strikta institutionella ramar där klientens position är svag t.ex.
Goffmans teori om institutionalisering, det terapeutiska mötet i ett avgränsat rum där uttalanden och händleser tolkas utifrån en specifik ram. Det förekommer också autentiska möten där de professionella ger stöd och redskap till förändring. Som professionell är det viktigt att vara medveten om den maktobalans som gäller i mötet med klienten. Ett reflexivt förhållningssätt där man rör sig mellan mötets olika nivåer genom att tillämpa olika metoder, samtalstekniker och kunskaper om strukturellt inriktat arbete kan vara ett sätt att hantera ojämlikheten i mötet. Socialanalys, reflektioner kring hur sociala faktorer inverkar och påverkar samt empowerment är andra sätt att se och takla maktobalansen i mötet med klienter. (2p) Fråga 1b. Redogör i korthet för (alla fem punkterna besvaras) de fyra olika välfärdsmodellerna i socialt arbete som går att urskilja i Europa (kapitel 9 Socialt arbete i ett internationellt perspektiv ) (4 p) Modellsvar: Den skandinaviska modellen (1 p) -den allmänna socialpolitiken garanterar människor en relativt hög levnadsstandard, även de som står utanför arbetsmarknad. Ekonomiska transfereringssystem, ambitioner om full sysselsättning liksom en statlig familje- och handikappolitik är kännetecknande (1p) -kraven på starkt statligt ansvar, universalism och solidaritet har medfört att marknadens och familjens betydelse för det sociala arbetet är mindre än i andra välfärdssystem. Kommunerna spelar en central roll som välfärdsproducenter och organisatörer (1p) -socialarbetare har dubbla roller som hjälpare och kontrollanter och jobbar inte enbart med uppenbara sociala problem utan även med preventivt socialt arbete (1p) Korporativistmodellen (1 p) -bygger på en korporativistisk samhällsordning och utgår i hög grad från yrkesanknutna förmåner (1p) -tydlig uppdelning av det sociala arbetet å ena sidan en liten offentlig verksamhet (med sociala kontrolluppgifter), å andra sidan en större fri socialvård som sköts av korporativa organisationer (1p) -modellen bygger på subsidiaritetsprincipen vars företrädare hävdar att sociala problem så långt som möjligt skall och kan lösas utan inblandning från stat och marknad (1p) Restmodellen eller den liberala välfärdsmodellen (1 p) -staten fyller bara i de luckor som återstår då privata initiativ inte räcker till (1p) -det offentliga tillhandahåller en minimistandard när det gäller ekonomisk trygghet, bidragen ofta stigmatiserade (1p) -mindre andel offentligt anställda socialarbetare, stor andel socialarbetare anställda av privata vinstdrivna eller frivilliga organisationer (1p) Den rudimentära välfärdsmodellen (1 p) -det sociala arbetet är svagt organiserat och gränsen mellan formell och informell vård är suddig (1p) -hjälpbehövande får i första hand förlita sig på familjen, kyrkan eller olika välgörenhetsorganisationer (1p) -det sociala arbetet är som regel dåligt samordnat och insatserna är ofta inriktade på barnskydd och familjearbete.
begreppet casework (kapitel 2 Psykologi och socialt arbete ) (4 p) Modellsvar: Begreppet casework: att arbeta med sociala problem som individuella fall, det sociala arbetet knyts till enskilda individer sk. klienter (1p). Introducerades av Mary Richmond (1p) på 1920-talet. Relationen mellan socialarbetaren och klienten blev centralt för arbetet (1/2p). Tanken att socialarbetaren kunde få kunskaper om problemet genom att tala med klienten själv introducerades(1/2p). Socialarbetarens arbetsuppgift var individuell rehabilitering och arbetssättet det samma som läkarna använde: diagnos, behandling och därefter rehabilitering (1/2p). Förknippas med socialarbetarnas strävan efter att uppnå professionell status (1/2p). Utgick från sociologiska tankegångar men snart inleddes en övergång från sociologisk till psykologisk teori (1/2p). Eftersom individen ställdes i centrum blev psykologin den naturliga teorin, det psykologiska språket var lämpligast för att beskriva och diagnostisera individuella problem (1/2p). Psykoanalytiska teorier tillämpades (1/2p). Den diagnostiska vs. funktionella skolan: den diagnostiska utgick från Richmonds tankar om ett socialt arbete byggt på rationellt vetenskapligt tänkande i stället för moralisk bedömning = en social diagnos. Funktionell teori som begrepp innebar att det sociala arbetet ansågs ha en samhällelig uppgift och det var detta syfte som skiljde casework från psykoterapi.(1p) vad som avses med universella respektive selektiva socialpolitiska förmåner (kapitel 5 Socialpolitik och socialt arbete ) (4p) Modellsvar: Universella förmåner: sociala förmåner som utgår utan försörjningsprövning. Omfattar alla medborgare och leder till integration.(1 ½ p) Selektiva förmåner riktas enbart mot de försörjningssvaga grupperna. Risken är stigmatisering och en reproduktion av utanförskap i samhället, vilket man egentligen vill förhindra genom förmånen. (1 ½ p) Förmånerna blir selektiva ifall enbart omfattande behov tillgodoses. Det kan vara ett tecken på att rudimentär välfärdspolitik (negativt selektiv) eller en välfärdspolitik där man ger omfattande stöd till ett fåtal i stället för ett grundläggande stöd till många (positivt selektiv). (1p) Mot denna övertro på socialpolitiken har anförts att det i marknadstänkandet som genomsyrar vårt samhälle finns en inbyggd tanke om ett jämlikt utbyte (reciprocitet). Den som tar emot något av samhället ska göra en motprestation. (1p) för- och nackdelar med samhällsmodeller som betonar gemenskap respektive individualism (kapitel 1 Vad är socialt arbete? ) (4 p) Modellsvar: Fördelarna med modeller som betonar gemenskap är solidaritet, det är viktigt att dela med sig och tillgodose medborgarnas gemensamma bästa. En annan fördel är omsorgen och en generös välfärd där människor inte av ekonomiska skäl ska behöva stanna kvar i destruktiva parförhållanden, att äldre inte ska behöva ligga sina barn till last eller vara beroende av välgörenhet och medlidande med barn och ungdomar som far illa ska få samhällets stöd. (1 ½ p) Nackdelarna med modellen som betonar gemenskap är att det kan leda till förmynderi och kontroll (1/2 p). Fördelarna med modeller som betonar individualism är integritet och autonomi. Människor ska själv få bestämma över sina liv och inte tvingas till saker och ting för det gemensamma bästa. Ingen generell hjälp från samhället finns till förfogande, däremot förväntas man ta hand om sin familj och sina anhöriga och man får själv avgöra om man vill hjälpa de fattiga i samhället. Familjen, frivilligorganisationer och marknaden är viktiga serviceproducenter. Individen har fler valmöjligheter men risken är att ett sådant system gynnar de starka som kan ta för sig och hävda sina behov. Nackdelarna är alltså risk för egoism och att de starka favoriseras.(2p) minst två metoder som används inom barnavården samt för minst två metoder som används inom missbrukarvården (kapitel 7 Metoder i socialt arbete vad är det?) (4p) Modellsvar: I kapitlet nämns följande metoder som används inom barnavården: nätverksarbete, parsamtal/samarbetssamtal, lösningsorienterat/lösningsfokuserat arbete, familjeterapi, Marte Meo-Metoden och familjerådslag. (1/2 p per metod max. 1 p) Följande metoder som nämns i boken används inom missbrukarvården: motivationsarbete, lösningsorienterat/lösningsfokuserat arbete, nätverksarbete, matchning, psykodynamiskt arbete,
Minnesotametodiken, systemteoretiskt arbete, 12-stegsprogram, strukturinriktat arbete. (1/2 p per metod max. 1 p) Gemensamma metodinslag för de båda områden är nätverksarbete och lösningsorienterat/ lösningsfokuserat arbete. Nätverksarbete innebär att individens/klientens släkt och bekantskapskrets involveras i förändringsarbetet. Det lösningsorienterade/lösningsfokuserade arbetets popularitet är överraskande i och med att det inte ingår i kursplanerna och litteraturen för socialarbetarutbildningarna. Arbetssättet har blivit populärt via konsulter och internetutbildningar. Motivationsarbete är ett arbetssätt som saknar tydliga konturer och enhetligt innehåll. Arbetssättet innehåller varierande insatser. Det handlar mera om en ambition och ett utpekande av objekt (klientens motivation) än en sammanhållen metod. Parsamtal och samarbetssamtal samt familjeterapi är utmärkande metoder för barnavården. Parsamtal/samarbetssamtal kan uppfattas antingen som metod eller insats och inkluderar inget annat än att man talar med ett par. Marte Meo är en avgränsad metod som bl.a. innehåller bedömning av föräldrarnas omsorgsförmåga kopplat till insatser för att stöda denna. Familjerådslag lägger tillbaka problemlösningen till familjen själv. En utsedd person som står utanför socialtjänsten och som inte behöver ha professionell utbildning, samlar tillsammans med familjen personer i dess närkrets för att lösa den problemsituation som uppstått. Matchnings kan beskrivas som en strategi för behandlingsval och t.o.m. betraktats som den kanske viktigaste utvecklingslinjen för framtiden. Det finns en del utmaningar i samband med metoden bl.a. bristande kunskapsunderlag när det gäller det faktiska innehållet i olika behandlingsprogram. FRÅGA 2 (kan totalt ge högst 20 poäng) Läs igenom den bifogade artikeln Att stå på egna ben om övergången från samhällsvård till vuxenliv av Ingrid Höjer och Yvonne Sjöblom (Socialvetenskaplig tidsskrift 1/2011). Besvara sedan alla fem delfrågor (a-e) a) Sammanfatta artikelns syfte och utgångspunkter? (2p) Modellsvar: Syftet med artikeln är att belysa hur unga som lämnar socialtjänstens dygnsvård uppfattar övergången från vård till ett självständigt vuxenliv. (1p) Dessutom har syftet varit att presentera resultaten av en empirisk studie kring ungdomar som lämnar placering och håller på att inleda ett självständigt vuxenliv.(1p) Avsikten har varit att fånga ungdomarnas subjektiva uppfattningar. Ungdomarna själv ges tolkningsföreträde gällande sin situation. (1/2p) Begreppet resilience används som teoretisk utgångspunkt för analysen och diskussionen. (1/2p) b) Redogör för vad som menas med begreppet resilience. (4p) Modellsvar: begreppet och dess teoretiska utgångspunkter skapar förutsättningar att förstå varför och hur ungdomar som har växt upp under svåra förhållanden, som de som varit placerade i samhällsvård klarar övergången från dygnsvård till ett självständigt vuxenliv. Viktigt är förekomsten av skyddande faktorer. Kännetecknande för skyddande faktorer är att de kan medverka till en gynnsammare utveckling just vid förekomsten av risker i en individs liv. Skyddsfaktorerna integreras med riskfaktorerna så att om inga risker finns aktiveras inte heller skyddsfaktorerna. Dessa skyddsfaktorer benämns också resilience. (2p) Kort och gott är resilience förmågan hos vissa individer att klara sig i livet trots svaga förutsättningar och svåra livsförhållanden eller en förmåga att klara svåra psykosociala erfarenheter. Kan översättas med svenskans motståndskraft. Förmågan att komma igen och klara sig trots dåliga odds.(2p) c) Vad består forskningsmaterialet i artikeln av och hur (med vilka metoder) har materialet samlats in? (4 p)
Modellsvar: Forskningsmaterialet består av intervjuer med 16 ungdomar i åldern 18-22. Ungdomarna intervjuades i två omgångar i studierna Från vård till vuxenliv och uppföljningsstudien Vad hände sedan med 1,5-2 års mellanrum (1p). Syftet med den uppföljande intervjun var att följa informanternas väg från ung till vuxen, från det att de var placerade, till att de lämnat samhällsvården och börjat etablera ett självständigt vuxenliv. Man vill förstå hur denna övergångsfas tedde sig över tid för dessa ungdomar. (1/2p) Tio ungdomar var placerade p.g.a. föräldrars missbruk och/eller psykisk sjukdom, tre p.g.a. eget beteende och tre p.g.a. allvarliga konflikter i familjen (1p). Tio av ungdomarna var födda i Sverige av svenska föräldrar, två hade föräldrar födda i Norden, och fyra var födda i, och hade föräldrar från ett utomeuropeiskt land (1p). Vid första intervjun hade åtta ungdomar lämnat eller skulle just lämna vård i familjehem, åtta hade lämnat HVBhem (1p). Sex flickor och tio pojkar intervjuades (1/2p). Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer (1/2p). Frågorna utgick från en frågeguide med olika frågeområden med inriktning på ungdomarnas egna upplevelser av att ha varit i dygnsvård samt det stöd de erhållit då de lämnat vården (1/2p). d) Redogör för forskningens centrala resultat. (6p) Modellsvar: Enligt resultatet av intervjuerna oroade sig ungdomarna för sin ekonomi och för att pengarna inte skulle räcka till för alla utgifter(1/2p). Ungdomarna uttryckte ett behov av råd och stöd för att få ekonomin att fungera (1/2p). Boende är en viktig förutsättning för att kunna försörja sig och skapa ett självständigt liv (1/2p). Flera av de intervjuade bodde i tränings- eller utslussningslägenheter, vars kombination av självständighet och stöd ungdomarna upplevde som positivt (1/2p). Arbete och utbildning: skolerfarenheterna är enligt de intervjuade ungdomarna viktiga. Flera av de intervjuade hade misslyckats, skolkat eller blivit utestängda från skolan, vilket påverkade deras självbild negativt (1/2p). Flera av ungdomarna berättade att de ändå klarat av att vända den negativa erfarenheten under de sista åren de varit placerade i dygnsvård. En omplacering i en ny fosterfamilj där de fått mera uppmuntran och stöd för skolarbetet hade varit avgörande för fyra av de intervjuade ungdomarna. Stöd från personalen och god kvalitet på utbildningen hade hjälpt ungdomar som var placerade på HVB-hem (1/2p). Processen att utvecklas från misslyckad till studiemotiverad och kompetent elev var en viktig vändpunkt i livet för ungdomarna och påverkade deras självbild och identitet (1/2p). Ingen av ungdomarna hade vid det andra intervjutillfället startat någon eftergymnasial utbildning men flera hade planer på det (1/2p). Osäkerheten på om betygen var tillräckligt bra och oron för att sätta sig i ekonomisk skuld var de största hindren för vidare utbildning (1/2p). Familjebildning var något som ungdomarna såg någonstans långt i framtiden efter att de etablerat sig på arbetsmarknaden, hittat boende och etablerat ett stabilt förhållande.(1/2p). Vid andra intervjutillfället hade två av ungdomarna redan fått barn. Föräldraskapet ansågs vara positivt och en viktig vändpunkt i livet (1/2p). Eftersom de flesta ungdomarna inte haft kontakt med sina föräldrar under sin placering etablerade följaktligen få kontakt med sina föräldrarna efter avslutad placering (1/2p). I de fall där föräldrakontakten fanns skedde det på ungdomens initiativ, inte på föräldrarnas, fosterföräldrarnas eller socialarbetarnas initiativ (1/2p). Orsakerna till att det var svårt att upprätthålla kontakten till föräldrarna berodde på att två mödrar var döda och många av föräldrarna led av psykisk sjukdom eller hade missbruksproblem (1/2p). Stöd från fosterföräldrar/hvb-hem. Stöd från socialtjänsten. e) Vilka tankar väcker artikeln hos dig? Basera ditt svar på aktuell samhällsdiskussion (3p) och på egna reflektioner kring temat (1 p). Förklaring av begrepp i artikeln: Ett hem för vård eller boende, HVB, är i Sverige en institution som på kommunens uppdrag erbjuder boende till barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj.