Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan på stadsmiljöer som främjar kunskapsutbyte. Det är en global trend att universitetsstäder världen över försöker utveckla sig för att skapa de mest kreativa och innovativa miljöerna och därmed locka de bästa studenterna och största forskningsanslagen. Lund har här en unik position dels med sin långa historia som akademiskt centrum och sin lokalisering i Öresundsregionen. Dels med den storslagna satsningen på två världsunika forskningsanläggningar ESS och MAX IV. Lund i Öresundsregionen För att vara rustad för en framtida regional utveckling arbetar Lund och Malmö i nuläget på en gemensam Strukturplan för utvecklingen av de två städerna och mellanliggande orter. Även med projektet Spårvägar i Skåne har Lund tillsammans med Helsingborg och Malmö en gemensam pågående satsning för förbättrad hållbar kollektivtrafik i regionen.
Bunnshög och spårvägen Kunskapsstråket ingår i Lunds största utvecklingsprojekt Brunnshög, där det inre Kunskapsstråket är kopplingen mellan Lunds historiska centrum och Brunnshögs nya utvecklingsområden. Spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad, Lund C - Science Village och ESS. Regionens största arbetsplats Lund har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag i ett brett område från Lunds innerstad mot Brunnshög. Inom Kunskapsstråket finns ca 25 000 arbetsplatser och 40 000 studenter. Området är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. Med de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, kommer Lund som kunskaps- och innovationscentrum få ytterligare internationell tyngd. Visionsbild för Malmö - Lund Strukturplan, Lunds kommun och Malmö stad
Förhållningssätt Hållbarhet och kunskapsdelning Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling förädla områdets unika kunskapsmiljöer genom att koncentrera förtätning och öppna upp verksamheter längs tydliga stråk och noder. Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen. Ett gemensamt arbete Kunskapsstråket största fastighetsägare och huvudsakliga aktörer är Region Skåne, Lunds universitet, Akademiska Hus, Medicon Village och Ideonområdets fastighetsägare. Parallellt och i nära dialog med kommunen arbetar fastighetsägare och aktörer med sina respektive utvecklingsplaner. Stadsbyggnadskontoret arbetar med att skapa en plattform för kunskapsdelning och utveckling, där Strukturplanen, som övergripande styrdokument för helheten är det första steget och underlag för denna dialog. Strukturplanen är robust och de övergripande stadsbyggnadsstrategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i delområdenas ramprogram, detaljplaner och projekt. Områdets geografiska läge, storlek och verksamheternas betydelse både för Lund som stad och Öresundsregionen, ställer krav på gemensamma målbilder och beslut för att säkra en god utveckling av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Kunskapsstråket Strukturplan, SBK Lund
Kunskapsstråket, illustrationsplan Stadsbyggnadskontoret Lund Helhet Kunskapsstråket löper genom ett historiskt spektrum av kunskapsmiljöer från Lunds historiska centrum genom Ideons innovationsmiljöer upp till forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Denna variation utgör förutsättningen för utvecklingen av Kunskapsstråket. Spårvägens hållplatser kommer med kopplingar till befintliga och nya stadsrum, att utgöra strategiska mötesplatser. Lund NE Kunskapsstråket förbinder Lunds centrala delar med Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Noder och stråk Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Tillsammans med nya och befintliga stadsrum kopplas Kunskapsstråkets noder samman till ett stråk med varierad och levande stadsstruktur med ett finmaskigt gång- och cykeltrafiknät. Influensområden Kunskapsstråkets delområden är omgivna av flera stora trafikbarriärer och homogena bostadsområden som utgör viktiga parametrar i utvecklingen till levande, mer stadsmässiga miljöer.
Stadsbyggnadsstrategier Stadsbyggnadsstrategierna anger hur den fysiska planeringen ska bidra till att förverkliga visionen. Strategierna kan tolkas och översättas till en lång rad specifika projekt. Strategierna underlättar för prioritering och att samla och optimera kraft och investeringar. De övergripande strategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i program, planer och projekt. Koppla Kunskapsstråket kopplar Lund centrum med den nya stadsdelen Brunnshög. Genom att identifiera viktiga stråk och kopplingspunkter i och mellan delområden och influensområden, kan viktiga funktioner och stadsrum bindas samman till en mer genomsläpplig, finmaskig stadsstruktur, där grönstrukturen, liksom gång och cykelnätet tydliggörs. Skapa noder Längs Kunskapsstråket ska ett antal noder med strategisk betydelse utvecklas. Genom att koncentrera utveckling och förtätning längs specifika stråk och noder skapas en tillväxtpotential. Nodernas innehåll och struktur ska underbygga visionen om Kunskapsstråket som varierade och attraktiva stadsmiljöer. Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Förtäta Genom att förtäta enligt områdenas olika förutsättningar skapas intressanta och unika miljöer med stark identitet. Kunskapsstråket ska vara en heterogen kontrastrik miljö, och innehålla många funktioner, service och bostäder. Blanda Genom att tillföra service och bostäder ges förutsättningar för att utveckla de i nuläget homogena delområdena. Genom att i kombination med långsiktiga projekt även skapa möjlighet till mer temporära initiativ, möjliggörs en snabbare uppstart av områdets utveckling. Förädla Planeringen ska utgå från det unika i varje delområde och utnyttja potentialen i varje nytt projekt, i relation till en omgivande kontext och behov. Det ska konsekvent arbetas för att skapa nya och utveckla befintliga kvalitativa stadsrum och byggnader. Parker och grönområden ska vara tillgängliga för alla och förädlas som rekreationsområden. Öppna upp Genom att öppna upp funktioner i anslutning till isolerade institutionsbyggnader, t ex genom etableringen av öppna laboratorier och inkubatorsfunktioner, kan staden bjudas in. Ny bebyggelse ska rikta entréer och öppna delar av verksamheten mot prioriterade stråk och noder.