H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser



Relevanta dokument
Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning

Dialog Gott bemötande

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Nationellt nätverk för dricksvatten:

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

SwedCOLD 10 oktober 07

Att höra barn och unga

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Klimatanpassning Sverige 2017

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Klimatanpassningsutredningen. Klimatanpassningsutredningen

Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1

Vägledning för genomförande av

Fokusprocessen -instruktioner 1

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

VERKTYGSLÅDA. Från sårbarhetsbedömning till sårbarhetshantering. Anna Jonsson Erik Glaas Karin André Louise Simonsson FÖR KLIMATANPASSNINGSPROCESSER

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning är angeläget

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

Följa upp, utvärdera och förbättra

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Handledning Gränslös samverkan

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Nationell samordning av omgivningsbuller

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

5 vanliga misstag som chefer gör

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Nationell strategi för klimatanpassning

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Utredning Högskoleverket har anmodat Stockholms universitet att yttra sig över anmälan. Stockholms universitet Rektor

Våldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning

Ansvar, samverkan och handling

Nackas första oljeskyddsplan

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Vad får man lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor och handlingar? Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Omoderna byggregler leder till problem med brandskyddet

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Underlag för konsultativ behovs dialog

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun

Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

a) Identifiera gemensamt behovet av geografisk grundinformation som behövs för att analysera händelsen och kunna fatta beslut om åtgärder

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Transkript:

H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget identifierar nyckelaktörer som påverkar, eller som kan komma att påverka, anpassningsarbetet. Det kan t.ex. vara enskilda individer, organisationer, nätverk, avdelningar, företag och myndigheter på lokal, regional, nationell och/eller internationell nivå. Även existerande samverkan mellan organisationer och grupper av aktörer samt brist på samverkan identifieras och analyseras. Verktyget kan ses som en förlängning och utveckling av PS:1 Uppstart klimat men där PS:1 främst syftade till att identifiera vilka personer som skulle finnas i er arbetsgrupp. Resultaten används som input i Del 3 och verktyget till sårbarhetshantering. Förberedelser Processledaren ritar en cirkel i mitten av en whiteboardtavla eller ett blädderblock. Cirkeln utgör centrum från vilken diskussionerna kommer att utgå från under övningen. I cirkeln specificeras det område/system för vilken sårbarhetsbedömning och anpassningsarbetet avser, t.ex. kommunen. Till övningen behövs också klisterlappar som deltagarna ska fylla i. Använd Checklista H:3 för att komplettera deltagarnas aktörer med fler perspektiv och nivåer. Vid behov kan även Kortlista PS:3 användas som en checklista.

Checklista H:3. Exempel på aktörer på olika nivåer i samhället och deras olika roller. Observera att en del aktörer kan vara verksamma på flera nivåer och ha flera roller. (Baserad på Ballejos och Montagna, 2008.) Funktion Lokala/Interna Regionala Nationella Internationella Kommunala förvaltningar Länsstyrelsen Regionala planeringsorgan Boverket Myndigheten för samhällskydd och beredskap Livsmedelsverket Socialstyrelsen M.fl. Geografiskt läge Kommuner Grupper Lokala älvgrupper Vattenmyndigheter Havs- och vattenmyndighet en Konsulter Invånare Politiker Beslutsfattare Kunskapsförmåga Branschorganisationer Universitet och högskola Länsstyrelsen SMHI Lantmäteriet Branschorganisationer Universitet och högskola Boverket m.fl. Riksdag och Regering Myndigheter IPCC EU Hierarkisk nivå Genomförande (60 min) Deltagarna skriver ner på lappar vem eller vilka de tycker är viktiga eller på något sätt relevanta för anpassning av det aktuella området. Deltagarna uppmanas återigen att tänka utifrån sina respektive yrkesroller eller verksamheter. Nedan följer förslag på frågor som deltagarna enskilt kan fundera över: Vilka aktörer har, eller kan komma att ha, ansvar för att underlätta och/eller genomföra anpassning?

Vem eller vilka har uttalat ansvar för hantering av klimatrelaterade risker och klimatanpassning? Vem eller vilka påverkas av beslut om anpassning? Vem eller vilka påverkas eller kommer att påverkas av klimatförändringens effekter? Vilka aktörer har kunskap om området (lokal och regional kunskap)? Vilka aktörer har kunskap om klimatförändringar och klimatförändringens effekter? Vilka aktörer kan direkt eller indirekt underlätta eller försvåra arbetet med att genomföra anpassningsstrategier? Allt eftersom deltagarna skriver upp aktörer på lapparna sätter processledaren upp dem på whiteboardtavlan eller blädderblocket. Deltagarna bestämmer var lapparna ska sitta beroende på hur viktig aktören anses vara sett utifrån dagens situation. Ju viktigare desto närmre cirkelns centrum placeras lappen. Notera att med viktig menas här olika saker som t.ex. ansvar eller inflytande. När gruppen är nöjd med antalet aktörer och deras placering, påbörjas en ny diskussion kring aktörernas resurser och kapacitet för anpassning. Ändra storleken på lapparna, alternativt markera med en penna, de aktörer som har stora respektive små resurser för anpassning. Avslutningsvis, rita linjer mellan aktörerna för att illustrera hur de hänger ihop organisatoriskt. Heldragna linjer markerar stark koppling eller tät samverkan, medan streckade linjer markerar svag eller bristfälligt koppling/samverkan. Förutom Checklista H:3 kan frågorna nedan fungera som ett stöd för processledaren att få igång en diskussion mellan deltagarna under övningens gång. Exempel på frågor: På vilket sätt är de olika aktörerna viktiga och för vem? Vem har ansvar och för vad? Tar de ansvar? Finns grupper med informellt ansvar, eller grupper som borde ha större formellt ansvar? Hur kan dessa grupper mobiliseras? Vem har resurser? Används de? Vilka behöver mer resurser? Om behov finns, hur kan samverkan mellan aktörer förstärkas? Inom organisationer? Mellan organisationer? Önskvärda förändringar vad gäller de organisatoriska förhållandena?

Resultat och analys Övningen sammanfattas genom att fylla i Kortlista H:3 Nyckelaktörer som sedan kommer att användas i Del 3. Planera också redan nu för om/hur ytterligare information ska samlas in och om preliminära kontakter med nyckelaktörer ska tas. Resultatet kan användas för att belysa organisatoriska förhållanden som kan försvåra eller möjliggöra anpassning av systemet. Övningen bidrar också till en gemensam förståelse för vilka aktörer deltagarna uppfattar som viktiga samt deras olika roller i klimatanpassningsprocessen. Genom diskussionerna tydliggörs också vem som påverkar eller påverkas både direkt och/eller indirekt av anpassning. Diskussionerna möjliggör även identifiering av de aktörer som bör involveras men som hittills inte varit delaktiga i processen. Kortlista H:3. Nyckelaktörer Nyckelaktörer Kontaktvägar, möjligheter att påverka och eller inspirationspotential Box 14. Exempel H:3. Nyckelaktörer för anpassning I en stor mellansvensk kommun beskrevs följande nyckelaktörer: Nyckelaktörer SMHI Lokala politiker Räddningstjänsten Stadsbyggnadskontoret Kontaktvägar, möjligheter att påverka och eller inspirationspotential Boende i ett specifikt område MSB Länsstyrelsen Universitetet