#4: AUGUSTI 2014 Så funkar OKGs projektmodell! ODU vägen till en systematisk reservdelshantering Regulatory affairs påverkan i maktens korridorer Fler megawatt genom modern mätutrustning Vad gör nätverket Jobba med kärnkraft? 1
Efter valet är smekmånaden över iksdagsvalet rycker allt närmare. Tänk att fyra år kan gå så snabbt. Enligt opinionsmätningarna talar allt för att det blir en rödgrön regering. Väljarbarometrar till trots det är på valdagen som väljarna säger sitt och rösterna ska räknas. Så vi kan återigen se fram emot en spännande valvaka. Energipolitiken har den här gången fått något mer utrymme jämfört med i 2010 års valrörelse. Tyvärr handlar debatten mest om vi ska ha kärnkraft eller förnybar energi. Att enbart ställa olika energislag emot varandra bidrar inte till någon konstruktiv diskussion om Sveriges framtida energisystem. Att den politiska nivån ska ta frågan på allvar är kanske för mycket begärt i en valupptakt, då allting handlar om att profilera det egna partiet och vinna väljarnas röster i konkurrens med övriga partier. Då duger det inte med alltför komplexa frågeställningar. Då är det raka och korta besked som gäller för den partiledare som max får en halv minut på sig i tv-debatten innan han eller hon blir avbruten. Energidebatten har så här långt varit lika endimensionell som förutsägbar. Miljöpartiet säger nej till kärnkraft och vill avveckla den före 2030. Vänsterpartiet håller med. Centerpartiet håller nästan med, men måste hålla fast vid Alliansens energiuppgörelse som bland annat öppnat för nya reaktorer på befintliga anläggningar. Folkpartiet vill ha kärnkraft, men helst ska det vara nya reaktorer. Sverigedemokraterna vill också ha kärnkraft, men ingen av de övriga partierna vill ha sverigedemokrater. Socialdemokraterna vill ha en blocköverskridande överenskommelse, vilket moderaterna säger nej till och hänvisar till regeringens uppgörelse. Låter det stabilt och förtroendegivande!? Inte precis, och utifrån beskeden i olika debattforum är det svårt att sia något om kärnkraftens framtid i Sverige. Kraftslaget har sedan 70-talet bidragit till att landet har ett stabilt energisystem med låga elpriser, vilket i sin tur lagt grunden för svensk sysselsättning och välfärd. Den stora nyttan till trots, har kärnkraften tvingats överleva både tankeförbud på 80-talet och beslutet om nedläggning senast 2010. Kovändningen fick ägarna att investera nästan 40 miljarder kronor på att livstidsförlänga, höja effekten och uppgradera säkerheten i nuvarande reaktorer. Kärnkraften kommer att överleva valet 2014 också, och majoriteten av dagens kärnreaktorer kan säkert överleva ett par mandatperioder till. Det kan låta som lång tid. Men ledtiderna för nya anläggningar som producerar el är långa, och investeringarna är dyra oavsett kraftslag. En sak är säker. Kärnkraftens 64 producerade terawattimmar under hela 2013 snyter man inte ur näven. Så Stefan, Fredrik, Annie, Fridolin och ni andra. Efter valet är smekmånaden över. Då har ni en mandatperiod på er att forma framtidens långsiktiga energipolitik för en fortsatt trygg elförsörjning i Sverige. Svensk industri, svensk fackföreningsrörelse och svenska elkonsumenter kräver det. Och som vi redan konstaterat fyra år går snabbt. Torbjörn Larsson, E.ON Kommunikation 2
I DETTA NUMMER Krönika 2 Utvecklingsresan 4-7 O1s framtid 8 Dags för miljöcertifiering! 9 I centrum 10-13 Kärnkraft i stort och smått 14-15 16 Utveckling av GAIs verksamhet 17 Projekt Plex 18-19 Ny mätutrustning på O3 20 Jobba med kärnkraft 21 Så funkar det! 22-23 Personalnytt 4 6 8 10 14 Det enda som är konstant är förändring, brukar man säga. Sommarens ljumma kvällar, goda mat och lata dagar vid strandkanten håller på att glida över i höst. Hösten, som jag tycker, präglas av förändring på olika plan i tillvaron, inte minst i naturen. På OKG tar förändringsarbetet ny kraft genom OKGs utvecklingsresa och på sidorna 4 5 kan du läsa om arbetet för att förbättra reservdelshanteringen och på sidorna 6 7 om insatser som är på gång inom strålskydd. På tal om förändring. Riksdagsvalet, den 14 september, kan också innebära just det för oss och vårt vardagsliv. Med avstamp i det delger Torbjörn Larsson, E.ON Kommunikation, sina tankar kring framtiden för kärnkraften i Sverige på sidan 2. Men det är inte enbart politiker som påverkar oss. Människor, organisationer och företag kan också påverka politiker. På sidorna 10 13 berättar Ingemar Engkvist, VD E.ON Kärnkraft Sverige, om det arbete som bedrivs inom koncernen för att påverka besluten i maktens korridorer som berör vår verksamhet. Välkomna till en föränderlig höst! Emmy Davidsson, redaktör 18 20 22 Omslagsbilden: Reservdelar utgör vitala parametrar i underhållsprocessen och Urban Lorentzon, gruppchef USF, ansvarar för att stafettpinnen förs vidare till bland andra montageledare Lars Lövgren. Läs mer på sidorna: 4-5 Kärnpunktens redaktion Anders Österberg ansvarig utgivare anders.osterberg@okg.eon.se Emmy Davidsson redaktör emmy.davidsson@okg.eon.se Annika Carlsson annika.carlsson@okg.eon.se Henrik Eriksson henrik.eriksson2@okg.eon.se Maria Roth maria.roth@okg.eon.se Luise Guse luise.guse@okg.eon.se Karoline Ödell karoline.odell@okg.eon.se Utges av OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn 0491-78 60 00 Ansvarig utgivare Anders Österberg 0491-78 63 54 anders.osterberg@okg.eon.se Redaktör Emmy Davidsson 0491-78 64 68 emmy.davidsson@okg.eon.se Vill du ha med något i Kärnpunkten? Mejla till info@okg.eon.se Tid för manusstopp är klockan 10:00! Utgivningsplan Nr 5, manusstopp 21/10, utgivning 31/10 Nr 6, manusstopp 9/12, utgivning 19/12 Nr 1, manusstopp 20/1, utgivning 30/1 Grafisk produktion och tryck Rönnfjord Kommunikation & Design Grafisk Tryck, Oskarshamn Trycks på Multi Art gloss 250g/ Multi Design original 120g 3
Urban Lorentzon, gruppchef USF, slår fast att en förutsättning för att få en effektivare reservdelsprocess är att hela tiden uppdatera och fullt ut utnyttja OKGs drift- och underhållssystem (ODU) samtidigt som nya eftersläpningar förebyggs. Systematisk reservdelshantering ger effektivt underhåll TEXT: Anders Österberg FOTO: Candice Lee Olin UTVECKLINGSRESAN Att vidareutveckla företagets reservdelshantering är en väsentlig del i förbättringsarbetet inom OKGs utvecklingsresa. En viktig förutsättning för ett optimalt underhållsarbete är nämligen en väl fungerande reservdelsverksamhet. Nyckeln till detta ligger i den systematik som står till buds i form av OKGs drift- och underhållssystem (ODU). 4 Ett av de identifierade förbättringsområdena inom delprogrammet anläggningarnas status i OKGs utvecklingsresa är reservdelshanteringen. Svagheter i den verksamheten kan leda till att driftstörningar innebär längre stillestånd än önskvärt, framförallt om de detaljer som behövs i samband med ett underhållsarbete inte finns att tillgå när jobbet ska utföras. I takt med att anläggningarna åldras har också allt högre krav kommit att ställas på reservdelsprocessen. Man skulle dock kunna säga att vi har suttit på en av lösningarna under lång tid, berättar Urban Lorentzon, gruppchef USF. Vi kan i stor utsträckning arbeta bort några svagheter som gäckat oss hittills genom att fullt ut ta fasta på de möjligheter som vårt befintliga drift- och underhållssystem ger oss. Ökad förutsägbarhet Urban beskriver ODU som det redskap som kan skapa den nödvändiga förutsägbarheten i reservdelshanteringen.
UTVECKLINGSRESAN Sammantaget har vi ett allt bättre grepp om hur vi säkerställer att vår reservdelshantering skapar de förutsättningar som krävs för en effektiv underhållsverksamhet. Om det däremot inte används till fullo blir det heller inte tillräckligt pålitligt och kan till och med bli en belastning. Systemet blir aldrig bättre än vad vi gör det till, fastslår han. Att registrera nödvändiga uppgifter och koppla reservdelar tidigt i ODU är viktigt. Redan i samband med installation, eller kanske till och med före, kan behovet av reservdelar beaktas, såväl med avseende på eventuella avhjälpande underhåll som när det gäller de planerade förebyggande underhållsåtgärderna. För att få maximal nytta av ODU i det förebyggande underhållsarbetet berättar Urban att det är viktigt att dokumentera alla krav som ställs på varje reservdel och enskilt arbete. Det gäller såväl vilka krav som myndigheterna ställer som vilka interna kravnivåer som ställs avseende säkerhet och tillgänglighet. Med stöd i det och uppgifter om hur ofta åtgärderna behöver vidtas finns möjlighet att analysera fram reservdelsbehovet på kort och lång sikt. Förutsägbarhet resulterar Förutsatt att de artiklar som behövs i samband med varje enskilt underhållsarbete specificerats i tillräcklig omfattning, ska underhållsansvariga kunna plocka ut en detaljerad lista på vilka artiklar de behöver inför det aktuella arbetet och även vara säkra på att dessa verkligen finns tillgängliga. Beträffande kopplingen mellan de förebyggande underhållsposterna och reservdelsbehoven finns nu förutsättningar att faktiskt utföra kopplingen i ODU. Detta framsteg har gjorts genom de förbättringar som skett inom ramen för OKGs utvecklingsresa. En uppdatering av de nuvarande behoven har skett och i nuläget bearbetas en eftersläpning avseende återanskaffning av reservdelar och identifiering av svetsade reservdelar som inte uppfyller dagens krav. Samtidigt vidtas betydelsefulla åtgärder för att förhindra att en ny eftersläpning uppstår. Gemensamt processansvar Vi har också utsett tekniska kontaktpersoner med ansvar för de olika artiklarna i ODU, berättar Urban. Samtidigt har vi angett vilka tänkbara leverantörer som är tillgängliga för de artiklar som vi faktiskt har behov av, men har haft svårt att återanskaffa då leverantören varit helt okänd. Vi arbetar dessutom intensivt med att knyta alla som är involverade i reservdelsprocessen tätare samman, allt från projektledare, underhållsingenjörer, QC-ingenjörer till reservdelsingenjörer och dokumentalister. Tillsammans med inköpsfunktionen tar vi nu ytterligare steg för att öka affärsmässigheten och därigenom effektivisera anskaffningen. I utvecklingsarbetet ingår också att bistå dem som utarbetar anläggningarnas åldringsprogram. Med faktaunderlag från ODU sammanställs ett program som hanterar uppgifter om vilka reservdelar som är eller kommer att bli obsoleta, vilket innebär att de inte längre finns tillgängliga på marknaden. Vissa av våra anläggningskomponenter har ju några år på nacken och då kan även leverantörens ansvar för reservdelshållningen ha upphört. I den mån det går söker vi upp motsvarande artiklar på marknaden, men i vissa fall går inte det heller. Därför har vi undersökt marknaden för att få hjälp med att införa ett så kallat obsolescensprogram och Rolls-Royce är en mycket stark kandidat som vi hoppas mycket på i framtiden, berättar Urban och fortsätter: Vi har också kunnat köpa delar som våra tyska kollegor kan avvara. Sammantaget har vi ett allt bättre grepp om hur vi säkerställer att vår reservdelshantering skapar de förutsättningar som krävs för en effektiv underhållsverksamhet. Det kommer givetvis att ta tid att få allt på plats och en förutsättning för att lyckas är att vi hela tiden uppdaterar och fullt ut utnyttjar ODU, samtidigt som vi förebygger nya eftersläpningar. Genom att alltid se möjligheter och tänka lite nytt kommer vi därmed bli ännu bättre på att medverka till ett effektivt underhåll på OKG och därmed en säker och förutsägbar drift. 5
Ökad proaktivitet ger minskad risk på aktiv sida En åtgärd som skulle kunna stärka strålskyddsverksamheten på OKG är att utse strålskyddscoacher som kan vägleda strålskyddare i beredning och arbetsförberedelser samt följa upp att arbetena utförs enligt givna standarder. Berne Johansson och Robin Hanzl diskuterar förslaget med Conny Bjarnestig, strålskyddstekniker GSS. UTVECKLINGSRESAN Resan från ett reaktivt till ett proaktivt strålskydd börjar hos oss själva. Genom aktiv styrning och ledning ska vi öka medvetenheten ytterligare om vilka risker som måste beaktas i samband med arbete i utrymmen med förhöjda strålnivåer. På så vis kan vi förebygga tillbud och olyckor effektivare. Kärnpunkten har träffat Robin Hanzl och Berne Johansson för att få en bild av hur förbättringsarbetet inom strålskyddsverksamheten framskrider. TEXT: Anders Österberg FOTO: Sara Torkelsson Flera av de internationella expertgranskningar som genomförts under senare år har noterat en förbättringspotential inom OKGs strålskyddsverksamhet. Verksamhetsomårdet har också hög prioritet i det ständiga förbättringsarbete som bedrivs i form av OKGs utvecklingsresa. Trots detta inträffar fortfarande händelser som innebär ökad risk för exponering av förhöjda strålningsnivåer. Varje sådan händelse måste ses som ett misslyckande, hävdar Robin Hanzl, gruppchef GSS. Men istället för att misströsta får vi lov att betrakta dessa incidenter som ytterligare incitament för att förbättra vår strålskyddsverksamhet. Vi ska helt enkelt gå från att behöva göra orsaksanalyser i efterhand till att säkra effektiva förberedelser som förebygger behovet av sådana utredningar, kompletterar Berne Johansson, organisationsutvecklare HO. Introduktionen är nyckeln Berne berättar vidare att ökade resurser måste läggas på att säkerställa en effektiv process för introduktion av inhyrda resurser. Idag hyrs en mycket stor andel av våra strålskyddare in från underleverantörer, fortsätter han. Det ställer givetvis extra stora krav på vår förmåga att ge de personerna rätt förutsättningar i form av tydligt beskrivna standarder 6
VI GÅR FRÅN ORD TILL HANDLING UNDER 2013 har vi vidareutvecklat våra processer för arbetsplatsobservationer och etablerat verktyget. Nu ska vi säkra andra säkerhetsfrämjande arbetsmetoder. Johan Dasht, produktionschef O3 och förväntningar. Samma sak gäller för introduktionen av all personal som ska arbeta temporärt, exempelvis i samband med revisionsavställningar. Genom att lägga en sådan plattform är det vår bedömning att vi får nödvändig acceptans för våra säkerhetsfrämjande arbetsmetoder, som därmed blir ännu mer verkningsfulla. Strålskyddscoacher introduceras Robin instämmer i Bernes bedömning och påpekar samtidigt att dagens arbetsorganisation inte fullt ut medger den närvaro av OKGare i den operativa strålskyddsverksamheten som egentligen krävs. Våra strålskyddstekniker har fullt upp med att bereda arbetsinsatserna, hävdar han. Hur gärna de än vill kunna följa upp arbetena på plats hinns det inte med. Han poängterar dock att det nyligen beslutats att satsa på att rekrytera in nya strålskyddstekniker och att detta är ett mycket positivt steg i rätt riktning för att bygga vidare på den positiva utveckling som inletts. En annan åtgärd för att stärka strålskyddsverksamheten ytterligare är att utse och utbilda särskilda strålskyddscoacher. Konceptet baseras på samma tankegångar som beträffande funktionen säkerhetscoach, som har konstaterats ge en god effekt. Strålskyddscoacherna ska alltså inte utgöra några poliser, påpekar Robin. De ska fungera som beslutsstöd i strålskyddsärenden och vägleda strålskyddare i beredning och arbetsförberedelser samt följa upp att arbetena utförs enligt givna standarder. Det är också väldigt viktigt att de känner att de har mandatet att säga ifrån om de upplever att något inte görs enligt angivna direktiv och att detta veto accepteras av dem som utför uppgiften. Förväntningar och acceptans Viktiga förutsättningar för att åstadkomma en bestående förbättring är förståelsen för de betingelser som gäller för arbeten i utrymmen med förhöjda strålnivåer samt en medvetenhet om de risker som förknippas med det. Några av de redskap som Berne och Robin pekar på har stor betydelse för detta är veckans säkerhetsbudskap och de dialogaktivitet er som ska genomföras under hösten. Genom att systematiskt avsätta tid för dialog och diskussion kring viktiga säkerhetsfrågor höjer vi nivån markant, säger Berne. Det skapar också förutsättningar för en samsyn i alla led; från arbetsledning och beredning till genomförande och uppföljning. Berne Johansson och Robin Hanzl avslutar med att poängtera hur stor betydelse som attityder och värderingar har för det faktiska beteendet. Med rätt ställda förväntningar och god acceptans för dessa kan vi lyfta strålskyddsverksamheten till nya nivåer och därmed säkerställa att ingen kommer till skada i vår verksamhet för det är ju det som strålskyddet i grund och botten handlar om. 7
Projekt Proact för att ligga steget före O1s FRAMTID Projekt Proact (Preparations of O1 activities for entering an optimized service operation) handlar om att förbereda Oskarshamn 1 (O1) för driftläget servicedrift och att möjliggöra övergången så säkert som möjligt efter att beslutet om permanent avställning har tagits. Ett sådant beslut kommer att fattas av OKGs styrelse. Frågan om när detta kan tänkas bli aktuellt avgörs såväl av anläggningens prestanda som eventuella investeringsbehovs omfattning. TEXT OCH FOTO: Annika Carlsson Innan driftläget servicedrift nås, vilket innebär att allt bränsle har lämnat anläggningen, kommer den att vara i så kallad avställningsdrift. Det innebär att reaktorn är permanent avställd, men att bränslet finns kvar i reaktortanken eller i materialbassänger. Det slutliga driftläget är rivningsdrift. Beslutet om permanent avställning för O1 kommer att fattas inom de närmsta åtta åren. För att kunna genomföra världens säkraste avveckling krävs rätt förutsättningar och därmed en relevant kravbild att följa. Därför behövs nya tillståndsprövningar, utifrån miljö- och konsekvensbeskrivningen (MKB), de säkerhetstekniska driftförutsättningarna (STF) och säkerhetsredovisningen (SAR) vid förändrade driftlägen. Detta är tre viktiga dokument som styr verksamheten på OKG. För att analysera och komplettera med de uppgifter som krävs för att möta de myndighetskrav som kommer att ställas inför en säker stängning och servicedrift har en projektgrupp bildats. Det är lika viktigt att ha rätt kompetens för servicedrift, och senare rivningsdrift, som rätt personal för en anläggning i drift. Tanken är att vi ska vara väl förberedda den dagen beslutet kommer, säger projektledare Åsa Carlson, E.ON Kärnkraft Sverige, och hon fortsätter: Erfarenheter och kunskap inom olika områden kommer givetvis också att hämtas från kollegorna i Barsebäck, som varit först ut att stänga reaktorer i Sverige. Viktiga uppgifter i projektet Projektets uppgift är att utifrån gällande föreskrifter analysera, göra riskbedömningar och identifiera behov inför det nya läge som ett beslut om stängning innebär. Tanken är att i lugn och ro komplettera och göra nya analyser som speglar det ändrade driftläget för O1. Projektets resultat ska redovisas för beställare och styrelse under första halvåret 2015. Eftersom O1 och Oskarshamn 2 (O2) har gemensamma utrymmen och system är det också viktigt att undersöka hur separeringen från O2 bör genomföras enligt gällande krav för att inte på något sätt äventyra säkerheten och driften på O2. I projektet ingår även att se över personal- och kompetensbehovet. Det är lika viktigt att ha rätt kompetens för servicedrift, och senare rivningsdrift, som rätt personal för en anläggning i drift. Det är av stor betydelse att inte förlora de medarbetare och den kompetens som O1 kräver, oavsett vilket driftläge anläggningen befinner sig i. Att förutse personal- och kompetensbehov är en mycket viktig del av detta, likaså att kunna möta medarbetarnas funderingar kring framtiden. Projekt Proact indelas i flera delprojekt som syftar till att fastställa förutsättningarna för en säker stängning av O1, främst utifrån säkerhets- och miljökrav samt personal och kompetens. Här ses representanter för de olika delprojekten vid senaste mötet på OKG. 8
Revisorerna Tommy Aspeqvist och Bengt-Göran Knaborg från DNV ska verifiera att miljödelen i OKGs verksamhetssystem är effektiv och leder mot ständiga förbättringar. Certifikatet som visar att OKG tar miljön på allvar DAGS FÖR MILJÖCERTIFIERING! OKGs miljöledningssystem certifierades 2002 enligt ISO 14001. Miljöcertifikatet förnyas vart tredje år och i år är det dags igen. Under fyra augustidagar hade OKG besök av två revisorer, med syfte att verifiera att miljödelen i verksamhetssystemet är effektivt och leder mot ständiga förbättringar, samt att OKG uppfyller kraven i ISO 14001. TEXT OCH FOTO: Maria Roth Det Norske Veritas (DNV), som är vårt certifieringsorgan, vill vid denna förnyelserevision se konkreta miljöförbättringar sedan föregående förnyelserevision. De kontrollerar att miljödelen i vårt verksamhetssystem omhändertar kravbilden, att det är känt i organisationen och att det följs. Hittar revisorerna avvikelser vid en förnyelserevision måste dessa åtgärdas för att OKG ska få behålla sitt certifikat, förklarar Katarina Andersson, miljösamordnare GSY. Det gäller också att varje medarbetare tar sitt ansvar och faktiskt använder sig av instruktioner och rutiner i sitt dagliga arbete. Miljöcertifikatet är dels ett krav från E.ON, men ger också OKG ett systematiskt och strukturerat arbetssätt när det gäller miljöfrågor. Certifikatet visar att OKG tar miljön på allvar och Katarina menar att det är en trovärdighetsfråga bland både allmänheten, myndigheter och andra intressenter. OKG är en intressant och spännande organisation att granska och vi kan konstatera att det, precis som i alla andra organisationer, finns saker att jobba på. Man kan alltid bli bättre, säger revisionsledare Tommy Aspeqvist, DNV. Miljöfokus i all verksamhetsstyrning För att nå de interna och externa krav som ställs på verksamheten, och för att förbättra OKGs miljöverksamhet, poängterar Katarina vikten av att alla följer och arbetar efter verksamhetssystemet. Vårt verksamhetssystem är uppbyggt i överensstämmelse med standarden ISO 14001. Det omfattar all verksamhet som OKG driver, beställer eller utför. Tanken är att miljöfokus på så sätt inarbetas i all verksamhetsstyrning. Följer man de rutiner och instruktioner som finns når man också upp till de miljökrav som ställs. Alla har ett ansvar På OKG är VD den som är den högsta miljöansvariga och det är VD som fastställer övergripande inriktning, miljöpolicy, strategier och övergripande mål för miljöarbetet. Arbetsuppgifterna är sedan delegerade vidare ut i OKGs organisation. Katarina och hennes kollegor på GSY har i uppgift att skapa förutsättningar för verksamheten att kunna följa de lagar och krav som finns och för att arbeta med ständiga miljöförbättringar. Det är sedan upp till den verksamhetsansvariga att se till att kravbilden för verksamheten uppfylls. Men det gäller ju också att varje medarbetare tar sitt ansvar och faktiskt använder sig av instruktioner och rutiner i sitt dagliga arbete, påpekar Katarina. Det är även viktigt att man lyfter eventuella problem som uppstår, till exempel om en instruktion inte fungerar rent praktiskt i vardagen.! På Kärnan kan du läsa mer om resultatet av förnyelserevisionen och om den nya miljöpolicyn som det beslutades om i augusti. 9
Regulatory affairs frågor och beslut av vikt för verksamheten I CENTRUM Regulatory affairs, Public affairs, Public relations eller Samhällskontakter kärt barn har många namn. Oavsett benämning, handlar det om att skapa sig en förståelse för hur externa beslut påverkar oss, hur de fattas och när i processen vi som företag har möjlighet att påverka. TEXT OCH FOTO: Henrik Eriksson Samhället blir alltmer komplext och olika områden vävs allt tätare samman. Beslut som tas i omgivningen, oavsett om de fattas lokalt, nationellt eller på EU-nivå, påverkar kommuner, regioner och länder, men också företag. För företag är det därför viktigt att känna till vilka närliggande frågor som diskuteras i samhället; att identifiera de viktigaste beslutsfattarna i maktens korridorer och att få möjlighet att påverka de beslut som berör den egna verksamheten, genom att bidra med kompetens i viktiga frågor. För mig handlar det mycket om att försöka åskådliggöra komplexa samband på ett pedagogiskt sätt för olika beslutsfattare, så att inte förenklade och felaktiga slutsatser dras, säger Ingemar Engkvist, VD för E.ON Kärnkraft Sverige och styrelseordförande för OKG. Han nämner till exempel den felaktiga slutsats som ibland dras bland politiker; att kärnkraft kan läggas ner eftersom Sverige är en nettoexportör av elkraft. Han fortsätter: Vi försöker förtydliga och förklara dessa komplexa frågor som ofta har kopplingar till såväl försörjningstrygghet, miljöpåverkan och den svenska industrins konkurrenskraft. Detta brukar gå under benämningen trilemmat och här handlar det i förlängningen om att skapa balans och en hållbar utveckling. Kärnkraften är dock en svår fråga, som skär rätt igenom partierna. Av den anledningen håller vi oss till sakfrågorna och till fakta. Vi bidrar med faktaunderlag och för inte fram någon kärnkraftspropaganda, utan låter hellre andra tala positivt om oss i den publika samhällsdialogen om kärnkraft. Att bygga förtroende Företagens systematiska arbete med att få sin röst hörd brukar ibland kallas Public affairs. När det gäller möten med den politiska nivån, benämns det med Regulatory affairs. Ytterst handlar det om att vårda, skydda och vidareutveckla företagets varumärke och att bygga förtroende, i grunden handlar det om kommunikation mellan människor. Direkta möten ansike mot ansikte har i alla tider varit viktigt i alla former av mänsklig samverkan och i affärsrelationer. En intensiv, social eller affärsmässig samverkan innebär helt enkelt många möten med människor. Ingemar Engkvist träffar, i sitt arbete som representant för kärnkraften, många intressanta människor som kan påverka villkoren för vår verksamhet. Han minns speciellt ett möte med Maud Olofsson i samband med elproduktionsproblemen 2010: Mitt första möte med Maud var spännande. Hon är mycket social och vi fick en bra personlig kontakt, även om vi satt i ett formellt möte. Det imponerade på mig att hon efter vår dragning med lätthet och med några få ord kunde sammanfatta den komplicerade situation en. Vi har en tendens som medborgare att snabbt dumförklara våra politiker, men man ska ha klart för sig att de inte kommer till sådana positioner utan att besitta en viss kompetens. Sådana möten är heller aldrig enkelriktade. Samtidigt är beslutsfattare som alla andra människor och vårt arbete inom Regulatory affairs handlar mycket om att långsiktigt bygga goda relationer genom att vara ärliga, trovärdiga och kunniga. 10
Ingemar Engkvist, VD för E.ON Kärnkraft Sverige och styrelseordförande för OKG, arbetar med strategiska frågor och beslut i syfte att skapa en förutsägbar och stabil framtid för verksamheten. 11
I CENTRUM På hösten 2011 träffade Ingemar Engkvist, tillsammans med förträdare från Vattenfall och Fortum, Maud Olofsson för att ge en bild av läget inför vinterperioden. Öppen och ärlig Ingemar är även aktiv i styrelserna för de andra stora kärnkraftbolagen. Han arbetar således med avgörande frågor på många olika plan, i syfte att skapa rimliga villkor för branschen. Vi lever i en demokrati, där medierna, både traditionella och sociala, sätter dagordningen och granskar makten. I sin roll har han till exempel nära kontakter med Jonas Abrahamsson, koncernchef för E.ON Sverige, men också med de enheter inom Stakeholder management som arbetar speciellt med samhällskontakter. E.ON ses idag som en värdefull och uppskattad aktör som står för öppenhet och ärlighet i de viktiga energifrågorna, berättar han. Jonas Abrahamsson har medverkat mycket till det, vilket underlättar för mig och mina medarbetare att föra fram och belysa frågor som är viktiga för kärnkraften bland externa beslutsfattare och opinionsbildare. Ofta bidrar vi proaktivt med kunskap och erfarenhet i ett mycket tidigt skede i beslutsprocess er. Ett viktigt redskap är givetvis våra interna och externa nätverk. Allting möjliggörs och utgår dock från den lokala förankringen och det lokala stödet som finns för våra kärntekniska anläggningar, vilket är oerhört betydelsefullt. Jag värderar exempelvis kontakten med våra produktionschefer högt. Klar bild Inom ramen för Regulatory affairs är det också betydelsefullt att ha en klar bild över den egna verksamheten, dess målsättningar och värderingar i kontakten med olika aktörer. På samma sätt är det viktigt att ha en klar bild över omgivningen. Omvärldsbevakning är ett av redskapen i den verktygslåda som används inom Regulatory affairs för att till exempel ha koll på medierna, som är viktiga aktörer att förhålla sig till, eftersom de ofta sätter agendan i samhällsdialogen. Vi vill vara behjälpliga och förberedda på medias direkta förfrågningar, 12
Själva agerar vi bara publikt vid mycket specifika frågor i samhällsdebatten, såsom vid säkerhetsfrågor, eftersom vi generellt och med rätta kan ses som partiska i ämnet. berättar Ingemar. Det är dock sällan som vi själva har privilegiet att formulera problemet och sätter agendan i det offent liga samtalet. Vi lever i en demokrati, där medierna, både tradition ella och sociala, sätter dagordningen och granskar makten. De fungerar på så sätt som den tredje statsmakten och det är så det ska vara. Själva agerar vi bara publikt vid mycket specifika frågor i samhällsdebatten, såsom vid säkerhetsfrågor, eftersom vi generellt och med rätta kan ses som partiska i ämnet. Istället förser vi gärna beslutsfattare och opinionsbildare med faktaunderlag i ämnen som är viktiga för oss, så att de själva kan ta ställning och prata för vår sak. Den kanske viktigaste aktören för kärnkraften är emellertid Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som har en stor påverkan på verksamheten. Kontakterna med SSM hanteras främst via andra kanaler som ligger utanför Regulatory affairs område, men Ingemar tycker ändå att man kan ställa krav på myndigheten. När det gäller SSM följer och respekterar vi självklart myndighetens beslut, säger han. Att ha en oberoende myndighet med integritet som granskar oss är en av grunderna för ett demokratiskt samhälle. Vi kan inte och ska inte kunna påverka beslutsfattandet. Emellertid kan och bör vi ställa krav Det är viktigt att alla förstår allvaret i situationen och att kärnkraften inte tål ytterligare pålagor. Vi måste ha en förutsägbar och stabil framtid. på tids- och kostnadseffektivitet, samt att det vid olika alternativ finns en maximerad säkerhetsnytta beträffande de investeringar vi gör som en följd av myndighetens krav. Krav på nyttoeffektivitet gäller för övrigt allt myndighetsutövande. Vi tycker också att man kan ställa krav på att det finns en viss förutsägbarhet för att skapa rimliga förutsättningar för kärnkraften, eftersom vi har långa ledtider, annars ökar osäkerheten. Att Vattenfall endast sätter en teknisk livslängd på Ringhals 1 och 2 på 50 år, är en konsekvens av en ökad osäkerhet beträffande framtiden. Viktiga frågor för Regulatory affairs En övergripande och aktuell fråga är den oerhört tuffa marknadssituationen med låga elpriser, som har inneburit och innebär mycket tuffa kostnadseffektiviseringar i hela verksamheten. I en sådan situation är det viktigt att kärnkraften inte brandskattas med ytterligare skatteuttag som äventyrar den långsiktiga stabiliteten, säger Ingemar. Det är viktigt att alla förstår allvaret i situationen och att kärnkraften inte tål ytterligare pålagor. Vi måste ha en förutsägbar och stabil framtid. En annan viktig fråga som Ingemar tar upp är byggkostnaderna för ny kärnkraft. Han menar att om kärnkraften i västvärlden ska vara konkurrenskraftig och utgöra en del av lösningen på klimatfrågan, måste byggnads- och moderniseringskostnaderna bringas ner. Det kan till exempel ske genom ett ökat modultänkande och ökad serieproduktion, vilket möjliggörs genom harmoniserade säkerhetskrav. Det är också viktigt att vi lämnar inställningen att ställa olika kraftslag mot varandra. Det hör till en förgången tid, nu är det tid att omfatta alla klimatbra kraftslag som står till buds för att avvärja klimathotet, såväl baskraft som intermittenta kraftslag och vindkraft, säger Ingemar och avslutar: Regulatory affairs är en funktion med strategisk betydelse för oss, som inte bara handlar om att avvärja hot utan också om att identifiera nya möjligheter. Det är givetvis svårt att sätta en prislapp i kronor och ören på det arbete som bedrivs, men klart är att värdet per satsad timme är mycket stort då det handlar om avgörande frågor som kan betinga stora belopp. På samma gång handlar det om att hantera stora risker, som kan generera stora kostnader. Av dessa anledningar vill vi ha en röst och vara delaktiga i frågor och i beslut som är av vikt för verksamheten. 13
Kärnkraft i stort & smått Gäster och media har samlats för att se på när Fuqing 1 i Kina kopplas på nät. (Källa: CNNC) TEXT: Luise Guse Allmänheten om kärnkraft 2014 Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och utbildning (KSU) har sedan 90-talet genomfört undersökningar om allmänhetens inställning till kärnkraft. Den senaste mätningen som gjordes i början av maj visar bland annat att män och äldre personer är fortsatt mer positiva till kärnkraft än kvinnor och yngre. Var tionde svensk blir ofta orolig vid tanken på kärnkraft. Av dem som känner en oro upplever nästan varannan person den som djup. 55 procent av dem som oroas av kärnkraften är oroliga för effekterna av en olycka och 27 procent av frågor kring avfallshantering och slutförvar. Endast 2 procent är oroliga för åldrande kärnkraftverk. Det är en svagt nedåtgående trend vad gäller frågan om man är för att, vid behov, riva gamla reaktorer för att bygga nya på samma plats. Andelen positivt inställda har minskat och andelen osäkra har ökat. 32 procent av de tillfrågade är positiva till att vid behov bygga nya reaktorer, medan 34 procent tycker vi ska fortsätta använda den kärnkraft som finns i dag, men inte bygga några nya reaktorer. Bland kvinnorna är det endast 15 procent som tycker att vi ska bygga nya reaktorer. Personer över 60 år är mer positiva till kärnkraft än de yngre, där hela 20 procent av de tillfrågade mellan åldern 16 29 år tycker att kärnkraften ska avvecklas genom politiska beslut. Nya reaktorer i världen Enligt International Atomic Energy Agency (IAEA) byggs det 72 nya reaktorer runt om i världen idag och under sommaren har tre nya kärnkraftverk kommit i gång. I juni startades Argentinas tredje kärnkraftverk Atucha 2 och beräknas nå full effekt inom en till två månader från starten. Det indiska kärnkraftverket Kudankulam har nått full effekt för första gången. Kärnkraftverket stod klart redan i mars 2011, men driftsättningen blev försenad på grund av protester och rättsliga åtgärder efter olyckan i Fukushima. Kina som under de senaste åren har satsat stort på kärnkraft har satt ännu ett kärnkraftverk i drift. Den 20 augusti kopplades kärnkraftverket Fuqing i Fujian-provinsen upp sig mot elnätet. Det är den första reaktorn som står klar, fyra stycken är under konstruktion och två reaktorer planeras att byggas. Klyva atomer i köket (Källa: Polismyndigheten) De radioaktiva komponenterna plockades bort från brandvarnare och beställdes på nätet. En man i Ängelholm har blivit dömd till dagsböter efter att ha försökt bygga sin egen reaktor i köket. Eftersom han aldrig ville bryta mot lagen hörde mannen av sig till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för cirka tre år sedan, för att kolla upp om han gjorde något olagligt. Projektet med att skapa neutronstrålning i köket avslutades när polis och myndighet knackade på dörren. Tester visar att mannen aldrig var i närheten att åstadkomma en kärnreaktion. Nu döms han dock för brott mot strålskyddslagen och otillåten miljöverksamhet och får böta närmare 14 000 kronor. Mannen, som är väldigt intresserad av kärnfysik och strålning och dessutom är en samlare av grundämnen, säger att han nu endast kommer att studera ämnet teoretiskt. 14
Mobila dieslar till Forsmark I sommar levereras sju mobila dieselaggregat till Forsmarks kärnkraftverk. Det är stresstesterna som gjordes efter kärnkraftsolyckan i Fukushima som ligger till grund för installationen av de nya dieselmotorena. Vid en eventuell störning kan dieselmotorerna, som har en kapacitet på 1,2 megawatt vardera, upprätthålla elkraftförsörjningen i 24 timmar utan några manuella åtgärder, därefter behöver de tankas. Den stora fördelen är att de är helt oberoende av elnäten om det behövs. De kan kopplas till enskilda objekt, som en pump, eller till flera objekt samtidigt, IAEAs generaldirektör besökte SKB I början av juni besökte International Atomic Energy Agencys (IAEAs) generaldirektör, Yukiya Amano, Svensk Kärnbränslehantering (SKB) i Oskarshamn. Turen gick genom Centralt mellanl ager för använt kärnbränsle (Clab) säger Claes-Inge Andersson, kommunikationschef vid Forsmarks kraftgrupp till Ny teknik. Aggregaten tillsammans med bränsle - tankarna är flyttbara och kan användas på alla tre produktionsanläggningarna i Forsmark. ner till underjorden i Äspö laboratoriet och till kapsellaboratoriet i Oskarshamn. Generaldirektören var mycket imponerad av säkerheten och miljö standarden, men också av den öppenhet som finns till att visa det svenska systemet för allmänheten. Under sitt besök i Sverige mötte FN-delegationen även miljöminister Lena Ek och Kronprinsessan Victoria för att berätta om det miljöarbete IAEA gör. SKBs VD Christopher Eckerberg och IAEAs generaldirektör Yukiya Amano samtalar med chefen för Clab. Forskningsreaktor till Simpevarp? Som vi har kunnat läsa i media kan Simpevarp bli placeringsort för en eventuell forskningsreaktor. Initiativtagarna bakom forskningsreaktorn är Kungliga tekniska högskolan, Chalmers och Uppsala universitet, som redan 2012 skickade in en förfrågan till regeringen om att bygga reaktorn. Regeringen har nu skickat frågan på remiss till Vetenskapsrådet som ska lämna ett svar den första oktober, det vill säga två veckor efter riksdagsvalet. Den lilla forskningsreaktorn, med måtten 30x30 centimeter, är tänkt att användas till forskning på fjärde generationens kärnkraft. Oljejätte planerar kärnkraft Saudiarabien är en av de största elproducenterna i Gulfregionen och den största delen av landets produktion kommer från olja och gas. Landet planerar att bygga 16 kärnkraftverk under de kommande 20 åren och den första reaktorn beräknas stå klar 2022. VI GÅR FRÅN ORD TILL HANDLING UNDER 2013 har vi reviderat vår reservdelsstrategi med nya lagerhållningsprinciper. Nu ska vi tillämpa dessa förutsättningar för ett effektivt underhållsarbete. Mark Montal, ekonomichef 15
Centrala arbetsrum för ökad kvalitet, service och säkerhet UTVECKLING AV GAIs VERKSAMHET En stor del av all dokumentation på OKG finns idag i elektronisk form. Trots detta finns det fortfarande ett hundratal så kallade arbetsrum runt om på halvön. Arbetsrummen lever i dagsläget inte upp till de krav som ställs vad gäller bland annat informationssäkerhet. Därför har GAI, i samråd med informationssäkerhetsansvarig Per Rehn, påbörjat ett arbete med att se över arbetsrummen och hanteringen av dokumentation. Läs även rapporten 2011 06660 Utredning av arbetsrum på OKG.! TEXT: Maria Roth ILLUSTRATION: Malin Högstedt Som det ser ut idag lever inte arbetsrummen upp till de krav som ställs vad gäller sekretess, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet som är grundläggande begrepp inom informationssäkerhet, förklarar Per Rehn, informationssäkerhetsansvarig på säkerhetsavdelningen (S). Alla som har tillträde till anläggningen har i dagsläget även tillträde till arbetsrummen, oavsett vilken dokumentation de behöver för sitt arbete. Vi kan inte heller lita på att informationen i arbetsrummen stämmer eller att den alltid finns där när man behöver den. GAI föreslår i sin utredning att begränsa till ett arbetsrum per produktionsanläggning för att i första hand begränsa tillträde för obehöriga. Målet är att all dokumentation ska finnas tillgänglig elektroniskt och för att nå dit måste arbetet ske i olika steg. För att kunna minimera antalet arbetsrum måste vi först se till att allt som idag bara finns på papper även finns digitalt. Nästa steg är att låta oss på GAI ansvara för att hålla pärmar och dokumentation uppdaterat, säger Stefan Fransson, gruppchef GAI. Bättre kvalitet och snabbare hantering Att en och samma organisation har ansvaret för uppdatering och skötsel av arbetsrummen bör, enligt den påbörjade utredningen, medföra en bättre kvalitet och dessutom en snabbare hantering. Färre arbetsrum skulle visserligen betyda längre avstånd till informationen man söker, men vi anser att det vägs upp av att informationen i de centrala arbetsrummen alltid hålls aktuell, menar Stefan. En stor mängd av informationen finns dessutom i elektronisk form i Oden och Kärnan, vilket gör att papperskopior i arbetsrum enbart behöver användas när den elektroniska informationen inte är nåbar. Tar gärna emot synpunkter Stefan Fransson och kollegorna på GAI poängterar att det här är deras rekommendationer, och att de gärna tar emot synpunkter från övriga organisationen. Det här är ingenting vi förändrar över en natt, utan vi måste göra förändringen steg för steg, säger Stefan. Vi har fortfarande en hel del frågetecken att räta ut, till exempel var de centrala arbetsrummen ska vara och vilken typ av dokumentation som kräver en fortsatt hantering i pappersform. Här behöver vi organisation ens hjälp att inventera. Vilka arbetsrum kan avvecklas, vilka måste vara kvar, vilken information ska finnas i dessa utrymmen och vilka ska ha tillträde? 16
PROJEKT PLEX Mats Andersson, delprojektledare projekt Plex, är nöjd med sommarens insatser. Klart för steg två i simulatorutbildningen PROJEKT PLEX Simulatorutbildningen är uppbyggd i tre steg. Under sommaren har vi arbetat intensivt med förberedelserna inför steg två i utbildningen, som kommer att starta den 20 oktober, säger Mats Andersson, delprojektledare i projekt Plex. TEXT OCH FOTO: Henrik Eriksson I juni kom den senaste leveransen av programkod till simulatorn. Sedan dess har avprovningar och justeringar gjorts i koden för att uppnå den funktionalitet som behövs för att genomföra det andra steget i operatörsutbildningen. Vi har haft en del problem att brottas med. Det handlar framförallt om mindre fel i simulatorkoden som vart och ett inte har så stor betydelse, men där mängden småfel sammantaget påverkar funktionaliteten i simulatorn och därmed drar ned kvaliteten på utbildningen. Därför har vi inte kunnat komma igång med detta utbildningssteg tidigare, säger Mats och fortsätter: Vi har nu genomfört de avprovningar och justeringar i koden som krävs för att starta steg två och samarbetet mellan OKG, KSU och leverantören har fungerat mycket bra. Det har varit kämpigt, men alla parter har haft en positiv inställning och ett bra driv mot målet att kunna komma igång med utbildningen. Med tanke på att det varit semestertider, känns det också tillfredställande att verksamheten effektivt hållits igång trots begränsade resurser. Utbildningssteg två beräknas pågå under tio dagar och genomförs i två skift. Utbildningen/operatörsträningen omfattar normala händelser såsom upp- och nedgång, periodiska prov och hantering av mindre störningar. Utbildningspaketet beräknas vara genomfört till vecka 51, vilket är precis före julledigheten. Mats framhåller att ännu återstår arbete, men att allt pekar på att starttidpunkten för utbildningen kan hållas. Vi har även parallellt med de sista förberedelserna påbörjat planeringsarbetet för det sista utbildningssteget, som bland annat handlar om att definiera omfattning av provningar, utvärdera och åtgärda eventuella fel i koden och förbereda för själva utbildningen, avslutar Mats. Delar av Plex test-team från OKG, KSU och COP. 17
Fler megawatt genom modern mätutrustning NY MÄTUTRUSTNING PÅ O3 Under 2014 års revision på Oskarshamn 3 (O3) installerades en modern utrustning som med högre precision mäter matarvattenflödet i anläggningen. Det är en mätutrustning som OKG är först i Europa med att installera på en kommersiell anläggning och den ger möjlighet att världens största kokvattenreaktor kan leverera ett par extra megawatt ut på det svenska elnätet. TEXT OCH FOTO: Emmy Davidsson ILLUSTRATION: Malin Högstedt En ny typ av mätutrustning, Ultrasonic flow meter (UFM), har installerats på O3. Med hjälp av ultraljud mäter utrustningen flödet i turbinanläggningens matarvattensystem. Genom den nya mätutrustningen kan de befintliga, så kallade venturiflödesmätarna, i matarvattenledningarna kontrolleras, kalibreras och sedan övervakas under drift till en betydligt lägre mätosäkerhet än idag. Martin Kullman, Katarina Alriksson och Per-Ola Olsson från OKG tog emot besök av Nicolas Béchu, Leon de Borgie och Gert-Jan Jonkman från Krohne Altometer och Anders Andersson från Gustaf Fagerberg AB. De var på besök i samband med den lyckade installationen av ultraljudsmätutrustningen på O3. Högre precision ger fler megawatt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) anger för alla kärntekniska anläggningar den termiska effekt som anläggningarna har tillstånd att drivas vid. På O3 är den termiska effekten 3 900 MWt, däremot är alla säkerhetstekniska analyser utförda vid 3 978 MWt för att ta hänsyn till den osäkerhet som finns vid effekt bestämningen (+2 procent). Matarvattenflödet står för det största osäkerhetsbidraget vid bestämning av reaktorns termiska effekt och därför är matarvattenflödets mätosäkerhet av stor betydelse. Med den nya mätutrustningen kan vi med högre precision mäta matarvattenflödet och därigenom bevisa att vi håller oss inom den tillåtna termiska effekten. I dagsläget är anläggningen dimensionerad för en mätosäkerhet av den termiska effekten på 2 procent. När vi om ett par år, med hjälp av den nya 18
Per-Ola Olsson, specialist i mätteknik, förklarar mätprincipen som används i den nya utrustningen genom liknelsen att ro snett över ett vattendrag som har ett visst flöde. Först mäts tiden det tar att ro medströms tills du når den andra strandkanten. Därefter mäts hur lång tid det tar att motströms ro samma sträcka. Differensen mellan de olika tiderna ger ett mått på hur högt flödet är i vattendraget.! Vad är termisk effekt? Den termiska effekten är den mängd värme som per tidsenhet överförs från ett avgivande till ett mottagande system. Vad är ett tracerprov? Ett tracerprov är en spårämneskalibrering där man tillför processsystemen en känd mängd av substansen sodium 24 med en aktivitet på 70 gigabecquerel (GBq). Genom att mäta hur snabbt substansen späds ut efter en angiven tid kan anläggningens matarvattenflöde, och därmed också termiska effekt, bestämmas. utrustningen, kan bevisa för myndigheten att vi kan mäta med 0,25 procents mätosäkerhet kommer vi att kunna få ut ytterligare 20 MW, utan att behöva göra några anläggningsändringar, endast anpassningar till det högre ångflödet, berättar Per-Ola Olsson, specialist inom mätteknik och en av initiativtagarna till projektet. Tidsskillnaden mellan att ro mot- och medströms Ultraljudstekniken är väl beprövad och har använts för flödesmätning i drygt 35 år. Tekniken installeras bland annat i Finland, Olkiluoto 3, och på ett stort antal kärnkraftverk i USA. OKG är dock först i Europa med att installera utrustningen i en kommersiell och driftsatt anläggning. Mätutrustningen, som är tillverkad av holländska Krohne Altometer, är en pjäs på 7 meter (varav givardelen är 1,4 meter) och 2,2 ton. På O3 sitter mätutrustningen placerad i turbinhallen, innan ångschaktet, i matarvattensystemet (463) och består av två uppsättningar med utrustning, en för stråk A och en för stråk C. Mätutrustningen har elva ultraljudsstrålar med sensorer på vardera sidan av matarvattenledningen, vilket är ett rör som är 45 centimeter i diameter. Mätprincipen, som kallas transittid, är tidsskillnaden mellan tur och retur för ultraljudspulsen att ta sig en exakt sträcka. Ju större tidsskillnaden mellan tur och retur är, desto högre flöde är det i systemet. Vi skulle kunna likna det vid att ro snett över ett vattendrag som har ett visst flöde. Först ror du medströms och mäter hur lång tid det tar tills du når den andra strandkanten. Därefter ror du motströms tillbaka samma väg, och mäter hur lång tid det tar. Sedan tar du motströmstiden minus medströmstiden och får ett mått på hur högt flödet är i vattendraget, förklarar Per-Ola pedagogiskt. Från teknisk fråga till lyckad installation Med förhoppning om att projektet med ultraljudsflödesmätarna skulle bli en del av moderniseringsprojekt Puls, författade Per-Ola en teknisk fråga 2007. Det rymdes dock inte inom projekt Puls och istället utfördes en spårämneskalibrering 2012, ett så kallat tracer- och prestandaprov, för att kunna verifiera den termiska effekten vid O3s effekthöjning. Tracerprovet var den stora kakan som gjorde att vi kunde få ut 28 MW mer ur anläggningen och nu kan vi även sopa upp smulorna med hjälp av den nya mätutrustningen, säger Per-Ola. Projektet genomfördes under paraplyet av årets underhållsavställning på O3 med Katarina Alriksson, projektledare TP, i spetsen och Martin Kullman, underhållsingenjör UE3I, som installationsansvarig. Andra i kärntruppen, utöver Per-Ola, som arbetat med projektet sedan begynnelsen är Tobias Törnström, Berth Arbman och Jenny Wirandi. Installationen under revisionen har gått väldigt bra, mycket tack vare att vi har haft de rätta kompetenserna i projektet. Speciellt har de mekaniska arbetena och svetsningarna genomförts med stor precision under ledning av montageledare Mats Ivarsson, berättar Per-Ola stolt och avslutar: Det är ett spännande projekt att ha fått vara med om. Ett projekt som ger O3 förutsättningar att kunna leverera ytterligare megawatt i framtiden. 19
Nätverk lockar studenter till kärnkraften Jag tycker det är kul att vara delaktig i det här arbetet, man växer som person. JOBBA MED KÄRNKRAFT OKG är ett av sju företag inom kärnkraftsbranschen som är med i nätverket Jobba med kärnkraft. Genom att besöka universitet och högskolor runt om i landet vill nätverket locka studenter till att arbeta med kärnkraft. TEXT OCH FOTO: Karoline Ödell Genom att vara med i nätverket bygger man upp ett kontaktnät både gentemot företagen och mot högskolor och universitet. V ii är en utsatt bransch. Nätverket vill nå ut och fånga upp studenter som är nyfikna på branschen och även ta död på fördomar som finns, säger Martin Kullman, underhållsingenjör UE3I och OKGs representant i nätverket. Jobba med kärnkraft bildades 2002 då anställda från OKG, Ringhals och Forsmark samt Westinghouse och Alstom fick i uppdrag av respektive företagsledning att göra kärnkraftbranschen mer attraktiv bland studenter. Nätverket har växt och idag ingår även Studsvik och Svensk kärnbränslehantering (SKB) i nätverket. Tillsammans representerar dessa företag hela kedjan av arbetet med kärnkraft, allt från bränsle- och komponenttillverkning till avfallshantering och slutförvar. För att visa bredden på yrken inom branschen arbetar representanterna från företagen inom olika områden. Allt från strålskydd och drift, till rekrytering och kommunikation. Helkvällar om kärnkraft Med hjälp av studentkårer anordnas helkvällar om kärnkraft. Träffarna samordnas aldrig med andra arbetsmarknadsdagar, vilket är ett medvetet val då det ska vara en träff som bara fokuserar på kärnkraft. Vi visar upp en enad fasad och att vi samarbetar, berättar Martin. Vi berättar om det svenska systemet, hela kärnkraftsbranschen, och vilka möjligheter som finns när det gäller arbete. Under träffen presenteras företagen, vad alla arbetar med och deras bakgrund. De berättar om kärnkraftsindustrin och håller även ett mer ingående föredrag om exempelvis avfallshantering eller slutförvar. Varje företag har en monter och studenterna får efter föredraget chansen att mingla och ställa frågor. Studenterna tycker det är jättebra, de är nyfikna och det finns ett intresse. Frågorna kan handla om allt från sommarjobb, lön eller vem de ska kontakta när de söker jobb, berättar Martin. Det senaste året har bland annat Chalmers, KTH och Linnéuniversitetet besökts och flera hundra studenter har deltagit. Till hösten väntar träffar i Umeå och Luleå. Studenterna får utvärdera kvällen, vilket har gjort att man utvecklat träffarna utifrån vad studenterna vill veta mer om och vad de förväntar sig. Genom att vara med i nätverket bygger man upp ett kontaktnät både gentemot företagen och mot högskolor och universitet, och Martin ser gärna någon mer representant från OKG. Vi utbyter även erfarenheter inom gruppen, träffas och gör studiebesök. Vi har bland annat besökt Ringhals, SKB, Westinghouse och bränslefabriken i Västerås. Jag tycker det är kul att vara delaktig i det här arbetet, man växer som person, avslutar Martin. Är du intresserad av att vara med i nätverket? Kontakta Martin Kullman, 076-128 18 23, martin.kullman@okg.eon.se, eller Susanne Wilander, 070-288 67 04, susanne.wilander@okg.eon.se. 20