LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 11 (40) Dnr CK 2012-0048 49 Nationellt samarbete inom ehälsa svar till Sveriges Kommuner och Landsting Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att avge följande remissvar till Sveriges Kommuner och Landsting angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa: Bilaga 49 Ärendet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslår att beställaren CeHis och utföraren Inera knyts till SKL samt att CeHis får en politisk styrning och förstärkt kommunalt inflytande över den operativa styrningen. Den huvudsakliga utföraren Inera AB föreslås ägas av SKL Företag AB i stället för dagens kollektiva ägande av landstingen och regionerna. De två förslagen för Cehis respektive Inera kan ses som en naturlig utveckling när området e-hälsa växer i betydelse. I utarbetat förslag till svar påtalas vikten av en god nationell samordning, men också av balans mellan den nationella samordningen och de fördelar som konkurrerande innovationskraft kan ge. Vidare påpekas behovet av sanktionsmöjligheter för den händelse utlovade resultat uteblir, försenas eller visar sig inte hålla tillräcklig kvalitet. Delges: Sveriges Kommuner och Landsting Exp. 2012- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2012-02-29 Dnr CK 2012-0048 IT-avdelningen Benny Eklund Tfn 018-611 6063 Benny.Eklund@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över remissen Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa SKL:s styrelse har uppdragit förbundskansliet att ta fram ett beslutsunderlag för utvecklingsvägar för Inera AB och Center för ehälsa (CeHis). Underlaget har sänts på remiss. Remissunderlaget består dels av ett PM, vilket utarbetats av förbundskansliet, dels ett memorandum om Ineras styrning och ägande författat av McKinsey & Company. I korthet föreslås att både beställaren CeHis och utföraren Inera knyts till SKL. Det föreslås att CeHis får en politisk styrning och förstärkt kommunalt inflytande över den operativa styrningen. Den huvudsakliga utföraren Inera AB föreslås ägas av SKL Företag AB i stället för dagens kollektiva ägande av landstingen och regionerna. De två förslagen för Cehis respektive Inera kan ses som en naturlig utveckling när området e-hälsa växer i betydelse. Ett område, vilket inte berörs tillräckligt uttömmande i förbundskansliets beslutsunderlag, är hur man hanterar balansen mellan kravet på nationell samordning och fördelen med konkurrerande innovationskraft. Även inom områden där nationell samordning är avgörande i ett implementeringsskede kan initialt på outforskad mark ett för tidigt beslut om möjliga handlingsvägar vara hämmande. Beställarfunktionen styrning måste vara mycket medveten om att alla de områden vilket man bestämmer sig för att lägga inom sitt revir, automatiskt kommer att hämma alla andra konkurrerande lösningar från andra aktörer. Ett sådant område var de knappt tiotal tjänster vilka kallades för BIF, där en del tjänster kommit fram med stark försening och andra inte alls. Det finns således en fara i det första förslaget om att CeHis uppdrag skall vidgas, när det kanske också skulle ges en avgränsning så att tidiga ideologiska låsningar på ett tidigt stadium undviks. I annat fall finns risken för att andra och konkurrerande koncept betraktas som stickspår av en stark central organisation med inbyggt tolkningsföreträde. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (2) Ett exempel på en tänkbar avgränsning kan vara CeHis utfärdande av rekommendationen att landstingen inte ens på kort sikt inom ett län skall kunna åstadkomma sammanhållen journalföring genom att förorda ett och samma system för samverkande vårdgivare. Vad har svensk sjukvård vunnit på denna rekommendation och vem har efterfrågat den? Underlaget saknar också någon slags sanktionsmöjlighet om utlovade resultat inte kommer i tid eller med tillräcklig kvalité. Landsting och kommuner, vilka är beroende av dessa nationella satsningar, kan inte innehålla de ekonomiska resurserna för uteblivna leveranser. Man kan inte heller byta leverantör eftersom nationell samordning betyder ett visst inslag av monopolism. Ifall de föreslagna förändringarna bygger in mekanismer för att motverka risken för ovanstående oönskade biverkningar torde denna förändring kunna vara en god grund för e-hälsoarbetet i Sverige.