1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2013 Förtroende

Innehållsförteckning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Sammanfattning 2 3 Bakgrund & syfte 4 4 Målgrupp 4 5 Upplägg & genomförande 4 6 Svarsfrekvens 4 7 Resultatredovisning 5 8 Undersökningens resultat 6 8.1 Nuvarande arbetssituation 6 8.1.1 Vilken/vilka anställningsform/-er har du idag? 6 8.1.2 Inom vilken arbetar du idag? 7 8.1.3 Vilken bransch arbetar du huvudsakligen inom? 8 8.1.4 Vilken befattning har du idag? 9 8.1.5 Vad arbetar du som? 10 8.1.6 Sitter du i ledningsgruppen på det företag du arbetar på? 11 8.1.7 Har du ett professionellt styrelseuppdrag? 11 8.1.8 Hur fick du det jobb du har idag? 12 8.1.9 Hur många anställda har det företag du arbetar på? 13 8.2 Yrkesutveckling 14 8.2.1 Skulle du vilja byta jobb inom det närmaste året? 14 8.2.2 Vilken/vilka kanaler/vägar anser du vara bäst för att hitta ett nytt jobb? 15 8.2.3 Kan du tänka dig en annan anställning än tillsvidareanställning? 16 8.2.3.1 Vilka tycker du är fördelarna med annan anställning än tillsvidareanställning? 16 8.2.3.2 Varför kan du inte tänka dig en annan anställningsform än en tillsvidareanställning? 17 8.2.4 Vad tror du kommer att påverka kommunikatörens yrkesroll på 5-10 års sikt och på vilket sätt? 18 8.2.5 Vilka nya yrken inom kommunikationsområdet tror du kommer att finnas om 5-10 år? 18 8.3 Professionell kommunikation 19 8.3.1 Hur många i ledningsgruppen på ditt företag bedömer du har kommunikationskompetens? 19 8.3.2 På vilket sätt delas kommunikationsarbetet upp i den organisation du jobbar? 20 8.4 Bäst på kommunikation 21 8.4.1 Vilket företag var bäst på kommunikation inom den privata n under 2012? 21 8.4.2 Vilken offentlig verksamhet eller organisation var bäst på kommunikation under 2012? 22 8.4.3 Vilket av nedanstående kommunikationsteam tycker du varit bäst under 2012? 23 8.5 Sociala medier 24 8.5.1 Vilka sociala medier använder det företag som du jobbar på? 24 8.5.1.1 I vilket syfte använder det företag du jobbar på sociala medier? 25 8.6 Förtroende 26 8.6.1 Vilka faktorer tycker du är viktigast för ett företags / myndighets / organisations förtroende? 27 8.6.2 Arbetar din organisation aktivt med att bygga förtroende? 28 8.6.3 Vilka faktorer är viktigast för att bygga förtroende för din organisation? 29 8.6.4 I vilken utsträckning bidrar VD/GD till att bygga förtroende i din organisation? 30 8.6.5 Vilket företag anser du har högst förtroende i respektive bransch? Varför? 31 8.7 Bakgrund 32 8.7.1 Är du man eller kvinna? 32 8.7.2 Hur gammal är du? 32 8.7.3 Vilket postnummerområde bor du i? 33 8.7.4 Vilken är din högsta slutförda utbildning? 33 2

2 Sammanfattning Denna undersökning, som skickades till samtliga kommunikatörer och marknadsförare som finns i s nätverk, har besvarats av totalt 3 384 personer. Syftet med undersökningen har historiskt varit att kartlägga hur yrkesgruppen ser på sin nuvarande arbetssituation, vad som är viktigt när de söker nya arbeten samt hur de ser på den framtida arbetssituationen. I 2013 års undersökning gör vi en uppföljning på föregående års frågor om kommunikation i kris och går nu djupare i vad som bygger förtroende. Om respondenterna Demografiskt håller sig årets resultat i linje med vad som uppmätts tidigare. 73 % av respondenterna är kvinnor, 7 av 10 är mellan 31-50 år och knappt två tredjedelar bor i Stockholmsområdet. Mer än 8 av 10 har slutfört en högskoleutbildning. Nuvarande arbetssituation Andelen tillsvidareanställda minskar efter flera års små uppgångar. Andelen respondenter som är arbetssökande ökar från 10 % 2012 till 17 % 2013. Två tredjedelar av respondenterna arbetar i den privata n, en fjärdedel inom offentlig och 7 % inom ideell. Andelen som har ett professionellt styrelseuppdrag är dubbelt så hög bland män som bland kvinnor och är vanligast bland de respondenter som uppgett att de är egenföretagare. Drygt en tredjedel av respondenterna arbetar i organisationer med mer än 1000 anställda och färre än en av tio arbetar på ett mindre företag med upp till 10 anställda. Yrkesutveckling Under flera år har andelen som velat byta jobb inom det närmsta året minskat men 2013 ökar det från 61 % till 71 %. Något har hänt på arbetsmarknaden som gör att en större andel vill söka sig vidare nu. Det är även en ökande andel som kan tänka sig andra anställningsformer än tillsvidareanställning. 2012 angav 60 % att man kunde tänka sig det och i år är siffran 64 %. Professionell kommunikation Kommunikationsarbetet i organisationerna delas oftast upp mellan extern och intern kommunikation och därefter är det vanligt att dela upp arbetet målgruppsbaserat eller kanalbaserat. Ju större företag desto mer uppdelad är kommunikationen. 21 % av respondenterna uppger att de inte har någon uppdelning av kommunikationsarbetet i deras organisation. ICA var det företag som var bäst på kommunikation under 2012 i och med att de lyckas fortsätta med att bygga vidare på sitt reklamkoncept så att det numera även tar upp frågor om CSR och miljöhänsyn, utan att tappa humorn. Skatteverket tar hem priset för bästa kommunikation i kategorin offentlig verksamhet eller organisation. Detta för att de har ett rakt och konkret tilltal som på ett serviceinriktat sätt gör det komplicerade enkelt. Swedbank, med Michael Wolf och Thomas Backteman, är den tydliga vinnaren under 2012 bland de nominerade kommunikationsteamen. Förtroende Av resultaten framgår det tydligt att ett företags bemötande, kommunikation och öppenhet värderas högre av respondenterna än det faktiska erbjudandet när det gäller att bygga förtroende. När samma fråga ställs om respondentens egen organisation ökar dock betydelsen av de produktnära egenskaperna, på bekostnad av t ex öppenhet, framförallt i den privata n. Bemötande är dock fortsatt det absolut viktigaste. Handelsbanken är det företag som åtnjuter högst förtroende i finansbranschen tack vare en trygg, stabil och kanske lite gammaldags framtoning som andas långsiktighet och ansvarstagande. Frånvaron av skandaler och stora bonusprogram gör också sitt till för att bygga förtroende. I sjukvårdsbranschen är det Karolinska Sjukhuset och Karolinska institutet som tillsammans vinner med sin starka profilering mot avancerad forskning som har lett till att de idag har ett mycket gott rykte för sin sjukvård och ett varumärke i världsklass. På andra plats kommer Landsting/allmän sjukvård. Bland medieföretagen är SVT den aktör som respondenterna tydligt uttrycker sitt förtroende för, mest tack vare deras oberoende ställning och avsaknad av vinstintresse. Ett brett och högkvalitativt utbud och en stor satsning på digitala medier gör också sitt till. I gamingbranschen vinner Svenska Spel kategorin sett till alla spelföretag, då de tar ett socialt ansvar och har en transparent och seriös verksamhet. Electronic Arts får flest röster när det kommer till ren gaming då de har utvecklats till ett stort företag som fortsätter att leverera nytänkande och tidsenliga spel. 3

3 Bakgrund & Syfte är ett rekryteringsföretag specialiserat inom kommunikation och marknadsföring. Vi är totalleverantör av kommunikationskompetens till företag i Sverige och Norge oavsett nivå - från Student till Specialist och Excecutive. Företaget har funnits sedan 1994 och detta är nionde gången som en stor kandidatundersökning genomförs. De tidigare har genomförts 2004 samt 2006 2012. Ett återkommande syfte med undersökningen är att kartlägga hur kandidaterna ser på sin nuvarande arbetssituation och vad som är viktigt för dem när de söker jobb. Utöver det ställs även frågor om hur kraven förändras på arbetsmarknaden under de närmaste åren och hur det kommer att påverka dem. Slutligen har en del av undersökningen en särskilt aktuell anknytning till året som har gått och i årets undersökning har den delen handlat om vikten av att företag åtnjuter tillit/förtroende, som en uppföljning av föregående års fokus på Kommunicera i kris. 4 Målgrupp Målgrupp för undersökningen är samtliga kandidater som finns i s nätverk. Detta innehåller 24 154 personer, som själva har registrerat sina uppgifter sedan företaget startade 1994. 5 Upplägg & Genomförande Den 15 januari skickades undersökningen via e-post till medlemmarna i nätverket. Tre påminnelser gick ut till dem som inte svarat på första utskicket. De skickades den 21, 25 samt 29 januari. Svar inkomna fram till och med den 1 februari har analyserats. Precis som föregående år använde vi även en länk som publicerade i samtliga kanaler online. De som inte hade fått en inbjudan via e-post till undersökningen kunde ändå svara på den genom att klicka på den länken. Totalt bestod undersökningen av 33 frågor. Det var dock få som fick alla frågor, en stor del var följdfrågor som respondenterna fick beroende på vilka svar de tidigare lämnat. 6 Svarsfrekvens Undersökningen skickades ut till 23 270 personer med giltig e-postadress. 2 020 av dessa var ej kontaktbara vilket reducerar nettourvalet till 21 250 personer. Undersökningen besvarades av 2 991 personer från s nätverk (svarsfrekvens: 14,1 %) och utöver det kom 393 svar in från länken som var utlagd på s webb. Totalt besvarades undersökningen därmed av 3 384 respondenter. 4

7 Resultatredovisning Resultaten redovisas med totalsiffror samt med uppdelning på nedanstående undergrupper i de fall där stora skillnader återfinns mellan grupperna. Det är sedan 2009 endast små förändringar inom undergrupperna. Bland dessa kan nämnas en trend mot lägre andel mellan 31-40 år och högre andel mellan 41-50 år som har fortsatt för varje undersökning. En ny uppdelning för i år är företagsstorlek som i många frågor får ersätta nedbrytningen på postnummer. Företagsstorlek visade sig vara mer relevant för att hitta skillnader mellan grupperna. Respondenter Antal Procent Samtliga 100% Kön Män 900 27% Kvinnor 2407 73% Ålder 20-30 år 470 14% 31-40 år 1156 34% 41-50 år 1196 36% 51-60 år 484 14% 61 år eller äldre 60 2% Arbetar inom Privat 1991 68% Offentlig 736 25% Ideell 193 7% Antal anställda 1-5 st 109 4% 6-10 st 120 5% 11-50 st 455 19% 51-200 st 463 19% 200-1000 st 487 20% Fler än 1000 st 820 33% Postnummerområde 10-19 2176 65% 20-29 432 13% 30-39 54 2% 40-57 408 12% 58-62 45 1% 63-81 198 6% 82-98 47 1% Kan tänka sig annan anställning än fast Ja 2103 64% Nej 1191 36% Anställningsform idag Tillsvidareanställning 2112 63% Tidsbegränsad 401 12% Egen företagare 560 17% Arbetssökande 522 15% Studerande 77 2% Skulle vilja byta jobb inom det närmaste året Ja 2026 71% Nej 834 29% 5

8 Undersökningens resultat Nedan följer en sammanfattning av resultaten för varje fråga i undersökningen. 8.1 Nuvarande arbetssituation 8.1.1 Vilken/vilka anställningsform/-er har du idag? Tillsvidareanställning (Fast) 63% 58% 64% Tidsbegränsad anställning (Vikariat, Projekt etc) 12% 10% 13% Egen företagare 17% 25% 14% Arbetssökande 16% 17% 15% Studerande 2% 2% 2% Efter en liten uppgång bland de tillsvidareanställda 2011-2012 är andelen nu tillbaka på 2010 års nivåer. Detta gäller både för kvinnor och män och istället är det andelen arbetssökande som ökar från 10 % till 17 % på ett år. Andelen som innehar en tidsbegränsad anställning förändras endast marginellt. Precis som i tidigare undersökningar består den yngsta åldersgruppen av studenterna (9 %) medan det är en ökande andel egna företagare ju äldre respondenterna blir. 31 40-åringar har högst andel tillsvidareanställda (72 %) medan det är 20 30-åringarna som har högst andel tidsbegränsad anställning (25 %). Andelen arbetssökande stiger i alla åldersgrupper och är bland 20 30-åringar nu 17 % och hela 21 % bland de som är 51+. Baserat på företagsstorlek så sticker den minsta gruppen (1-5 anställda) ut. 65 % där är tillsvidareanställda och 35 % tidsbegränsat anställda. För alla andra företagsstorlekar är fördelningen 85/15. I den offentliga n är tidsbegränsad anställning vanligt (21 %) och eget företagande får i den privata n de högsta andelarna (24 %). För anställda i den ideella n verkar det vara ungefär samma mönster som för de i offentlig. I den ideella n är det dock något lägre andel tidsbegränsat anställda och något högre andel tillsvidareanställda. 3 % av de tillsvidareanställda har också angett att de är egna företagare, motsvarande siffra för tidsbegränsat anställda är 15 %. Bland de som studerar är det drygt 20 % som har en tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning och 20 % som anger att de är egna företagare. 6

8.1.2 Inom vilken arbetar du idag? Privat 68% 74% 66% Offentlig 25% 20% 27% Ideell 7% 6% 7% Förändringarna från 2010 och framåt är ytterst marginella och har egentligen bara resulterat i att 2012 års resultat ligger ganska nära 2010. Det är en något lägre andel som arbetar inom privat, vilket vägs upp av motsvarande ökning i den ideella n. Yngre respondenter arbetar i högre utsträckning i privat medan andelen som arbetar inom offentlig ökar med ålder. Detsamma gäller för företagsstorlek där det är 42 % av respondenterna från organisationer med fler än 1 000 anställda som arbetar inom offentlig. Den ideella n är vanligast bland respondenter från organisationer med färre än 50 anställda. Respondenter med tidsbegränsad anställning arbetar också oftare inom offentlig (40 %) medan egenföretagare till 85 % jobbar i den privata n. 7

8.1.3 Vilken bransch arbetar du huvudsakligen inom? Reklam/PR/Information 14% 22% 12% Myndighet/Stat/Kommun 14% 11% 15% Konsult/Tjänsteföretag 11% 13% 10% IT/Telekom 6% 7% 6% Media/Förlag 6% 6% 5% Utbildning/Forskning 5% 3% 5% Bank/Finans/Försäkring 4% 3% 5% Fackförbund/Intresseorganisation/Branschorganisation 3% 3% 4% Hälso/Sjukvård/Landsting 3% 1% 4% Ideell organisation 3% 3% 4% Bygg/Anläggning/Fastigheter 3% 2% 4% Detaljhandel 3% 2% 4% Konsumentvaror/Drycker/Tobak 3% 3% 3% Tillverkningsindustri 3% 3% 3% Kraft/Energi 2% 2% 2% Läkemedel/Medicin/Kemi 2% 2% 1% Kultur 1% 2% 1% Resor/Flyg 1% 1% 1% Transport/Spedition 1% 1% 1% Elektronik/Teknik 1% 2% 1% Restaurang/Hotell/Turism 1% 1% 1% Kläder/Design/Konfektion 1% 0% 1% Gaming (dataspel/onlinespel) 0% 0% 0% Miljö 0% 1% 0% Gruv/Stål/Metall 0% 0% 0% Skog/Massa/Papper 0% 0% 0% Annan bransch 7% 5% 8% 14 % av respondenterna arbetar i branschen Reklam/PR/ Information, med en högre andel bland männen. Direkt efter, med bara tiondelars skillnad kommer Myndighet/Stat/Kommun som också sysselsätter 14 % av respondenterna, med en något högre andel bland kvinnor än män. Konsult/Tjänsteföretag, Media/Förlag och IT/ Telekom utgör branscherna på plats 3 till 5, vilket gör att de fem toppbranscherna är samma som 2011 och 2012. Övriga branscher har relativt små andelar och det är oftast inga stora skillnader mellan könen. Undantaget är Hälso/ Sjukvård/Landsting som är tydligt kvinnodominerat. Förändringarna från tidigare år är förhållandevis små och även om någon bransch har förflyttat sig några platser upp eller ned på listan är det inte någon bransch som tydligt har ökat i andel bland respondenterna. Sett till ålder är det bland de yngre respondenterna som Reklam/PR/Information samt IT/Telekom är mest vanligt, samtidigt som andelen som jobbar inom Myndighet/Stat/ Kommun samt Konsult/Tjänsteföretag stiger med ålder. Byt ut ålder mot organisationsstorlek så uppträder precis samma mönster där respondenter från större organisationer i högre utsträckning jobbar inom Myndighet/Stat/Kommun, och vice versa. Riktigt små organisationer har också högre andelar inom Ideell organisation (11 %). Myndighet/Stat/Kommun är självfallet också en stor bransch inom den offentliga n (53 %), där andra stora branscher är Utbildning/Forskning (13 %) och Hälsa/Sjukvård (9 %). I den ideella n har branschen Fackförbund/Intresseorganisation/Branschorganisation gått från 44 % 2012 till 27 % nu, som en följd av att branschen Ideell organisation infördes i år. Den samlar 48 % av den ide- 8

ella n. Bland tillsvidareanställda är det en lägre andel än genomsnittet som jobbar inom Reklam/PR/Information. Snittet där dras istället upp av att 32 % av egenföretagarna jobbar i den branschen. 18 % av de som kan tänka sig annan anställning än fast anställning arbetar inom Reklam/PR/Information, jämfört med 9 % bland de som endast kan tänka sig fast anställning. 7 % av respondenterna har angett Annan bransch och då också fått möjligheten att skriva vilken. Det är en stor blandning men någorlunda återkommande svar där handlar om Spel, Bil-/Fordonsbranschen, Online gaming, Politik, Livsmedel, Försvaret, Idrott, E-handel och Energi. 8.1.4 Vilken befattning har du idag? Specialist 69% 68% 70% Chef 24% 27% 23% Jobbar ej inom Kommunikation/ Marknadsföring idag 7% 5% 8% De senaste åren har andelen som inte jobbar inom området minskat något mellan varje år. Denna trend bryts 2013 i och med att det är nu är 7 % som inte jobbar inom området, jämfört med 5 % 2012. Detta gäller framförallt bland kvinnliga respondenter. Andelen chefer är konstant och det är istället specialisterna som tappar i andel. Andelen chefer är högst i mellanstora företag (11-50 anställda, 27 %) och i den privata n (25 %). Bland tillsvidareanställda är 27 % chefer och bland tidsbegränsat anställda 10 %. Chefer återfinns i hög utsträckning även bland de som inte kan tänka sig någon annan anställning än tillsvidareanställning (28 %). 9

8.1.5 Vad arbetar du som? Kommunikatör 16% 10% 18% Kommunikationsstrateg 9% 9% 9% Kommunikationsansvarig 8% 5% 9% Kommunikationschef 7% 5% 7% Marknadskommunikatör 6% 5% 7% Marknadschef 6% 5% 6% Webbansvarig 6% 5% 6% Pr-konsult 4% 6% 4% Marknadskommunikationsansvarig 4% 2% 5% Produktionsledare 3% 4% 3% Vd 3% 6% 2% Ansvarig digitala kanaler 3% 4% 2% Journalist 3% 4% 2% Marknadsassistent 2% 0% 3% Copywriter 2% 3% 2% AD 2% 3% 1% Brand manager 2% 1% 2% Marknadsanalytiker 2% 3% 1% Pressansvarig 2% 3% 1% Pr-ansvarig 1% 1% 2% Chef marknadskommunikation 1% 2% 1% Eventansvarig 1% 1% 1% Kommunikationsdirektör 1% 1% 1% CRM/DM-ansvarig 1% 1% 1% Presschef 1% 1% 1% Produktionschef 1% 2% 1% Marknadsdirektör 1% 2% 0% Social media manager 1% 1% 1% Originalare 1% 1% 1% Ansvarig public affairs 0% 1% 0% Interaktionsdesigner 0% 0% 0% Community manager 0% 0% 0% Employer-branding ansvarig 0% 0% 0% Reklamchef 0% 0% 0% 16 % av respondenterna arbetar som kommunikatör vilket gör det till den vanligaste titeln. Men plats 1-5 innehas alla av olika kommunikationstitlar vilket totalt rymmer 46 % av respondenterna (något fler bland kvinnor). Bland männen är det något högre andel som arbetar som PR-konsult eller VD. Andelen som arbetar bland topp5-yrken är större i de största organisationerna med mer än 200 anställda (över 55 %) samt bland de som arbetar inom offentlig (71 %) eller ideell (60 %). Det är även fler än hälften (54 %) av de tidsbegränsat anställda som har något av de yrkena. 10

8.1.6 Sitter du i ledningsgruppen på det företag du arbetar på? Ja 60% 62% 59% Nej 40% 38% 41% De som angav att de var chefer fick även svara på frågan om de sitter i ledningsgruppen på det företag de arbetar på. 6 av 10 chefer gör det, cirka tre procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Det är på totalnivå en svag nedgång från 2012, men den nedgången återfinns endast bland män (från 69 % till 62 %) medan kvinnor istället ökar en procentenhet till 59 %. Det finns även en tydlig åldersfaktor i detta och bland de som är över 50 år är det 65 % som sitter i ledningsgruppen. Andelen som sitter i ledningsgruppen minskar med en ökande totalstorlek på organisationen. I den privata n är det lägst andel som sitter i ledningsgruppen (54 %) medan det är vanligare i den offentliga och ideella n (72 % respektive 81 %). 8.1.7 Har du ett professionellt styrelseuppdrag? Ja 11% 17% 9% Nej 89% 83% 92% Det är en låg andel av respondenterna som har ett professionellt styrelseuppdrag. Andelen är ungefär dubbelt så hög bland männen som bland kvinnorna. Andelen ökar ganska förutsägbart med stigande ålder och minskar med ökande storlek på den organisation i vilken respondenten arbetar. Bland de som jobbar på de minsta arbetsplatserna, med en handfull anställda, är det 17 % som har ett styrelseuppdrag, jämfört med 7 % bland respondenter från arbetsplatser med mer än 1000 anställda. Respondenter från den ideella n har också i hög utsträckning styrelseuppdrag (17 %), jämfört med respondenter från den privata (11 %) och offentliga (9 %) n. Bland egenföretagare är det fler än var femte som har ett professionellt styrelseuppdrag. 11

8.1.8 Hur fick du det jobb du har idag? Platsannons/Internet 20% 15% 22% Privata kontakter 14% 17% 14% Professionella kontakter 13% 16% 12% Startade eget företag 10% 15% 8% Rekryteringsföretag/Headhunter 9% 10% 9% Internrekrytering 9% 6% 10% Bemanningsföretag 6% 4% 7% Platsannons/Print 6% 5% 7% Spontanansökan 3% 3% 3% Arbetsförmedlingen 3% 2% 3% Praktik 1% 1% 1% LinkedIn 1% 1% 1% Facebook 0% 0% 0% Traineeprogram 0% 1% 0% Twitter 0% 0% 0% Annat sätt 4% 4% 4% Platsannons på internet ligger i topp precis som tidigare år. De privata och professionella kanalerna behåller sin andra och tredjeplats men har bägge minskat två-tre procentenheter jämfört med 2012. Ny på fjärdeplatsen är alternativet Startade eget företag som inte har varit med tidigare år. På femte plats finns Rekryteringsföretag/Headhunter, som har minskat från 15 % till 9 %, som en följd av att det alternativet i årets undersökning är uppdelat så att det tidigare inkluderade Bemanningsföretag nu återfinns som eget alternativ, med 6 % av svaren. I övrigt är det små förändringar bland svaren. De sociala nätverken gör fortfarande inte något större avtryck och står sammantaget bara för 1 % av svaren. Andelen som svarar Annat sätt minskar kraftigt som en följd av att tidigare års svar har kodats upp till svarsalternativ för årets undersökning. Bland de svaren finns dock att de själva har blivit kontaktade av företaget, har startat eget, eller börjat som konsult. Platsannonser på internet är viktigare för yngre åldersgrupper medan professionella och privata kontakter samt platsannonser i print blir viktigare med stigande ålder. Rekryteringsföretag/headhunters är mest populära bland 31 50-åringar medan bemanningsföretagen har sin högsta andel bland 21 30-åringar. Anställda på mindre företag har hittat sina jobb genom kontakter medan anställda på större organisationer i hög utsträckning har gått via platsannonser eller rekryteringsföretag. På de allra största företagen är även internrekrytering vanligt. Privata/Professionella kontakter är klart mindre betydelsefullt för den offentliga n, där det istället är Platsannonser eller Internrekrytering som varit huvudvägen. Tidsbegränsade anställningar har respondenterna i högre utsträckning fått genom privata kontakter, medan tillsvidareanställningar har högre andelar bland platsannons i print, rekryteringsföretag och internrekrytering. Det skiljer en del mellan män och kvinnor. Internrekrytering är betydligt vanligare bland kvinnor än män. Privata och professionella kontakter är de två viktigaste vägarna för män medan Platsannons/internet och Privata kontakter toppar för kvinnor. Att starta eget företag är det fjärde viktigaste alternativet för män medan det kommer först på sjätte plats för kvinnor. 12

8.1.9 Hur många anställda har det företag du arbetar på? 1-5 st 4% 6% 4% 6-10 st 5% 6% 5% 11-50 st 18% 20% 18% 51-200 st 19% 20% 18% 201-1000 st 20% 19% 20% Fler än 1000 st 34% 29% 35% Mer än en tredjedel av respondenterna arbetar i organisationer med fler än 1000 anställda. Överlag är det en klar övervikt på att respondenterna arbetar i stora organisationer då mindre än 10 % av dem arbetar i småföretag med upp till 10 anställda. Mönstret är likadant för kvinnor och män, det är bara ytterligare en något högre andel bland kvinnor som arbetar inom stora organisationer. Andelen som arbetar i stora organisationer ökar med stigande ålder. I den offentliga n är det allra vanligast där 50 % av respondenterna återfinns på arbetsplatser med fler än 1000 anställda. Inom den ideella n är det vanligare med mindre företag där 22 % finns på arbetsplatser med upp till 10 anställda och ytterligare 36 % på arbetsplatser med 11-50 anställda. De som bara kan tänka sig tillsvidareanställningar finns i högre utsträckning på stora företag. 13

8.2 Yrkesutveckling 8.2.1 Skulle du vilja byta jobb inom det närmaste året? Ja 71% 70% 71% Nej 29% 30% 29% Efter att under fem års tid ha minskat svagt i andel sker det 2013 ett kraftigt steg uppåt i andelen som vill byta jobb inom det närmsta året. Från 61 % till 71 %. Något har hänt under året som gör att det är en högre andel som vill söka sig vidare nu. Det finns ingen tydlig skillnad baserat på kön eller ålder. Det finns indikationer på att de som idag är anställda på mindre företag i högre utsträckning vill byta jobb. Bland de som arbetar inom offentlig är det en lägre andel (68 %) som vill byta jobb det närmsta året. Högst är det i den ideella n med 75 %. De som har en tidsbegränsad anställning är också något mer benägna att byta (74 %) medan de som är egenföretagare verkar vara mest nöjda med tillvaron då det är 67 % som vill byta. Det är dock en klar uppgång jämfört med 2012 års 48 % bland egenföretagare. 14

8.2.2 Vilken/vilka kanaler/vägar anser du vara bäst för att hitta ett nytt jobb? Professionella kontakter 61% 62% 61% Privata kontakter 49% 52% 49% Rekryteringsföretag/Headhunter 48% 49% 48% Platsannons/Internet 37% 35% 38% Bemanningsföretag 15% 11% 16% LinkedIn 13% 13% 14% Internrekrytering 12% 9% 13% Spontanansökan 11% 12% 11% Starta eget företag 6% 8% 5% Arbetsförmedlingen 6% 7% 6% Platsannons/Print 4% 5% 3% Praktik 4% 3% 4% Twitter 3% 2% 3% Facebook 1% 1% 1% Traineeprogram 1% 1% 1% Annat sätt, vilket: 1% 1% 1% Efter 5 års konstant ökning har den upplevda betydelsen av professionella kontakter avstannat, och till och med minskat något från 66 % till att 61 % av respondenterna anser det vara ett av de bästa sätten för att hitta ett nytt jobb. Privata kontakter och rekryteringsföretag har en hård kamp om andraplatsen där det bara skiljer en enda procentenhet. Platsannons på internet har kvar fjärdeplatsen från 2012 medan Internrekrytering puttas ner två platser till förmån för Bemanningsföretag och LinkedIn. Övriga alternativ förändras med några få procentenheter. Skillnaderna mellan könen är precis som tidigare små, kvinnor anger i något högre utsträckning Platsannons/Internet, Bemanningsföretag och Internrekrytering som de bästa kanalerna för att hitta nytt jobb medan männen tror något mer på privata och professionella kontakter, arbetsförmedlingen och platsannonser i print. I den yngsta åldersgruppen är de privata kontakterna med 54 %, lika viktigt som professionella kontakter. Spontanansökningar och internrekrytering är fortsatt viktigare bland de yngsta respondenterna, tillsammans med det nya alternativet Praktik, som får 17 % i den yngsta åldersgruppen. Rekryteringsföretag blir klart viktigare i äldre grupper, tillsammans med professionella kontakter. Privata kontakter tilldelas högre vikt bland respondenter som arbetar i små organisationer medan Rekryteringsföretag, Internrekrytering och Platsannonser är bättre kanaler enligt de som arbetar i stora organisationer. I den offentliga n sticker Platsannonser ut som mer viktiga än för den privata n, tillsammans med Internrekrytering. I den ideella n är det däremot tydligt att Professionella kontakter samt arbetsförmedlingen är viktiga vägar för att hitta ett nytt jobb. LinkedIn får den högsta andelen (14 %) bland anställda inom privat. Platsannonser är mer intressant i den offentliga n, oavsett om det är på internet eller i print, men de visar även ett större intresse för Internrekryteringen och ett mindre för Privata kontakter. Tillsvidareanställda (och egenföretagare) förlitar sig i högre utsträckning på Professionella kontakter och Rekryteringsföretag medan tidsbegränsat anställda i högre utsträckning föredrar Bemanningsföretag, Internrekrytering och Spontanansökan. Vid en jämförelse med hur respondenterna hittade sitt senaste jobb uppenbarar sig fortfarande samma mönster som tidigare år. De allra flesta, 20 %, fick sitt jobb genom Platsannons/Internet medan Privata och Professionella kontakter kom därefter på 14 % respektive 13 %. Därefter var det 10 % som startade eget. Precis som förr ser det ut som att respondenterna överskattar betydelsen av kontakter och inte riktigt ser alternativet med platsannonser som lika värdefullt. Även om det kan vara värdefullt med att ha rätt kontakter för att hitta ett nytt jobb är säkerligen antalet tillgängliga jobb genom platsannonser fler, vilket kraftigt borde öka chanserna att hitta rätt. 15

8.2.3 Kan du tänka dig en annan anställning än tillsvidareanställning? Ja 64% 68% 63% Nej 36% 32% 38% 2012 hade andelen som svarat Ja på den här frågan minskat sedan 2009 och 2010 års 64 %. I och med årets undersökning är andelen tillbaka på 64 %. Överlag är rörelserna i frågan små. Som tidigare är män mer benägna än kvinnor att acceptera andra anställningsformer medan respondenter mellan 31 50 år i högst utsträckning endast kan tänka sig tillsvidareanställningar. Andelen som kan tänka sig andra anställningsformer minskar också bland de som arbetar i större organisationer, inom offentlig/ideell eller är tillsvidare anställda idag (48 %). Bland de som idag är tidsbegränsat anställda är det endast 13 % som egentligen bara kan tänka sig en fast anställning, vilket kan tyda på missnöje med den nuvarande arbetssituationen. 8.2.3.1 Vilka tycker du är fördelarna med annan anställning än tillsvidareanställning? (Ange max 3 alternativ) Frihet/Flexibilitet 53% 58% 50% Breddar min kompetens 45% 37% 48% Får prova på olika branscher 41% 32% 44% Kan bättre styra arbetstid och fritid 25% 29% 23% Möjlighet att arbeta i projekt 24% 19% 26% Större möjligheter att delta i förändringsoch utvecklingsprocesser 20% 18% 21% Meriterande 15% 15% 16% Kan tjäna mer pengar 15% 23% 11% Större utmaning 13% 14% 12% Konsultstatus 7% 8% 6% Annat 5% 5% 5% Även om andelen har minskat med sju procentenheter är det fortfarande en större frihet som ses som den främsta fördelen med andra anställningsformer än fast anställning. Att prova på olika branscher och bredda kompetensen är andra orsaker som gör andra anställningsformer intressanta. På fjärde plats kommer frihetsaspekten återigen upp, nu genom att det blir lättare att styra arbetstid och fritid. Att tjäna mer pengar och få en konsultstatus är intressant för en liten minoritet av respondenterna och ligger väldigt långt ner på listan. Kvinnliga respondenter lägger större vikt vid kompetensbreddning medan manliga är mer intresserade av en ökad flexibilitet och att tjäna mer pengar. Bland yngre respondenter och tidsbegränsat anställda är det viktigare med att prova olika branscher medan äldre och tillsvidareanställda är mer inriktade på att det ger en ökad frihet. Det finns inga tydliga trender vad gäller respondenter som idag arbetar i organisationer av olika storlek. De som svarat Annat kunde också skriva en kommentar till sitt svar och de kommentarerna handlar i stor utsträckning om att det är bättre än inget jobb alls, även om det inte finns några tydliga fördelar. De kan alltså tänka sig en tidsbegränsad anställning när de är så illa tvungna men det är inget de självmant skulle välja. Några uppger även att det ökar chansen att hitta ett fast jobb senare. Ytterligare ett fåtal svar handlar om att det är ett sätt att utvecklas och bredda sina uppdrag och att det är lättare att komma in hos vissa arbetsgivare med en tidsbegränsad anställning. 16

8.2.3.2 Varför kan du inte tänka dig en annan anställningsform än en tillsvidareanställning? (Ange max 3 alternativ) Ekonomisk trygghet (har familj, hus, lån, försörjningsplikt, fasta utgifter behov av fast inkomst) 77% 78% 77% Otryggt/osäkert (vill ha säkerhet/trygghet istället för osäkerhet och stress) 36% 34% 36% Vill vara en del av företaget 34% 29% 36% Ej långsiktigt (kontinuitet viktigt det är långsiktighet som gäller) 29% 40% 26% Vill inte hamna i vikariefacket/vill inte söka nya jobb hela tiden 23% 17% 24% Har fast anställning idag, varför byta? (har vant mig vid det) 22% 28% 20% Åldern (hög ålder, risk att bli först ut, riskfyllt vid hög ålder, svårt att få nya jobb då) 9% 11% 8% Har provat/vill inte ha (trivdes inte, inte värt det, mycket arbete) 6% 7% 6% Annat 2% 0% 2% Förändringarna från 2012 är ytterst marginella. Det är inga inbördes förändringar mellan svarsalternativen utan det handlar om några få procentenheter upp eller ner. Bland de som inte kan tänka sig en annan anställningsform än fast anställning är den stora orsaken att de har ett behov av ekonomisk trygghet. De har familj, hus och ett behov av att veta att det kommer in pengar varje månad. Den trygghetskänslan återkommer även i det näst mest populära alternativet och först på tredje och fjärde plats kommer att det är viktigt att känna att man långsiktigt är en del av företaget och dess kultur. Lite längre ner på listan kommer de alternativ som speglar att det till stor del handlar om bekvämlighet. Antingen har respondenten vant sig vid att ha en fast anställning och har ingen lust att byta från det eller så vill man inte byta för att man redan har provat en tidsbegränsad anställning och inte trivdes med det. Den ekonomiska tryggheten är ännu starkare för de mellan 30-50 år medan yngre respondenter i högre utsträckning helt enkelt svarar att de vill ha säkerhet/trygghet. Bland äldre respondenter är det viktigt att känna att de är en del av företaget, samtidigt som de är mer oroliga för att de skulle uppleva svårigheter med att hitta ett nytt jobb när de är över 50 år. I privat är det viktigare att känna sig som en del av företaget medan anställda inom offentlig eller ideell inte vill hamna i vikariefacket eller söka nya jobb hela tiden. Bland de som idag är tidsbegränsat anställda ligger oron i att det är otryggt/osäkert samt att de inte vill hamna i vikariefacket. Dessutom är det 10 % av de tidsbegränsat anställda som svarar att de nu har provat det och inte trivs. 17

8.2.4 Vad tror du kommer att påverka kommunikatörens yrkesroll på 5 10 års sikt och på vilket sätt? 2 416 respondenter (exklusive Vet ej ) ville ge sin syn på framtiden, en sammanfattning presenteras här. Även i årets undersökning är det den snabba utvecklingen kring internet och alla sociala/digitala mediekanaler som respondenterna ser kommer att ha mest påverkan på kommunikatörens yrkesroll de närmsta 5-10 åren. Den utvecklingen måste dessutom kombineras med ett reellt hantverkskunnande för att det ska bli bra kommunikation i alla de nya kanalerna. Idag är det många som kan lite om mycket men i takt med att området blir bredare och fler kanaler tillkommer ökar också kravet på specialisering för att använda respektive kanal på bästa sätt. Just snabbheten i den tekniska utvecklingen är något som väldigt många återkommer till. Vi blir mer och mer mobila och ingen kan idag säga hur våra mobila enheter kommer att se ut om 5 år och hur det kommer att påverka kommunikationen. Som kommunikatör kommer det att krävas att du är flexibel, förändringsbenägen och ganska intresserad av utveckling i teknikområdet för att du ska ha en chans att hänga med. När kunder eller användare hela tiden bär med sig alla sociala medier i sin mobiltelefon kommer jobb och privatliv i allt högre utsträckning att flyta ihop. Kommunikation sker 24/7/365 och de sociala medierna har ingen kontorstid. Kraven på snabb och korrekt information ökar och de företag som klarar av det bäst kommer också att vara de som har lättast att nå igenom det allt mer utbredda bruset. Respondenterna återkommer även i år till att mer och mer innehåll blir användargenererat och att företagen måste våga släppa taget om den historiska envägskommunikationen och istället delta i dialoger som är relevanta för kunden. Det är det enda sättet att bygga förtroende i sociala medier. Det är även många som berör den ekonomiska krisen som en stark påverkansfaktor framåt. Kommunikatörerna måste bli bättre på att visa att deras arbete leder till ökade intäkter och inte bara kostar pengar. Man måste mäta mer och vara närmare siffrorna. Den ekonomiska krisen kommer också att tvinga fram en hög grad av nytänkande och smart kommunikation. Nöden är uppfinningarnas moder, och det gäller även för den moderna kommunikatören. Rent anställningsmässigt kommer den ekonomiska situationen att leda till färre tillsvidareanställningar och fler korta projektanställningar. 8.2.5 Vilka nya yrken inom kommunikationsområdet tror du kommer att finnas om 5 10 år? 1744 personer har svarat på frågan (exklusive de som svarat Vet ej ) och det har kommit in en stor variation av nya yrken. Nedan är en sammanfattning. Egentligen kan de flesta svar sammanfattas med två begrepp. Sociala medier och specialister. En klar majoritet av svaren rör detta och det är tydligt att respondenterna förväntar sig att den utveckling vi hittills har sett inom sociala medier enbart kommer att fortsätta. En än större del av arbetet kommer att bli onlinebaserat, möjligtvis med ett större fokus på mobil kommunikation. Inom sociala medier kommer det att behövas allt från chefer och strateger till redaktörer, experter, kommunikatörer, community managers och inte minst analytiker. En del respondenter har tänkt en del kring detta med att digital kommunikation ger upphov till en avsevärd mängd data som företag kan ha stor nytta av om den används på rätt sätt. Fler analytikerroller blir därför aktuella, inte minst för att gallra och ta fram den data som faktiskt är användbar. Informationssanerare föreslog en respondent för miljöer som är dränkta i dataflöden. Även utanför yrkesroller som direkt syftar till att arbeta med de sociala/digitala medierna kommer det att bli fler specialiserade yrken inom kommunikation till exempel HR-kommunikatörer, CSR-kommunikatörer, Kriskommunikatörer, Kommunikationscoacher, Omvärldsbevakare och Internkommunikationsspecialister. Kanske kommer det även att finnas Multikommunikatörer, som intuitivt behärskar alla kanaler. Slutligen är det några respondenter som funderar kring att det kanske egentligen inte är något nytt det kommer bara att vara nya namn på gamla yrken. 18

8.3 Professionell kommunikation 8.3.1 Hur många i ledningsgruppen på ditt företag bedömer du har kommunikationskompetens? 0 13% 11% 14% 1 28% 26% 28% 2 23% 24% 22% 3 11% 14% 11% 4 5% 6% 5% 5+ 9% 10% 9% Vet ej 11% 10% 11% Medel 2,1 2,1 2,0 Allra vanligast är det att det finns en eller två personer i ledningsgruppen som respondenterna bedömer har kommunikationskompetens. Cirka 25 % av respondenterna arbetar på företag som har fler än så, medan 13 % av respondenterna arbetar på företag där de bedömer att ledningsgruppen helt saknar kommunikationskompetens. I genomsnitt finns det 2,1 personer i ledningen som har kommunikationskompetens. Bland respondenterna som arbetar i de största organisationerna är värdet något högre 2,3 personer. Lägst medelvärde är det i den ideella n med 1,7 personer. 19

8.3.2 På vilket sätt delas kommunikationsarbetet upp i den organisation du jobbar? Externt/internt 43% 40% 44% Målgruppsbaserat 27% 28% 26% Kanalbaserat 24% 25% 25% Annat sätt 11% 7% 12% Vet ej 5% 5% 5% Ingen uppdelning 21% 24% 19% Drygt 4 av 10 respondenter uppger att deras kommunikationsarbete delas upp i extern vs intern kommunikation, vilket gör det till den allra vanligaste uppdelningen. Därefter följer målgruppsbaserad och kanalbaserad uppdelning på ungefär likvärdiga nivåer. 5 % av respondenterna vet inte om eller i så fall vilken uppdelning som används och var femte uppger att de inte har någon uppdelning. Alla former av uppdelning ökar med företagets storlek (det gick att ange mer än ett svar på frågan) och det är bara alternativet Ingen uppdelning som minskar (8 % bland respondenter som arbetar i organisationer med mer än 1000 anställda). Den offentliga n är stark på extern/intern och kanalbaserad uppdelning medan den ideella n fokuserar mer på målgruppsbaserad uppdelning (40 %). Andelen som svarat ingen uppdelning är högst i den privata n (23 %). Det gick även att skriva in ett öppet svar om det fanns en annan form av uppdelning än de fasta svarsalternativ som föreslogs i frågan. Det var 11 % av respondenterna som angav en annan typ av uppdelning och många av svaren handlade om att kommunikationen delas upp avdelningsvis/förvaltningsvis, eller om det är operativ eller strategisk kommunikation. Andra svar berörde produktområden, branscher, geografiska regioner eller vilken typ av kommunikation det handlade om (varumärkes kommunikation eller ändamålskommunikation). 20

8.4 Bäst på kommunikation 8.4.1 Vilket företag var bäst på kommunikation inom den privata n under 2012? Alla 1. ICA 13% 2. IKEA 9% 3. SAS 5% 4. H&M 3% 5. Apple 3% 6. Tele2 3% 7. Ving 3% 8. Swedbank 3% 9. Volvo 2% 10. Norwegian 2% 11. ComHem 2% 12. Coop 2% 13. Google 1% 14. Apoteket 1% 15. Lantmännen 1% 16. Fritidsresor 1% 17. SEB 1% 18. Fotografiska 1% 19. If 1% 20. Visit Sweden 1% Annat 43% Fem storföretag inom olika branscher det är toppkvintetten när respondenterna fritt fått rösta fram vilket företag som varit bäst på kommunikation under 2012. ICA är den klara vinnaren och bland motiveringarna går det att läsa att det fortfarande är deras TV-reklam som verkar vara näst intill oslagbar. Med en tydlig röd tråd, som inte blir tjatig, lyckas de genom humor bygga vidare på sitt varumärke. De bygger in frågor om CSR och miljöhänsyn för att också visa vad ICA vill stå för. IKEA är den lika tydliga tvåan eftersom de är nytänkande och snabba på att plocka upp nya trender. Folkligheten i reklamfilmerna gör att konsumenten känner igen sig. Dessutom har de varit i blåsväder några gånger under året men tack vare en effektiv kriskommunikation är det inte mycket som fastnar någon längre tid utan IKEA kan fort gå vidare. På tredje plats finns SAS som genomgick ett stålbad under en kort kritisk period under hösten 2012. Genom att skickligt själva skapa en krisbild och vända den till att allmänheten kände sympati för företaget lyckades de få opinionen med sig för breda lönesänkningar samtidigt som de behöll kundernas förtroende. En tydlig och snabb kommunikation var det som enligt respondenterna gjorde avtalen möjliga. 21

8.4.2 Vilken offentlig verksamhet eller organisation var bäst på kommunikation under 2012? Alla 1. Skatteverket 11% 2. Försvaret 8% 3. Försäkringskassan 5% 4. Polisen 4% 5. Systembolaget 4% 6. Stockholms stad 3% 7. Visit Sweden 2% 8. SJ 2% 9. SVT 2% 10. Stadsmissionen 2% 11. Rädda barnen 2% 12. Malmö stad 2% 13. Unicef 1% 14. Regeringen 1% 15. Unionen 1% 16. SL 1% 17. SOS Barnbyar 1% 18. Trafikverket 1% 19. Eskilstuna kommun 1% 20. Friends 1% Annat 43% Även i kategorin offentlig verksamhet eller organisation finns det en tydlig vinnare i Skatteverket. De har varit bra flera år och är förmodligen Sveriges effektivaste myndighet. De är kundvänliga och informativa och har en väldigt bra webbplats med ett rakt och konkret tilltal som på ett service inriktat sätt gör det komplicerade enkelt. Deras e-tjänster kombinerat med att det går fort och enkelt att nå dem per telefon gör dem väldigt lättillgängliga. Försvaret kommer på en klar andraplats i kategorin tack vare sina kraftfulla reklaminsatser med budskapen Det ordnar sig nog och Vad håller du på med?. Slagkraftiga, tydliga och effektiva budskap som visar vad det innebär att arbeta inom försvarsmakten idag. Profilen går nästan mot att likna en välgörenhetsorganisation vilket troligen skapar en mer positiv bild av försvaret hos allmänheten. På tredje plats i år kommer Försäkringskassan som verkar ha börjat göra samma resa som Skatteverket har arbetat med under flera år. Försäkringskassan upplevs nu som mer kundtillvänd och är helt plötsligt användarvänligt istället för krångligt. De har gjort en stor satsning på att ha en informativ och enkel webb och arbetar på ett bra sätt i sociala medier. Hela verksamheten känns smidigare, vilket leder till ett ökat förtroende hos allmänheten. 22

8.4.3 Vilket av nedanstående kommunikationsteam tycker du varit bäst under 2012? Swedbank Michael Wolf, VD Thomas Backteman, Koncernkommunikationsdirektör 38% 36% 39% Eskilstuna Kommun Eva Norberg, Kommunikationsdirektör Per Eriksson, Kommundirektör 29% 23% 31% Kalmar FF Per Rosenqvist, Marknadschef Svante Samuelsson, Klubbchef 20% 26% 17% Procter and Gamble Norden Kristofer Tonström, Nordisk marknadsdirektör Mindy Thompson Sherwood, Nordisk VD 13% 15% 12% I undersökningen ombeds respondenterna nominera det bästa kommunikationsteamet i Sverige, dvs. den företagsledare och kommunikations-/marknadschef som man tycker har varit särskilt framgångsrika i sitt kommunikationsarbete under 2012. Syftet med priset är att lyfta fram ett team bestående av VD och kommunikationschef som verkligen samarbetar. Den tydliga vinnaren bland de nominerade kommunikationsteamen är Swedbank! Motiveringen lyder: En VD som jobbar nära sin kommunikationsdirektör skapar ett mycket starkt team. Det här är ett kommunikationsteam som är nytänkande, modiga, snabba, ligger steget före och vågar synas och höras i kristider. I en svår och komplex finansvärld med kritiska kunder, styrelseledamöter och ministrar vågar de kommunicera obekväma frågor och har lyckats återerövra förtroendet i Baltikum. Respondenterna är väldigt eniga i sitt val av vinnare. Både kvinnor och män har satt Swedbank på första plats. Sett till en del andra grupper var det dock jämnare. Swedbank tappade mycket av sitt försprång bland de yngre respondenterna, till förmån för framförallt P & G som hos de respondenterna såg en kraftig uppgång. Bland respondenter som arbetar inom offentlig eller ideell var det istället Eskilstuna kommun som hölls som vinnare (42 % respektive 38 %), vilket även var fallet bland tidsbegränsat anställda (35 %) och studerande (44 %). 23

8.5 Sociala medier För tredje året i rad följer undersökningen hur sociala medier används i företagens kommunikationsarbete. 8.5.1 Vilka sociala medier använder det företag som du jobbar på? Alla Privat Offentlig Ideell Facebook 81% 81% 76% 97% Twitter 57% 53% 63% 80% YouTube 53% 50% 55% 67% LinkedIn 47% 57% 26% 31% Företagets blogg 35% 35% 32% 49% Skype 19% 22% 10% 28% Instagram 18% 19% 13% 25% Flickr 14% 13% 14% 22% Google + 14% 15% 8% 19% Spotify 10% 12% 4% 11% Pinterest 7% 9% 3% 6% Tumblr 3% 3% 1% 3% Annat: 6% 5% 7% 6% Företaget jag jobbar på använder inte sociala medier idag 10% 9% 13% 2% Sociala medier har under 2012 fortsatt att stärka sin position bland företagen. 2010 kunde vi se att det var 32 % av respondenterna som arbetade i organisationer som inte använde sociala medier. Den andelen har sedan minskat för varje år till att nå 10 % i 2013 års undersökning. Topp fyra ser ut precis som tidigare. Facebook har hela tiden varit dominerande och fortsätter vara det och går från att finnas som kommunikationskanal hos 77 % till 81 % av företagen. Twitter, YouTube och LinkedIn fortsätter alla att utveckla sina andelar starkt och ökar även de jämfört med 2012. Instagram var ett nytt alternativ i årets undersökning men det är en kanal som fort har kommit upp i relativt höga andelar. Google+ verkar däremot inte riktigt ta fart och fortsätter ligga relativt långt ner på företagens prioriteringslista. Det är den ideella n som även fortsatt är bäst på att använda de flesta olika sociala medierna. Undantaget är LinkedIn som är klart mer använt i den privata n. Att det är lättare att använda fler sociala medier på ett större företag är tydligt för flera medier där användningen ökar i större organisationer. Undantaget är LinkedIn, Skype och Spotify, som har allra högst användning i småföretag. Att sociala medier är större än bara giganterna är enkelt att förstå vid en läsning av de öppna svaren. Där kommer många aktörer upp, såsom Bambuser, Xing, Scribd, Slideshare, Yammer och Vimeo. Andra skriver om att de har börjat göra podcasts och använder den egna webben eller har en egen community. 24

8.5.1.1 I vilket syfte använder det företag du jobbar på sociala medier? Alla Privat Offentlig Ideell Relationsskapande 83% 84% 78% 90% Varumärkesbyggande 75% 78% 67% 73% Snabbhet i kommunikationen 49% 43% 60% 64% Ökad försäljning 30% 39% 8% 22% För att hantera en kris 12% 9% 17% 18% För att det är kul 11% 13% 8% 12% Annat 8% 6% 10% 12% Vet ej 2% 1% 2% 1% Andelen respondenter som har angett de olika svaren minskar eller bibehålls för samtliga alternativ. Det gör att den inbördes ordningen är i stort sett oförändrad. Fortfarande är sociala medier en relationsbyggande kanal där man vill skapa en tvåvägskommunikation mellan organisationen och kunden, och inte bara öka försäljningen på kort sikt. Det som är unikt för sociala medier är att det är en kanal som företagen använder både för det långsiktiga varumärkesbyggandet och för att kunna ha så snabb kommunikation som möjligt. Uppdelat på organisationens storlek sticker alternativet För att hantera en kris ut som ett viktigare syfte bland större organisationer medan Ökad försäljning och För att det är kul är viktigare för mindre företag. Bland Annat-svaren finns en del andra syften, såsom kundtjänst, rekrytering, en intern kanal för snabb kunskapsspridning, omvärldsbevakning och opinionsbildning. Naturligt nog är ökad försäljning viktigare för den privata n, men i övrigt är det ingen större skillnad mellan den inbördes ordningen på alternativen i de olika erna. 25

8.6 Förtroende I år bygger undersökningen vidare på 2012 års fokusområde Kommunicera i kris till att nu handla om vikten av förtroende. Vad är det som bygger en organisations förtroende? Vilka litar du på? Vilka företag och organisationer har du förtroende för och vilka vill du förknippas med? Hur viktigt är kommunikation? Efter förra årets tema Kris känns det som en naturlig följd att vi i år har tema Förtroende. Vi tror att förtroendekapitalet hos ett företag eller organisation är avgörande för hur man klarar en krissituation. 26

8.6.1 Vilka faktorer tycker du är viktigast för ett företags/myndighets/organisations förtroende? Alla Privat Offentlig Ideell Bemötande 60% 60% 65% 54% Kommunikation 47% 44% 48% 52% Öppenhet/transparens 47% 45% 48% 47% Service 34% 34% 34% 29% Leverans 25% 25% 26% 29% Produkter 17% 20% 12% 13% Krishantering 17% 15% 19% 17% Varumärke 16% 18% 14% 18% Tjänster 14% 14% 16% 18% VD/GD 6% 6% 7% 6% CSR 5% 6% 2% 6% Marknadsföring 4% 5% 3% 1% Annat 2% 2% 3% 2% Att förtroendet för ett företag byggs upp av mer än vad företaget faktiskt erbjuder för varor eller tjänster är ovanstående tabell ett tydligt tecken på. Bemötande, kommunikation och transparens tar de tre topplaceringarna. Först därefter kommer mer produktnära alternativ som service, leverans och själva produkten. Respondenterna är dessutom väldigt samstämmiga i sin bedömning, oavsett om resultaten skärs på tillhörighet, företagsstorlek, ålder eller kön. Vanliga Annat-svar är kunskap, kvalitet och ärlighet. Även där en blandning av produktattribut och företagets sätt att förhålla sig till sina kunder och sin omvärld. 27