Nackas första oljeskyddsplan

Transkript

1

2 Nackas första oljeskyddsplan 1. Klar sommaren 2010, gällde bara Nacka. Vi hade Miljöatlasinfo, på samma nivå som de flesta andra kommuner Inga prioriteringar gjorda Samverkan med andra kommuner i oljeplanen saknades.

3 Och? 1. Hösten 2010 kontaktade brandförsvaret SBFF Nacka kommun: Vill ni vara med att ta fram en gemensam oljeskyddsplan? 2. Frågan gick till samtliga kustkommuner inom SBFF: Tyresö, Haninge, Södertälje, Nynäshamn och Nacka 3. Nacka hängde på trots att vi redan hade en

4

5 Sen då? 4. Arbetsgruppen startade mycket trevande: Hur ska det här gå till? 5. Ta in någon med erfarenhet av att ta fram oljeskyddsplaner! 6. Upphandlade konsult för att vägleda oss 7. Vår konsult vägledde och pushade oss framåt 8. Färdiga enligt tidplan: Yesss! 9. Tilläggsuppdrag Vi upptäckte att en tung bit saknades!

6 Vad saknades? Vad ska vi prioritera vid ett utsläpp? Kunskap finns, men inte sammanställd eller översiktlig. Gammal information i Miljöatlas Finansiering löstes genom bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten Hela kuststräckan prioriterades och uppdaterades i den digitala Miljöatlasen, med samma prioriteringsgrunder!

7 Stöd för prioritering av vad som är känsligt Naturvårdsverket rapport 6410, Januari 2011: Sårbarhetsanalys för oljeutsläpp i svenska havsområden MSB, IVL och NV: Saneringsmanual för olja på svenska stränder Lokalkunskap - för bedömning av samhällsintressen

8 Nackas prioriterade områden i eget GIS-system 1. Prio 1 röda områden regionala 2. Prio 2 gröna områden - lokala

9 Prioriterade områden i digital Miljöatlas - även grannens områden syns!

10 Oljeskyddplanernas innehåll 1. En generell del. Underlag och rapporter, oljeskyddsplan, saneringshandbok mm 2. En kommunspecifik del med operativa stöddokument används i skarpt läge, med åtgärdskalendrar, dokument och länkar till berörda myndigheter, ansvarsområden. 3. Prioriterade områden, när de är som mest sårbara, vad som ska skyddas är utpekade. 4. Flik med blanketter och formulär som ska användas vid oljeutsläpp till havs.

11 Övning, övning, övning Att använda oljeskyddsplanen kräver kunskap och övning. Våra oljeplaner testade vid övning i SBFF:s regi. Både lokal/regional övning- Olivia våren 2011 Internationell övning- Boilex hösten 2011 Organiserade frivilliga (FRG) deltog också Nästa planerade lokala övning ska ske våren 2013?!

12 Övning : Boilex2011 i Nynäshamn

13 Frivillig resursgrupp: Nacka-Värmdö räddningssällskap

14 Frivillig resursgrupp: Katastrofhjälp för fågel och vilt (KFV)

15 Resultatet Vi har förberett viss gemensam struktur och rutiner INNAN det händer ger viss trygghet. Stärkt kontaktnät Vi har fått samma prioriteringsgrunder för kustlinjen. Vi kan göra lokala och regionala prioriteringar för att skydda de viktigaste biotoperna först. Vissa områden måste prioriteras vid ett större oljeutsläpp, vi tror oss veta var de finns.

16 struktur och rutiner: Åtgärdskalendrar vid oljeutsläpp till havs Checklistor för att få koll på vad som gjorts Finns för: Räddningstjänstfas Saneringsfas Större utsläpp (mycket stora utsläpp) Mindre utsläpp (begränsade hanterbara utsläpp?)

17 och prioriteringar genom Digital Miljöatlas med regionala och lokala prioriterade områden

18 Lärdomar som Nacka-Värmdö räddningssällskap (FRG) fått genom arbetet med oljeskyddsplanen + Fördelar/ Förväntningar/ Möjligheter Det finns ett uppdämt behov av att utbilda svenska frivilliga att hjälpa till att hantera konsekvenserna av ett omfattande oljeutsläpp. Utbildade frivilliga i angränsande länder kommer att vara uppbundna av egen verksamhet. En medvetenhet om att det kan finnas frivilligorganisationer som kan organisera tillströmningen av frivilliga och efter utbildning även ha gruppledaransvar. Att vi ser bortom kommungränser och tänker i termer som våra gemensamma stränder måste skyddas. Oljeutsläppet kan i saneringsfasen, när räddningsinsatsen avslutas, hanteras som ett gemensamt saneringsarbete under en ledning. Att möjligheten att öva och samutbilda över kommungränserna underlättas. Depåer med materiel kan planeras utifrån risk- och sårbarhetsanalyser, oberoende av kommungränser - rätt sak på rätt plats. - Nackdelar/ Farhågor - Ökad risk för att man sparar in på den totala resursen (Eftersom vi ska samverka behövs det mindre på lager...) Det gäller främst de resurser som inte kan anskaffas akut, vid händelse av ett mycket omfattande oljeutsläpp.

19 Några slutsatser Vi har fått: + En oljeplan som är aktuell + En digital miljöatlas med relevant och uppdaterad info. + Bättre koll på de resurser som finns tillgängliga till oljebekämpning och sanering. = Verktyg som kan underlätta planering och sanering av oljeutsläpp. Våga be om hjälp! Samverka mer på alla nivåer.

20 En relevant och övad oljeskyddsplan = Bättre beredskap! o o o o o Ju snabbare vi kommer igång, ju mer förberedda vi är, desto större chans har vi att skydda det som är mest sårbart.

21 Tack för att ni lyssnade!

22 Extramaterial

23

24 Intressen i Nackas kustområden Badplatser Varv, marinor, hamnar Småbåtsklubbar Ungdomsverksamhet till havs- t ex skota hem, sjöscouter Kylvattenintag Kvarnholmen, Nacka strand Privata dricksvattenintag för avsaltning Utsläppsledningar för avlopp ( djupt liggande Henriksdals reningsverk) Natura2000-område Naturreservat Referensbottnar/ referensområden (Naturvårdsverket, Stockholms universitet) Lek- och yngelområden för fisk Fågelskyddsområden eller områden med mycket fågel vid kusten Områden med säl?

25

26 Vad kommer inte att prioriteras vid ett större oljeutsläpp? Resten, d v s småbåtshamnar, marinor eller andra kommersiella verksamheter, badstränder, privata strandtomter m m Kommersiella verksamheter kan behöva komplettera med eget skydd.