Väsby Sjöstad Genomförandestrategi

2012-10-31 Väsby Sjöstad Genomförandestrategi Bilaga 1: KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING

Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Analysmetodik... 5 Förutsättningar... 6 Befolkningsutveckling för västra kommundelarna 2012-2032 inklusive Väsby Sjöstad 6 Investeringar 6 Driftkostnader 7 Intäkter och inkomster 8 Utbyggnad enligt den fördjupade översiktsplanen Väsby Sjöstad... 9 Utbyggnadsområde 9 Infrastruktur 9 Lokaler 10 Bostäder 10 Ekonomisk analys... 11 Ekonomiska förutsättningar 11 Investeringsutgifter 12 Driftskostnader 13 Ekonomisk konsekvensanalys 16 Underlag... 17 2

Sammanfattning I detta dokument förs ett resonemang kring kostnader, intäkter och ekonomiska konsekvenser som beräknas uppstå för kommunen som en följd av utbyggnaden av Väsby Sjöstad i enlighet med den fördjupade översiktsplanen (FÖP:en). Även exploateringsutgifter och inkomster från kommunens mark kommenteras. Kommunen beräknas få ett ökat åtagande vad det gäller kommunal service i samband med utbyggnaden i Väsby Sjöstad. År 2032 beräknas kommunen ha fått en ökning för de västra kommundelarna på ca 247 Mkr i årliga driftkostnader, dvs. de pengar kommunen förbrukar för att sköta olika verksamheter, i och utbyggnaden av Väsby Sjöstad. Tillkommande skatteintäkter för samma område beräknas ligga på 308 Mkr (i 2011 års prisläge) samma år. En känslighetsanalys visar på att kalkylen tål kostnadsökningar på minst 20 procent innan resultatet blir negativt. Med utgångspunkt från förslag på utbyggnad i FÖP:en, uppskattas de kommunala exploateringskostnaderna uppgå till 124 Mkr varav den största kostnadsposten kommer att vara för gator på uppskattningsvis ca 95 Mkr. Kommunen äger ca 30 % av marken inom bebyggelseområdet och uppskattas kunna få en intäkt på ca 244 Mkr för försäljning av exploateringsmark. 3

Inledning För att skapa ett helhetsintryck av kommunen är det en kommunal angelägenhet att integrera västra kommundelarna med övriga kommundelar. För att detta ska bli möjligt krävs en helhetssyn i planeringen och utvecklingen av västra kommundelarna. Denna kommunalekonomiska bedömning är ett led i detta arbete som berör området från Kyle ut mot Sättra. Rapporten belyser ekonomiska konsekvenser i anslutning till en utveckling av Väsby Sjöstad enligt den fördjupade översiktsplanen (FÖP:en). Analysen visar vilken inverkan en utbyggnad av exempelvis infrastruktur, bostäder och social service i det berörda området tros ha på kommunens ekonomi Kommunerna ansvarar för merparten av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de största uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. De flesta av kommunernas verksamheter finansieras till största delen genom kommunalskatten, en mindre del genom statsbidrag och viss service är avgiftsfinansierad. Denna analys kommenterar i första hand marginaleffekten, dvs. kostnader och intäkter genererade enbart av utbyggnaden. Utifrån befolkningsprognosen, finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika kommunala verksamheter år 2011, beräknas i nuvärde kostnaderna för kommunal verksamhet och skatteintäkter för västra kommundelarna, Eds glesbygd, när Väsby Sjöstad är utbyggt. Vidare belyser texten kommunens utgifter och inkomster i samband med exploateringen av Väsby Sjöstad. I egenskap av markägare och exploatör, kommer kommunen att kunna sälja mark och behöva finansiera en del exploateringsutgifter i samband med utbyggnaden av området. Målet med analysen är att ge kommunen det strategiska beslutsunderlag som krävs innan beslut kan fattas om FÖP:ens framtid. Avsikten är att försöka belysa de totala ekonomiska effekterna på kommunens ekonomi på ett överskådligt och lättfattligt sätt. Utifrån givna antaganden skall analysen ses som ett resonemang och inte som en exakt förutsägelse om framtiden. Om antaganden förändras beträffande utbyggnadsvolymer, utbyggnadstakt, servicegrad etc. blir resultatet naturligtvis ett annat. Rapporten utarbetades 2008 av Linnéa Askling, praktikant på Stadsbyggnadskontoret (SBK), med handledning av Gösta Norén och Fredrik Drotte, SBK, och i samråd med Florence Olsson, SBK, Jaan Aamisepp, SBK, Mats Olsson, SBK, Per-Olov Nilsson, SBK, Björn Lundin, Kommunledningskontoret (KLK), Ingvar Häll, SBK, Maud Enqvist, SBK. Underlag erhölls från Jan Hedman, KLK, kring befolkningsutveckling gällande det berörda området. Uppdateringen 2010 gjordes av Florence Olsson, SBK, i samråd med Linnea Askling, KLK. Uppdateringen 2012 har gjorts av Florence Olsson, NAI Svefa och Annika Eriksson, SBK, i samarbete med Linnea Askling, KLK, och i samråd med Anne- Sophie Arbegard, SBK, Gösta Norén, SBK, och Karin Holmlund, KLK, 4

Analysmetodik Utgångspunkten för analysen är ett resonemang kring kostnader, intäkter och kommunalekonomiska konsekvenser baserad på redovisade underlag och erfarenheter. Någon utarbetad analysmetod baserad på vetenskaplig grund har inte använts och det är väsentligt att påpeka att resonemanget inte gör anspråk på att visa verkligt utfall utan skall ses som utgångspunkt för diskussion kring mer detaljerade analyser. Vidare har inget hänsyn tagits till att uppskattad utbyggnadstid är ca 20 år, planerad utbyggnadstakt eller att kommunen i egenskap av huvudman och utförare av allmänna anläggningar kommer att behöva ligga ut med pengar under vissa perioder. Rapporten tar inte heller hänsyn till årliga kapitalkostnader eller ökade driftskostnader för de specifika markanläggningar vars investeringskostnader redovisas här. Analysen beaktar följande väsentliga effekter vid föreslagen förändring av bebyggelsestrukturen: - Områdets ekonomiska förutsättningar beträffande dagens befolkning och antagen befolkning år 2032 belyses. - Kommunala kostnadskonsekvenser för förskola, skola, gymnasium, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritid, individ- och familjeomsorg samt för infrastruktur och skydd. - Kommunala skatteintäkter och generella stadsbidrag för det utbyggda området. - Kommunala intäkter vid försäljning av exploaterbar mark för bostäder. - Kommunala exploateringskostnader i samband av utbyggnaden av området 5

Förutsättningar Förutsättningarna har delats upp i befolkningsutveckling, investeringar, driftskostnader och intäkter. Befolkningsutveckling för västra kommundelarna 2012-2032 inklusive Väsby Sjöstad Ålder 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 0-5 18 16 15 12 12 12 72 136 200 262 320 369 411 449 484 514 533 550 564 577 591 6-11 19 18 19 20 17 18 37 60 88 119 160 207 263 321 379 434 482 522 553 579 600 12-15 12 17 14 13 14 10 25 37 47 62 71 83 97 112 134 159 187 222 263 302 339 16-18 6 5 7 10 12 12 21 34 43 52 63 71 81 89 96 106 114 128 143 162 186 19-24 14 13 11 13 11 14 51 80 111 136 165 188 210 238 263 286 311 334 360 381 411 25-49 79 79 78 76 73 70 269 483 691 894 1089 1287 1475 1665 1852 2024 2182 2330 2469 2614 2750 50-64 57 54 53 55 52 55 136 211 284 362 444 513 587 663 734 809 880 951 1023 1096 1172 65-79 40 43 48 48 53 54 97 146 200 256 305 368 430 496 566 637 708 783 858 932 1011 80-w 4 4 4 4 6 6 16 28 38 52 71 84 100 115 131 148 167 188 207 232 256 0-w 250 249 249 250 250 250 725 1214 1704 2196 2689 3171 3654 4148 4638 5116 5565 6008 6439 6876 7314 Tabell 1. Befolkningsutveckling för västra kommundelarna, Eds glesbyggd, inklusive Väsby Sjöstad enligt befolkningsprognos 1 daterad 2012-05-28 Investeringar Byggnader Byggnader för kommunal verksamhet kan behövas men inkluderas inte i denna analys. I redovisade driftskostnader av kommunala verksamheter ingår lokalkostnader i kostnadsberäkningarna. 1 Befolkningsprognosen gäller för nyckelkodsområdet 190 000, Eds glesbyggd i kommundelen Rundby, d v s de västra kommundelarna inklusive Väsby Sjöstad men inte den planerade utvecklingen i Eds Allé. 6

Gata och park Här redovisas investeringar för gata, en ny boulevard för busstrafik, huvudgata genom området och ett antal lokalgator inklusive gång- och cykelvägar (gcvägar) med träd, belysning samt grönområde inom planområdet inkl enklare parkanläggningar. Troligt är även anläggande att det kommer att anläggas en park, Kyleparken, mellan det planerade bostadsområdet Eds Alle och den sydöstra delen av Väsby Sjöstad. Denna kostnad tas dock inte med här. Teknisk försörjning Investeringar för allmänna vatten-, avlopps- och dagvattenledningar förutsätts täckas helt av VA-taxans anläggnings- och brukningsavgifter och kräver därmed inte någon skattefinansiering. Förskola Behovet av barnomsorg baseras på beslut om full behovstäckning vilket innebär att ca 90 procent av barnen i åldern 1-5 år ska beredas plats på förskola, vilket motsvarar ca 440 barn år 2032 i Väsby Sjöstad. Kommuns fastighetskontor har ett önskemål om att det byggs två förskolor i området med plats för 100 barn vardera under de tio första utbyggnadsåren. Totalt kommer det att behövas minst 4 förskolor inom Väsby Sjöstad. Skola För 6-15 år antas 100 procent av eleverna behöva skolplats. Prognosen visar en ökning av ca 940 barn i skolåldern i och med utbyggnaden av Väsby Sjöstad. Kommunens fastighetskontor har ett önskemål om att en skola för 300-500 elever byggs i området. Särskilt boende 3,2 % av invånare äldre än 65 år beräknas vara i behov av särskilt boende inom ramen för äldreomsorg. 0.41 % av invånare mellan 20-64 år beräknas vara i behov av särskilt boende inom ramen för handikappomsorg. Driftkostnader Teknisk försörjning Drift- och underhållskostnader för exempelvis VA, dagvatten, el, fjärrvärme förutsätts till 100 procent vara taxefinansierade och således inte belasta skattekollektivet. Förskola och Skola Kostnader för förskolan och skolan är baserad på kommunens räkenskapssammandrag inlämnad till Statistiska Centralbyrån (SCB) 2011. Social service Kostnader avseende hemtjänst, särskilt boende, och individ- och familjeomsorg är baserad på kommunens räkenskapssammandrag inlämnad till SCB 2011. 7

Övrig kommunal service Kostnader avseende infrastruktur och kultur och fritid mm grundar sig på kommunens räkenskapssammandrag inlämnad till SCB 2011. Intäkter och inkomster Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag Tillkommande befolkning beräknas generera lika stor intäkt per innevånare som genomsnittet för kommunen år 2011. Försäljningar Inkomst förväntas genereras av markförsäljningar av kommunens mark inom bebyggelseområdet. Utgångspunkten är att kommunens mark kommer att få byggrätter för en blandning av villor, radhus och lägenheter i flerbostadshus motsvarande andel ingående mark som kommunen äger inom bebyggelseområdet. 8

Utbyggnad enligt den fördjupade översiktsplanen Väsby Sjöstad Utbyggnadsområde Enligt förslaget till den fördjupade översiktsplanen (FÖP) Väsby Sjöstad, planeras en utbyggnad i kommunens västra del mot Mälaren. Det nya bebyggelseområdet sträcker sig mellan Runsavägen i söder, längs Kairoplatån nästan ända fram till båthamnen. Planområdet är mellan 300-600 m brett och följer en plangräns definierad utifrån resultatet av medborgarplanering, Community Planning, under 2012. FÖP:en visar i stora drag var det är lämpligt att placera ny bebyggelse och tillhörande infrastruktur. Planförslaget föreslår 3 500 enheter varav 3 000 är bostadsenheter och resten är verksamhets- och servicelokaler. För området planeras en blandning av fristående villor, radhus och flerbostadshus i en variation från ett till fyra våningar. Infrastruktur Två nya större gator med gc-väg planeras genom planområdet. Den ena en boulevard för busstrafiken och den andra en huvudgata för i huvudsak biltrafik. Befintliga Runsavägen planeras att rustas upp och dras om mellan det planerade bostadsområdet Eds Allé och Väsby Sjöstad. Gata Totalkostnad (Mkr) Antagen andel av kostnaderna som kommer att belasta kommunen Boulevard, huvudgata och upprustning Runsavägen inkl en cirkulationsplats Runsavägen/boulevard Kommunens kostnader (Mkr) 133 50 % 67 Lokalgator, gc-vägar, mindre 103 30 % 31 cirkulationsplats inom planområdet Totalt 236-97 Tabell 2. Uppskattade kostnader för gata Väsby Sjöstad med utgångspunkt från siffror från PM Översiktlig genomförandeanalys, daterad 2012-09-03 Andra stora infrastruktursatsningar man räknar med inom planområdet är för lokalgator; parker, natur och lekplatser; dagvatten- och VA-anläggningar. 9

Lokaler Kommunens lokalförsörjningsprognosprognoser 2012-2021 visar på framtida lokalbrist inom både skola och förskola i västra kommundelarna. Befolkningsprognosen för Väsby Sjöstad visar en ökning av ca 940 barn i skolålder i och med utbyggnaden av Väsby Sjöstad. I dagsläget finns en skola, Runbyskolan, med 800 platser i kommunens västra del. Inom planförslaget bör det därför reserveras plats för en skola. Eventuella kostnader tas emellertid inte med i beräkningarna här, utan i driftskostnaderna som redovisas ingår en andel för lokalkostnader. Vidare visar befolkningsprognosen på en ökning med ca 500 barn mellan ett och fem år upp till år 2032, varav ca 440 barn tros behöva beredas förskoleplats inom Väsby Sjöstad. I dagsläget finns två kommunala förskolor och tre enskilda i västra kommundelarna. Troligt att är att två nya förskolor kommer att behövas med ett eller flera utbyggnadsetapper inom planförslaget. I kommunens Strategiska lokalförsörjningsplan 2012-2021 räknar man med att 3,25 % av befolkningen över 65 vara i behov av särskilt boende. För befolkningen mellan 20-64 år prognostiseras 0,41 % vara i behov av särskilt boende, dvs. LSS-boende, servicebostad eller gruppbostad. 2 Bostäder Inom FÖP-området Väsby Sjöstad planeras ca 3 000 bostadsenheter med en beräknad utbyggnadstid på ca 20 år. Merparten, dvs. ca 80 %, av den planerade bebyggelsen kommer att vara lägenheter i flerbostadshus. Byggrättstyp Totalt antal byggrätter (st) Villor 140 kvm BTA 180 Radhus 110 kvm BTA 360 Bostadsrätt, lgh i flerbostadshus 96 kvm 1 875 BTA Hyresrätt, lgh i flerbostadshus 96 kvm BTA 625 Summa 3040 Tabell 3. Uppskattade antal byggrätter i Väsby Sjöstad. 2 Med gruppbostad avses bostäder med gemensamhetsutrymmen och där service och vård kan ges alla tider på dygnet. Med servicebostd avses ett sådant boende som ger tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service eller omvårdnad. 10

Ekonomisk analys Ekonomiska förutsättningar Befolkning Den totala befolkningen i Upplands Väsby kommun var år 2011 ca 40 200 3. Väsby Sjöstad beräknas enligt befolkningsprognosen medföra en ungefärlig befolkningsökning motsvarande 7 300 invånare. Varje kommuninvånare inbringar ca 40100 kr netto (år 2011). Den tillkommande befolkningen i Väsby sjöstad beräknas generera lika stor intäkt per invånare som genomsnittet i kommunen vilket skulle innebära en total skatteintäkt på ca 308 Mkr år 2032. Intäkter Invånare Intäkt/invånare (kr) Total intäkt/år (Mkr) Generella statsbidrag 7 314 5 298 39 Skatteintäkter 7 314 36 784 269 Summa 7 314 42 082 308 Tabell 4. Skatteintäkter och generella statsbidrag i Väsby Sjöstad beräknad utifrån siffror från Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011. Inkomst från markförsäljning FÖP:en möjliggör ca 3 000 bostadsenheter om totalt cirka 300 000 kvadratmeter BTA. Det totala byggrättsvädet för området bedöms till mellan 800-830 Mkr, var av ca 240 Mkr dvs ca 30 % antas tillfalla kommunen eftersom kommunen äger ca 30 % av marken inom bebyggelseområdet. 3 I december 2011 hade Upplands Väsby kommun 40 194 invånare enligt Vad kostar verksamhet i Din kommun, Bokslut 2011. 11

Byggrättstyp Totalt antal byggrätter (st) Inkomst per enhet (Kr) Inkomst för kommunens mark (Mkr) Villor 140 kvm BTA 180 635 000 34 Radhus 110 kvm BTA 360 495 000 53 Bostadsrätt, lgh i flerbostadshus 96 kvm 1 875 240 000 135 BTA Hyresrätt, lgh i flerbostadshus 96 kvm BTA 625 115 200 22 Summa 3040-244 Tabell 5. Uppskattade byggrättsvärde på kommunens mark enligt förslag i FÖP:en och beräkningar i PM Översiktlig genomförandeanalys, daterad 2012-09-03 Investeringsutgifter Investeringsbehovet beräknas med schablonbelopp för att få en uppfattning av storleken på investeringskostnaderna i och med utbyggnaden av Väsby Sjöstad. De stora investeringar som föreslås i planen är anläggandet de två större gator med tillhörande gc-vägar, flera lokalgator; upprustning av del av Runsavägen; VA- och dagvattenanläggningar; natur- och parkområden; och bostäder och lokaler. Gator Utbyggnad av två större gator med gc-vägar, en boulevard för busstrafiken och den andra en huvudgata för i huvudsak biltrafik, genom planområdet beräknas kosta ca 122 Mkr inkl. en cirkulationsplats vid korsningen boulevarden/runsavägen. Dessutom bör Runsavägen upprustas vilket beräknas kosta 11 Mkr mellan det planerade bostadsområde Eds Allé och Väsby Sjöstad. I kostnadskalkylen ingår inte exploateringskostnader såsom marklösen, rivningskostnader för byggnader, behov av nytt/utbyggt ledningsnät mm. För övriga gator inkl övriga gc-vägar inom planområdet bedöms kostnaden ligga på ca 103 miljoner. Park och natur För grönområden, mindre park- och lekområden uppskattas en kostnad på ca 10 miljoner inom FÖP-området. VA och dagvatten Kostnaden för VA- och dagvattenledningar beräknas ligga mellan 160 och 185 miljoner kr utifrån 2012 års prisläge. Denna kostnad bör belasta VAkollektivet och inte skattekollektivet. 12

Kostnadspost Boulevard, huvudgata och upprustning Runsavägen inkl en cirkulationsplats Runsavägen/boulevard Lokalgator, gc-vägar, cirkulationsplats Totalkostnad (Mkr) Kostnad för kommunen (Mkr) 133 66,5 103 30,9 Park och natur 11 3,3 Utredningar 5 1,5 Planläggning 10 3,0 Förrättningar 7 2,1 Pågående markanvändning 6 1,8 Oförutsett 50 15,0 Bedömda kostnader 325,0 124,1 Tabell 6. Beräknade investeringskostnader för kommunen i Väsby Sjöstad med utgångspunkt i siffror från PM Översiktlig genomförandeanalys, daterad 2012-09-03 Driftskostnader Kommunen kommer att få ett ökat åtagande vad det gäller kommunal service i samband med utbyggnaden i Väsby Sjöstad. Kommunens merkostnad för tillkommande anläggningar och tillkommande befolkning i de nyproducerade bostäderna uppskattas till ca 247 Mkr i årliga driftkostnader, dvs de pengar kommunen förbrukar för att sköta olika verksamheter. Siffrorna är baserade på nyckeltal hämtade från kommunens 2011 års årsredovisning, SCBs redovisning för år 2011 och Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011. 13

Förskolor Redovisade kostnader per barn tar det hänsyn till lokalkostnader. Väsby Sjöstad kommer att generera ett tillskott på 498barn (1-5 år) var av 88 % antas utnyttja förskola i kommunen, dvs. 439 barn. Kostnad per barn är år 2011 ca 101 200 kr, vilket skulle innebära en framtida totalkostnad på ca 44,4 Mkr per år för förskola i Väsby Sjöstad. Skola och gymnasium I kostnaderna per elev tas det hänsyn till lokalkostnader. Tillskottet av barn i skolålder kommer att bli 940 st. Kostnad per elev år 2011 är ca 71 140 kr. Totalt beräknas kostnaden för grundskola blir ca 66,9 Mkr i det utbyggda området Den totala kostnaden för gymnasium blir ca 23,4 Mkr utifrån en kostnad per elev på ca 96 373 kr år 2011. Tillskott av gymnasieelever beräknas blir 243 elever. Särskilt boende I kostnaderna per plats i särskilt boende tas det hänsyn till lokalkostnader. 0,41 % av invånare mellan 20-64 år beräknas vara i behov av särskilt boende, vilket innebär ett framtida behov av 2 platser. 3,2 % av invånare 65 år och äldre beräknas vara i behov av särskilt boende, vilket innebär ett framtida behov av 41 platser. Totalt 43 nya gruppboendeplatser för en snittkostnad på 786 965 kr/plats. Totalt kostar det ca 33,8 Mkr. Hemtjänst Ca 10 % av invånarna 65 år och äldre, 127 st, och 14 personer under 65 år motsvarande 0,2 % anses vara i behov av hemtjänst i Väsby Sjöstad år 2032. Totalt motsvarar det en kostnad på ca 13,6 Mkr för hemtjänst. Kultur och fritid År 2011 var kostnaden ca 2 170 kr per invånare för kultur- och fritidsverksamheter i kommunen, det skulle motsvara en kostnad på 15,9 Mkr för de nya invånarna i Väsby Sjöstad. Infrastruktur 4, skydd mm 5 Per invånare hade Upplands Väsby kommun år 2011 en kostnad för infrastruktur, skydd mm på i genomsnitt ca 2 930 kr/invånare. Motsvarande kostnad för Väsby Sjöstad skulle ligga på ca 21,4 Mkr. 4 Redovisningen här av infrastrukturkostnaderna/invånare tar ingen särskild hänsyn till de specifika anläggningsinvesteringarna redovisade i rapporten, utan baseras helt på snittkostnader redovisade i Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011. 5 I denna redovisning av kostnader för infrastruktur och skydd mm ingår fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällsskydd, enligt Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011. 14

Individ- och familjeomsorg För individ- och familjeomsorg kostade ca 3 730 kr/invånare år 2011. Vilket skulle innebära en total kostnad på ca 27,3 Mkr för de 7 316 nya invånare i Väsby Sjöstad. Kostnadssammanställning per verksamhet, Väsby Sjöstad 2032 Prognos för 2032, total antal invånare i denna åldersgrupp 2010 Kostnad/ individ 2010 Andel individer i åldersgruppen Antal individer i behov av verksamheten 2032 Total kostnad/år (Mkr) Förskola (1-5 år) 498 101 160 0,88 439 44,4 Grundskola, (6-15 år) 940 71 139 1 940 66,9 Gymnasium (16-19 år) 243 96 373 1 243 23,4 Särskilt boende 20-64 år 4 213 2 263 415 0,00041 2 4,5 Särskilt boende 65-w år 1 267 724 063 0,032 41 29,4 Hemtjänst 0-64 år 6 049 145 864 0,0022 14 2,0 Hemtjänst 65-w 1 267 91 305 0,1 127 11,6 Kultur och Fritid 7 316 2 172 1 7 316 15,9 Infrastruktur, skydd mm 7 316 2 930 1 7 316 21,4 Individ- och familjeomsorg 7 316 3 728 1 7 316 27,3 Total kostnad - - - - 246,8 Tabell 7. Beräknade driftskostnader för kommunal verksamhet i Väsby Sjöstad med utgångspunkt från Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011 och Befolkningsprognos 2010-2032, daterad 2012-05-28. 15

Ekonomisk konsekvensanalys I följande avsnitt kommenteras och belyses översiktligt ekonomiska konsekvenser för kommunen i och med en utveckling av Väsby Sjöstad enligt den FÖP:en. I analysen förs ett resonemang kring kostnader, intäkter och kommunalekonomiska konsekvenser. Även exploateringsutgifter och inkomster kommenteras. De kommunala exploateringsutgifterna består i huvudsak av kostnader för gator på ca 95 Mkr. I nuläget antas att kommunen bekostar ca 50 % av boulevarden, huvudgatan och för upprustningen av Runsavägen dels i egenskap av exploatör som äger 30 % av marken inom bebyggelseområdet och dels i egenskap av allmänheten som kommer att få viss nytta av de nya anläggningarna och förbättrad tillgänglighet till natur och rekreation i västra kommun delarna. Vidare görs antagandet att kommunen kommer att bekosta ca 30 % av lokalgatorna i egenskap av exploatör som äger ca 30 % av exploateringsbar mark inom bebyggelseområdet. Den totala investeringen för gata blir ca 236 Mkr, var av kommunen kommer att stå för ca 95 Mkr. Avskrivningar beräknas på 33 år med en ränta på 3 procent. Investeringskostnader för teknisk försörjning liksom drift och underhållskostnader för bl a VA, dagvatten, el och fjärrvärme förutsätts till hundra procent vara taxefinansierat och inte belasta skattekollektivet. Den nya befolkningen i Väsby Sjöstad beräknas generera ca 247 Mkr i ökade driftskostnader för kommunen år 2032 för kommunal service, medan tillkommande skatteintäkter beräknas ligga på 308 Mkr (i 2011 års prisläge) samma år. En känslighetsanalys visar på att kalkylen tål kostnadsökningar på minst 20 procent innan resultatet blir negativt. Projektet väntas stimulera ekonomin där en efterfrågeökning skapar ökad omsättning vilket ger ökat skatteunderlag som i sin tur ger ökad inkomst för kommunen. Detta skapar en positiv spiral som genererar ytterligare efterfrågeökningar som följs av mer inkomster för kommunen. Dessa indirekta effekter skall läggas till den direkta effekten. Denna effekt är svår att beräkna men kan ge några miljoner kronor per år för kommunen i ökade skatteintäkter. Kalkylen visar grovt att en utbyggnad av Väsby Sjöstad skulle kunna klaras inom ramen för den kommunala ekonomin, sett till 2011 års prisläge. Överskottet år 2032 beräknas utifrån den antagna försäljningen av kommunal mark för bostadsbebyggelse för en inkomst på 244 Mkr och investerings- och exploateringsutgifter på totalt 124 Mkr för kommunen. 16

Underlag Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011, Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting, 1:a upplagan 2011 Data från stöd- och processkontoret, Upplands Väsby kommun, 2012 Underlag från teknik- och fastighetskontoret daterad 2012-05-02 Väsby Sjöstad kommunal service, Upplands Väsby kommun, daterad 2012-05-02 Strategisk lokalförsörjningsplan 2012-2021, KSTFU/2011:23. Befolkningsprognos 2010-2032, Linnea Askling, Kommunledningskontoret, Upplands Väsby Kommun PM Översiktlig genomförandeanalys, daterad 2012-09-03, NAISvefa. 17