LÄNSSTYRELSEN VÄSTMANLANDS LÄN ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration Jeanette Källstad Telefon 010-224 93 02 jeanette.kallstad@lansstyrelsen.se Slutrapportering - Skolprojekt Ensamkommande barn i Va stmanland Behov och syfte Antalet ensamkommande flyktingbarn som söker asyl i Sverige ökar kraftigt. Västmanlands län befinner sig i en uppbyggnadsfas där sju kommuner av tio hade ett aktivt mottagande när projektet startade. När projektet nu avslutas har ytterligare en kommun tecknat överenskommelse med migrationsverket och startat ett mottagande. I flera kommuner är mottagandet av ensamkommande barn en relativt nystartad verksamhet. En viktig aktör i mottagandeprocessen är skolan. Att ta emot nyanlända elever, däribland ensamkommande barn, är en viktig och komplex uppgift för våra skolor. En framgångsrik skolgång för nyanlända elever ställer höga krav på en välfungerande organisation som kan anpassas efter varje elevs individuella behov. Runt de ensamkommande barnen blir dessutom samarbete extra viktigt. Det finns många inblandade aktörer som alla har olika ansvarsområden, men som ändå måste sträva efter att ha ett gemensamt förhållningssätt. Inför starten av det regionala skolprojektet Ensamkommande barn i Västmanlands län ansåg flera aktörer att det fanns ett stort behov av att utveckla mottagandet av ensamkommande barn i skolan. Genom ökad samverkan och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser avsåg man att kvalitetssäkra arbetet och höja mottagningskapaciteten. Projektets övergripande syfte var att utveckla mottagandet av ensamkommande barn i skolan. Mål, åtgärd och metod Projektets övergripande mål var att öka mottagningskapaciteten i länet genom utvecklingsfrämjande åtgärder som förbättrar mottagnings- och introduktionsprocessen på länets skolor. Nedan redovisas åtgärder och metoder som använts kopplade till projektets olika delmål:
Delmål 1: Kartläggning av nuvarande verksamhet Som ett första steg i arbetet genomfördes hösten 2012 en kartläggning av nuläget i länet. Syftet med kartläggningen var att få en samlad bild av hur mottagandet av ensamkommande barn i skolan såg ut vid projektets start och därmed ytterligare identifiera vilka utvecklingsområden som behövde prioriteras. Kartläggningen genomfördes genom intervjuer och webbundersökningar. Skolor, boenden, gode män, och andra lokala och regionala aktörer deltog. För att få en bild av hur de ensamkommande barnen själva såg på sin skolgång intervjuades också tolv ungdomar från olika delar av länet. Förutom redovisningen av nuläget innehåller kartläggningen också en sammanfattande analys där läget i länet jämförs med gällande styrdokument och aktuell forskning. På detta sätt identifierades styrkor och utvecklingsområden på länsnivå. Kartläggningen finns tillgänglig på länsstyrelsens hemsida i sin helhet och i en kortversion. Den har också presenterats för olika aktörer i länet vid ett flertal tillfällen under året. Delmål 2: Utbildningsinsatser för att höja den samlade kompetensen Med kartläggningen som grund genomfördes ett antal utvecklingsfrämjande insatser i länet: Workshop för olika aktörer kring ensamkommande barn I januari 2013 hölls två workshops i olika delar av länet för olika aktörer kring ensamkommande barn. Syftet med workshoptillfällena var att presentera resultatet av kartläggningen, att förtydliga olika aktörers ansvar och roller samt att identifiera möjligheter till utökat samarbete för att utveckla mottagandet. Bland deltagarna fanns representanter från skola, skolhälsovård, boende, socialtjänst, gode män, asyl- och integrationshälsan och andra kommunala aktörer som är centrala i arbetet med nyanlända elever/ensamkommande barn. De båda workshoptillfällena blev mycket uppskattade. 92 % av de som svarat på utvärderingen ansåg att dagen var bra eller mycket bra. 87 % ansåg att det finns behov av fler träffar mellan olika aktörer kring ensamkommande barn. Informationsmöte för Köping, Arboga och Kungsör I februari 2013 hölls ett informationsmöte för de kommuner i länet som ännu inte hade något aktivt mottagade av ensamkommande barn. Vid mötet presenterades resultatet av kartläggningen samt erfarenheter och lärdomar från andra delar av länet som
framkommit vid workshoptillfällena i januari. Vidare förtydligades olika aktörers ansvar och roller i arbetet med ensamkommande barn. Studiecirklar i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Ett utvecklingsområde som framkom i kartläggningen var att ämneslärare som undervisar nyanlända elever behöver fortbildning kring hur de kan anpassa sin ämnesundervisning till flerspråkiga elever så att eleverna utvecklar språk- och ämneskunskaper parallellt. Studiecirklar i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt erbjöds därför till aktuella skolor i länet i mån av plats. Tre studiecirklar startades i januari 2013 och pågick under vårterminen 2013 med processledaren som studiecirkelledare. Varje studiecirkel omfattades av fem träffar á två timmar på respektive skola samt litteraturstudier och praktiska övningar mellan träffarna. Utvärderingen av studiecirklarna visar att insatsen var mycket uppskattad och gav gott resultat. Samtliga deltagare uppgav att studiecirkeln i sin helhet var bra eller mycket bra. Samtliga deltagare uppgav också att de kommer att få nytta av innehållet i studiecirkeln i sitt fortsatta arbete. Föreläsningar om nyanlända elevers skolgång I mars 2013 gavs tre föreläsningar av Nationellt centrum för svenska som andraspråk genom projektet i samarbete med VKL. Nationellt centrum för svenska som andraspråk är ett nationellt resurs- och utvecklingscentrum på uppdrag av regeringen och ska vara en länk mellan forskning, skola och offentlighet. Skolpolitiker, skolchefer på olika nivåer, pedagogisk personal inom olika områden samt boendepersonal med särskilt ansvar för skola och utbildning bjöds in att delta. Föreläsningarna belyste områden som kartläggningen visade att skolorna behöver utveckla i arbetet med nyanlända elever, bland annat vikten av en grundlig kartläggning, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och vad det innebär att lära på ett andraspråk. Det gavs också tillfälle till att presentera innehållet i den promemoria som berör arbetet med nyanlända elever och som presenterades av utbildningsdepartementet i februari 2013. Deltagandet på föreläsningarna var tyvärr lägre än väntat, i snitt deltog ca femtio personer per tillfälle. Deltagarna gav dock mycket positiv respons i utvärderingarna, 97 % uppgav att de tyckte att föreläsningarna som helhet var bra eller mycket bra. Workshop för skolor i länet som arbetar med nyanlända elever Som en uppföljning till föreläsningarna planerades workshops för skolpersonal på grundskola och gymnasieskola. Dessa planerades från början att hållas i slutet av vårterminen 2013. Efter att det blev klart att projektet förlängs i ytterligare ett läsår med en breddad målgrupp beslutades dock att skjuta på workshoptillfällena till höstterminen 2013 för att fler skolor skulle ha möjlighet att delta. Syftet med workshoptillfällena är att
dela erfarenheter i länet och i dialog hitta vägar mot utveckling genom ökat samarbete. Regionala nätverk för skolpersonal är något som flera skolor har efterlyst i kartläggningen. Delmål 3: Förbättra tillgången till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål Enligt skolans styrdokument har alla nyanlända elever rätt till stöd i form av studiehandledning på modersmålet om de behöver det. Under förutsättning att vissa kriterier uppfylls så har de flerspråkiga eleverna också rätt till modersmålsundervisning. Kartläggningen visade att flera kommuner hade svårt att tillgodose behoven, framför allt gällande studiehandledning på modersmålet. Svårigheter som lyftes fram var bland annat följande: Det är svårt att hitta kompetenta studiehandledare på olika språk, speciellt i de mindre kommunerna. Det är svårt att hitta effektiva former för samarbete mellan studiehandledare och ämneslärare Kvaliteten på studiehandledningen behöver utvecklas. För att få ett underlag som mer ingående visar hur behovet ser ut i hela länet så kompletterades kartläggningen med en fördjupad enkät som gick ut till samtliga kommuner i länet under våren 2013. Enkäten bekräftade bilden av att framför allt studiehandledning på modersmålet är ett område som behöver utveckas. Avseende studiehandledning på modersmål visade enkäten bland annat att: Sex av tio kommuner använder sig av studiehandledning på modersmålet som en stödåtgärd. Ingen kommun anser att den studiehandledning på modersmål som erbjuds idag är tillräcklig. De främsta skälen som anges till att studiehandledning på modersmålet inte erbjuds i tillräckligt stor utsträckning är svårigheter med att rekrytera kompetent personal samt ekonomiska begränsningar. Samtliga kommuner som använder, eller har använt sig av studiehandledning på modersmålet anser att studiehandledarna är i behov av kompetensutbildning. Enligt enkäten fungerar modersmålsundervisningen något bättre än studiehandledning på modersmål. Avseende modersmålsundervisning visade enkäten bland annat att: Nio av tio kommuner har elever som läser ämnet modersmål.
Sex av tio kommuner anser att den modersmålsundervisning som erbjuds idag är tillräcklig. De främsta skälen som anges till att modersmålsundervisning inte erbjuds i tillräckligt stor utsträckning är svårigheter med att rekrytera kompetent personal samt att vissa språkgrupper är för små. Samtliga kommuner som bedriver modersmålsundervisning anser att modersmålslärarna till viss del eller till stor del är i behov av kompetensutbildning. Genom projektet har möjligheter till samarbete mellan kommunerna för att höja den totala tillgången utretts. Gemensamma fortbildningsinsatser för yrkesgruppen, en gemensam webbaserad personalpool samt utökad användning av tekniska hjälpmedel som möjliggör fjärrundervisning är exempel på förslag som alla skulle kunna vara intressanta för Västmanlands del. I webbenkäten ställdes frågor till kommunerna om intresset för ökat samarbete. Intresset visade sig vara stort, bilden till höger illustrerar kommunernas svar: I vissa regioner i landet samverkar flera kommuner kring modersmålsundervisning och studiehandledning. Hur ser du på samverkan i Västmanland län? Gemensam modersmålsl Gemensamma fortbildningsi Satsning på digital teknik, Annat, nämligen: 0 10 20 0 8 9 8 1 01 02 Ja, regional samverkan skulle vara bra Nej, regional samverkan behövs inte Vet ej I dagsläget finns vissa juridiska frågetecken rörande utökat samarbete med studiehandledning och modersmålsundervisning. Både fjärrundervisning och att köpa och sälja undervisningstjänster mellan kommuner är i gråzonen för vad som är okej. Inom kort väntas beslut enligt utredning SOU 2012:76 som bland annat berör dessa frågor. Om beslut som väntat fattas i enlighet med utredningens förslag så öppnas goda möjligheter för ökat samarbete upp. Projektet har därför valt att avvakta beslut i frågan innan ytterligare steg mot ett ökat samarbete tas. Delmål 4 Gemensamma regionala riktlinjer Vid projekttidens början fanns en ambition att formulera länsgemensamma riktlinjer som stöd för kommunerna och som en kvalitetssäkring gällande länets mottagande av ensamkommande barn. Under arbetets gång framstod det som alltför smalt med riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i skolan. Istället vore det en god idé med länsgemensamma riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och ungdomar i skolan,
där ensamkommande barn ingår som en del av målgruppen. En annan typ av länsgemensamma riktlinjer som skulle kunna fylla ett behov är riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn i stort och inte bara avseende skola och utbildning. Inget av dessa båda alternativ var dock möjligt att genomföra med den inriktning som projektet hade läsåret 12/13. Samverkan Med tanke på projektets inriktning mot skola och utbildning så har insatserna främst riktats mot skolan och olika personalgrupper som arbetar med utbildning av nyanlända på grundskole- och gymnasienivå. Behovet av samverkan mellan olika aktörer för att utveckla mottagandet har gjort att även andra aktörer involverats till stor del, till exempel socialtjänst, överförmyndare, gode män, HVB-boenden för ensamkommande barn, asyl- och integrationshälsan och arbetsförmedlingen. Samarbete har också skett med regionala aktörer som Länsstyrelsen, VKL och Mälardalens Högskola. Projektet har samverkat med, och fått stöd av ERF-projektet Ensamkommande barn lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Processledaren har deltagit i en processledarutbildning genom samarbetet och har också fungerat som en av fyra nyckelpersoner från Västmanland i utvecklingsarbetet kring ensamkommande barn. Genom ERF-projektet har kontakter knutits med andra regioner i landet och erfarenhetsutbyte har skett kontinuerligt. Arbetet med ERF-projektet har också bidragit till att utvecklingsarbetet i vissa avseenden har vidgats och berört andra delar i mottagandet av ensamkommande barn än skola och utbildning. Inom kort kommer processledaren också att delta i två spridningskonferenser genom ERF-projektet där erfarenheterna från projektet kommer att delges andra regioner i landet. Projektets styrgrupp och referensgrupp tillsattes när tanken var att projektet skulle ha en vidare inriktning mot både boende, hälsa och skola. I gruppen fanns främst representanter för boende och hälsa, vilket gjorde sammansättningen mindre bra när inriktningen sedan blev skola och utbildning. Den ursprungliga gruppen har varit delaktig i projektet genom regelbundna informationsträffar men i praktiken har Karin Tilly och Sanela Cerimagic från Länsstyrelsen i Västmanland fungerat som styrgrupp tillsammans med Ann-Chatrine Brandén som är rektor i Hallstahammars kommun. Jämställdhet Ensamkommande barn i Västmanland utgörs till största delen av pojkar. Detta speglar läget på nationell nivå där drygt 80 % av de ensamkommande barnen utgörs av pojkar.
Den rådande könsfördelningen har gjort att projektet ofrånkomligt har riktats mest till pojkar. I den mån det gått, har hänsyn ändå tagits till jämställdhetsaspekten. Till exempel var ett av de intervjuade barnen i kartläggningen en flicka. Information Under projekttidens gång har processledaren vid ett flertal tillfällen spridit information om kartläggningens resultat och vad som händer inom projektet. I och med de reformer som planeras inom området på nationell nivå så har det funnits ett behov av att sprida kunskap och information även om detta. Samarbetet med VKL har varit en viktig framgångsfaktor för att nå berörda parter och aktörer. Aktuell information har vid ett flertal tillfällen presenterats på VKL:s länsträffar för kommunernas gymnasiechefer, grundskolechefer samt politiker i BoU-beredningen och LoA-beredningen. Med tanke på att nyanländas skolgång är i fokus på nationell nivå och att samtliga kommuner kommer att ställas inför nya utmaningar under de närmaste åren så har berörda parter och aktörer visat ett stort intresse av vad som hänt genom projektet och uttryckt en önskan om att utveckla det regionala samarbetet kring barns och ungas etablering. Vid LoAberedningen den 8/2 2013 fick Ove Svensson på VKL i uppdrag av politikerna att utreda möjligheter till en eventuell fortsättning på projektet med ett vidgat uppdrag mot alla nyanlända barn och unga. Implementering Utvärderingar efter enskilda insatser och övrig respons från berörda parter på olika nivåer visar tydligt att projektet har bidragit till att starta utvecklingsprocesser inom de berörda verksamheterna. Det faktum att nationella reformer inom området aktualiserats under projekttiden och väntas ställa nya krav på kommunerna inom kort har ytterligare bidragit till det positiva mottagande som projektet fått i länet. Sammanfattande bedömning Skolprojektet Ensamkommande barn i Västmanland har varit uppskattat och tagits väl emot av kommunerna i länet. Skolgången för nyanlända elever, däribland ensamkommande barn, är en utmaning för kommunerna i länet. Den genomförda kartläggningen pekar ut ett antal utvecklingsområden som stämmer väl överens med vad nationella rapporter inom området visar. Nyanlända elevers skolgång har under den senaste tiden stått i fokus även på nationell nivå och reformer inom området är på gång. De planerade reformerna har gett projektet medvind eftersom insatserna gått i linje med vad som väntar och på så sätt bidragit till en ökad beredskap inför kommande krav.
Genom projektet har en utvecklingsprocess inletts. Kunskaperna bland deltagande aktörer har ökat och flera steg mot ett ökat samarbete har tagits. Inom skolområdet så är det inga stora skillnader mellan ensamkommande barn och andra nyanlända elevers rättigheter och behov. Därför hade det varit önskvärt att få arbeta mot den större målgruppen nyanlända barn och ungdomar. Det finns många skolor i länet som har en hög andel flerspråkiga elever och ett stort mottagande av nyanlända elever men som inte arbetar mot ensamkommande barn. Dessa skolor har, på grund av projektets inriktning, inte deltagit i projektet fullt ut. Ur jämställdhetssynpunkt hade en vidare målgrupp också varit bättre, eftersom ensamkommande barn till så stor del utgörs av pojkar. De två delmål som inte uppnåtts i projektet detta år är framtagandet av länsgemensamma riktlinjer samt en samarbetslösning för att bättre kunna möta behoven av studiehandledning på modersmål. Det finns naturliga förklaringar till att dessa mål inte kunnat uppnås detta år(se delmål 3 resp. 4). Avslutning och fortsättning I skrivande stund står det klart att projektet förlängs i ytterligare ett år med en breddad målgrupp bestående av nyanlända barn och ungdomar. Detta är mycket glädjande då utvecklingsarbetet inom området fått en skjuts i rätt riktning genom projektet samtidigt som mycket arbete återstår. Reformerna inom området på nationell nivå har precis startat och kommer att pågå fram till 2016. Den genomförda kartläggningen har visat vilka utvecklingsområden som finns i länet. Projektets utbildningsinsatser har startat utvecklingsprocesser i länet inom de prioriterade områdena och intresset för fortsatt regionalt stöd har varit stort. Genom förlängningen kommer också möjlighet att ges till att arbeta vidare med de mål som vi inte nådde ända fram med detta år. Tack vare den utvidgade målgruppen kan länsgemensamma riktlinjer för mottagande av nyanlända elever tas fram. Under förutsättning att väntande beslut tas på nationell nivå kan man också gå vidare med ambitionen att hitta en effektiv samarbetslösning kring studiehandledning på modersmål i länet. Avslutningsvis riktas ett stort tack till alla aktörer i länet som på olika vis deltagit i projektet och bidragit med sina erfarenheter, kunskaper och värdefulla åsikter. Jag ser fram emot ett fortsatt samarbete i det förlängda projektet under läsåret 2013/2014! Jeanette Källstad Processledare