årsredovisning 2013 bygdens bästa bank sedan 1884

årsredovisning 2013 bygdens bästa bank sedan 1884 Storgatan 8 www.virserumssparbank.se 0495-310 15

Innehållsförteckning VD kommenterar...5 Styrelsen...7 Sparbanksstämman...8 Förvaltningsberättelse...9 Fem år i sammandrag...12 Resultaträkning...15 Balansräkning...17 Kassaflödesanalys...19 Redovisnings- och värderingsprinciper...20 Noter till resultaträkningen...30 Noter till balansräkningen...35 Finansiella risker...40 Kapitaltäckning...52 Företagsstyrning...55 Årsredovisning Virserums Sparbank 2013...57 Revisionssberättelse...58 Personalen...59 Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer...60 Kontorsförteckning...62 Omslagsfoto: Alexander Steinvall

VD kommenterar samhället har förväntningar på att Sparbanken kan dra sitt strå till stacken beträffande samhällsutvecklingen inom vårt primära verksamhetsområde. Olika myndigheter förväntar sig att Sparbanken driver sin verksamhet i linje med alla de regelverk som finns för vår verksamhet det övergripande målet ur detta perspektiv är att Sparbanken inte skall få några anmärkningar eller sanktioner från de myndigheter som är satta att ha tillsyn över vår verksamhet. Och våra Samarbetspartners inom Sparbankernas Riksförbund, bland andra Sparbanker och på Swedbank förväntar sig ett konstruktivt samarbete inom olika alla de områden som är så viktiga för vår verksamhet, t.ex. IT-system, bostadslån, fonder och kompetensutveckling det övergripande målet ur detta perspektiv är ett fortsatt förtroendefullt samarbete och att vi tillsammans genererar fler och bättre affärer. Bengt Eriksson, VD Vårt yttersta uppdrag och vår yttersta målsättning som tjänstemän på Sparbanken är att säkerställa att Sparbanken förblir en självständig, kompetent och ekonomiskt stark aktör som kan fortsätta bidra till utvecklingen, både av det lokala samhället och för våra kunder. Vi skall fortsätta bygga och utveckla en hållbar Sparbank. Under 2014 blir det 130 år sedan Sparbanken grundades. Nu siktar vi på de kommande 130 åren! Att leda en Sparbank kan beskrivas som uppgiften att på ett klokt sätt balansera olika intressentgruppers förväntningar på Sparbanken. Våra kunder, och våra blivande kunder, förväntar sig att vi kan erbjuda dem tjänster som gör att de kan känna sig nöjda och stolta med sitt val av bank Kundnöjdhet är det övergripande målet ur detta perspektiv. Våra huvudmän förväntar sig att vi driver Sparbanken med ett gott ekonomiskt resultat Lönsamhet är det övergripande målet ur detta perspektiv. Våra medarbetare har förväntningar på att vi kan erbjuda dem en attraktiv arbetsplats med goda möjligheter till personlig utveckling Medarbetarnöjdhet är det övergripande målet ur detta perspektiv. Det lokala För att nå våra målsättningar har vi under 2013 arbetat med, och kommer även under 2014 att fortsätta arbeta med, våra fyra Fokusområden Sparbankens 4K Kredit, Kontroll, Kompetens och Kund. Vi kommer att fortsätta att utveckla vår Kreditgivning och vår Kreditkultur så att vi kan bli ännu bättre på att hjälpa våra kunder med krediter och finansieringar av sunda projekt. Lika viktigt är det att vi är duktiga på att avråda våra kunder från att låna pengar när det riskerar att sätta dem i framtida ekonomiska svårigheter eller när Sparbanken riskerar att förlora sina utlånade pengar. Och på att vi kan förklara för kunden varför vi bedömer det så. En sådan utveckling handlar inte bara om det detaljerade regelverk som styr vår verksamhet, utan det handlar minst lika mycket om de värderingar och den kreditkultur som vi formar själva genom vårt vardagliga arbete med kredit- och kravärenden. En absolut förutsättning för att vi skall kunna fortsätta driva vår egen Sparbank på ett framgångsrikt sätt är att vi lever upp till de krav som olika myndigheter ställer på oss. Under 2013 och 2014 införs en rad nya regleringar och rapporteringskrav som gäller även vår Sparbank. Centralt i dessa regleringar är att bankledningen och styrelsen skall kunna visa att vi förstår vilka risker Sparbanken utsätts för, samt 5

VD kommenterar hur vi hanterar och kontrollerar dessa risker. Vi skall också kunna visa att vi har dessa kontrollfunktioner inbyggda i vår dagliga verksamhet. Det kommer även under 2014 att kräva betydande resurser att utveckla vår verksamhet till att uppfylla alla dessa krav. Inom många områden är dessa krav likadana för en storbank som för vår lilla Sparbank, och det är därför viktigt att vi fortsätter driva Sparbanken på ett professionellt sätt och med de kompetenser som är nödvändiga för att klara det. Samtidigt som vi är en av Sveriges ekonomiskt allra starkaste banker, så skall vi också vara medvetna om att vi är en av Sveriges allra minsta Sparbanker. För att säkerställa vår självständighet även i framtiden är det viktigt att vi har alla de kompetenser vi behöver i Sparbanken för att kunna driva den på ett professionellt, klokt och effektivt sätt. Det är inga stora skillnader i de kompetenser som krävs för att driva en bank i centrala Småland jämfört med att driva en bank vid Kungsträdgården i Stockholm. De olika intressenternas krav på oss är desamma. Att vi kan leva upp till dessa krav säkerställer vi i första hand genom olika former av kompetensutveckling för våra medarbetare. Och genom kompetensväxling och nyrekryteringar när det krävs. Om vi lyckas med detta så kommer vi att kunna förena Sparbankens resursbehov med medarbetarnas önskemål om kompetensutveckling och om personlig utveckling. Jag har också en stark övertygelse om att våra kunder kommer att känna sig mera nöjda med Sparbanken om så många som möjligt känner att de har en personlig kontakt med sin rådgivare på Sparbanken. Och att vi sätter kunden och kundens behov i centrum för våra kundmöten. Detta är en av de avgörande skillnaderna mellan Sparbanken och de s.k. nischbankerna som erbjuder sina produkter på marknaden. Vi utgår från kundens behov och hjälper honom eller henne genom personliga kontakter att finna rätt produkter och tjänster för att lösa dessa. De s.k. nischbankerna uppfinner i stället ett begränsat antal produkter som de sedan med hjälp av offensiv marknadsföring och försäljning försöker hitta kunder som vill ha. Det är inte att sätta kunden och dennes behov i centrum. Det är i stället att sätta produkten och försäljningen i centrum. Och så vill vi inte driva vår Sparbank. Vi vill fortsätta sätta kunden i centrum och att lösa dennes behov. På så sätt kommer också Sparbanken att växa på ett kontrollerat och uthålligt sätt. Vi har under 2013 lagt ner mycket tid på att säkerställa att så många som möjligt av våra kunder har en personlig kontakt med någon av våra rådgivare. Detta arbete kommer att fortsätta under 2014. Och för de kunder där vi inte har möjlighet att ha utpekade personliga rådgivare skall vi med hjälp av den funktion i Sparbanken som vi kallar Sälj & Service utveckla smarta och effektiva sätt att hålla kontakten med kunden, kommunicera, ge råd och hitta lösningar på kundens behov. Vi skall sätta kunden i centrum utgå från den enskilda kundens behov ha konkurrenskraftiga produkter och tjänster som täcker dessa behov ha personliga kontakter med våra kunder och på så sätt bidra till både kundernas, samhällets och Sparbankens utveckling. Och så till sist - i bankvärlden är det ganska lätt för banker att kopiera varandras produkter och tjänster. Men det ingen av våra börsnoterade och vinstmaximerande konkurrenter kan kopiera är Sparbankens möjlighet att genom lokala samarbeten och gåvor till allmännyttiga ändamål bidra till vårt lokala samhälles utveckling, till föreningar, bredbandsutbyggnader och till mycket annat. I stället för att lämna aktieutdelningar använder vi en del av Sparbankens resultat till att dra vårt strå till stacken till utvecklingen av det lokala samhället. Det är det som gör oss som Sparbank unika. Och det är därför Sparbanken är mycket mera än bara en bank. Det är därför vi med tillförsikt ser fram mot de kommande 130 åren! Virserum i mars 2014 Bengt Eriksson VD, Virserums Sparbank 6

Styrelsen Främre raden från vänster: Torbjörn Wirsenius, Marianne Larsson, Rune Bjurhem, Christer Tuvö Bakre raden från vänster: Börje Karlsson, Bengt Eriksson, Lars Rosander, David Axelsson 7

Sparbanksstämman Styrelsen och verkställande direktören för Virserums Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2013, Sparbankens 129:e verksamhetsår. Sparbanksstämman med huvudmän äger rum fredagen den 25 april 2014 kl 17.00 på Hotell Dacke. 8

Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning Virserums Sparbank (533200-5247) är en inom Hultsfreds Kommun verksam fristående sparbank. Vi är en självständig och modern Sparbank, som med personlig service erbjuder banktjänster till våra kunder i södra delen av Hultsfreds kommun samt till Smålänningar och till andra med rötterna och hjärtat i Dackebygden. Vår vision är Vi ger våra kunder och det samhälle vi verkar i möjlighet till en bättre ekonomisk framtid. Siffror inom parentes avser 2012 Affärsvolym Sparbankens förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgick vid årets slut till 1 741 563 tkr (1 628 317 tkr) en ökning med 7 %. Utlåning Sparbankens totala utlåning uppgick vid årets slut netto till 425 228 tkr (408 026 tkr).. Av sparbanken förmedlade lån till Swedbank Hypotek, uppgick vid årets slut till 243 906 tkr. (257 681 tkr). Nyutlåningen under året uppgick till 122 761 tkr (99 363 tkr).. Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten uppgick vid årets slut till 578 903 tkr (531 128 tkr).. Förmedlade fonder Virserums Sparbanks kunder hade vid årets slut förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och i Swedbank Försäkring AB till ett marknadsvärde av 346 489 tkr (297 445 tkr).. Problemengagemang Sparbankens problemengagemang, d v s oreglerade fordringar på krediter förfallna till betalning med mer än 60 dagar eller där andra omständigheter föreligger som medför osäkerhet i fråga om kreditens återbetalning uppgick vid årets slut till 34 045 tkr (29 891 tkr). Riskaptit och likviditetsrisk Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning, genom iakttagande av styrelsen fastställda policies och sunt affärsomdöme, effektivt skall förvalta balansräkningen och optimera avkastningen på sparbankens likviditet på lång sikt utifrån ett lågt risktagande. Sparbankens idé bygger på att utlåningen skall matchas av inlåningen i så stor utsträckning som möjligt. Sparbanken skall ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. Riskbegränsningar/risklimiter för olika riskområden regleras i fastställd policy. Det är emellertid ofrånkomligt att möta likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa skall begränsas på ett sådant sätt att banken inte riskerar att kunna uppfylla sina åtaganden. Banken skall enligt fastställda policy ha en likviditetsreserv som klarar en period av 30 dagar och får lägst uppgå till fem procent av inlåningen vid normala förhållanden. Dessutom skall likviditetsreserven beräknas utifrån s.k. stressade scenarier. Personal och organisation Kompetens- och Organisationsutveckling är fortsatt ett av Sparbankens Fokusområden. Under 2013 har vi genomfört en rad kompetensutvecklingsåtgärder i form av utbildning samt deltagande i konferenser, seminarier och nätverk, såväl inom ramen för Sparbankernas Riksförbund, tillsammans med Swedbank som med externa arrangörer. Vi har under året även förstärkt organisationen genom nyrekryteringar av en Controller med inriktning på intern Styrning och Kontroll, en ansvarig för Sparbankens oberoende riskkontroll- och compliancefunktion sam en Chef för Sälj & Service som samtidigt är Sparbankens HR-chef. 9

Förvaltningsberättelse Information om risker och riskhantering i Sparbanken Sparbanken exponeras i sin verksamhet för en lång rad olika risker. I syfte att identifiera, analysera, hantera och kontrollera dessa risker har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och riktlinjer för arbetet med dessa risker. Styrelsen fastställer även grundläggande policies och riktlinjer för regelefterlevnaden i Sparbanken. Av riktlinjerna framgår att verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Ett systematiskt arbete pågår i Sparbanken med att identifiera de risker som Sparbanken exponeras för baserat på en metodik där riskerna kategoriseras i ett riskträd med de huvudsakliga kategorierna Kreditrisker, Marknadsrisker, Operativa risker, Affärsrisker/Strategiska risker, Likviditetsrisker samt Varumärkes- och ryktesrisker. Efter att riskerna har identifierats och kategoriserats på detta sätt analyseras de med avseende på sannolikhet och konsekvens. Baserat på den sammanvägda bedömningen av sannolikhet och konsekvens upprättas en prioritering för arbetet med de olika riskerna. De huvudsakliga metoderna för att hantera de på så sätt prioriterade riskerna är att Acceptera, Övervaka, Reducera, Eliminera, Transferera eller att Krishantera respektive risk. I Sparbanken finns även en samlad funktion för Riskkontroll och Compliance. Funktionen är direkt underställd verkställande direktören har rapporteringsskyldighet även direkt till Sparbankens styrelse samt är oberoende i förhållande till den löpande verksamheten i Sparbanken. Denna funktion är ansvarig för att löpande analysera Sparbankens riskhantering och regelefterlevnad och ska bland annat medverka och stödja i identifieringen av riskfaktorer samt för utveckling och underhåll av strategier, metoder och tekniker för riskhanteringen. Resultat Rörelseresultatet minskade med 9 % och uppgick till 9 934 tkr (10 908tkr). Resultatet har bland annat påverkats av kreditförluster som under året drabbat banken på 4 162 tkr (18 542tkr) samt av sjunkande marknadsräntor. Räntenettot vilket är en stor del av resultatet har under året minskat med 13% och uppgick vid årets slut till 22 048 tkr (25 420 tkr). I räntenettot ingår den ränta banken får på sina likvida medel. Virserums Sparbank erhåller provision på bl. a förvaltade medel hos fondbolag, på det marknadsvärdet som den samlade stocken har. Provisioner netto uppgick vid årets slut till 5 251 tkr (5 376 tkr). Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick till 708 tkr (9 024 tkr). Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 19 353 tkr (14 002 tkr), en ökning med 38 % varav personalkostnader 9 283 tkr (7 555 tkr) eller 48 % (54 %). Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner blir 7 895 tkr (11 651 tkr). 10

Förvaltningsberättelse Prognos Sparbankens räntenetto har under det gångna året pressats nedåt såväl av lägre marknadsräntor som av konkurrensen på marknaden och av omviktningen mot en lägre genomsnittlig risknivå i Sparbankens kreditportfölj. Denna utveckling förväntas bestå under 2014. Kostnadssidan förväntas under 2014 påverkas av högre personalkostnader på grund av de rekryteringar som skett under de två senast åren, samtidigt som den påverkas positivt av att kostnader avseende bland annat rekryteringar, kompetensutveckling och konsultkostnader beräknas bli lägre under 2014. Sparbankens kreditförluster kommer att påverkas både av den generella konjunkturen och utvecklingen i de enskilda kundföretagen och vi lämnar därför ingen prognos beträffande utvecklingen av dessa. Beträffande Affärsvolymen (d.v.s. summan av in- och utlåning samt förmedlade volymer som t.ex. hypotekslån, fonder, försäkringar och leasing) är det Sparbankens målsättning att växa 2 %-enheter snabbare än genomsnittet av Sparbankerna. Sammantaget bedöms Sparbankens resultat före kreditförluster bli i nivå med föregående år. Händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser av sådan vikt att de bör nämnas i denna förvaltningsberättelse har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2013 kr. 7 894 748,56 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål kr. 500 000,00 - Överföring till reservfonden kr. 7 394 748,56 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 4,72 ( 4,96). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 183 397 tkr (176 554 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 38 847 tkr (35 550tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 11

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, Mkr 2013* 2012* 2011* 2010** 2009** Volym Affärsvolym, ultimo, Mkr 1 742 1 628 1 579 1 624 1 543 Förändring under året, % 7,0 3,1-2,8 5,3 12,9 av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 32,8 31,9 29,4 30,0 28,8 Kapitaltäckningskvot (Kapitaltäckningsgrad)*** Kapitalbas/Kapitalkrav 4,7 5,0 4,5 4,2 4,1 Primärkapitalrelation**** Primärkapital i % av riskvägda placeringar 20,2 - - - - Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,6 3,4 3,4 3,0 3,1 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 2,0 2,7 2,0 1,7 2,2 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,6 0,7 0,9 0,9 1,3 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 2,9 3,6 4,9 5,7 15,5 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,58 0,32 0,37 0,43 0,35 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,70 0,75 0,57 0,45 0,39 12

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr 2013 2012 2011 2010 2009 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 57 67 65 62 79 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 3,3 2,5 0,6 0,3 0,4 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 1,0 4,5 1,5 0,2 0,3 Övriga uppgifter Medelantal anställda 10 8 8 8 8 Antal kontor 1 2 2 2 2 *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 ***2007-2010 beräknade enligt de nya kapitaltäckningsreglerna och de övriga åren enligt de tidigare kapitaltäckningsreglerna ****Ny uppgift fr.o.m 2013 13

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, Mkr 2013 2012 2011 2010 2009 Resultaträkning Räntenetto 22 25 26 21 20 Provisioner, netto 5 5 5 5 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 9-1 1 1 Övriga intäkter 5 4 2 0 5 Summa intäkter 33 43 33 27 31 Allmänna administrationskostnader -17-13 -11-10 -10 Övriga kostnader -3-1 -1-1 -1 Kreditförluster -4-19 -6-1 -1 Summa kostnader -24-33 -19-12 -12 Värdeförändring på finansiella tillgångar 0 0 0 0 0 Rörelseresultat 10 11 14 15 19 Bokslutsdispositioner -1 1 0 3-2 Skatter -1 0-3 -5-3 Årets resultat 8 12 11 13 14 Balansräkning Kassa 0 2 5 3 4 Utlåning till kreditinstitut 126 148 132 126 111 Utlåning till allmänheten 425 408 409 424 426 Räntebärande värdepapper 205 142 144 95 61 Aktier och andelar mm 108 79 70 73 58 Materiella tillgångar 1 1 1 1 1 Övriga tillgångar 8 7 3 1 3 Summa tillgångar 873 788 764 724 663 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 1 In- och upplåning från allmänheten 579 531 534 503 467 Emitterade värdepapper 0 0 0 0 0 Övriga skulder 4 4 3 2 2 Efterställda skulder 0 0 0 0 0 Avsättningar för pensioner m m 2 0 0 0 0 Summa skulder och avsättningar 585 535 537 505 470 Obeskattade reserver 7 6 7 7 10 Eget kapital 281 247 220 212 184 Summa skulder och eget kapital 873 788 764 724 663 14

Resultaträkning Resultaträkning, tkr Not 2013 2012 Förändring i procent Ränteintäkter 26 762 31 654 Räntekostnader -4 714-6 234 Räntenetto 1 22 048 25 420-13,3 Erhållna utdelningar 2 5 189 3 439 Provisionsintäkter 3 5 658 5 822 Provisionskostnader 4-407 -446 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 708 9 024 Övriga rörelseintäkter 6 252 193 Summa rörelseintäkter 33 448 43 452-23,0 Allmänna administrationskostnader 7-16 538-12 646 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 16-85 -64 Övriga rörelsekostnader 8-2 731-1 292 Summa kostnader före kreditförluster -19 353-14 002 Resultat före kreditförluster 14 095 29 450-52,1 Kreditförluster, netto 9-4 162-18 542 Rörelseresultat 9 933 10 908 Bokslutsdispositioner 10-1 218 743 Skatt på årets resultat 11-820 0 Övriga skatter 0 0 Årets resultat 7 895 11 651-32,2 Rapport över totalresultat, tkr Årets resultat 7 895 11 651 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 28 237 15 441 Årets övrigt totalresultat 28 237 15 441 Årets totalresultat 36 132 27 092 15

Balansräkning Balansräkning, tkr Tillgångar Not 2013 2012 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 380 2 357 Förändring i procent Utlåning till kreditinstitut 12 125 726 148 032 Utlåning till allmänheten 13 425 228 408 026 4,2 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 14 204 662 142 122 Aktier och andelar mm 15 107 632 78 996 Materiella tillgångar 16 - Inventarier 224 87 - Byggnader och mark 527 541 Aktuell skattefordran 4 167 5 006 Övriga tillgångar 17 2 144 1 015 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 2 035 1 335 Summa tillgångar 872 726 787 517 10,6 16

Balansräkning Balansräkning, tkr Skulder, avsättningar och eget kapital Not 2013 2012 Förändring i procent Inlåning från allmänheten 19 578 903 531 128 9,0 Övriga skulder 20 1 723 1 473 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 2 049 2 215 Avsättningar -Övriga avsättningar 22 2 000 0 Summa skulder och avsättningar 584 675 534 816 Obeskattade reserver 23 7 375 6 157 Eget kapital 24 280 676 246 544 Reservfond 205 744 196 093 Fond för verkligt värde 67 037 38 800 Årets resultat 7 895 11 651 Summa eget kapital 280 676 246 544 13,8 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 872 726 787 517 10,8 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser -Garantier 25 12 229 14 604 Åtaganden -Övriga Åtaganden 26 48 618 38 058 Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- Fond för Årets Totalt eget fond verkligt v resultat kapital Ingående eget kapital 2013-01-01 196 093 38 800 11 651 246 544 Årets resultat 7 895 7 895 Årets övrigt totalresultat 28 237 Årets totalresultat 28 237 36 132 Vinstdisposition 9 651-11 651-2 000 Utgående eget kapital 2013-12-31 205 744 67 037 7 895 280 676 17

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, tkr 2013 2012 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 9 933 10 908 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -539-142 Av-/nedskrivningar 85 64 Kreditförluster 4 182 18 556 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet -4 661 0 Betald inkomstskatt -820 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 8 180 29 386 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten -16 546-14 533 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten 47 775-2 917 Förändring av övriga tillgångar -990-1 390 Förändringar av övriga skulder 84 241 Kassaflöde från den löpande verksamheten 38 503 10 787 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar 20 094 32 745 Investeringar i finansiella tillgångar -82 641-30 607 Förvärv av materiella tillgångar -208-74 Kassaflöde från investeringsverksamheten -62 755 2 064 Årets kassaflöde -24 252 12 851 Likvida medel vid årets början 150 389 137 538 Likvida medel vid årets slut 126 137 150 389 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och tillgodohavanden i centralbanker. 380 2 537 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 125 757 148 032 Summa enligt balansräkningen 126 137 150 389 18

Kassaflödesanalys Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffninstidpunkten. 19

Redovisnings- och värderingsprinciper UPPGIFTER OM SPARBANKEN Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Virserums Sparbank, Org.nr 533200-5247 med säte i Hultsfred. Adressen är Storgatan 8, 570 80 Virserum. Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 19/3 2014 De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2013. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. 20

Redovisnings- och värderingsprinciper Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. (Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom Övrigt totalresultat har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte kan omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Jämförelsesiffrorna har rubricerats om enligt den nya uppställningen. Ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringen innebär att den s k korridormetoden ej är tillåten längre. Då banken redovisar pensioner enligt Tryggandelagen har dessa förändringar inte någon påverkan på resultaträkningen och balansräkningen för banken. Ändrad IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringen avser nya upplysningskrav för kvittning av finansiella tillgångar och skulder. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning. IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Ändringen ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari 2017. IASB har publicerat de tre första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten av principerna för klassificering och utvärdering av finansiella skulder enligt IFRS 9 överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk Fair Value Option ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. IASB publicerade i november 2013 principerna och reglerna i IFRS 9 som hanterar förutsättningarna för säkringsredovisning. Det nya regelverket syftar till att redovisningen ska återspegla resultatet av företagets riskhantering. I jämförelse med dagens regelverks så införs bl a (i) förenklingar av effektivitetstester, (ii) utökningar av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster samt (iii) att kostnader för säkring (tidsvärden i förvärvade optioner, räntekomponenten i terminer samt valutabasis spread i valutaräntederivat) med avseende på orealiserade vinster och förluster ska redovisas i 21