Lokal elevhälsoplan: Förberedelseenheten LYSA

Lokal elevhälsoplan: Förberedelseenheten LYSA Bakgrund Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. På så vis ska elevhälsan stödja elevens utveckling mot läroplanens mål. Elevhälsoplanens syfte Syftet med den lokala elevhälsoplanen är att den ska utgöra ett stöd och fungera som en ledstång för samtliga medarbetare på skolan och underlätta ett systematiskt och strukturerat arbetssätt i elevhälsoarbetet. Elevhälsans uppdrag Uppdraget för elevhälsan utgår från skollagen (2010:800). Elevhälsans mål Bidrar med insatser som stödjer elevers hälsa, lärande och utveckling. Metod Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala samt specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Detta innebär att elevhälsoteamet stödjer personal, arbetslag, elever och deras vårdnadshavare (eller i förekommande fall god man. Fortsatt i dokumentet skrivs dock för läsbarheten endast vårdnadshavare). Rektor leder och ansvarar för elevhälsans arbete på skolan. I skolans elevhälsa arbetar: Malin Sandlund, rektor Susanna Ajdert, bitr. rektor elevhälsa Mehrnosh Ensafmanesh, specialpedagog Marie Stolpe, specialpedagog Anna Högberg, skolsköterska Karin Hallén Sehlin, skolkurator Elisabeth Pettersson, skolpsykolog Emma Jörum, integrationssamordnare Anna-Lena Högfeldt, studie- och yrkesvägledare 1

Elevhälsans ansvar och organisering på skolan Rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. I uppdraget ligger först och främst att se till elevernas bästa i alla lägen. Bitr. rektor leder elevhälsoteamets olika möten. Rektor fattar beslut om årskursplacering, särskilt stöd, anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp, prioriterad timplan, svenska som andra språk och vidare utredningar. Rektor delegerar till bitr. rektor de uppgifter som rektor får enligt skollagen. Skolkurator står för elevhälsans psykosociala insatser. I uppdraget ingår att stödja elevernas utveckling genom samtal såsom stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal samt att arbeta med lekarbete och skapande uttrycksformer. Kurator ska vara behjälplig i utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare. Skolkurator kan stå för korta och akuta insatser men utför inga direkta långsiktiga behandlingar av psykisk ohälsa. Att vägleda vårdnadshavare till rätt instans är en del av skolkurators arbetsuppgifter. Skolkurator samarbetar med övriga inom elevhälsan för att arbeta hälsofrämjande med elever i grupp. Skolpsykolog handleder personal för att ge verktyg och metoder i syfte att elever får möjlighet att utvecklas optimalt. Skolpsykologen kan med fördjupade kunskaper se orsakssamband och analysera komplexa situationer. Skolpsykologen gör utvecklingsbedömningar, begåvningsbedömningar samt utredningar inför inskrivning i grundsärskolan. Skolpsykologer kan stå för korta och akuta insatser men utför inga direkta behandlingar av psykisk ohälsa. Att vägleda vårdnadshavare till rätt instans är en del av psykologens arbetsuppgifter. Skolsköterskan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande genom hälsosamtal, hälsoundersökningar, hälsoundervisning och vaccinationer. Skolsköterskan bokar skolläkare enligt basprogrammet. Skolsköterskan samarbetar med övriga inom elevhälsan för att stödja elever individuellt och/eller i grupp. Integrationssamordnaren ansvarar för radikaliseringsfrågor och är skolans kontaktperson i dessa frågor. Integrationssamordnaren är även skolans kontaktperson i relationerna med samhället i övrigt, bl a genom långsiktigt byggande av nätverk med olika instanser såsom t ex idrotts- och kulturföreningar samt fritidsförvaltningen. Specialpedagogernas uppgift är att ha en överblick över alla elevers kunskapsinhämtning för att kunna stödja pedagogen eller den enskilda eleven vid behov. Detta gäller såväl elever i behov av särskilt stöd såsom extra anpassningar. De arbetar med elever både i och utanför klassrummet. Det kan handla om den enskilda elevens arbetsmiljö eller behov av hjälpmedel eller andra stödinsatser men även förmedling till undervisning på högre nivå än klasstillhörighet. Arbetet som specialpedagog innefattar också handledning av personal. Specialpedagogen är protokollförare vid alla elevhälsomöten. Specialpedagogen skriver tillsammans med mentor åtgärdsprogram. 2

Lärare samtalar och dokumenterar vilka extra anpassningar som ska göras med eleven. Lärare lyfter elevens behov i arbetslaget. Mentor samtalar med vårdnadshavare och elev om elevens behov. Mentor lyfter elevens behov i arbetslaget. Arbetslagsledare ansvarar för att lyfta elevärenden på arbetslagsmöten. Studie- och yrkesvägledare stödjer eleverna i deras studie- och/eller yrkesval samt deltar i arbetet kring elevers övergång till gymnasiet. På skolan finns även en tydlig och levande värdegrund och ett Trygghetsteam som kontinuerligt och systematiskt arbetar för elevernas trygghet och välmående (för ytterligare information kring detta, se skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling). Elevhälsoteamets arbetsgång Personal på skolan har alltid ansvar för att till elevhälsoteamet (EHT) anmäla när det runt en elev föreligger svårigheter och behov som inte kunnat lösas inom arbetslaget. EHT ska då planera lämpliga utredningar och insatser för att förstå vad som inte fungerar tillfredsställande och hur detta ska kunna åtgärdas. Personalen skall också anmäla till EHT när någon elev uppvisar höga kunskaper och har behov av ytterligare stimulans i sitt skolarbete. Vårdnadshavare har också möjlighet att vända sig till EHT vid behov men ska i första hand vända sig till klassläraren. Elevhälsoteamet (EHT) träffas minst varannan vecka och följer då upp insatser kring enskilda elever och arbetar övergripande. Vid behov kallas till elevhälsomöte (EHM) för att skolan tillsammans med vårdnadshavare och i görligaste mån eleven själv ska kunna hitta lösningar och lämpliga åtgärder för att komma tillrätta med en elevs skolsituation. På EHM deltar vårdnadshavare, berörd skolpersonal samt representant från elevhälsan deltar i görligaste mån deltar även eleven själv. På EHM förs minnesanteckningar av EHT-representant, minnesanteckningarna skrivs under av berörda och vårdnadshavare erhåller en kopia på dem. 3

Kontinuerliga elevhälsoteamsmöten Bitr. rektor går igenom dagens punkter Inkomna ärenden Pågående ärenden Nya/utflyttade elever Kommande EHM Övriga punkter Dokumentation EHT-representant skriver löpande minnesanteckningar på EHT-möte. Anteckningarna läggs i EHT:s samarbetsrum på Insidan. Eventuella beslut läggs in i PRN (elevakten). Terminsstart EHT går igenom kalendariet så att alla har information om de EHM som redan bokats. Mitt i terminen EHT stämmer av elevers frånvaro, allt som överstiger 5 % och främst den som överstiger 10 %. Elevers måluppfyllelse stäms av och uppföljning av kartläggningar och elevers utveckling genomförs. Terminsslut EHT utvärderar elevhälsoarbetet enligt Skolverkets allmänna råd. En grovplanering för kommande termins arbete skrivs (t ex gällande EHM, och basutredningar). Samarbetsp artners och rådgivande funktioner Konsultativt stöd Nationellt centrum för svenska som andra språk Elevhälsans centrala enhet Socialtjänsten Vårdnadshavare Mottagande och avlämnade skolor SPSM Barnhabilitering COSMOS Vårdcentral Polis Barn- och ungdomspsykiatrin Elev Arbetssätt Alla ska stödja alla elevers utveckling mot målen, både kunskapsmål och sociala mål, vilket innebär att EHT:s personal ska verka på pedagogernas traditionella huvudarena. Elevhälsoarbetet ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande vilket ställer krav på omfattande samarbete mellan samtliga berörda. 4

Arbetsgång vid stödinsatser Första nivån Mentor samtalar med eleven och vid behov även med arbetslag och vårdnadshavare. Alla kontakter som mentor har dokumenteras och dokumentationen förvaras i elevpärmen som finns inlåst i lärarrummet (för dokumentationsunderlag, sid. 12, 1). Även genomförda extra anpassningar dokumenteras (sid. 12, 2). Exempel på extra anpassningar kan vara: Planera och strukturera ett schema över skoldagen/veckan med bilder eller ord Extra instruktioner/förtydligande av arbetsgång Hjälp att komma igång Hjälp att förstå texter Förklaringar av ämnesområde Färdighetsträning, t ex lästräning, alfabetisering Särskilda läromedel Anpassa programvaror Särskild utrustning Hjälp att passa tider Enstaka specialpedagogiska insatser (högst två månader) Nivå 1 Behov indentifieras Samtal Mentor elev Kollegialt Mentor - arbetslag Lärare - arbetslag Samarbete Mentor - vårdnadshavare - elev - arbetslag 5

Andra nivån Om behov kvarstår och arbetslaget är i behov av ytterligare stöd skriver mentor/annan personal upp sig på bokningsschemat för Öppet EHT (finns på dörren till EHT:s konferensrum). På Öppet EHT finns stora delar av elevhälsan samlad och där förs dialog kring funderingar gällande eleven och överenskommelser kring fortsatt handhavande samt eventuellt behov av uppföljning. Öppet EHT hålls varje vecka och varje gång finns fyra tider (à 30 minuter) för personal att boka. På denna nivå kan Trygghetsteamet aktualiseras om flera elever är inblandade. Om det, trots insatta åtgärder, kvarstår svårigheter kan på Öppet EHT beslutas om att mentor gör en formell förfrågan till EHT (sid 12, 3). Ärendet lyfts då på närmaste EHT som hålls varannan vecka där beslut fattas kring fortsatt handhavande och ansvarig från EHT utses för återkoppling från EHT (sid 12, 4). Mentor kan även i undantagsfall göra en formell förfrågan direkt till EHT, anmälan lämnas i rektors fack på expeditionen. Vid behov kan EHM med vårdnadshavare bokas där delar av EHT (ej rektor) medverkar i görligaste mån deltar även den aktuella eleven själv på EHM (för mer information kring EHM, se sid. 9). Nivå 2 Behov kvarstår - Öppet EHT - Förfrågan till EHT Mentor gör en skriftlig förfrågan till EHT. Anmälan scannas in av specialpedagogen i datasystemet ProReNata (PRN). Beslut EHT beslutar om åtgärder för eleven. Besluten skrivs som en tjänsteanteckning i PRN. Återkoppling Berörd EHT-representant återkopplar skriftligt åtgärder till mentor. Mentor återkopplar till arbetslaget. 6

Tredje nivån Om det vid mentors återkoppling till EHT framkommer att behov kvarstår genomförs en pedagogisk bedömning (sid. 12, A) denna ligger till grund för eventuella beslut på EHM tillsammans med berörd skolpersonal, vårdnadshavare och i görligaste mån också eleven själv. EHM dokumenteras av EHT-representant på kommungemensam blankett (sid. 12, B) och i detta forum kan beslut fattas kring t ex: Särskilt stöd åtgärdsprogram upprättas (sid. 12, C) Inte särskilt stöd särskilt beslutsblankett Kontakt med Konsultativt Stöd Kontakt med Råd & Stöd Kontakt med Inkluderingsteamet Basutredning (sid 12, D) Rektor/bitr. rektor eller annan ur EHT leder EHM och mötet. Mötesledare, sekreterare och vårdnadshavare (samt elev om denne deltar) skriver under minnesanteckningarna och vårdnadshavare erhåller en kopia av dem. Nivå 3 Behov kvarstår Återkoppling Mentor återkopplar på Öppet EHT hur åtgärder utvecklat eleven. Nya beslut Rektor beslutar vid behov om pedagogisk bedömning för att ytterligare förstå elevens behov. Pedagogisk bedömning Pedagogisk bedömning lämnas till EHT. Elevhälsomöte Rektor beslutar om vidare åtgärder, t ex särskilt stöd eller basutredning (dokumenteras i PRN). 7

Fjärde nivån Om behov kvarstår efter omfattande åtgärder och utredningar så lyfts elevärendet vidare till adekvat instans. Dessa instanser används i första hand av vårdnadshavare eller i samråd mellan skola och vårdnadshavare. Nivå 4 Behov kvarstår Återkoppling Berörda professioner som gjort vidare utredningar återkopplar dessa till elev och vårdnadshavare. Nya beslut Vårdnadshavare beslutar om vidare stöd och utredning. Vårdnadshavare beslutar om utredningens resultat skall återkopplas till EHT. Vidare stöd och utredning Under förutsättning att skolan och vårdnadshavare är överens kan rektor, skolpsykolog eller skolläkare, efter genomförd basutredning, skicka en förfrågan om fortsatt utredning till samordnaren för NPF inom landstinget. Samordnaren är anställd av landstinget och handlägger förfrågningar från barnhälsovård och skola. Samordnaren har i uppdrag att komplettera utredningarna från barnhälsovården/skolan med fördjupande underlag från vårdnadshavare och skola inför barnets/elevens och vårdnadshavarens fortsatta kontakter med specialister på BUP eller habiliteringen. (Se Riktlinjer och samverkansrutiner - sid. 12, E) Oavsett på vilken nivå ett elevärende ligger är det mycket viktigt att notera är att all personal som arbetar barn/unga har lagstadgad skyldighet att till socialtjänsten anmäla eventuell misstanke om att barn/unga far illa. Socialtjänsten kan vid behov konsulteras telefonledes (018-727 52 30). Orosanmälan till socialtjänsten går via rektor all personal har dock en egen anmälningsskyldighet. (Sid. 12, F.) 8

EHM - arbetsgång och dagordning Rektor beslutar om att berörda skall kallas till EHM, EHM kan initialt hållas utan rektor. Mentor ringer först vårdnadshavare och sedan eventuellt familjehem/elevboende. Specialpedagog skickar därefter vid behov kallelse där syfte, kallade deltagare, tid och plats tydligt framgår. I kallelsen står vem som ansvarar för att förbereda eleven inför mötet. Vid behov skickar rektor kallelse till EHM. Före EHM skall en pedagogisk bedömning ha lämnats till rektor. Om pedagogisk bedömning saknas avbokas mötet av rektor. 1. Välkommen: Rektor hälsar välkommen, alla deltagarna presenterar sig och rektor förklarar syftet med mötet. 2. Skolans bild: Personalen beskriver nuläget med exempel från situationer och lärmiljöer. Ta med t ex kartläggningar, åtgärdsprogram, utredningsmaterial, arbetsmaterial mm. Lärararen beskriver vilka extra anpassningar som görs och har gjorts för eleven. 3. Elevens bild. 4. Vårdnadhavares bild: Känns situationen igen? Finns det något annat som oroar för fortsatt utveckling? 5. Samverkan: Om annan personal utanför skolan är med på mötet beskriver de situationen. 6. Önskat läge: Personalen beskriver sitt och elevens önskade läge. Stämmer dessa överens med vårdnadshavarnas? 7. Åtgärder: Vad kan skolan stödja eleven med? Vidare utredningar? 8. Uppföljning: När ska åtgärder följas upp? Hur ska det följas upp? 9. Avsluta mötet: Mötesledare, sekreterare och vårdnadshavare (samt eleven om denne deltar) skriver under minnesanteckningarna från EHM, vårdnadshavaren erhåller en kopia. Minnesanteckningarna läggs av sekreteraren in i PRN. Viktigt att tänka på inför varje elevhälsomöte: Att komma väl förberedd till ett möte ger respekt och tillit för vår profession. Forskning visar att om vårdnadshavare och elev känner sig delaktiga i fattade beslut så ökar elevens möjligheter att lyckas. 9

Dokumentation ProReNata (PRN) är ett webbaserat journalsystem som är anpassat för journalföring inom elevhälsan. I PRN ingår även ett ärendehanteringssystem (elevakt) för hela elevhälsan. Med behörighetsstyrning skyddas den medicinska sekretessen samtidigt som berörda på skolan, såsom speciallärare, rektor, kurator och psykolog kan samarbeta kring ett elevärende. I elevakten ges möjlighet att samla dokumentation kring en elev. De ärendetyper som finns i elevakten i PRN är: Särskilt stöd Anmälan till socialtjänsten Disciplinära åtgärder Syfte med elevakten Syftet med elevakten är att samla all dokumentation gällande en enskild elevs ärende om särskilt stöd, anmälan till socialtjänsten samt disciplinära åtgärder, i ett digitalt system. Med all dokumentation samlad underlättas t ex processen gällande att ge elever erforderliga stödåtgärder i skolan. Elevakten bidrar dessutom till att dokumentationsrutinerna säkerställs och blir gemensamma för grundskolan och gymnasieskolan. Vidare bidrar elevakten till att lättare förse tillsynsmyndigheten med erforderligt underlag vid ärende om tillsyn. Den dokumentation som läggs in i elevakten gallras aldrig, alla tjänsteanteckningar och dokument bevaras för alltid. 10

Uppsatta mål för elevhälsan läsåret 2016/17 Process Mål Metod Kommande års arbete och mål 2016-2017 Rädda hjärnor Alla i EHT arbetar dagligen för att eleverna ska tillägna sig undervisningen samt ha hög närvaro i skolan (minst 95 %). Minska traumatiska stressymtom hos elever så att de kan tillägna sig undervisningen. Tobaksfri skola. Uppstartsenkät ges i september till samtliga mentorer, analyseras av EHT. Enskilda samtal med elever, eleverna skattar före- och efter samtalskontakt. Sammanställning i oktober respektive maj. Kurator och psykolog går utbildningen TrT (Teching Recovery Techniques), grupper hålles. Sömnskola arrangeras. Värdegrunds- och hälsoveckor arrangeras. Greppa språket Elevhälsan har kunskap om språkutvecklande arbetssätt och möter eleverna enligt dessa strategier. All i EHT läser Greppa språket. 11

Dokument som kompletterar elevhälsoplanen Förberedelseenheten LYSA:s samarbetsrum Insidan: 1. Samtal med elev/arbetslag/vårdnadshavare (2:1 Elevhälsa stöd till eleven/blanketter arbetsgång elevärende). 2. Extra anpassningar (2:1 Elevhälsa stöd till eleven/blanketter och checklistor). 3. Förfrågan till EHT (2:1 Elevhälsa stöd till eleven/blanketter arbetsgång elevärende). 4. Återkoppling från EHT(2:1 Elevhälsa stöd till eleven/blanketter arbetsgång elevärende). Lokala dokument i LYSA:s samarbetsrum som kompletterar LYSA:s elevhälsoplan 5. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (I mappen Trygghet och studiero ) 6. Skolans krisplan (I mappen Trygghet och studiero ) 7. Plan vid hot och våld (Hot och våld LYSA) 8. Lathund för mentorer när en elev behöver mer stöd av samhället (2:1 Elevhälsa stöd till eleven/kurator/lathund psykosocialt stöd) Utbildningsförvaltningens gemensamma Insida (fyll i efterfrågat dokument i sökrutan på startsidan): A. Pedagogisk bedömning B. Anteckningar från elevhälsomöte C. Åtgärdsprogram D. Basutredning E. Riktlinjer och samverkansrutiner mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län gällande barn/elev med förmodad neuropsykiatrisk problematik F. Anmälan till socialtjänst Ytterligare användbara dokument på Insidan: G. Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram H. Riktlinjer frånvaro och ledighet för Uppsala kommun I. Anmälan till polis 12