Datum 2006 12 18. Årsrapport för 2006. Beteendemedicinska sektionen



Relevanta dokument
Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen

Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen

Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen

Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Stressrelaterad ohälsa

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Artur Tenenbaum INRIKTNING

STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Arbets- och miljömedicin Lund

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Curriculum Vitae - Victoria Blom, Date of Birth:

Fysisk aktivitet och hjärnan

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Kan vi bedöma arbetsförmåga? Göteborg 18 sept 2012

Välkommen till. Rom, 30 November 2012

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Kan vi bedöma arbetsförmåga? Bengt Järvholm Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

WorkUp. från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting. Birgitta Grahn

Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå

Stressfysiologi,

Curriculum Vitae Per Magnus Gunnar Jonsson Personnummer: 52xxxx-xx9x

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Hur aktiva är vuxna?

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Arbets- och miljömedicin Lund

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Malmö Kost Cancer undersökningen

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Differentiell psykologi

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro

Stillasittande & ohälsa

Arbets- och miljömedicin Lund

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Uppdaterad Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

CHILD INJURIES AT HOME

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Att mäta är att veta...

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

Åter i arbete efter stress

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Arbetslivets betydelse för hälsan

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Arbets- och miljömedicin Lund


Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

This is Skåne. Area square kilometers. Biggest cities and populations Malmö 320,000 Helsingborg 140,000 Lund 120,000 Kristianstad 80,000

Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Transkript:

Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2006 12 18 Årsrapport för 2006 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter sammanfattas nedan översiktligt under rubriker som täcker in verksamhetens huvudinriktningar. Syftet är dels att internt skaffa en överblick och dokumentation över vad vi gjort, dels att kunna utgöra en grund inför kommande rapporter till landstingen i Södra sjukvårdsregionen. Gruppundersökningar Under 2006 har en gruppundersökning gjorts. Vårdcentraler i Sydvästra sjukvårdsdisktriktet o Som ett uppdrag av Stressforum Sydväst gjordes en enkätundersökning av välbefinnande och stressrelaterade reaktioner och symtom hos personalen vid de fem vårdcentraler som medverkar i Stressforum Sydväst. Patienter Förutom alla de generella Yrkesmedicinska patienter som läkarna träffat vid filialmottagningar har vi under året tagit emot patienter som kunnat betraktas ha en problematik specifik för sektionens kompetensområde. Bl a har vår specialistläkare knuten till sektionen samt en timanställd läkare undersökt alla de patienter som deltagit i vårt utvecklingsprojekt kring stress- och utmattningsproblematik. Några av dessa patientkategorier har ökat kraftigt i omfattning medan andra minskat eller legat på konstant nivå. På grund av bristfällig registrering av och tillgång till besöksstatistik kan frekvensen av olika typer av besök och kontakter för olika personal- och patientkategorier under året inte närmare preciseras. Något om de patientkategorier vi träffat: Toxisk encephalopati o Bedöms ha legat på en relativt konstant nivå jämfört med de senaste åren. Elkänslighet o Har minskat i omfattning. Endast ett fåtal har bedömts och/eller erhållit konsultation inom sektionen under året. Multipel kemisk överkänslighet o Har minskat i omfattning. Endast ett fåtal har bedömts och/eller erhållit konsultation inom sektionen under året. Vi tog tidigare ffa emot dessa patienter i forskningssyfte där de genomgick omfattande undersökningar inklusive testkammarprovokation. Numer har vi inte testkammaren kvar och har inga

specifika metoder för utredning av dessa då det inte finns några metoder för positiv differentialdiagnostik. Stress- och utmattningsreaktioner o Denna patientgrupp har vi ägnat mycket tid under året som ett kliniskt metodutvecklingsprojekt omfattande utredning av individ och arbetsplats och mismatch mellan dessa. Syfte har varit att fokusera på vad som kan förbättras i passformen mellan individ och arbete för att underlätta arbetsåtergång eller öka en hållbar arbetsförmåga. Genom denna satsning har patientgruppen därför ökat under de senaste 2-3 åren, även om de inte redovisats som kliniska patienter i klinikens statistik. Från och med december bjöds inga nya patienter in till projektet men en viss bromssträcka gör att vi ser nya patienter under nästa års början och beräknar avsluta dessa under de fyra första månaderna av nästa år. o Därtill har tillkommit ett antal remisser med begäran om hjälp liknande den som bedrivs i projektet men som ändå legat utanför detta. Arbetsskadeärenden kring kränkande särbehandling och psykosocial överbelastning/kronisk stressreaktion och liknande o Denna patientkategori har efter en påtaglig ökning föregående två år under 2006 drastiskt minskat igen. Orsaken till minskningen är inte känd. Forsknings- och utvecklingsprojekt El- och luktkänslighet o Forskningsprogram som bedrivits med stöd av FAS sedan 2001 avslutades formellt 2004 men fortsatt publikation från projektet har pågått under året. Interventionsprojekt kring stress- och utmattningsreaktioner o Påbörjades i slutet av 2003 och har under 2006 fortlöpt med det största patientantalet sedan projektstarten. Modellen har presentats på en internationell arbetspsykologisk konferens i Dublin (EA-OHP). Utredningen av patienterna på kliniken har under året kompletterats med en neuropsykologisk undersökning. Denna har haft syftet att utgöra en pilotstudie inför en planerad mer omfattande studie, för vilken forskningsanslag erhållits från FAS fr o m 2007. Prospektiv studie av förlopp, prediktorer mm av arbetsrelaterad stress. o Kvalitetssäkring av databasen har gjorts. Två artiklar är under författande. Delar av resultaten har presenterats på internationell konferens (ICBM) i Bangkok. Kortisolmetodstudier o I projektet har undersökts betydelsen av ett antal icke- arbetsrelaterade faktorers för salivkortisol. Likaså har undersökts eventuella årstidsvariationer i självskattningar och kortisol. Bearbetning och avrapportering har påbörjats under 2006 och delar av resultaten har presenterats på internationell konferens (ICBM) i Bangkok. Stressbelastning i samband med narkosläkares jourtjänstgöring o Bearbetning och avrapportering fortgår. En artikel med fokus ffa på salivkortisol i samband med jourtjänstgöring har skickats in för publikation. En artikel om hjärt-frekvensvariabilitet (HRV) är under författande. Skiftarbete kortisoldygnsrytm och återhämtning, samt effekter av förändrat skiftschema.

o En artikel om kortisoldygnsrytm i samband med skiftarbete inom en tillverkningsindustri, mätt en arbetsdag under ett dagtidsskift cirka en vecka efter senaste nattskift, samt en ledig dag har publicerats under året. En artikel om effekter på sömn, återhämtning och välbefinnande efter ett förändrat arbetstidsschema är under författande. Resultat har presenterats på en internationell konferens i Miami samt på läkarnas riksstämma. Nya anslag under året Sektionen har erhållit anslag från FAS och från Region Skåne (regionala forskningsmedel): FAS o 2006-0640. Utveckling av ett lätthanterligt instrument för screening av begynnande utmattningssyndrom. Anslaget är på 650 000 fördelat på två år. o 2006-0213. Kognitiv funktionsförmåga efter utmattningssyndrom. Anslag på 850 000 fördelat på tre år. o 2006-0987. Post doc-bidrag för Frida Eek 1 300 000 fördelat på två år. Region Skåne o Utveckling av interventionsmodell för snabbare arbetsåtergång vid stressrelaterad sjukskrivning. 70 000 SEK/år i två år (2007 och 2008). o Långsiktig utveckling av stressreaktioner en prospektiv studie av självrapporterade och fysiologiska effekter. 70 000 SEK/år i två år (2007 och 2008). Kunskapsförmedling Inom regionen Medverkan i specialistutbildning för företagssköterskor i form av uppsatshandledning). Medverkan i specialistutbildning för företagsläkare, i form av uppsatshandledning. Medverkan i läkarutbildning på termin 6 och 10, i form av föreläsningar och seminarier. Arrangemang av en studiedag för beteendevetare vid företagshälsovårder i Södra sjukvårdsregionen. Ett antal halvdagsutbildningar för grupper av patienter med stress- och utmattningsreaktioner. Ett antal halvdagsutbildningar för grupper av arbetsledare för patienter sjukskrivna för stress- och utmattningsreaktioner. Föreläsningsdag för LO-skyddsombud i Hyltebruk kommun, Halland om arbetsrelaterad stress. Undervisning om stress för personal på en vårdavdelning på Hospice. Föredrag om vårt interventionsprojekt kring utmattning och vårt synsätt på dessa problem vid Hälsosam företagshälsovård, Eslöv. Medverkan vid Länsallergidag i Halland med föredrag om vår förklaringsmodell för IEI. Föredrag om stress och arbetstider för neurologläkare, USiL. Föredrag om arbetsrelaterad stress på studiedag för sekreterare vid division 3, USiL.

Medverkan vid ett antal interna forskningsseminarier vid YMK. Utom regionen Deltagande och medverkan med presentationer vid ett antal konferenser och andra möten: Läkarstämman ett föredrag och en poster om arbetstidsstudier. Nationell stressforskningskonferens, Göteborg deltagande i konferens av flera sektionsmedarbetare, samt medverkan med två föredrag om Mätning av burn-out respektive Kognitiv funktion vid stress. Öresundsklubben föredrag om effekter av förändrat skiftschema. ICBM Bangkok presentationer om: Kortisol och vitalitet, respektive Årstidsvariation av kortisol. HRV-workshop, Köpenhamn, arrangerat av AMI och NIVA. Föredrag om analysstrategier av HRV vid fältstudier. HRV-seminarium på AMI, Köpenhamn. Föredrag riktat till psykologstudenter samt forskare. Föredrag om vårt interventionsprojekt vid utmattningsreaktioner vid EA-OHP-konferens i Dublin. Work, Stress & Health, Miami. Föredrag om Effekter av förändring av arbetstidsschema Övriga aktiviteter Medverkan i styrgrupp för Stressforum Sydväst Medverkan i styrgrupp för nationellt stressforskningsnätverk och i planering av och medverkan i nationell konferens som genomfördes i Linköping juni -05. Telefonrådgivning om frågor inom sektionens kompetensområde. Medverkan i referensgrupp och som konsult avseende intervjumetodik åt företaget WSP, Malmö, i projekt finansierat av Naturvårdsverket om riskkommunikation i samband med kemiskt förorenade områden. Publikationer under året Publicerade 1. Hansen ÅM, Høgh A, Persson R, Karlson B, Garde AH, & Ørbæk P. Bullying, health outcomes, and physiological stress response. J Psychosom Res 2006;60:63-72. 2. Kolstad, HA, Silberschmidt, M, Nielsen JB, Österberg K, Hviid Andersen J, Bonde JP, Fink P. Multiple Chemical Sensitivity, en veldefineret lidelse? Ugeskrift for Læger 2006;168(11):1116-9. 3. Carlsson F, Persson R, Karlson B, Österberg K, Hansen Å M, Garde A H, Ørbæk P. Salivary Cortisol and Self-Reported Stress Among Persons with Environmental Annoyance. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. 2006; 32(2):109-120.

4. Carlsson F, Merlo J, Lindström M., Östergren, P-O, Lithman T. Representativity of a Postal Public Health Questionnaire Survey in Sweden, with Special Reference to Ethnic Differences in Participation. Scandinavian Journal of Public Health, 2006; 34(2): 132 139. 5. Link K, Moëll C, Österberg K, Persson R, Ørbæk P, Garwicz S, Cavallin-Ståhl E, Erfurth E M. Adult survivors of childhood acute lymphoblastic leukaemia with GH deficiency have normal self-rated quality of life but impaired neuropsychological performance 20 years after cranial irradiation Clinical Endocrinology 2006;65:617 25. 6. Hansen AM, Persson R, Garde AH, Karlson B, Ørbæk P. Diurnal profiles of salivary cortisol during workdays - construction workers versus white-collar workers. Scand J Work, Environ Health Suppl 2006;2:22-26. 7. Carlsson F, Garde AH, Hansen AM, Persson R, Ørbæk P, Karlson B. The Cortisol Awakening Response an exploration of intra- and interindividual variation. Scand J Work, Environ Health Suppl 2006;2:15-21. 8. Karlson B, Carlsson F, Hansen AM, Garde AH, Österberg K, Ørbæk P. Diurnal cortisol pattern on a workday and a day off in shift workers. Scand J Work, Environ Health Suppl 2006;2:27-34. In press 1. Österberg K, Persson R, Karlson B, Carlsson F, Ørbæk P. Personality, mental distress, and subjective health complaints among persons with environmental annoyance. Human and Experimental Toxicology, in press. 2. Eller NH, Malmberg B, Bruhn P. Heart rate variability and intima media thickness. Int J Behav Med. In press. Submitted 1. Lindgren M, Karlson B, Österberg K, Ørbæk P, Rosén I. Habituation to noxious stimuli in cases of idiopathic environmental intolerance an electrophysiological study. Submitted. 2. Carlsson F, Merlo J, Gerdtham U, Lithman T. Health Care Utlilization in Subjects Reporting Environmental Annoyance From Electricity and Chemicals. Submitted 3. Nordander C, Ohlsson K, Balogh I, Hansson G-Å, Axmon A, Persson R, & Skervfing S. Gender differences in musculoskeletal disorders and physical exposure, in spite of identical repetitive tasks. Submitted. 4. Persson R, Carlsson F, Österberg K, Ørbæk P, Karlson B. A Two-Week Monitoring of Self-Reported Arousal, Worry and Attribution Among Persons with Annoyance Attributed to Electrical Equipment and Smells. Re-submitted 2006. 5. Karlson B, Carlsson F, Ørbæk P, Österberg K. Effects on self-reported health and sleep related problems after a change of shift schedule. Submitted.

Manuscripts 1. Karlson B, Ørbæk P, Åbjörnsson G, Karlsson J-E, Lindgren Å. The prospective course and predictors of distress and everyday functioning in patients reporting hypersensitivity to electricity. Manuscript. 2. Karlson B, Ørbæk P, Bergendorf U, Risberg J. Relationship between cognitive dysfunction and reduced cerebral blood flow in organic solvent exposed subjects. Manuscript. 3. Karlson B, Persson R. Repressive Coping Style Estimation of Prevalence and Prospective Outcome in Subjects Associating Complaints with Electricity Exposure. Manuscript. 4. Nordander C, Ohlsson K, Balogh I, Hansson G-Å, Axmon A, Persson R, & Skerfving S. Gender differences in musculoskeletal disorders and physical exposure, in spite of identical repetitive tasks. (under bearbetning). 5. Lindeberg S I, Carlsson F, Lindbergh E, Östergren P-O, Karlson B. Exhaustion is associated with flattened cortisol day profile. Manuscript. 6. Persson R, Åbjörnsson G, Pålsson B, Ørbæk P, Karlson B. Work and family conflict among high school teachers. Manuscript. 7. Malmberg B, Persson R, Jönsson BAG, Erfurth E-M, Flisberg P, Ranklev-Tvetman E, Ørbaek P. Physiological restitution after night call duty in anaesthesiologists. Impact on metabolic factors. Manuscript 8. Eller NH, Netterström B, Malmberg B, Bruhn P. Negative outcome expectancy and physiological measures. Manuscript. Konferenspresentationer 1. Karlson B, Carlsson F, Ørbæk P, Österberg K. Effects on self-reported health and sleep related problems after a change of shift schedule. Work, Stress & Health 2006. APA/NIOSH, Miami, USA, March 2006. 2. Malmberg B. Analysis strategies in HRV studies at the work place. International workshop on Job stress, chronic disease and heart rate variability. Measuring a new pathway of work-related chronic disease risk. NIVA /AMI, 6-7 June, Copenhagen, Denmark. 3. Grill C, Eklöf M, Baigi, Karlson B, Ahlborg G. Health promotion through dialogue training in a work group - a pilot study of the process and effects on work environment and subjective health. European Association of Work and Organizational Psychology (EAWOP) Stockholm 2007. Submitted. 4. Lindeberg S I, Carlsson F, Lindbladh E, Östergren P-O, Karlson. Exhaustion is associated with a flattened cortisol day profile. 9 th International Conference of Behavioural Medicine 2006. 5. Karlson B, Carlsson-Eek F, Ørbæk P, Österberg K. Positiva effekter av förändrat skiftschema. Svenska läkarsällskapets riksstämma 2006. http://abstrakt.sls.se/ 6. Karlson B, Carlsson Eek F, Hansen Å-M, Garde AH, Österberg K, Ørbæk P. Kortisoldygnsrytm arbets- och ledig dag hos skiftarbetare. Svenska läkarsällskapets riksstämma 2006. http://abstrakt.sls.se/

7. Havewald L, Karlson B, Österberg K, Pålsson B, Åbjörnsson G, Malmberg B, Larsson B. To facilitate return to work - Evaluation of an early intervention program to reduce sick-leave due to work stress and increase work capacity. Proceedings from the 7 th Conference of the European Academy of Occupational Health Psychology (EA-OHP), Dublin 8-10 November 2006:107-108.