S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Insatserna för samverkan, kompetensutveckling, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. Samverkan ska vara en naturlig del av verksamheten. Så många frågor som möjligt ska behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Samverkan mellan chef och medarbetare samt medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Alla medarbetares engagemang, kreativitet och kompetens är viktig för fortlöpande utveckling av verksamheten. Arbetslivet ska vara attraktivt och tillgängligt för alla medarbetare i alla livsfaser. Som en del av utvecklingsarbetet ingår därför att stödja hälso-, jämställdhets- och mångfaldsarbete samt att motverka alla former av diskriminering. För att uppnå en väl fungerande samverkan ska följande förutsättningar vara uppfyllda tydliga mål för verksamheten klargjord arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän en fungerande dialog mellan arbetsgivaren, medarbetare och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser en tydlig organisation där arbetsgivarens företrädare har befogenheter, resurser och ett delegerat ansvar att fatta beslut K O M M U N L E D N I N G S K O N T O R E T Kommunledningskontoret, 801 84 GÄVLE, Sverige Besöksadress Drottninggatan 22 Tfn 026-17 80 00 (vx) www.gavle.se
Sid 2 (7) ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, anställda och organisation vilja att fatta beslut i samverkan samverkanssystem som följer och är anpassat till förvaltningarnas organisation och beslutsnivåer Syfte med samverkan i Gävle kommun Samverkan syftar till att utveckla och förbättra den kommunala verksamheten så att medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet uppfylls. Samverkansavtalet syftar till att integrera arbetet med hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande, jämställdhet och mångfald i verksamheten. Mål för samverkan i Gävle kommun ett långsiktigt hållbart arbetsliv ett positivt arbetsklimat, god hälsa och arbetsmiljö medarbetarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och utveckling Åtaganden Chefer, medarbetare och fackligt förtroendevalda har ett gemensamt ansvar att utveckla kompetens, strukturer och rutiner för hälsa arbetsmiljö arbetslivsinriktad rehabilitering arbetsanpassning jämställdhet mångfald att motverka diskriminering Arbetssättet i den dagliga verksamheten, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper ska kännetecknas av tidigt informationsutbyte samt dialog, för att genom samverkan nå enighet. Allas kompetens ska tas tillvara i beslutsprocesserna. Gävle kommuns chefer är ansvariga för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. En ständigt pågående utveckling förutsätter att chefer i samverkan och utifrån ett verksamhetsperspektiv bedriver en kontinuerlig planering, styrning, kontroll och uppföljning av hälsa och arbetsmiljö systematiskt arbetsmiljöarbete. Resurser ska finnas för att bibehålla och utveckla god hälsa och arbetsmiljö, samt för arbetslivsinriktad rehabilitering.
Sid 3 (7) Kommunhälsan är ett stöd för och komplement till den kunskap på hälso- och arbetsmiljöområdet som finns i organisationen. Kommunhälsan är en oberoende expertverksamhet som arbetar för att främja och utveckla hälsa, förebygga risker samt föreslår åtgärder både för hela verksamheter och för medarbetare. Medarbetaren i samverkan Verksamhetens utveckling och arbetsmiljöarbete går hand i hand och är beroende av medarbetarens medvetenhet, engagemang och kompetens. Medarbetaren ska medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar för att medarbetaren får den information och utbildning som behövs för arbetsuppgifterna och för att kunna medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Utifrån verksamhetens behov och villkor ska arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid så långt som möjligt anpassas till medarbetarens förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Medarbetarsamtal Varje medarbetare ska ha möjlighet och förutsättning att påverka utformningen av sitt arbete. På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialogen sker dels i det dagliga arbetet och dels genom regelbundet organiserade medarbetarsamtal. Samtalen ska vara väl förberedda av både medarbetare och chef. Det är viktigt att samtalet ses som ett möte för gemensamt lärande. Chefen genomför medarbetarsamtal minst en gång per år. Medarbetare kan också ta initiativ till medarbetarsamtal. Medarbetare och chef ska vara överens om vad som dokumenteras. För all annan information, än den man kommit överens om att föra vidare, råder tystnadsplikt. Avsikten med dokumentationen är att notera överenskommelser som görs, vem som gör vad och hur det följs upp. Personlig och yrkesmässig utveckling har stor betydelse för att alla medarbetare ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Tillsammans utarbetar chefen och varje medarbetare en plan för individuell utveckling i arbetslivet.
Sid 4 (7) Verksamhetsmöte Verksamhetsmöte är en samlande beteckning på alla de möten som ligger på nivån under arbetsplatsträffen. Medarbetarna planerar och följer upp verksamheten, ibland utan att chefen deltar. Dessa möten är inte en formell del av samverkansavtalet men en viktig mötesnivå för att driva vardagsarbetet. Innehållet i dessa möten bygger på en överenskommelse mellan gruppen och chefen. Det är nödvändigt att klargöra skillnaden mellan verksamhetsmöte och arbetsplatsträff. Arbetsplatsträff Syftet med arbetsplatsträffarna är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef. Verksamhet, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete planeras, genomförs och följs upp för att utveckla verksamheten. Träffarna ska också ge förutsättning för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande. Arbetsplatsträffarna är tidsplanerade, regelbundna och väl genomtänkta. Det är viktigt att alla i god tid får dagordningen så att var och en kan förbereda sig inför mötet. Ansvaret för arbetsplatsträffen Arbetsplatsträffar är en naturlig del av verksamheten och bör normalt hållas varje månad. Chefen genomför arbetsplatsträffen som förberetts i dialog. Varje medarbetare har ett eget ansvar att delta aktivt. Arbetssättet och vilka frågor som behandlas är ett ansvar för samtliga deltagare. I dokumentationen ska fattade beslut tydligt framgå. Vid oenighet gäller chefens beslut. Facklig företrädares roll Facklig företrädare har kunskaper och erfarenheter i egenskap av förtroendevald som är viktiga att ta tillvara. Det medför att frågorna kan bli bättre förberedda och besluten kan bli bättre underbyggda. I samband med arbetsplatsträffarna ska de fackliga företrädarna också få möjlighet att ge facklig information som rör förhållandet arbetsgivare - arbetstagare.
Sid 5 (7) Samverkansgrupp Samverkansgrupper finns på kommunnivå - Centrala samverkansgruppen, och på förvaltningsnivå - samverkansgrupp. Samverkansgrupper finns även på andra beslutsnivåer i linjeorganisationen. I samverkansgrupperna ingår företrädare för arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Syftet med samverkansgrupp är att skapa forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna med gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö göra det möjligt att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocesser systematiskt följa upp arbetsmiljöarbetet Samverkansmöten är tidsplanerade, regelbundna och väl genomtänkta. Det är viktigt att alla i god tid får dagordningen. Samverkan ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. För att samverkan ska anses vara fullgjord ska mötena protokollföras. Justerare utses av respektive organisation. Vid oenighet ska de olika uppfattningarna framgå av protokollet. Om facklig organisation så begär kan frågan därefter hanteras enligt MBL 14. Om part finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet följs MBL. Samverkansgrupp förvaltningsnivå Samverkansgrupp på förvaltningsnivå utgör skyddskommitté enligt arbetsmiljölagens regler och hanterar medbestämmandefrågor i nämnds- och förvaltningsärenden. Arbetstagarorganisationer med kollektivavtal som har medlemmar inom ett samverkansområde har rätt till representation i samverkansgruppen. Antalet ledamöter är beroende av antalet fackliga organisationer som finns representerade bland medarbetarna. Till gruppens möten kan sakkunniga adjungeras.
Sid 6 (7) Centrala samverkansgruppen Centrala samverkansgruppen - CSG är central skyddskommitté enligt arbetsmiljölagens regler och hanterar medbestämmandefrågor av övergripande karaktär som berör hela kommunen. Den centrala samverkansgruppen består av 12 ledamöter. Arbetsgivaren utser 4 ledamöter samt sekreterare, Kommunal Gävleborg utser 2 ledamöter, Lärarförbundet utser 1 ledamot, SKTF utser 1 ledamot, Ledarna utser 1 ledamot, Vårdförbundet utser 1 ledamot, Lärarnas Riksförbund utser 1 ledamot, Saco utser 1 ledamot. Till gruppens sammanträden kan sakkunniga adjungeras.
Sid 7 (7) Checklista arbetsplatsträff & samverkansgrupp Återkoppling till tidigare arbetsplatsträff/samverkansgrupp Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM Hälsofrämjande Verksamhetens - Uppföljning - Planering - Utveckling Löpande verksamhetsfrågor Kvalitetsfrågor Ekonomi och budget/bokslut Information om egna och andra verksamheter Organisationsfrågor Lokalfrågor Personalfrågor (ej individärenden) - Rekrytering - Introduktion - Schemafrågor - Jämställdhet - Mångfald - Rehabilitering - Kompetensutveckling - Arbetsfördelning - Planerade ledigheter - Löne- och avtalsfrågor Information från och frågor till CSG och samverkansgrupp Facklig information Frågor som rör enskild person och/eller enskild organisation förhandlas enligt MBL.