REFLEKTIONSKORT för pedagoger

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan plan mot mobbning och kränkande behandling Majas förskola

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

LÄSGUIDE till Boken Liten

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevernas likabehandlingsplan

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Stommens förskola

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Förskolan Droppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolorna i Ragunda kommun

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 15/16

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING inom Småbarnspedagogik och Förskoleundervisning i Vörå kommun

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

LIKABEHANDLINGSPLAN

GENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolan Bergmansgården

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skogshyddan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Förväntningsdokument. Mesta skola

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Delaktighet - på barns villkor?

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Villekulla förskola 2018/2019

Kan man bli sjuk av ord?

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldrakooperativet Kusin Vitamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Borggården

Likabehandlingsplan & Värdegrund

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Alla i vår verksamhet ska uppleva att de är trygga och att de trivs.

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan Förskolan Alsalam. Inledning:

BEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne.

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KYRKVILLANS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Plan mot kränkande behandling för Krossens förskola 2018/19

Välkommen till Grodan, våren 2009

Transkript:

1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång. Astrid vägrar hålla Elsas hand och säger att hon hellre vill gå med en annan flicka. Då man låter barnen själva välja par finns det en risk för att några barn aldrig blir valda. Kan pedagogerna förebygga att en sådan situation uppkommer? Det står i barnkonventionen att barn är fria att uttrycka sina åsikter och tankar. De har alltså rätt att säga vad de vill och att bilda sina egna uppfattningar. Det gäller så länge de inte kränker eller skadar någon annan. Hur tänker ni?

2 Ett av barnen har glömt sina utebyxor hemma. Det är slaskigt ute och hon får ta daghemmets lånebyxor. Barnet är oftast väldigt mån om att vara prydlig och går helst klädd i rosa, men lånebyxorna är gröna. Hon klagar och vill inte ta på sig lånebyxorna. Pedagogen säger att det inte spelar så stor roll vad man har på sig, huvudsaken är att man hålls torr. Pedagogen klär på henne byxorna. Det står i barnkonventionen att om någon ska fatta ett beslut som påverkar barn på något sätt, har barnen rätt att få säga hur de vill ha det och att bli tagna på allvar. Vuxna har en skyldighet att ta reda på barns åsikt och ta hänsyn till den. Det innebär att barnen har rätt att säga vad de tycker oavsett om en vuxen tycker att det är viktigt eller inte. Hur tänker ni? Det står också i barnkonventionen att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Hur tänker ni?

3 I barngruppen har det varit stökigt under hela förmiddagen och pedagogen börjar tappa tålamodet. Lukas är en pojke som ofta hamnar i konflikt med de andra barnen och nu har han återigen hamnat i gräl med Ville. Ville gråter och säger att Lukas slagit honom. Pedagogen rusar fram, tar tag i Lukas arm och för honom ut i tamburen på bänken. Pedagogen säger: Varför ska du alltid bråka? Nu får det verkligen vara nog! Lukas får sitta på bänken som straff och får komma in först då han vet hur han ska uppföra sig. Forskning visar att pedagogerna i de grupper där det används hårda bestraffningsmetoder upplevde att de inte fick slut på mobbningen. Dessutom bedömde personalen att grupper där barnen bestraffades med hårda metoder mer sällan erbjöd mobbaren och den mobbade hjälp än grupper som inte använde dessa metoder. I grupper där hårda straff användes bedömde personalen också att barnen inte får ett lika varmt och kärleksfullt bemötande och att barnens individuella behov inte beaktas tillräckligt mycket (Se Repo, 2013 i teorihäftet). Ett av nyckelorden i FN:s barnkonvention är ordet värdighet. Man kan säga att värdighet handlar om att ett barn känner att det är värt att älskas och att bli respekterad som den han eller hon är. Motsatsen till värdighet är känslan av skam, känslan av att vara fel och inte duga. Hur tänker ni?

4 Du råkar höra en pappa diskutera med en pedagog i hallen. Pedagogen säger till pappan att hans son är aggressiv och elak mot de andra barnen och att han måste försöka tala pojken till rätta. Pappan verkar uppgiven och ser nedstämd ut då han lämnar daghemmet. Fundera på hur samtalet kunde ha sett ut om pedagogen utgått från ett jag-budskap. I ett jag-budskap säger du något bara om dig själv och uttalar dig inte om någon annan. Du utgår från vad du sett, hört eller känt. Hur kunde samtalet ha sett ut om pedagogen utgått från handlingar som den observerat och sin egen oro i stället för att utgå från barnets egenskaper? Det står i barnkonvention att föräldrarna har det primära och gemensamma ansvaret för barnets fostran. De har rätt att få stöd i sin uppgift. Hur tänker ni, vilken typ av stöd skulle pappan behöva?

5 Två barn leker ivrigt och högljutt hemlek. Ett tredje barn står nära, iakttar barnen men tar inte kontakt. En av pedagogerna råkar gå förbi och frågar varför barnet inte går med och leker i hemleken, men barnet svarar inte. Då frågar pedagogen de lekande barnen om det inte finns flera dockor så att det tredje barnet kunde ha en, men de lekande barnen svarar att det tredje barnet ändå inte vill vara med. Fundera på hur barn ska uppmuntras och läras att gå med i lek. Borde de andra barnen lära sig att be barn som inte har en lekkompis att komma med? Hur gör man för att uppmuntra till samspel mellan barn? Det står i barnkonventionen att alla barn har rätt till lek men också att uttrycka sin fria vilja. Hur tänker ni?

6 En pappa kommer fram och vill byta några ord med dig på morgonen. Han säger att hans son blir slagen nästan varje dag. Sonen vill inte gå till dagis längre. Som pedagog upplever du att det oftast är barnet självt som startar grälen och att ett annat barns mamma också klagat på att hennes son är utsatt för barnets aggression. Det står i barnkonventionen att barn ska skyddas mot alla former av våld, försummelse och utnyttjande och stöd ska garanteras både den som blir utsatt och den som utsätter andra. Fundera på om det här handlar om konflikt, mobbning eller något annat? Hur kan du gå vidare med frågan så att alla känner sig hörda?

7 En flicka sitter i pedagogens knä, eftersom hon har gjort sig illa och är ledsen. Pedagogen tröstar henne och snart känns det bättre och hon går iväg för att leka igen. Efter en stund kommer en pojke också gråtande och säger att en pojke knuffade honom och tog hans leksak. Pedagogen säger att det nog inte är så farligt och blåser lite på det onda stället och uppmuntrar sedan honom att gå tillbaka och leka. Fundera på om ni bemöter flickor och pojkar lika och om det kan ha konsekvenser för barns identitetsutveckling? Det står i barnkonventionen att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Hur tänker ni?

8 Ett barn har gått på dagis i snart två månader. Hans mamma har vid ett par tillfällen undrat hur han har det i gruppen. Hon tycker att han verkar vara utanför. Han som var så populär i sin förra grupp blir nu nonchalerad av de jämnåriga. Pedagogerna försäkrar henne om att det nog går bra, det tar bara lite tid att anpassa sig till en ny grupp. Det står i barnkonventionen att alla barn har rätt till lek. Hur tänker ni? Hur länge kan man förklara att ett barn inte trivs genom att hänvisa till att är barnet är ny i gruppen? Hur tänker ni? Hur skulle ni minska förälderns oro?

9 Ni ska ha samling. Barnen får sitta var de vill på bänkarna. Pojkarna väljer oftast att sitta på bänken mot väggen och flickorna mittemot. Alla pojkar får inte plats på samma bänk. Noel kommer först och väljer att sätta sig på mitten av bänken mot väggen. Varefter de andra pojkarna sätter sig blir han undanknuffad ett steg. Då pedagogen kommer ramlar han till slut av bänken och pedagogen uppmanar honom att sätta sig bredvid en av flickorna. Det står i barnkonventionen att varje barn har rätt till social trygghet. Hur definierar ni social trygghet om ni tänker på det här exemplet? Hur skulle ni hantera situationen? Är det här barnet utsatt för mobbning? Hur stöder ni barnen att vara tillsammans med både flickor och pojkar?

10 Det råder en viss utseendefixering i barngruppen. Barnen i gruppen har märkt att pedagogerna lägger märke till om de har fina kläder. Det har blivit viktigt för barnen att ha fina kläder och föräldrarna har börjat oroa sig för fenomenet. Fundera på vad det kan ha för följder att ett barn definieras och bekräftas utgående från sina kläder eller saker de har? Hur kan ni bekräfta barnen om ni inte gör det via utseendet eller saker/ prylar? Det står i barnkonventionen att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Hur tänker ni, på vilket sätt kan detta hänga ihop med komplimanger och att vissa barn får mera uppmärksamhet än andra?

11 Efter morgonmålet samlas barnen i hallen för att välja lekstationer. Pedagogerna är fullt upptagna med att duka av och föra kärran till köket. Stina tar Pelle i handen och säger vi ska leka hemlek, då säger Ville att han också vill vara med men Pelle meddelar att det inte finns plats för fler. Ville blir ledsen och säger åt pedagogen som kommer in i rummet att han också vill leka hemlek. Pedagogen tittar på lekstationerna och säger ser du Ville, hemleken är redan upptagen, du måste välja något annat. Kan lekstationer leda till att barn blir utanför? Hur kan man styra lekstationerna så att inget barn känner sig uteslutet? Det står i barnkonventionen att alla barn har rätt till lek men också att uttrycka sin fria vilja. Hur tänker du?