Välkomna! Andreas Hult Projektchef, Trafikverket
Program 09.00 Välkomna & introduktion Resultat & slutsatser Branschens medverkan, bidrag & erfarenheter Ytterligare medskick diskutera + mingla Summering och fortsatt arbete 11.30 Lunch
Introduktion Peter Uneklint Programchef, Trafikverket Lars Redtzer Infrastruktur Sveriges Byggindustrier
Västra och Södra stambanorna är överbelastade och i dåligt skick Bristande tillförlitlighet Sårbart system och otillfredsställande punktlighet Nedslitet system Bristande underhåll i kombination med brist på tid i spår för underhåll Stor kapacitetsbrist Kraftigt ökande efterfrågan på person- och godstrafik Blandad trafik Tåg med olika hastigheter samsas om utrymmet: lokal-, gods-, regional-, post- och snabbtåg/x2000
Sträckor med högt kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjande över 80% (mycket högt): Hög känslighet för störningar Låg medelhastighet Stora problem att finna tid för att underhålla banan Kapacitetsutnyttjande 60-80% (medelhögt): Avvägning mellan antalet tåg och trafikkvalitet Störningskänslig trafik Svårt att få tågen att gå de önskvärda klockslagen Svårt hitta tid för underhåll Vid 70 procents kapacitetsutnyttjande påverkas tillförlitligheten påtagligt
Sveriges befolkning växer snabbt men tågresandet ökar betydligt snabbare kapaciteten hänger inte med 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 Trafikerad banlängd Transportarbete godstrafik Transportarbete persontrafik 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Index 100 = 1992 Källa: Trafikanalys statistik
Trafikverkets ändamål för höghastighetsjärnvägen Frigöra kapacitet på befintlig järnväg för att möjliggöra robusta och hållbara transporter för människor och gods Genom ökad tillgänglighet skapa förutsättningar för regional utveckling med nya bostäder Genom snabba och hållbara persontransporter knyta samman Stockholm C och Göteborg C på två timmar och Stockholm C och Malmö C på två och en halv timma Öka tillgängligheten till de internationella marknaderna för människor och näringsliv
Programmet: En ny generation järnväg höghastighetsjärnväg i Sverige Två stora projekt i järnvägsplaneprocess: Ostlänken Järna - Linköping, beslutad första del i ett framtida höghastighetsnät. ca 730 km ca 230 mdr Prisnivå år 2015 Göteborg Borås Två stora åtgärdsvalsstudier: Jönköping Malmö Linköping Borås
En ny generation järnväg ifrågasätter och förnyar Finansierings- och affärsformer Industriell Lean i planering/produktion Anläggningskostnad, Livscykelkostnad Tillämpning och förändring av lagar och föreskrifter Fördjupade utredningar kring tekniska, trafikala, samhällsekonomiska och kapacitetsfrågor Samhällsutvecklingsfrågor och samarbetsformer i det konkreta genomförandet Förvaltningsorganisation, Kompetensförsörjning mm.
Resultat & slutsatser Sofia Bremer Projektledare, Trafikverket
Infrastrukturpropositionen 11 oktober 2016 Regeringens mål: Bygg höghastighetsjärnväg! Etappvis och i den takt som ekonomin medger. Ett byggande av nya stambanor ska ske på ett sammanvägt sätt med hänsyn till de samlade behoven i hela transportsystemet Nu fortsätter arbetet med åtgärdsplaneringen förslag 31 aug 2017. Ny nationell plan 2018.
Regeringens direktiv till åtgärdsplaneringen (förslag till Nationell plan 2018-2029) Kapaciteten i transportsystemet behöver stärkas, framförallt järnvägen. Regeringens mål: nya stambanor för höghastighetståg Stockholm-Göteborg/Malmö. Sträckorna ]ärna-linköping (Ostlänken) och Lund-Hässleholm byggstartas under planperioden. Utbyggnaden ska ske kostnadseffektivt med bästa möjliga effekt av respektive delsträcka. Ökat bostadsbyggande och klimatpåverkan ska vägas in. Analys ska göras av lämpliga hastigheter på olika delsträckor. Samråd med Sverigeförhandlingen
ÅVS Jönköping - Malmö korta fakta Stationsorter: Värnamo Hässleholm Lund Malmö Nybyggnad Jönköping (Taberg/Tenhult) Lund (ca 240 km) dubbelspår Befintlig bana (SSB) Lund Malmö (ca 10 km) Kopplingspunkt SSB Hässleholm Tre län, tre regioner, 19 kommuner Kostnad 70 miljarder (2015 års prisnivå)
Hässleholm Utredningsområde Hässleholm-Lund Lund
Tidplan projekt Hässleholm-Lund Upphandlingar ingår i alla faser Fas 1 Lokalisering av korridorer inom järnvägsplan Fastställelse & laga kraft Fas 2 Järnvägsplan Fas 3 Produktion Tillåtlighetsprövning 2018-2023 2023-2027 2028-2035
Bakgrund till deluppdrag Hässleholm-Lund Barriäreffekter eller stor andel bro/tunnel. Inledande studie visar på kostnadsmässig potential med repetitiv utformning och stora volymer. Sträckan Hässleholm Lund har landskapstyper som kräver särskilda hänsynstaganden.
Mål och syfte Syftet med studien är att identifiera hur förutsättningarna för effektiva produktionsmetoder vid byggande av höghastighetsjärnväg Hässleholm-Lund kan optimeras genom att beaktas i tidig planering, utifrån vissa givna utgångspunkter.
Ett utvecklingsuppdrag Samverkan med branschen Sveriges Byggindustrier Internationella bolag Gemensamt ansvar: att genomföra detta uppdrag så transparent som möjligt
Uppdraget Utformingskoncept 1 viadukt/landbro minimerat markintrång och barriäreffekt hög tillgänglighet tvärs höghastighetsjärnvägen Det innebär att järnvägen ligger övervägande högt i terrängen på viadukt/landbro. Utformningskoncept 2 bank utformning på mark Det innebär att järnvägen är övervägande markförlagd på bank eller i skärning.
Leveransen fokuserar på två frågor: att identifiera den relativa skillnaden i investeringskostnad mellan två koncept att identifiera möjligheter, risker och samlade rekommendationer för fortsatt inriktning
Upplägg genomförande Trafikverket & BI Workshoparbete och osäkerhetsanalys successivmetodik - men med betoning på framtida utvecklingspotential Workshop 1 Identifiering av avgörande faktorer Mind set Workshop 2 Osäkerhetsanalys Workshop 3 Fokus möjligheter och risker Handlingsplan Hur kan förutsättningarna för effektiva produktionsmetoder optimeras genom att beaktas i tidig planering?
Potentiella förutsättningar fokusområden: 1. industriella produktionsmetoder 2. lean-production 3. masshantering 4. geoteknik 5. ytbehov/markintrång 6. kostnadsdrivande krav 7. påverkan på drift och underhåll 8. affärsformer och etappindelningar 9. identifikation av eventuella ytterligare effekter på anläggningen 10. påverkan på landskap, både visuellt och funktionellt 11. klimatfaktorer och hur det kan hanteras 12. geohydrologi, avvattning, hantering av nederbörd 13. identifikation av eventuella ytterligare effekter på omgivningen
Potentiella förutsättningar fokusområden: 1. industriella produktionsmetoder 2.. 3. masshantering 4. geoteknik 5. ytbehov/markintrång 6. kostnadsdrivande krav 7.. 8. affärsformer och etappindelningar 9.. 10.. 11.. 12.. 13. design och gestaltning
Slutsats Koncept 1 (viadukt) har en högre bedömd investeringskostnad, ca 30 %, än koncept 2 (markförlagt). Stora möjligheter finns att reducera skillnaden och att minska kostnader generellt, om man arbetar aktivt med möjligheter och mot risker.
Sammanfattning av vårt arbete Vikten av en tidigt beslutad korridor Medverkan av entreprenör i fas 2 reducerar kostnader i fas 3.
En stark samverkansmodell Skapa attraktiva affärsupplägg Stabila projektorganisationer
Frihetsgrader Ett relevant och till projektet anpassat regelverk
Industriell produktion är möjlig
Vad tyckte de internationella bolagen? Slutsatserna bekräftades
Om allt detta går att realisera så finns en stor potential för kostnadsbesparing!
Slutsats Koncept 1 (viadukt) har en högre bedömd investeringskostnad, ca 30 %, än koncept 2 (markförlagt). Stora möjligheter finns att reducera skillnaden och att minska kostnader generellt, om man arbetar aktivt med möjligheter och mot risker.
Branschen berättar Magnus Bergendal, Peab Thomas Lidberg, NCC Mats Lindahl, Skanska
Frågeställningar & medskick Hur skapar vi ett attraktivt projekt? Hur skapar vi en stark samverkansmodell? Fundera, diskutera och mingla 30 minuter
Avslutning & Hur går vi vidare Peter Uneklint Programchef Trafikverket Lars Redtzer Infrastruktur Sveriges Byggindustrier
Lunch med mingel Lunchen serveras i ljusgården
Frågor om projektet Kontaktuppgifter: Sofia Bremer, Projektledare, Trafikverket E-post: sofia.bremer@trafikverket.se Telefon: 010-123 67 07